Ett viktigt mål i EU:s jordbrukspolitik är att stimulera en rad funktioner inom lantbruket vid sidan av produktionen av livsmedel, foder och fibrer. Lantbrukarna kan sägas ha fått ett nytt samhällsuppdrag som bl.a. innebär att de kan få ersättning för att upprätthålla biologiska och historiska värden i jordbrukslandskapet.
De nya roller som lantbrukare har behöver dock definieras och mätas för att tydliggöra deras betydelse, dels för lantbrukarna själva, dels för den övriga befolkningen, som betalar för de nya tjänsterna med skattemedel.
Jordbrukslandskapet, som hyser hälften av alla hotade växt- och djurarter i Sverige och som synliggör historiska spår, kan beskrivas som en biprodukt av en livsmedelsproduktion som delvis har försvunnit i takt med lantbrukets rationalisering.
Många markslag, som naturbeten, dikesrenar och åkerholmar fyller inte längre någon funktion i livsmedelsproduktionen och är därmed inte lönsamma att sköta.
Eva-Lotta Päiviö visar i sin avhandling att de miljöersättningar som delades ut inom Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000–2006 förmodligen ganska väl kompenserade lantbrukarna för deras skötsel av sådan mark.
I avhandlingen diskuterar Eva-Lotta Päiviö också hur ersättningsnivåerna och regelverket kan komma att styra vilka marker som lantbrukarna fortsätter att hävda. Höga stängselkostnader och mycket arbete med flyttning av djur gör det till exempel förhållandevis dyrt att sköta små betesmarker, som därmed löper en större risk att överges än stora sammanhängande betesmarker.
Denna fråga knyter också an till en ny sorts entreprenörskap inom lantbruket, som är inriktad på skötsel av värdefulla betesmarker med miljöersättning i områden där det råder brist på betesdjur. Sådana entreprenörer saknar ofta lokal förankring i området och stallar in djuren långt bort på vintrarna. Om de dessutom har uttalade lönsamhetskrav är intresset för små beten förmodligen begränsat.
Deltidslantbrukare å andra sidan har rimligen större möjlighet och vilja att lägga tid och resurser på landskapsvård, eftersom de har andra drivkrafter än att kunna leva av företaget.
Eva-Lotta Päiviö menar dock att det inte är hållbart på lång sikt att samhället räknar med ett visst mått av gratisarbete från lantbrukarnas sida för att klara skötseln av små betesmarker.
Avhandlingens slutsatser bygger på en analys av ett material som samlats in med hjälp av en särskild metod för redovisning av de resurser lantbrukare avsätter till landskapsvård.
Allt arbete och andra resurser som lagts på att sköta betesmarker har regelbundet dokumenterats på två gårdar under ett år eller mer. På en tredje gård har samma typ av material samlats in via en s.k. bondedagbok eller arbetsjournal och sedan förts över till den redovisningsmodell som användes på de två övriga gårdarna. Dessa uppgifter har kompletterats med intervjuer med fokus på hur och varför lantbrukarna och de anställda bedriver landskapsvård.
En av gårdarna är SLU:s egendom Krusenberg, utanför Uppsala. De andra två är en mjölkgård med stutuppfödning i Halland och ett deltidsjordbruk med dikor i Småland.
Avhandlingen visar att den särskilda redovisningsmetod som tagits fram är användbar, under förutsättning att de grundläggande antaganden som gjorts är giltiga. Utvärderingen av metoden är det huvudsakliga teoretiska bidraget i avhandlingen.
—————————–
Agronom Eva-Lotta Päiviö, avd. för agrarhistoria vid institutionen för ekonomi, SLU, försvarar sin avhandling Det agrara landskapet på vinst eller förlust. Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag.
Tid: Tisdag den 16 december 2008, kl. 10.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Fil.dr. Anders Wästfelt, kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Mer information: Eva-Lotta Päiviö, 018-67 17 90, Eva-Lotta.Paivio@ekon.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001899/
Att leva med sår som ständigt rinner och luktar kan innebära ett svårt lidande oavsett vilken sjukdom det gäller eller var på kroppen såren uppstår. Att vårda dessa patienter och behandla deras sår på rätt sätt är förenat med stora utmaningar för all vårdpersonal. I avhandlingens intervjuer med personer som har sådana sår framkom att de kan känna sig fångade i en nedbrytande process. Situationen kan upplevas som mycket svår och de längtar efter att få känna sig och bli bemötta som hela människor, trots att det inte längre har kontroll över sin kropp.
Intervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor, inom både sluten vård och primärvård, med erfarenhet av att vårda dessa patienter visade att det är svårt och krävande. Som vårdare kan man känna sig berörd och överväldigad av patienternas lidande och man vill göra gott för dem. När man sedan inte lyckas få såren att läka och inte heller kan skydda patienterna från ytterligare lidande —t.ex. smärta och respektlöst bemötande från omgivningen — upplever vårdarna maktlöshet och skäms inför patienterna. De vill ju göra ett bra arbete. I dessa svåra situationer riskerar både patienter och vårdare att drabbas av tröstlöshet.
