Svaret på den första frågan är ja. Det finns asatroende, organiserade i sammanslutningar som Sveriges Asatrosamfund, Nätverket för Forn Sed, Götala blotlag och UrNauds blotlag. Men de är inte många. Fredrik Gregorius har följt diskussioner på Internet, deltagit i ceremonier och gjort intervjuer med en del av de asatroende, och gissar att de är runt 4-500 organiserade utövare.

Varför har dessa personer då valt att bli asatroende? Ur de svar som lundaforskaren fått kan man utläsa att det inte handlar om någon plötslig religiös uppenbarelse eller något skarpt brott mot en tidigare livsstil. Tron bygger i stället ofta på ett gammalt intresse, ett miljöengagemang och en känsla av ha hittat hem till rätt kulturellt och historiskt sammanhang.

Etnisk svenskhet är inget krav, enligt de flesta av dagens asatroende, som betonar att rörelsen är demokratisk och antirasistisk.

– De vet ju att nazisterna höll vikingatiden högt, och att högerextrema grupper gärna använt sig av torshammare och andra fornnordiska symboler. Just därför tar Asatrosamfundet i Sverige mycket klart avstånd från allt sådant, säger Fredrik Gregorius.

Det finns många asatroende med borgerliga sympatier, men om rörelsen lutar åt något håll så är det ändå inte åt högerkanten utan mot vänsterideologier som syndikalismen, menar han. Många av de asatroende opponerar sig mot hierarki och dogmer, både inom kristendomen och i samhället i stort.

Avhandlingen berättar bl.a. om blot, religiösa ceremonier där gudarna åkallas, horn eller bägare skickas runt och offer görs. Offren är aldrig djuroffer, men ofta mat eller dryck – allt från havregryn till whisky.

Sejd beskrivs också: fornnordisk magi, som i nutid använts bl.a. i försök att stoppa fågelinfluensa och skogsavverkningar. Runmagi används i upplysande syfte, ungefär som tarotkort. Pubmoot, slutligen, är regelbundna träffar för “nyhedningar” av alla slag i flera svenska städer, bland andra Lund.

Att offra havregryn, spå i runor och tro på Tor ter sig minst sagt udda. Men Fredrik Gregorius menar att merparten av de asatroende han träffat faktiskt är rätt vanliga människor:

– De är som alla andra i 90 procent av sitt liv, tror jag, fast de har detta speciella andliga intresse. Många är väldigt insatta i den senaste forskningen om fornnordisk kultur och religion, säger han och betonar att asatron inte alls utgör någon sekt:

– En asatroende kan mycket väl ha familj och vänner med en annan tro, och utomstående är välkomna till deras ceremonier. De utgör en mycket öppen gemenskap.

Kontaktinformation
Fredrik Gregorius disputerar den 30.1. Han har tel 046-2227768, 0739-67 41 66 och Fredrik.Gregorius@teol.lu.se.

I avhandlingen har Lennart Karlsson undersökt de olika former av folkbildning som genomfördes i Folkets Hus och som var en nödvändig förutsättning för inträdet i offentligheten. Studierna inriktades från början i stor utsträckning till att förvärva kunskaper som var användbara i den politiska och fackliga verksamheten, men rörde sig också om bildning för personlig utveckling, t ex språkstudier, ideologiska studier och idéutveckling. Från början var Folkets Hus en angelägenhet för arbetarrörelsen, men blev efterhand, särskilt efter andra världskriget, allt mera en angelägenhet för hela samhället Bromölla, då Folkets Hus regelbundet och i ökande omfattning användes av i stort sett alla sociala skikt. Hyresgästerna representerades politiskt av organisationer från vänster till höger och intresseriktningar allt mellan frikyrkor och hobbyföreningar. Detta var ett resultat av en medveten strävan från Folkets Hus-föreningens sida, vilket fick sitt tydligaste offentliga uttryck i föreningens marknadsföring av teaterverksamheten som ”Bromölla teater”. Organisatoriskt yttrade sig denna strävan i att Folkets Hus styrelse under 1940- och 1950-talen till största delen bestod av de personer som utgjorde Bromölla kommuns högsta politiska ledning.

