Genom att koncentrera sig på sina rörelser under qigong rensar man huvudet, och stressen som är kopplad till tankar och oro lämnar kroppen. I sin avhandling vid Örebro universitet har John Jouper sett att de som skattar sin koncentration som bra också skattar sin hälsa som god. De har lägre stressnivåer och i stället mer energi.

För äldre och andra som har svårt att utöva ansträngande aktiviteter kan qigong vara ett bra alternativ.

– Man kan rensa tankarna med qigong precis som man gör när man tränar hårt eller spelar en lyckad runda golf, säger John Jouper.

I en tid full av stegräknare och tabeller med kalorier pratar man oftast om hur mycket man presterar när man tränar. Att träna qigong handlar inte om att göra, prestation, utan om att vara, avslappning. Det viktigaste är inte att man gör rörelserna rätt utan att man hittar koncentrationen.

– Motiven bakom varför man tränar är viktiga. Man ska träna för att må bra. Tränar man för välmående är chansen större att man fortsätter att träna långsiktigt, men också att man gör det mer frekvent, säger John Jouper.

Det svåraste är att bryta beteendet om man har hamnat i en nedåtgående spiral av stress och dålig hälsa. Alla borde få lära sig stresshantering anser John Jouper, som betonar att många som känner sig stressade har svårt att ändra sitt beteende utan jagar vidare genom vardagens bestyr.

Resultaten sammanfattas i en Wellness Coaching Model, som binder samman alla delarna: att motivera, stärka viljan, hantera stressen och vara fysisk aktiv, qigong. Modellen underlättar träningen och stimulerar till djup koncentration på qi-flödet för att hitta balansen i kroppen.

Kontaktinformation
John Jouper
john.jouper@oru.se, mobil: 0731-526 926

Idag vet vi mycket om vad som kännetecknar ett hälsosamt arbete, men desto mindre om vad som utmärker en sund arbetsplats. Arbetsmiljöenkäter säger till exempel mer om de som jobbar på stället, än om hur själva arbetsplatsen fungerar. Nu visar Umeå-forskaren Malin Bolin att hur anställda trivs och mår på jobbet delvis kan bero på hur arbetsplatserna är organiserade.
– Frågan är inte längre om organisationen spelar någon roll, utan på vilket sätt.

I sin avhandling har Malin Bolin jämfört 90 olika arbetsplatser med drygt 4300 anställda inom bland annat skola, vård och omsorg, bibliotek, IT-bolag och verkstads- och pappersindustrier i Västernorrland och Jämtland.

Enligt hennes studie förklarar verksamheters styrsystem skillnader i hur de anställda mår. Arbetsplatser som styrs med hjälp av samtal och tydliga värderingar ger de anställda större frihet att bestämma hur och vad som ska göras, jämfört med de ställen som strikt följer olika regler.
– Resultaten visar att hur beslut fattas och hur arbetsplatsen styrs hänger ihop med den psykosociala arbetsmiljön.

Studien visar också att de anställdas trivsel och hälsa påverkas av i vilken grad arbetsplatsen är kundanpassad.
– På arbetsplatser där kunders önskemål och efterfrågan styr produktionen verkar sjukfrånvaron vara högre.

Hon menar att för att uppnå ett friskare arbetsliv räcker det inte med att förändra individers attityder och leverne, utan man måste även studera arbetsplatserna närmare.
– Det krävs en ökad kunskap innan det går att ge några förslag på förbättringar, men möjligheterna att uppnå ett hälsosamt arbetsliv ökar om åtgärder riktas åt såväl arbetsplats som anställd.

Malin Bolin är uppvuxen i Kyrkdal utanför Kramfors. Hon arbetade tidigare vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm, och är nu anställd på yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet för att jobba med ett projekt om kvinnors hälsa i industrin.

Fredagen den 27 mars försvarar Malin Bolin, institutionen för sociologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The importance of organizational characteristics for psychosocial working conditions and health. Svensk titel: Organisationsfaktorers betydelse för psykosociala arbetsvillkor och hälsa. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Birgitta Eriksson, avdelningen för Arbetsvetenskap, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Malin Bolin,
e-post: malin.bolin@envmed.umu.se
tel: 070-303 2732

– Bildskapandet rymmer också individuellt experimenterande, speciellt vid högtidliga tillfällen då bilderna görs större och mer komplexa, säger Anna Laine som disputerar i socialantropologi vid Göteborgs universitet.

Varje dag före solens upp- och nedgång tecknar kvinnor i sydindiska delstaten Tamilnadu geometriska bilder, kolams, på gatan framför ingången till sina hem. På det här sättet bjuder de in gudomar för att bringa familjen lycka och välgång.