Utmaningen för dem som vårdar patienter med svårläkta sår som rinner och luktar är att kunna förmedla tröst genom att ha goda kunskaper och färdigheter vad gäller sårbehandling. En annan aspekt på trösten är att bekräfta patienternas värdighet genom att se dem som hela människor med självständighet och integritet, och involvera dem i planering och beslut som gäller deras vård. För att kunna vara öppen för allt det svåra i patienternas situation, kunna stanna kvar nära och göra gott behöver sjuksköterskor och undersköterskor själva få uppleva tröst. De behöver få erkännande för sitt svåra arbete, bli respekterade och involverade i ett multiprofessionellt teamarbete som stöds av vårdorganisationen och dess chefer. Först då kan patienter bli tröstade och uppleva sig som hela och fullvärdiga människor trots sina sår.
Elisabeth Lindahl, som är uppvuxen i Örnsköldsvik, är sjuksköterska och doktorand vid Inst. för omvårdnad. Hon kan nås på tel. 070 631 5173, e-post elisabeth.lindahl@nurs.umu.se
Fredagen den 19 december försvarar Elisabeth Lindahl, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Striving for purity. Interviews with people with malodorous exuding ulcers and their nurses
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är professor Ingegerd Bergbom, Göteborgs universitet.
Kronisk värk i ländryggen behandlas allt oftare genom steloperation, vilket innebär att några ryggkotor fixeras, dock utan att ryggens totala rörlighet påverkas nämnvärt. Steloperation har visat sig hjälpa mot smärtan på kort sikt, men inga studier har undersökt den långsiktiga effekten och jämfört den med alternativa ej kirurgiska behandlingar som sjukgymnastik.
Per Ekman är verksam som kirurg på Södersjukhuset i Stockholm. I sin doktorsavhandling visar han att patienter som genomgått steloperation förbättras också på lång sikt. Resultaten bygger bland annat på en uppföljning av 111 patienter som lottats till behandling med antingen steloperation eller sjukgymnastik. Vid uppföljningen efter nio år uppgav 76 procent av dem som genomgått steloperation att de kände sig bättre än innan operationen, jämfört med bara 50 procent av dem som behandlats med enbart sjukgymnastik.
– Det har debatterats huruvida steloperationer ska genomföras överhuvudtaget vid den här typen av ryggsmärta. Mina studier tyder på att de flesta patienter som stelopereras faktiskt blir bättre och att operationen inte medför några stora risker. Men förbättringen på längre sikt är ofta relativt blygsam och operation bör även fortsatt användas som ett komplement när sjukgymnastik inte hjälper, säger Per Ekman.
Avhandlingen visar att män, fysiskt aktiva och yrkesarbetande personer har något större sannolikhet än andra att förbättras av operationen.
– Det ger en viss vägledning, men tyvärr saknas det fortfarande bra metoder för att kunna hitta de med allra bäst chans till ett mycket bra slutresultat efter steloperation, säger Per Ekman.
Avhandling: Lumbar fusion for chronic low-back pain in isthmic spondylolisthesis, Per Ekman, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
För mer information, kontakta:
Med dr Per Ekman
Arbete: 08-61612858
Mobil 073-9732684
E-post: per.ekman@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Den verksamma molekylen i cannabis, THC (tetrahydrocannabinol), ger sina effekter i kroppen genom att aktivera två särskilda mottagarmolekyler, cannabionoidreceptorerna CB1 och CB2. CB1-receptorn finns i riklig mängd i hjärnan och ryggmärgen, där den påverkar bl.a. aptiten och smärtkänsligheten samt förmedlar de psykiska effekter som eftersträvas av haschmissbrukare. Men CB1-receptorn finns också i andra delar av kroppen, bl.a. prostatakörteln där den har en roll för att kontrollera muskelsammandragningar. Det fynd som Umeåforskarna nu har gjort är att det i tumörprover från patienter med prostatacancer finns olika nivåer av CB1-receptorer, och att män med höga nivåer har sämre prognos för sin sjukdom än män med låga nivåer.
”Studien hade sin början i en rapport om att odlade prostatacancerceller visade högre nivåer av CB1-receptorer än normala prostataceller. Cellodlingar är dock något annat än den kliniska verkligheten, och vi ville veta om samma förhållande gäller i vävnad från patienter med prostatacancer” säger en av initiativtagarna till studien, Christopher Fowler, professor i farmakologi vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Umeå universitet är forskningsledande kring både prostatacancer och cannabinoider, och med det samarbetsklimat som råder vid universitetet är det en av få platser i världen där denna studie har kunnat bli möjlig.
”Huvudfyndet, att uttrycket av canabinoidreceptorer är kopplade till överlevnadstiden, innebär att det i framtiden kanske kan användas som en prognostisk markör, framförallt hos patienter där det idag är svårt att välja behandlingsstrategi”, kommenterar Anders Bergh, professor i patologi vid Inst. för medicinsk biovetenskap, som tillsammans med Pär Stattin, docent i urologi vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, svarade för insamling och karakterisering av den prostatavävnad som ingår i studien.
Innan fyndet kan användas i sjukvården som metod för att bedöma prostatacancer krävs dock omfattande forskning för att klarlägga orsaken till att CB1-receptornivån är påverkad.
”Det är lite hönan och ägget över det här just nu”, säger Christopher Fowler, ”Vi vet ännu inte om det är de mest aggressiva tumörerna som uttrycker högre nivåer av receptorn eller om det är de höga nivåerna som leder till att tumörer blir mer aggressiva.”
För mer information, kontakta gärna professor Christopher Fowler,
tel. 090-785 15 10,
e-post cf@pharm.umu.se
SC Chung, P Hammarsten, A Josefsson, P Stattin, T Granfors, L Egevad, G Mancini, B Lutz, A Bergh, CJ Fowler: ”A high cannabinoid CB1 receptor immunoreactivity is associated with disease severity and outcome in prostate cancer”. European Journal of Cancer, webbpubl.