För att sätta in Bromölla Folkets Hus i de ideologiska och politiska sammanhangen har Lennart Karlsson också undersökt den internationella och nationella bakgrunden till Folkets Hus-rörelsen samt de lokala och nationella politiska förhållandena i vilka Bromölla Folkets Hus verkade.

Lennart Karlsson är verksam som forskare i historia vid Växjö universitet. Hans avhandling har producerats inom ramen för Nationella Forskarskolan i historia, med säte vid Lunds universitet.

Avhandlingen ”Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960” försvaras lördagen 31 januari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Thord Strömberg, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lennart Karlsson, via e-post lennart.karlsson@vxu.se eller på telefon 0470-70 82 39.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Distansutbildning med stöd av digital teknik finns på den politiska agendan för flera regeringar i Europa men även på andra håll i världen. Både för etablerade utbildningsinstitutioner och för den enskilda människan ger tekniken nya arenor för både kunskapsutveckling och lärande – men också nya utmaningar för lärare och studenter.

Det understryks av Anita Mattssons avhandling. Hon har i en fallstudie ingående beskrivit och analyserat en högskolekurs som ges på distans, med så kallad öppen design för samarbetslärande.
Analysen har gjorts på de moment som innebar att två gruppuppgifter skulle lösas. Sammanlagt 1085 skrivna inlägg har analyserats i det datorbaserade konferenssystem som kursdeltagarna gemensamt använt sig av.

– Hur en kurs designas avgör vilka strukturerade redskap som finns till deltagarnas förfogande. Det är redskapen som ger den pedagogiska processen sin unika struktur, exempelvis när det gäller arbetsdelningen och strategierna för att lösa kursuppgifterna, säger Anita Mattsson.

Tre modeller för att lösa uppgifterna uppenbarar sig, en samverkansmodell för arbetsdelning där uppgifterna delades upp och var och en arbetade med sin del; en samarbetsmodell där konferenssystemet mer aktivt användes till diskussioner; en hybridmodell där studenterna delade upp vissa delar men diskuterade andra som de tolkat som diskussionsfrågor. I den senare modellen användes fler sätt att kommunicera – som msn, telefon, mail etc – än via det konferenssystem som kursens infrastruktur erbjöd.

En slutsats är att lärare bör utforma kurser på nya sätt.
– Om man låter studenter aktivt delat i designarbetet kan deras erfarenheter och kunnande berika designen. Det vore ett aktivt och studentcentrerat sätt att arbeta att låta informations- och kommunikationstekniken utveckla praktiken och förändra undervisning och examination, säger Anita Mattsson.

Anita Mattsson lägger fram sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 30 januari, kl 13.15.
Opponent: Professor Lars-Owe Dahlgren, Linköping.
Plats: Sal G111, Högskolan i Skövde.

Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Mattsson@his.se, 0500-448015, 0703-623043

Kristina har studerat förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården genom intervjuer och en enkätundersökning med vårdpersonal, men även med två avdelningschefer.

Forskningsresultaten visar att vårdpersonalens delaktighet är avgörande för att få till organisationsförändringar. Ledarskapet har stor betydelse i organisationerna och kan skapa förutsättningar för vårdpersonalens delaktighet. Kristinas studier visar att vårdpersonalen vill ha stödjande, tillgängliga och engagerade chefer som är aktiva i det dagliga arbetet.

En form av ledarskap är delat ledarskap, vilket kan innebära att två avdelningschefer delar chefskap. Genom att cheferna har en gemensam värdegrund och kompetenser som kompletterar varandras kan synergieffekter uppnås.

– Jag kallar kärnan i ett delat ledarskap för stödjande tvåsamhet, som bygger på att ledarparet har en tillitsfull relation för att få till ett väl fungerande delat ledarskap, uppger Kristina.

Kristina utbildade sig till sjuksköterska på 1980-talet och har en fil.kand. i vårdpedagogik samt en fil.mag. i hälso- och sjukvårdsadministration. Hon blev inskriven 2002 som doktorand vid Karlstads universitet. Till Hälsohögskolan kom hon 2007 då hon fick en tjänst som universitetsadjunkt vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete.

Disputationen är öppen för alla och äger rum i Forum Humanum, Hälsohögskolan i Jönköping, kl. 12.00 fredagen den 30 januari 2009.