Kolam gör bilden av hemmet fullständig, både som ett materiellt objekt, och som en inre kulturell föreställning.

– Kolam är centralt för hur människor upplever och interagerar med varandra och sin omgivning. Att teckna kolams är något som de flesta flickor lär sig tidigt. Sedan de gift sig är det en del av deras dagliga hushållsarbete. Genom det kontinuerliga återskapandet konstrueras de som feminina personer, enligt Anna Laine.

I avhandlingen undersöks kolam dels som en kreativ process, dels som ett materiellt objekt. Syftet är att bidra till en fördjupning av antropologiska förhållningssätt till och förståelse av bilder, estetik och konstnärlig framställning. Bilder som medaktörer i skapandet av sociala relationer är en central aspekt i avhandlingen.

– Bilderna uttrycker eller speglar inte enbart kulturella förhållanden, utan är också medskapande när människors förhåller sig till världen.

I linje med andra samtida antropologer som fokuserar på visuella aspekter av kultur (och uppfattningar inom hinduisk föreställningsvärld) betonar avhandlingen den nära koppling som finns mellan seendet och våra andra sinnen. Estetik diskuteras som en multisensorisk upplevelse förankrad i människors vardag. Olika uppfattningar om kolam visar att dess estetik varierar lokalt och även över tid.

– Förandringsprocesserna i bildskapandet sker genom samspel mellan individer och kulturella normer. Trots vissa formella aspekter gör utrymmet för personligt experimenterande att kolamutförandet kan definieras som konstnärlig framställning.

Materialet till avhandlingen är insamlat under ett års fältarbete i Tamilnadu, följt av kortare, årliga återbesök. Studien har genomförts i både urbana och rurala områden och bland människor av olika kast- och klasstillhörigheter. Utöver deltagande observation har fotograferande använts som metod. En betydande del av presentationen består av fotografiska essäer, som tematiskt relaterar till de skrivna kapitlen.

– Detta experimenterande med bilders mångtydighet, liksom relationen mellan bild och text, utgör en viktig del av avhandlingen.

– Innan min akademiska utbildning arbetade jag praktiskt med bilder på olika sätt. Det är delvis denna bakgrund som har lett till att jag intresserar mig för just kolams. Mitt konkreta lärande under fältarbetet av att själv göra kolams har varit ett viktigt led i min förståelse och jag anser generellt att praktikbaserad metod utgör ett viktigt komplement till verbala och textbaserade, säger Anna Laine.

Avhandlingens titel: In Conversation with the Kolam Practice: Auspiciousness and Artistic
Experiences among Women in Tamilnadu, South India.

http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19290

Fakultetsopponent: Dr. Amanda Ravetz, Manchester Metropolitan University, Storbritannien

Tid o plats för disputation : 28 mars, kl 10.15, Aulan, Annedalseminariet, Seminariegat.1A.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna Laine, e-post: anna.laine@globalstudies.gu.se

Kroppsskador som uppstår i samband med alkoholkonsumtion leder till stora kostnader för samhället. Men medan kopplingen mellan kraftig berusning, trafikolyckor och våld är välkänd är konsekvenserna av det måttliga, ”normala”, drickandet betydligt mer outforskade.

För att ge en mer heltäckande bild av alkoholens skadeverkningar har Hervé Kuendig i sin doktorsavhandling undersökt kopplingen mellan alkoholkonsumtion och skador som behandlades vid en akutmottagning i Schweiz. Avhandlingen bygger på intervjuer med patienter som kommit till mottagningen med kroppsskador, orsakade av våld eller olika typer av olyckor.

Resultaten visar att en fjärdedel av skadorna som behandlades vid akutmottagningen hade inträffat efter alkoholkonsumtion, men också att denna andel skiljde sig kraftigt mellan olika tidpunkter. Mer än 80 procent av skadorna som inträffade under fredags- och lördagskvällar var alkoholrelaterade.

Avhandlingen visar också att en ökad risk för att råka ut för kroppsskador, oavsett orsak, föreligger redan efter konsumtion av små mängder alkohol. Personer som har druckit mycket alkohol drabbades, föga förvånande, oftare av skador än personer som druckit små mängder. Men avhandlingen visar också att de flesta skador som bedömdes vara alkoholrelaterade inträffade efter måttlig alkoholkonsumtion.

– Mina resultat talar för att förebyggande åtgärder inte bara bör inriktas på enskilda storkonsumenter av alkohol. Den största nyttan, i termer av att undvika skador, kan uppnås genom strukturella åtgärder som påverkar normalkonsumtionen av alkohol i samhället, säger Hervé Kuendig.