En syntaktisk analysator har till uppgift att analysera varje mening i en text och bygga upp en struktur som förklarar hur orden i meningen hänger ihop syntaktiskt, det vill säga vad som är subjekt, predikat, objekt och så vidare. Den metod som Johan använder bygger på maskininlärning, vilket innebär att analysatorn använder uppmärkta datamängder av naturligt språk, så kallade korpusar, för att lära sig ett nytt språk. En syntaktisk analysator kan bland annat används som en del i ett större system för att åstadkomma automatisk översättning från ett språk till ett annat, för att besvara frågor på naturligt språk eller för att utvinna information ur stora textmängder.
Johan har tillsammans med sina kollegor i språkteknologigruppen vid Växjö universitet utvecklat en programvara, som kallas MaltParser, för att syntaktiskt analysera språk. MaltParser har rankats bland de främsta systemen i flera internationella utvärderingar, I konkurrens med forskargrupper från välkända amerikanska universitet och företag. Idag har MaltParser testats på över tjugo språk och används av många forskare runt om i världen.
Johan Hall kommer ursprungligen från Trelleborg. Han har sedan början av decenniet arbetat vid Växjö universitet, bland annat som universitetsadjunkt i ämnet datalogi. Under 2003 antogs Johan till forskarutbildning inom datavetenskap med särskild inriktning mot språkteknologi vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Transition-Based Natural Language Parsing with Dependency and Constituency Representations” försvaras torsdagen den 18 december, kl. 13.15. Disputationen äger rum i Myrdal, Växjö universitet. Opponent är Sandra Kübler, Indiana University.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Hall, telefon 0470-70 81 13, 070-628 3071
e-post: johan.hall@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Människan har molekylära maskiner i sina celler som utnyttjar syrgas för att förbränna föda och som använder energin som frigörs till transport av laddningar över ett membran – något som kan liknas vid laddningen av ett batteri. Den energi som är lagrad i detta batteri används sedan till exempel av hjärnan, för muskelarbete eller andra livsprocesser. Under senare år har flera sjukdomar, som till exempel cancer och vissa typer av Alzheimer, visat sig ha samband med störningar i dessa maskiner.
Forskarna har funnit att vissa patogena (sjukdomsframkallande) organismer kan byta ut syrgasen mot ett annat bränsle, kvävemonoxid, som produceras av vårt immunförsvar för att bekämpa dessa organismer.
– Trots att lika mycket energi frigörs vid förbränningen av kvävemonoxid börjar denna ”bifuel-motor” att gå på tomgång och slutar flytta laddningar – batteriet förblir oladdat. Resultaten kan användas både för att förstå hur batteriladdningen med syre fungerar och dels för att bättre förstå varför under evolutionen det är just syrgas som blivit det dominerande bränslet, säger Pia Ädelroth.
I både våra egna ”energikraftverk”, mitokondrierna, och i ytterhöljet, cellmembranet, hos bakterier, sitter de protein-katalysatorer, enzymer, som omvandlar syrgas till vatten och samtidigt pumpar positiva joner, protoner, över membranet. Denna process kan alltså liknas vid laddningen av ett batteri.
De enzymer som reducerar syre till vatten kallas terminala oxidaser och finns i en mängd varianter som alla är släkt med varandra. I vissa, ofta patogena, bakterier kan det terminala oxidaset använda sig av både syrgas och ett annat bränsle; kvävemonoxid (NO). Kvävemonoxid omvandlas därvid till dikväveoxid, N2O, också känt som lustgas.
– Detta ”bifuel”-enzym är det vi använt oss av för att studera hur batteriladdningen beror av vilket bränsle som används. För att studera protonpumpningen satte vi tillbaka det framrenade enzymet i konstgjorda små celler, så kallade lipidvesiklar, och vi fann att bara syrgas- och inte NO- omvandlingen ledde till protonpumpning, säger Pia Ädelroth.
“Vectorial proton transfer coupled to reduction of O2 and NO by a heme-copper oxidase”. Artikelns författare: Pia Ädelroth, Yafei Huang, Joachim Reimann, Håkan Lepp och Nadjia Drici. Publicerad i PNAS Online Early Edition 8-12 december 2008.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Pia Ädelroth, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-164183, 073-8000370, e-post piaa@dbb.su.se
Joachim Reimann, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-163529, e-post jreimann@dbb.su.se
I sitt avhandlingsarbete har Alli Klapp Lekholm analyserat betyg, resultat på nationella prov, elevbakgrunder och olika typer av skolor.
Hon har utgått från data ur databasen GOLD (Gothenburg Educational Longitudinal Database) vid Göteborgs universitet, med betyg från 100.000 niondeklassare från år 2003 och dessutom enkätdata för knappt 9.000 av dem.
Den svenska läroplanen säger att enbart ämneskunskaperna ska betygsättas. Den flerdimensionella betygsmodell som Alli Klapp Lekholm har utvecklat visar att betygen utöver ämneskunskaperna i svenska, engelska och matematik – kognitiva faktorer – även mäter saker som inte har med resultaten på de nationella proven att göra.
– Det handlar om intresse, motivation och föräldraengagemang. Mellan tre och fem procent av betygen förklaras av annat än elevernas kunskapsnivå, säger Alli Klapp Lekholm.