Varmt välkomna!

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Kristina Rosengren
tfn: 036-10 12 30
mob: 076-149 99 39
e-post: kristina.rosengren@hhj.hj.se

Anna Olaison har i sitt avhandlingsarbete följt behovsbedömningen av äldre som söker hemtjänst i några svenska kommuner. Hon ser en stor skillnad mellan vad som kommer fram under bedömningssamtalen och vad som sedan redovisas i den utredning som ligger till grund för beslutet om vilka insatser den äldre ska få.

– I samtalen fick behovsbedömaren en god bild av vad den äldre ville ha för insatser. Men i utredningen ser man ofta en helt annan bild än den som samtalet gav.

Förklaringen är den modell som många kommuner arbetar efter, care management, säger hon.

– Den bygger på ett fast utbud av insatser utifrån en standardiserad behovskatalog. Utredningen utformas ofta utifrån denna. Det innebär att flera av de behov som den äldre uttrycker inte redovisas.

Det är framför allt de sociala behoven som kommer i kläm, konstaterar hon, medan de rent medicinska och omvårdnadsmässiga lättare kan tillgodoses. Insatskatalogen är ett resultat av besparingar och minskande resurser inom hemtjänsten, är hennes slutsats. Det här sättet att bedöma hemtjänst står i motsats till de riktlinjer som socialtjänstlagen föreskriver, dvs en helhetssyn på individen och insatser grundade på individuella behov.

Den individinriktade bedömningen skapar även ett annat dilemma, visar hon. Äldre makar som vårdar sin partner behöver ofta avlastning men kan bara få det om partnern söker hjälp. Lagen utgår från individens behov, inte familjens, och det gör det svårt att tillgodose anhörigas behov.

Anna Olaison disputerade den 16 januari vid NISAL, institutet för forskning om äldre och åldrande (tidigare Tema Äldre). Hon har själv en yrkesbakgrund som behovsbedömare inom hemtjänsten.

Kontaktinformation
Telefon till Anna Olaison 0702-025009, e-post: anna.olaison@isv.liu.se

Ett varmare klimat leder till kraftigare stormar, mer omfattande översvämningar och längre torrperioder, och den accelererande växthuseffekten slår hårdast mot fattiga människor som är beroende av naturen för att överleva. För att minska framtida utsläpp av växthusgaser, uppmuntras industriländerna att överföra kunskap och resurser till utvecklingsländerna.

Linda Sahlén, Umeåforskare och sedan oktober miljöekonom vid Naturvårdsverket, visar i sin avhandling att det vore optimalt ur välfärdssynpunkt att reningsteknologi överförs från rika till fattiga länder.

Kyotoavtalet innehåller bindande utsläppsmål för industriländerna perioden 2008–2012. Om dessa åtaganden kombineras med möjligheten att tillgodoräkna sig utsläppsreduceringar i andra länder, kommer intresset att investera i reningsteknologi i utvecklingsländer att öka.

– Den lösningen skulle också minska industriländernas kostnader för att uppnå avtalen i Kyotoprotokollet. Det beror på att man får mer rening för pengarna i utvecklingsländerna, menar Linda Sahlén.

Hon påpekar dock att lösningarna för att nå Kyotoprotokollets bindande utsläppsmål är långt ifrån tillräckliga på längre sikt.

– Utsläppen måste minska betydligt mer, både i industri- och utvecklingsländer, för att begränsa de negativa effekterna av växthuseffekten.

Linda Sahlén har också specialstuderat aktuella miljöproblem och tänkbara lösningar för Namibia, ett land som är väldigt beroende av sina naturresurser och som har världens mest ojämlika inkomstfördelning. Med en grön skatteväxlingsreform, skulle höjda skatter på fiske och energi och slopade subventioner på vatten, kunna användas för att sänka skatten på mat.

Linda Sahlén menar att en sådan reform kan vara intressant för att nå en hållbar utveckling i form av ökad miljökvalitet, ökad tillväxt och minskade inkomstklyftor.