Forskningen har finansierats av Swiss National Science Foundation (SNSF), Swiss Federal Office for Public Health (FOPH), Swiss Institute for the Prevention of Alcohol and Drug Problems (SIPA) och Alcohol Treatment Center – Lausanne University Hospital.

Avhandling: Empty glasses and broken bones – Epidemiological studies on alcohol and injuries treated at an emergency department in Switzerland, Hervé Kuendig, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Disputation sker den 27 mars 2009.

Hämta pressbild: http://ki.se/pressbilder

För mer information, kontakta:

Doktorand Hervé Kuendig
Tel: 0704 015 017
E-post: Herve.Kuendig@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Utveckling av samverkan mellan olika organisationer kräver förutom en helhetssyn på klienten också ett helikopterperspektiv för att se hur olika insatser hänger ihop och relaterar till varandra, säger Ulla Wihlman, forskare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg och Folkhälsovetenskapliga institutionen vid Karolinska Institutet.

– Det är också viktigt att tillsammans utveckla en gemensam värdegrund och en gemensam syn på klienten, påpekar hon.

Hennes avhandling, Development of Interorganisational Integration – A Vocational Rehabilitation Project, baserar sig på studier av ett kommunövergripande, arbetslivsinriktat projekt.

Återkommande intervjuer och fokusgrupper har genomförts med politiker, chefer och handläggare under en fyraårsperiod.

De årliga studierna visar tillsammans på ett projekt där den ursprungliga önskan om klientfokusering förändrats till fokus på regler och strukturer på ett byråkratiskt sätt.
Utvecklingen av den interorganisatoriska samverkan resulterade i spridda öar av interprofessionellt arbete i team utan anknytning till varandra.

Resultaten visar att en helhetssyn och en övergripande bild behövs för att förstå komplexiteten av projektet i sitt sammanhang. Det behövs också för att förstå det samlade värdet av att arbeta flödes-/processorienterat istället för att arbeta för kortsiktiga vinster inom en avdelning eller en organisation.

I den process det innebär att förändra gamla arbetssätt finns också ett behov av ett ledarskap som främjar förändring genom att fokusera klient, interaktion och kommunikation liksom transparens i beslut och agerande.

– Om inte samverkan utvecklas i ett process- och förändringsperspektiv i samklang med omgivningen finns risken att gamla revir behålls och att klientärenden fortsätter att falla mellan stolarna, avslutar Ulla Wihlman.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Development of Interorganisational Integration – A Vocational Rehabilitation Project
Avhandlingsförfattare: Ulla Wihlman
Tel: (+46) 8 524 826 11 (arbete) +46 (0)704 829484 (mobil)
E-post:ulla.wihlman@ki.se
Huvudhandledare: Professor Cecilia Stålsby Lundborg, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och IHCAR vid Karolinska Institutet.
Bihandledare: Professor Runo Axelsson, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap samt Docent Inger Holmström vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet.
Opponent: Professor Berth Danermark, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet.
Tid för disputation: Fredagen den 27 mars 2009 , kl 13.00
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se

En-sessionsbehandlingen genomförs vid ett tillfälle, är snabb, kostnadseffektiv och ger inga biverkningar. Behandlingsformen är också kulturoberoende och behöver inte anpassas till det land eller den plats där den ska tillämpas.

– Barn som inte blir av med sina fobier löper en stor risk att utveckla andra ångestområden längre fram i tiden. Därför är det viktigt att hitta effektiva behandlingsformer som kan minska den risken. Den metod vi nu har testat fungerar också för olika typer av fobier, säger Lena Reuterskiöld.

Under en-sessionsbehandlingen får barnet tillsammans med sin terapeut stegvis närma sig det de är rädda för på ett kontrollerat och planerat sätt. Terapeuten beskriver och visar noggrant innan barnet får pröva. Genom att barnet stannar kvar i den ångestframkallande situationen får de uppleva hur ångesten och rädslan avtar och att den förväntade katastrofen faktiskt uteblir. Då patienten stannar kvar i situationen under en längre tid, utan att fly undan, så sker nyinlärning och ett en utveckling mot ett nytt beteende. Allt sker på frivillig basis vilket också en förutsättning för en lyckad behandling.

– En-sessionsbehandlingen har också visat sig vara verksam över tid. De vuxna personer som behandlats enligt metoden har kunnat märka effekter av behandlingen i över ett år efter behandlingstillfället. Och det finns inget som tyder på att effekten avtar tidigare hos barnen, vilket vi räknar med att få bekräftat inom kort i en uppföljningsstudie, säger Lena Reuterskiöld.