– Det kan vara bekymmersamt ur rättvisesynpunkt. Alla elever har inte detta med sig. Därför är det extra viktigt att synliggöra komplexiteten, att annat än kunskaper bedöms i betygssättningen.
Tidigare studier har visat att elevernas framtida studerandekarriär relativt väl kan förutsägas genom betygen. Det i sin tur kan bero på just betygens flerdimensionalitet och att betygen alltså mäter både elevernas ämneskunskaper och deras intresse och motivation.
Alli Klapp Lekholms resultat visar att flickornas betyg är influerade av annat än kognitiva faktorer i större utsträckning än pojkarnas betyg. Flickornas högre betyg förklaras alltså till största del av att flickorna är mer intresserade av skolarbetet och har större motivation för inlärning.
I avhandlingen undersöks också skillnader i betygssättning mellan skolor. Resultaten visar att de faktorer som inte har med ämneskunskaper att göra spelar större roll i skolor med en stor andel elever med lågutbildade föräldrar och för förortsskolor.
– Det betyder att lärarna i de skolorna låter elevernas motivation och intresse väga extra tungt i relation till rena ämneskunskaper i ett slags kompensatorisk betygssättning, säger Alli Klapp Lekholm.
Hennes resultat bekräftar också tidigare studier som visar att friskoleelever får högre betyg än elever från kommunala skolor, något som dock förklaras av friskolelevernas relativt bättre kunskaper.
I båda jämförelserna av betygssättningen mellan skolor försvinner dock skillnaden i betygssättning om föräldrarnas utbildningsnivå beaktas.
Närmast i tiden arbetar Alli Klapp Lekholm i den forskargrupp vid institutionen för pedagogik och didaktik som fram till och med år 2011 undersöker betyg i projektet ”Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande”, med stöd på 4,5 Mkr från Vetenskapsrådet.
Alli Klapp Lekholm lägger fram sin avhandling ”Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics” vid institutionen för pedagogik och didaktik torsdagen den 18 december 2008, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Kontakt: alli.klapp.lekholm@ped.gu.se, 046-855 05, 0702-03 28 65.
Flygbranschen har länge behandlats som ett undantag på klimatområdet och att utsläppshandel skulle tillämpas på internationell luftfart sågs av många som en omöjlighet bara några år innan det första förslaget lades. Ändå har det såväl hyllade som kritiserade instrumentet för att kontrollera utsläppen av växthusgaser placerats i fokus för EU:s direktiv från oktober 2008 som innebär att flyg som avgår från eller ankommer till en flygplats inom EU ska börja handla med utsläppsrätter från och med år 2012.
Katarina Buhr beskriver i sin avhandling hur skapandet av flygutsläppsdirektivet var en gränsöverskridande process som i stor utsträckning katalyserades av brittiska intressen. Flygindustrin i Storbritannien blev i början av decenniet hårt pressad att ta ansvar för sin klimatpåverkan i samband med uppmärksammade expansionsplaner för flygtrafiken i landet.
– Utsläppshandel ansågs möjliggöra flygets förväntade starka tillväxt under legitima former genom att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt och flexibelt sätt och blev ett attraktivt alternativ för såväl myndigheter som näringsliv, säger Katarina Buhr.
Men att begränsa utsläppshandeln till Storbritannien ansågs inte tillräckligt och förslaget kopplades därför till EU där man sedan 1990-talet hade undersökt möjligheten att ta fram ett lagförslag för att begränsa luftfartens klimatpåverkan. Ett politiskt genombrott blev möjligt i EU först när flera gynnsamma faktorer sammanföll i samband med Storbritanniens ordförandeskap år 2005 där frågan gavs hög prioritet.
Utsläppshandel levererades som en välpaketerad lösning till flygets klimatpåverkan. EU-kommissionen fångade upp förslaget från tjänstemän och lobbyister och använde möjligheten att skapa en reglering för flyget som sätt att förstärka sin klimatpolitiska ledarroll. Utsläppshandel för flyget var därmed ett resultat av ett s.k. förändringsfönster som varade under en kort period och utnyttjades framgångsrikt av organiserade intressen.
I dagsläget är flyget en hårt pressad bransch och missnöjet med utsläppshandelsdirektivet är utbrett, trots att flygbranschen själva gav sitt stöd till förslaget för bara tre år sedan.
– Det hade varit svårare att starta upp en politisk process idag när förutsättningarna har förändrats. Därför måste färdigpaketerade lösningar finnas tillgängliga när problem blir erkända och politiska möjligheter uppstår för att genombrott ska ske, säger Katarina Buhr.
Katarina Buhr kommer i fortsättningen forska om internationell klimatpolitik på IVL Svenska Miljöinstitutet inom forskningsprogrammet Clipore.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katarina Buhr, 08-598 563 44, 073-650 92 54 eller katarina.buhr@ivl.se
Om antalet livshotande överdoser ska reduceras, är strukturellt stöd i form av politiska mål och överordnad styrning nödvändig, menar Stian Biong. Han har arbetat som sjuksköterska i Olso i mer än 20 år.
– Det var fenomen som jag såg i mitt arbete som gjorde mig intresserad av att forska, säger Stian Biong.
Hans avhandling Between death as escape and the dream of life- Psychosocial dimensions of health in young men living with substance abuse and suicidal behavior baseras huvudsakligen på berättelser från unga norska män och akutvård och socialtjänst i Olso. Den visar att systemperspektivet är viktigt på flera nivåer.