Om subventionerna på vatten tas bort, något som planeras av landets regering, skulle efterfrågan på vatten inom jordbruket kunna minska genom att bönderna övergår till att odla lönsammare grödor med effektivare bevattningstekniker. Denna utveckling förutsätter dock att bönderna har möjlighet att få lån till nödvändiga investeringar och utbildning.

Linda Sahlén visar också att den Namibiska ekonomin påverkas negativt om världsmarknadspriset på olja och mat ökar kraftigt, och vattenbristen i landet begränsar ytterligare möjligheterna för ekonomin att anpassa sig till internationella prisförändringar.

Fredagen den 30 januari försvarar Linda Sahlén sin avhandling med titeln Essays on Environmental and Development Economics – Public Policy, Resource Prices and Global Warming (svensk titel: Studier i miljö- och utvecklingsekonomi – ekonomisk politik, resurspriser och växthuseffekten).

Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå Universitet.

Opponent är professor Ing-Marie Gren, institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Linda Sahlén, Naturvårdsverket, Stockholm
Telefon: 08-698 14 79
E-post: linda.sahlen@econ.umu.se

Anders Boman har studerat personer som blivit arbetslösa på grund av en nedläggning eller kraftig neddragning av arbetsplatsen under åren 1986-1988, och deras möjligheter att få ett nytt arbete. I studien har han bland annat undersökt inkomsteffekterna för de som flyttat jämfört med de som inte flyttat efter arbetsförlusten.

Generellt uppvisas negativa effekter de första åren efter flytt, följt av positiva effekter kommande år. Om effekterna för män och kvinnor studeras separat finner man dock markanta skillnader i resultatet. Män upplever inga negativa effekter av flytt när det gäller inkomst. De första åren uppvisas ingen skillnad i inkomst mellan flyttande män och de som stannat kvar, men några år senare upplever männen en positiv inkomsteffekt som tilltar ytterligare med tiden efter flytten.

– Kvinnor upplever dock inga positiva effekter, utan istället en negativ effekt på inkomsten för samtliga år efter flytten, säger Anders Boman.

I sin avhandling har Anders Boman också undersökt möjligheterna för arbetslösa generellt att få en ny anställning, och har bland annat studerat hur dessa möjligheter påverkas av villigheten att flytta på grund av arbete.

Resultatet visar att sannolikheten att få jobb där man bor är större för sökande som använder ett utvidgat geografiskt sökområde. Om den arbetslöse alltså är villig att flytta för att få jobb har han eller hon större chanser att få ett arbete på den nuvarande bostadsorten.

Detta antyder att de personer som använder ett utvidgat sökområde även har andra egenskaper som påverkar sannolikheten att få ett nytt arbete, som exempelvis högre grad av motivation eller en större vilja att göra uppoffringar för att få ett arbete och att det är dessa egenskaper, snarare än det utökade sökområdet i sig, som ökar chanserna att få ett nytt arbete.

Avhandlingen, som består av tre fristående artiklar, presenterades den 16 januari 2008.
Författare: Anders Boman

Avhandlingens titel: ”Geographic Labour Mobility – Causes and Consequences”

Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Anders Boman:
031-786 2645
0702-345 647
anders.boman@economics.gu.se

Avhandlingen består av tre vetenskapliga artiklar. Två av dem undersöker hur likviditeten på aktiebörserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm varierar över tiden och om denna variation går att förklara. Att marknader torkar upp och blir illikvida, dvs. att likviditeten blir låg, har kännetecknat de flesta kriser på de finansiella marknaderna.

I sina studier finner Jonas Söderberg att likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna och börserna har förbättrats sedan 1993, och detta gäller framförallt för de mindre bolagens likviditet. Dock är variationen stor från månad till månad, men vid ett stort fall så tenderar likviditeten att återhämta sig under nästa månad.  

I sin avhandling finner Jonas Söderberg, i likhet med tidigare studier på de amerikanska börserna, att när börsen går ner alternativt att fluktuation på börsen ökar, så minskar likviditeten på börsen. Däremot påverkar handelsaktiviteten i större utsträckning likviditeten på de skandinaviska börserna i jämförelse med de amerikanska. Detta beror troligtvis på att handeln på de skandinaviska börserna är organiserad annorlunda mot i USA. Dessutom finner Jonas Söderberg att samvariation i likviditet mellan de skandinaviska börserna är hög och att en nedgång i likviditeten på en av dessa börser har en benägenhet att sprida sig till de andra skandinaviska börserna.