Förutom tidsaspekten gav behandlingen andra positiva effekter.

– Då det förekom ångestproblematik av annan sort än den som var föremål för behandling minskade även den i samband med en-sessionsbehandlingen. Det verkar därmed som att barnen kan ta med sig den kunskap de får från denna korta behandlingsintervention och använda sig av den på andra problemområden, säger Lena Reuterskiöld.

Avhandlingen bygger på tre empiriska studier om barn och ungdomar med varierande specifika fobier i Stockholm, Sverige och Virginia, USA. Det övergripande syftet med avhandlingen var att bidra till vår förståelse om rädslor, ångest och specifika fobier hos barn och att utvärdera effektiviteten och hur överförbar en-sessionsbehandling av specifika fobier hos barn är från en kultur till en annan.

De viktigaste svaren i studien är att en-sessionsbehandlingen är en effektiv behandling för barn och ungdomar med olika typer av specifika fobier, att resultaten kvarstår i minst sex månader och att den också verkar vara överförbar från en kultur och land till ett annat.

– Rädslor, ångest och specifika fobier hos barn och unga är inget nytt fenomen men förekomsten verkar ha ökat. Lyckligtvis har också vår förståelse och vilja att behandla dessa ökat, säger Lena Reuterskiöld.

Avhandlingens namn
Fears, anxieties and cognititve-behavioral treatment of specific phobias in youth.
www.diva-potal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8376

För mer information
Lena (Lotta) Reuterskiöld, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 08-16 39 90, lsm@psychology.su.se

För bild
08-16 40 90, press@su.se.

– Min undersökning visar att man bör vara uppmärksam på utställningar utifrån vilka intressen som påverkar museerna. Det gäller också idag, säger Eric Hedqvist, fil.dr i museologi.

Chef för det naturhistoriska museum som öppnade i Göteborg 1923 var en legendarisk zoolog, L. A. Jägerskiöld. Som docent och forskare vid Uppsala universitet hade han vid tiden kring sekelskiftet 1900 haft ett modernt vetenskapligt ideal för naturhistoriska museiutställningar. De skulle visa orsakssambanden och naturlagarna. I Eric Hedqvists doktorsavhandling framgår det att Jägerskiöld senare, som museiintendent, skulle ge upp detta ideal.

I Göteborg hamnade Jägerskiöld i en omgivning långt från den akademiska friheten. Han förlorade den dagliga kontakten med forskande universitetskolleger och influerades istället av sina tyska museikollegers traditionella sätt att tänka, inom den linneanska systematikens ramar.

– Inom Göteborgs stift härskade en mäktig konservativ väckelserörelse, schartauanismen, ledd av biskop Edvard Rodhe, berättar Eric Hedqvist. Inför hans krav på att vetenskapen skulle underordna sig den kristna tron böjde sig även Göteborgs högskolas rektor.

När det vid tiden efter första världskriget uppstod olika uppfattningar bland naturvetarna om faktorerna bakom evolutionen, hade Jägerskiöld inte längre de rätta förutsättningarna att värdera de vetenskapliga problemen. Den utställning som öppnades vid museets invigning kom därför inte att visa utvecklingen enligt Darwin, utan blev framförallt en produkt av traditionen efter Carl von Linné.

– Och det var en lösning som kyrkan välkomnade, fortsätter Eric Hedqvist. Linné sågs som en framstående kristen och hans minne var dessutom en enande kraft i det svenska samhället, som vid den här tiden slets av motsättningar mellan olika intressen.

Det dröjde till 1959 innan Darwin släpptes innanför porten till Göteborgs naturhistoriska museum. Då först visades i museets utställning en stor tavla över djurrikets utveckling i form av ett släktträd – en bild av den förgrenade utveckling till följd av slump och tillfälligheter som Darwin tecknat hundra år tidigare.

Fredagen den 20 mars försvarade Eric Hedqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Varats och utvecklingens kedja: En naturhistorisk museiutställning i Göteborg 1923-1968. Fakultetsopponent var docent Christer Nordlund, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

Eric Hedqvist, född 1937, har varit amanuens hos Jämtland läns museum, intendent vid Nordiska museet, biträdande sekreterare hos 1965 års musei- och utställningssakkunniga, byrådirektör vid Statens kulturråd, kanslichef hos dåvarande Göteborgs museinämnd och en kortare tid t.f. lektor i museologi vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta honom gärna på tel: 0640-370 01, 070-61 51 34 eller via epost.