– Den norska hälsopersonal-lagen kräver ett samarbete med socialtjänsten men det sker inte i dessa fall, säger Stian Biong.
Resurser kan rädda liv
Möjligheterna att överföra information om den enskilde i Norge måste utredas, menar han. I Sverige finns ingen motsvarande lagstiftning. Däremot finns det ett uttalat politiskt mål, en nollvision när det gäller självmord, som ger verksamhetsansvariga och anställda tydliga signaler.
Stian Biong menar att om människor ska kunna arbeta konstruktivt med etiska utmaningar måste systemet dessutom se till att berörd personal får tillräckligt stöd i form av handledning och återkoppling.
– Stigmatisering och marginalisering kan reduceras genom språket som används när gruppens problem beskrivs, påpekar Stian Biong.
Hans resultat tyder på att det finns ett sammanhang mellan språk, den enskildes upplevelse av sig själv och självmordsbeteende.
– När ens existens upplevs som att man balanserar mellan döden som befriare från smärta, och drömmen om liv, så kan förloppet påverkas positivt om den enskilde uppfattar att det finns tillräckliga resurser för att få ekonomiskt och socialt stöd.
Systemperspektivet har även en kulturell sida, i hur maskuliniteten uttrycks. Vilka ideal som gäller påverkar självmordsbeteendet i denna grupp.
– Det ser ut som om detta är en särskild utmaning för personer med bakgrund från ett icke västligt land, säger Stian Biong.
Detta eftersom de måste hantera olika ideal samtidigt.
Avhandlingens titel: Between death as escape and the dream of life- Psychosocial dimensions of health in young men living with substance abuse and suicidal behavior
Avhandlingsförfattare: Stian Biong, tel (+47) 95 21 54 98 (bostad) (+47) 95 21 54 98 (mobil)
e-post: stian.biong@hotmail.com
Fakultetsopponentens namn: Elisabeth Severinsson, Stavanger Universitetssykehus og Høgskolen i Vestfold
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 17 december 2008, kl.13.00 Aulan
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Kontaktinformation
Stian Biong, tel (+47) 95 21 54 98 (bostad) (+47) 95 21 54 98 (mobil)e-post: stian.biong@hotmail.com
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Informatör NHV Monica Bengtson +46-31-693952 monica.bengtson@nhv.se
De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron påverkar kvinnans hjärna på en mängd olika sätt. Progesteron har en rad effekter i hjärnan som rör reproduktion, men också humör och minne. 3-5 procent av alla kvinnor har svåra premenstruella besvär, men orsaken till dessa är oklar. Dessa kvinnor har en ökad känslighet för progesteron och östrogen i hjärnan vilket manifesteras som nedstämdhet, irritabilitet och ångest under menstruationscykelns lutealfas (en vecka före menstruation). Dessa symptom är särskilt uttalade i slutet av denna fas, när progesteronnivåerna sjunker. Tidigare forskning talar för att progesteronabstinens kan vara en delfaktor bakom besvären.
Ett sätt att studera sådan abstinens är att undersöka nyförlösta kvinnor eftersom hormonnivåerna sjunker snabbt efter att placenta avgått. Inom 48 timmar har de övergått till normala nivåer. Ett av de sätt som progesteron kan ge effekt på hjärnan är via dess metaboliter, s k neurosteroider, varav Allopregnanolone är en. Denna metabolit har högst nivå i menstruationens lutealfas och har i djurstudier också visat sig kunna påverka minnet.
Med hjälp av en ångestmodell kallad ”Startle Response” har Kristiina Kask jämfört reflexerna hos kvinnor med premenstruella besvär med andra kvinnor, både före och efter förlossning för att se hur hormonnivåerna påverkar. Modellen bygger på att vi rycker till om vi hör ett kraftigt ljud (115 dB); en respons som hos människa mäts via blinkreflexen. Patienter med ångestsjukdomar som posttraumatiskt stressyndrom eller vissa fobier har en ökad respons. Kristiina Kask har också mätt kvinnornas förmåga att hämma denna skrämselreflex efter att de ”förvarnats” med en svagare ljudimpuls strax före det kraftiga ljudet, s k prepulshämning. Hjärnan är då förberedd på ljudet. Patienter med exempelvis ångestsyndrom har visat sig ha sämre prepulshämning och blir lättare distraherade än andra. Man vet också att kvinnor har sämre prepulshämning än män och att den varierar över menstruationsperioden. Hur kvinnor med premenstruella besvär reagerar är däremot okänt.
– Resultaten visar att kvinnor med svåra premenstruella besvär hade objektiva tecken till ökad ångest över hela menstruationscykeln, jämfört med friska kontroller. De hade också försämrad förmåga att filtrera sensoriska intryck under sen lutealfas, säger Kristiina Kask.
Kristiina Kask finner dock ingen skillnad mellan höggravida kvinnor och nyförlösta kvinnor när det gäller startle response.
– Däremot är hjärnans förmåga att filtrera inkommande sensoriska intryck försämrad hos höggravida kvinnor, vilket troligen beror på höga halter av östrogen och progesteron i jämförelse med nyförlösta kvinnor med låga hormonnivåer, säger hon.