Vidare undersöker Jonas Söderberg om makroekonomiska faktorer kan förutspå förändringar i likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna. Han finner att styrräntan för Danmark, tillväxten i penningmängden för Norge och den korta räntan och inflödet från aktiefonder för Sverige alla förbättrar prognoserna för nästa månads likviditet för respektive lands börs.

Denna avhandling är den första studien som påvisar att förändringar i likviditeten till viss del går att förutspå. Med tanke på den aktuella finanskrisen är detta resultat av stort värde, vilket också avspeglas i att Jonas Söderberg i oktober som enda doktorand blev inbjuden att presentera sina resultat på konferensen Liquidity: Concepts and Risks, arrangerad av Deutsche Bundesbank och CESifo och hölls i München.

I den sista artikeln i avhandlingen testas om det traditionella sättet att modellera samvariationen mellan aktier noterade på Stockholmsbörsen är korrekt. Jonas Söderberg finner att det inte är korrekt oavsett om han studerar aktier eller branschindex.

Konsekvensen av att modellera samvariationen felaktigt är att sannolikheten av att priset faller samtidigt för två olika aktier blir för låg och att risken på en aktieportfölj underskattas.  Denna underskattning kan i sin tur leda till att finansiella institutioner, såsom banker, får för låga kapitaltäckningskrav i enlighet med Basel II.

Jonas Söderberg kommer ursprungligen från Malmö. Han är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet. Jonas Söderberg undervisar i finansiell ekonomi på Växjö universitet och har under finanskrisen har varit flitigt förekommande som expert i Sveriges Radios sändningar.

Avhandlingen ”Essays on the Scandinavian Stock Markets” försvaras onsdagen 28 januari 2009, kl. 13.00.

Disputationen äger rum i sal Myrdal. Växjö universitet.

Fakultetsopponent är professor Carsten Tanggaard, Århus universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Söderberg, telefon: 0470-708410 e-post: jonas.soderberg@vxu.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Eva Nybergs avhandling angående undervisning och lärande om växters och djurs livscykler visar att det kan vara svårt att undervisa så att eleverna får generella kunskaper.

Avhandlingen baseras på en fallstudie av undervisning i två elevgrupper under två olika perioder.

Det visar sig att eleverna bland annat lär sig hur en fröväxt, som en ärtplanta, förökar sig men att det därmed inte är givet att de vet hur en annan typ av fröväxt, som en ek, kan föröka sig.

I studien undersöks hur eleverna beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler och hur detta sedan förändras av den undervisning de får.

– Växters och djurs reproduktion är en förutsättning för livets kontinuitet på jorden. Min utgångspunkt är att ämnesområdet kan leda till insikter som är betydelsefulla för en hållbar utveckling, säger Eva Nyberg.

I studien visas hur lärarkompetensen utvecklas inom ämnesområdet och hur undervisningen förändras. En förklaring är användningen av så kallad formativ utvärdering, en utvärdering som syftar till att förändra undervisningen.

– Undervisningen utgår i ökande grad från den egna utvärderingen av vad eleverna lär sig och förstår. Det medför att lärarens kompetens att undervisa ökar och att undervisningen blir mer varierad och specifik, säger Eva Nyberg.

Avhandlingens empiriska och teoretiska del ger argument för att utveckla undervisningen om formativ utvärdering på lärarutbildningarna.

– Lärarstudenter borde få möjlighet att med god handledning under sin praktik pröva väl utprövade sätt att genomföra utvärdering på och få stöd i att förändra den egna undervisningen på grundval av utvärderingsresultaten. Detta skulle öka deras möjligheter att redan som nyutexaminerade lärare bedriva en undervisning som ger varje elev möjlighet att utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar, säger Eva Nyberg.

Eva Nyberg lägger fram sin avhandling ”Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler – en fallstudie i årskurs 5” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 23 januari, kl 13.15.
Opponent: Gustav Helldén, Kristianstad.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Avhandlingen har genomförts inom ramarna för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Kontakt: eva.nyberg@ped.gu.se, 031-7862310, 0736-676325