När det gäller påverkan av metaboliten allopregnanone visar avhandlingen en försämrad prestation i det episodiska minnet (med vars hjälp vi kommer ihåg vad vi varit med om och personer vi träffat), men den negativa effekten var liten. Däremot påverkades inte det semantiska minnet (kunskapsminne) och korttidsminnet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristiina Kask, tel: 070-514 40 72, kristiina.kask@kbh.uu.se eller handledaren professor Inger Sundström Poromaa, tel: 018-611 57 64.
I den tidigare Kyrklundforskningen har man ofta framhållit en existentialistisk tematik eller lekstrategier av postmodernt slag som signifikativa för Kyrklunds särart. Med sin avhandling avser Sahlin att visa hur sådana synpunkter kan ges en annan och mer underordnad funktion, som medel i en mer övergripande problematik kring den mänskliga kunskapens förutsättningar och räckvidd.
Sahlin tar fasta på författarens starka koppling till analytisk filosofi och naturvetenskap, och i synnerhet den gamla frågan om hur kunskapens empiristiska respektive rationalistiska tendenser kan eller bör jämkas samman. Denna fråga präglar Kyrklunds föreställningsvärld på flera plan och Sahlin visar också hur Kyrklunds läsarinriktade prosa möjliggör upprättandet av en parallell mellan läsprocessen och kunskapsprocessen, hur litteraturen ges funktionen av ett kognitivt instrument.
Med hela författarskapet, samt flera av Kyrklunds litterära och filosofiska influenser som fond för undersökningen av Om godheten syftar Sahlin till att lyfta fram detta kunskapsproblem hos Kyrklund – som därmed kan placeras i en mer omfattande tankeströmning i 1900-talets litterära och filosofiska tänkande än den inhemska litteraturen. Avhandlingen syftar också till att uppmärksamma Kyrklunds litterära hybridform som en möjlighet för bearbetning av en problematik som inte fått någon tillfredsställande lösning i filosofin. Ytterligare en motivation för studien är det intresse hybrida former mellan litteratur och filosofi ofta drar till sig men som det råder delade meningar om hur man skall värdera och vilka slutsatser man kan dra av dem.
Johan Sahlin är född 1972, han är litteraturvetare verksam vid institutionen för humaniora vid Växjö universitet.
Avhandlingen försvaras den 20 december kl. 13.15 i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Anders Pettersson, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Sahlin, e-post: johan.sahlin@vxu.se.
Avhandlingen kan beställas från ellerströms förlag, Fredsgatan 6, 222 20 Lund, telefon och fax: 046-32 32 95, www.ellerstroms.se
Renewable energy development and the function of law. A comparative study of legal rules related to the planning, installation and operation of windmills är en doktorsavhandling i juridik, närmare bestämt miljö- och naturresursrätt med inriktning mot energirätt. I avhandlingen – med vilken Maria Pettersson disputerar den 16 december – undersöks de rättsliga förutsättningarna för att öka användandet av förnyelsebar energi, framför allt vindkraft, i enlighet med fastslagna miljö- och klimatpolitiska beslut och förutsättningar.
– Samhällets rättsliga och administrativa system har stor betydelse för möjligheterna att praktiskt genomföra energipolitiska mål, det handlar om gränser och riktlinjer för hur till exempel mark får användas, hur olika intressen ska viktas mot varandra eller vem som fatta vilka beslut, säger Maria Pettersson.
I avhandlingen har Pettersson jämfört det svenska rättssystemets funktion när det handlar om utvecklingen av förnyelsebar energi med motsvarande rättsliga funktioner i Danmark, Norge och England. Det innebär bland annat en analys av de regelsystem som är relaterade till fysisk planering, lokalisering, tillstånd och drift av energianläggningar.
– Analysen av svensk rätt visar att det finns omfattande hinder mot ett effektivt genomförande av de energipolitiska målen. De främsta stötestenarna återfinns i planerings- och tillståndssystemen även om enskilda regler också i flera fall har visat sig hindra en etablering. Bristen på tillräckliga kontrollfunktioner i kombination med en betydande lokal beslutsmakt bidrar också det till ett oförutsägbart och ineffektivt system för planläggning av förnyelsebar energi.
I dag kan det krävas åtskilliga tillstånd för att få uppföra en vindkraftsankäggning, vilket innebär att tiden från idé till genomförande riskerar att ta många år utan att investeraren vet om eller när arbetet kan påbörjas.
– Undersökningen av motsvarande funktioner i utländsk rätt visar på stora skillnader, inte minst när det gäller planeringssystem. Generellt kan man säga att det verkar finnas ett samband mellan å ena sidan en övergripande kontroll över den fysiska planeringen och möjligheten att effektivt genomföra nationella mål på lokal nivå å den andra.
I avhandlingen diskuterar Maria Pettersson också möjligheter att förbättra det svenska systemet, bland annat behovet av att ta bort det generella tillståndskravet för större vindkraftsanläggningar och att bryta igenom det kommunala planmonopolet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Maria Pettersson, tel. 0920-49 21 95, maria.pettersson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Inom svensk mjölkproduktion brukar kalven separeras från kon strax efter födseln, och det har inte ansetts vara ekonomiskt försvarbart att låta kalven dia kon. Intresset för djurens välmående har dock ökat under senare år, och i fokus står djurens möjligheter att uttrycka naturliga beteenden.
Utvecklingen går idag mot högteknologiska system, såsom lösdriftstall med automatiskt mjölkning (”mjölkningsrobotar”) och gruppuppfödning av småkalvar med mjölkutfodring i automater (”kalvammor”). Grupphållningen främjar lek och sociala beteenden, men kan även medföra problem i form av sugande på andra kalvar och ökad sjuklighet.
Sofie Fröberg har i sitt doktorsarbete vänt blicken mot vissa tropiska u-länder, där det förekommer kalvskötselsystem där kalven tillåts en viss daglig kontakt med modern – restriktiv digivning. Tanken var att detta system kanske skulle kunna tillämpas även i högteknologiska system med mjölkkor, med positiv inverkan på både produktion och välbefinnande. Hon har därför undersökt djurens produktion och beteenden i system med fri eller begränsad digivning respektive i system där kalvarna får mjölk från hink eller nappflaska eller från en automatisk kalvamma.
De inledande studierna gjordes i Mexiko på kor av zebu-korsningsras, som är vanliga inom extensiv mjölk- och köttproduktion i tropikerna. Resultaten visar att restriktiv digivning i ett extensivt system ökar den totala och säljbara mjölkmängden, och dessutom minskar sugandet på andra kalvar, jämfört med om digivning inte tillämpades. Det fanns också tecken på att digivningen förbättrade juverhälsan. Även i det intensiva systemet med mjölkkor sög inte kalvar som diat restriktivt på andra kalvar i samma omfattning som kalvar som inte diade. Tillväxten var dock likartad i dessa två grupper.
Den tredje och sista studien gjordes med svenska kor i ett intensivt system. Kalvar som diade fritt i ett stall med automatisk mjölkning växte snabbast och de ägnade sig inte alls åt att suga på andra kalvar. Ibland diade de även andra kor än modern. Under det första dygnet efter avvänjning visade kalvar som diat fritt större tecken på stress än kalvar som druckit mjölk i automatisk kalvamma. Tillväxten hos de fritt diande kalvarna sjönk också betydligt under de två veckorna efter avvänjningen. För att motverka detta måste man stimulera kalvarna att äta mer kraftfoder innan avvänjningen. Juverhälsan var likartad hos diade och icke diade kor.
—————————–
Biolog Sofie Fröberg, institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU, försvarar sin avhandling Effects of restricted and free suckling – In cattle used in milk production systems.
Tid: Fredag den 12 december 2008, kl. 13.15
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Knut Boe, Universitetet for Miljo- og Biovitenskap, Ås, Norge
Kontaktinformation
Mer information: Sofie Fröberg, 018-67 16 79, Sofie.Froberg@huv.slu.se
Den aktuella studien presenteras i senaste numret av Science, dessutom på omslaget av den ansedda tidskriften. Tre Lundaforskare har tillsammans med kollegor från Frankrike och USA studerat hur växter lyckas växa på rätt håll. Till sin hjälp har forskarna haft backtrav, en vanligt förekommande växt med små, vita blommor; dessutom ofta utnyttjad i forskningssammanhang.
Det är sedan tidigare känt att cellerna tar in extra vatten i de delar av växten som ska växa, exempelvis i ett skott. Det extra vattnet skapar ett övertryck inne i cellerna. Övertrycket skapar i sin tur en fysikalisk kraft som pressar på cellväggarna inifrån och får cellerna att tänjas ut och växa. Men frågan är hur cellerna vet att de ska växa på längden och inte på bredden.
I den aktuella studien redogör forskarna för sin slutsats att krafterna inte bara hjälper cellerna att växa utan att krafternas riktningar även styr cellerna att växa på rätt håll, det vill säga på längden.
I cellerna finns nämligen ett slags rörformiga strukturer, så kallade mikrotubuli, som utgör cellens inre skelett. Dessa rörformiga strukturer bidrar till cellväggarnas stadga genom att organisera mikrofibrer i väggarna. De fysikaliska krafter som uppstår av vattentrycket gör att mikrofibrerna lägger sig horisontellt i sidoväggarna, vilket får sidoväggarna att stå emot trycket från krafterna. Detta medför att cellerna växer på längden istället för på bredden.
– Problemet är att man inte kan mäta de här krafterna i cellerna. Därför har vi arbetat med matematiska modeller, säger Henrik Jönsson, forskare i beräkningsbiologi och biologisk fysik vid Institutionen för teoretisk fysik, Lunds universitet.
Forskningsstudien har kopplat ihop biologi och matematik på ett nydanande sätt. Genom att betrakta växterna från ett matematiskt håll har fysikforskarna hjälpt biologerna att försöka beräkna krafterna inne i cellerna. Bland annat har de utnyttjat en modell som annars används när ingenjörer exempelvis beräknar hållfastheten hos broar.
Växters utveckling är en komplicerad process. Hittills har forskarvärlden främst studerat förloppet genom att titta på växtens gener och hormoner, vilka också är inblandade i processen. Henrik Jönsson menar dock att man framöver även måste beakta samspelet med de fysikaliska krafterna i större utsträckning.
– Växten använder krafterna för att få rätt form, säger han.
Forskningsstudien publiceras i senaste numret av Science, den 12 december 2008.
Bildtext:
Modell av växtceller i ett skott. Forskarna använder modeller för att undersöka krafterna i cellväggarna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Jönsson, tel 0707-235 175 eller henrik@thep.lu.se
Den nyutkomna boken ”Musik och politik hör ihop: Diskussioner, ställningstaganden och musicerande 1965-1980” är resultatet av ett forskningsprojekt om det svenska musiklivet under dess mest politiska period. Alf Arvidsson, professor i etnologi, har undersökt hur politiska frågor omsattes till handling och ställningstaganden på musikens område, och hur musikaliska frågor lyftes till ett politiskt plan.
– Politisk medvetenhet förväntades av alla konstnärer under den här perioden, säger Alf Arvidsson. Musiken kunde tolkas som en politisk handling, och socialrealism och funktion var viktiga estetiska principer.
För att hitta svaren på sina frågor har han gått igenom musiktidskrifter, politiska tidskrifter och debattinlägg i dagstidningar. Även om boken till största del handlar om den progressiva musikrörelsen, så är den inplacerad i ett större sammanhang av visor, folkmusik, jazz och konstmusik.
Det var många faktorer som samverkade till att musik fick en så betydelsefull politisk roll. Internationellt vänsteruppsving och ungdomsuppror var viktiga drivkrafter, men också snabba förändringar i medielandskap och mediekonsumtion, Sveriges Radios monopolsituation och en livaktig kulturpolitisk debatt förstärkte musikens betydelse i samhällslivet.
Att musiken blev politik öppnade för delvis nya roller för musiker. Alf Arvidsson skriver om ”aktivisterna” vars musikskapande hade ett direkt agitatoriskt syfte, ”animatörerna” som arbetade för att göra musiklivet mindre elitistiskt och konsumtionsinriktat, och de ”alternativa artisterna” som avstod stjärnstatus och divalater för att istället agera som socialistiska föredömen.
Tydligast var det politiska inflytandet på sångbaserade, breda genrer som visa och rockmusik, de mest populära inom den ungdomsgeneration som de flesta musiker själva tillhörde. Smalare och instrumentalt dominerade genrer som jazz och modern konstmusik var mindre intressanta att använda för politiska budskap. För spelmansmusik, en marginaliserad musik med folkligt ursprung, kunde utövandet i sig själv vara en tillräcklig politisk handling.
Musik kunde också bedömas utifrån sina politiska effekter, t ex texternas budskap, om musiken skapade gemenskap eller kunde användas till arbete eller icke-kommersialiserad dans, eller om musikernas syfte var att aktivera publiken eller nå ut till arbetarklassen.
– Musik bedömdes också utifrån klass och produktionssätt, förklarar Alf Arvidsson. Man noterade till exempel om det var folkmusik, arbetarmusik eller på annat sätt fristående från musikindustrin eller överklassmiljöer.
”Musik och politik hör ihop: Diskussioner, ställningstaganden och musicerande 1965-1980” är utgiven vid Gidlunds förlag [www.gidlunds.se]. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.
Alf Arvidsson är professor i etnologi vid Umeå universitet. Han har tidigare skrivit bl.a. Sågarnas sång (1991), Livet som berättelse (1998) och Folklorens former (1999).
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Alf Arvidsson på
tel 090 – 786 62 44 eller e-post alf.arvidsson@kultmed.umu.se
Samer är ingen kulturellt homogen grupp. Renskötande familjer i samebyar, familjer som exkluderas av rennäringslagen och de som av andra skäl har tonat ned sin samiska härkomst har olika förutsättningar att forma en samisk identitet. Etnologen Christina Åhrén har i sin doktorsavhandling intervjuat unga människor med olika relation till den samiska kulturen.
– Min bok ”Är jag en riktig same?” handlar om hur det är att växa upp och vara ung i samiska miljöer fyllda av traditioner, säger Christina Åhrén. Men också hur samiska ungdomar i andra miljöer hanterar sin härkomst i relation till sin livssituation.
I ett modernt allt mer fragmenterat samhälle är identiteten ett projekt för den enskilda individen. Då kan den etniska gemenskapens klara kulturella ramar vara inbjudande. Skillnader mellan samerna gör att dörren till det samiska samhället inte står lika öppen för alla – frågan om vem som är same ställs på sin spets. Christina Åhrén visar i sin studie att samerna har skapat en kulturell stege. De samer som har störst kulturell kompetens har ett högre värde än andra.
I avhandlingen kommer unga samer med olika bakgrund till tals. Några av dem har exkluderats av rennäringslagen och försöker med olika strategier bli medlemmar i en sameby. Åhrén visar hur de påverkats av utanförskapet och hur deras familjer skapat en samisk kultur baserad på alternativa värderingar och normer. Hon har också intervjuat ungdomar från fjällrenskötande familjer som genom sin uppväxt har fått de kulturella kompetenser som är nödvändiga i deras samhälle. Men när de traditionella kraven möter det moderna samhällets till synes oändliga valmöjligheter uppstår svårigheter.
– Har pojken en reell möjlighet välja en annan väg än renskötsel? Kan flickan bli renskötare, eller måste hon gifta sig med en för att föra familjens tradition vidare? En av dem jag talade med valde att helt bryta med sin familj för att få leva som det moderna samhället lovat att hon kan, berättar Christina Åhrén.
I avhandlingen möter man också ungdomar som växt upp i familjer som tonat ned eller helt dolt sin härkomst och som idag söker efter sin samiska identitet. Vi får veta hur situationen har uppkommit och vilka faktorer som påverkar dessa unga människor i deras sökande efter samisk identitet idag.
Torsdagen den 18 december försvarar Christina Åhrén, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. Disputationen äger rum i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är fil. dr. FoU-leder Vigdis Stordal, Sami National Centre for Mental Health, Karasjok.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Christina Åhrén på
tel 070-286 77 77 eller e-post christina.ahren@kultmed.umu.se
