”Knalleandan – drivkraft och begränsningar” heter den flervetenskapliga studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden som nyligen blev klar. Den omfattar nästan 50 intervjuer med företagsledare i trakterna kring Borås, en region som har lång tradition av företagande och goda affärsidéer.
– Faktum är att Sjuhäradsbygden har en tradition att lyckas väl i affärer, även när andra inte gör det. Detta gäller även den offentliga sektorn och flera kommuner i bygden är finansiellt starka, konstaterar professor Björn Brorström, en av författarna och specialist på offentlig förvaltning.
De två andra författarna som trängt in i begreppet ”knalleandan” är Anders Edström, professor i företagsekonomi med specialintresse för entreprenörskap och regionalt företagande och Margareta Oudhuis, docent och arbetsvetare som i rapporten framför allt inriktat sig mot de utlandsägda företagen.
Idén till en tvärvetenskaplig studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden har funnits ett tag på högskolan, men tack vare en 30-årspresent som högskolan fick från Industri- och handelskammaren i Sjuhärad förra året togs idén upp igen.
Presenten var nämligen ett erbjudande att arrangera 30 intervjuer med företagsledare i Sjuhäradsbygden.
– Erbjudandet passade bra in i våra tankar och i och med ett management-seminarium började vi konkretisera studien, förklarar Björn Brorström.
Med vad är då den här speciella knalleandan?
– Handlingskraftig, att spara och vara kostnadsmedveten, att leva nära verksamheten, lösa problem och vara delaktig är några beskrivande ord som alla tre använder för att beskriva ordet knalleanda.
– En favorithistoria, som berättas och som kan säga något om vad som utmärker företagsklimatet, är följande:
En av de ledande företagarna i bygden sa någon gång under 60-talet vid en anställningsintervju, när det kom fram att den sökande hade realexamen, att det ska nog inte vara något hinder. Eftersom historien fortfarande berättas och det ofta så är det uppenbart att den har betydelse, förklarar Björn Brorström.
Det här menar han är ett förhållningssätt som har gått igen även i kontakten med högskolan. Utbildning har inte värderats lika högt som att man praktiskt kan genomföra saker och ting.
– Här ser jag det som viktigt att vi på högskolan kan övertyga om att utbildning också kan innebära utveckling, säger Björn Brorström.
Utomstående experter och konsulter ses också med skepsis. Det är ett ideal som ifrågasatt utbildning och bildning. I det handlingsorienterade företaget prioriteras erfarenhetsbaserad kunskap framför teori.
Utmärkande för företagen i Sjuhärad har varit en hög legitimhet att bedriva näringslivsinriktad verksamhet.
Borås är en entreprenörslik stad och Jantelagen är inte så stor som i andra delar av landet säger en av de intervjuade företagsledarna i rapporten och fortsätter: ”Det är ok att vara framgångsrik”.
– Att göra affärer har hög status och är viktigt. I vissa kamratsammanhag, så har man haft ett ideal till att antingen ta över familjeföretaget eller starta eget med egen affärsidé, förklarar Anders Edström.
Han menar att när man har koll på affärerna så inser man också kostnadernas betydelse. Vissa av de intervjuade menar att det här är erfarenheter som man fått från konjunkturnedgångar och strukturkriser.
– Företagen vill heller inte ha någon statlig inblandning – samtidigt så har ju det här självständighetsidealet en baksida, tillägger Björn Brorström.
– Man samarbetar inte gärna och har viss slutenhet och berättar inte för grannföretaget om en affär som kunde ha betydelse för dem, fyller Margareta Oudhuis i samtidigt som hon tror att det här är en attityd som håller på att förändras.
Den ledningsfilosofi som många i rapporten ger uttryck för tycks inte ha ändrats drastiskt.
Viktiga kärnvärden är enkelhet, handlingsorientering, kostnadsmedvetande och kundorientering. Ibland måste man kämpa mot gamla invanda beteenden som fostrats i en produktionsdominerad miljö. D
e som tagit över familjeföretaget har vuxit upp med företagande vid köksbordet och har arbetat under lång tid i samma företag innan de själva tagit över.
Men den nya generationen kan också ha arbetat en del i andra företag under perioder av sin karriär och gått utbildningar vilket gjort att de inte varit direkt involverade i verksamheten. Genom sina erfarenheter från andra miljöer och att de tillhör en yngre generation försöker de också påverka strategi och värdering i det egna företaget.
Sjuhäradsbygden är också rekryteringsbasen för så gott som alla företag. En av de större arbetsgivarna bedömde att 95 procent av personalen bor inom en mil från Borås.
– Samtidigt ger också Sjuhäradsbygdens geografiska placering en slags begränsning. Närheten till Göteborg är en styrka många gånger, men fördelarna hämmas av en bristfällig infrastruktur. Många stora företag som exempelvis JC och MQ har flyttat, säger Anders Edström.
Margareta Oudhuis berättar att 300 av Sjuhäradsbygdens företag är utlandsägda och man har över 12000 anställda. Trenden mot ett allt större inslag av internationalisering i betydelsen utlandsägda företag är stark i bygden säger hon. En viktig fråga för henne i studien har varit att granska om det lokala syns i det globala och vad det betyder att vara utlandsägt.
– Det kan vara både en möjlighet och hot att befinna sig på en lokal och global arena. Det som nämnts som negativt har varit att de här företagen till stor del är mer centraliserade och att man har en ökad administration, vilket av de anställda setts med frustration. De här företagen har också ett annat ledarskap, förklarar hon.
– Ökad sårbarhet vid konjunkturnedgång är också sådant som man tagit upp. Något som vi ser en del av idag, fortsätter Margareta Oudhuis och tillägger att det hade varit intressant att göra intervjuer med utlandsägda företag nu efter den finansiella krisen.
Svenska kärnvärden som företagsledare med utländsk bakgrund beskriver är ”den svenska kollektivismen”.
– Svenskar har en attityd där man hela tiden arbetar som ett lag, svenskar menar de också inte vill bli bedömda eller bedöma andra.
Att det är något speciellt med Sjuhäradsbygden går inte att ta miste på i rapporten. Det finns starka traditioner både bakåt i tiden och en naturlig fallenhet för att driva affärer. Dessutom har den blivit populär utanför högskolans väggar och haft strykande åtgång. Nästan direkt efter tryck fick den tryckas om för att så många vill ha den.
– Det är väl inte helt vanligt när det gäller forskningsrapporter, avslutar Björn Brorström som berättar att nästa steg är att gå djupare i intervjumaterialet och därefter kan det bli ytterligare en rapport om bygdens företagsklimat.
Kontaktinformation
Björn Brorström, prorektor
E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
Telefon: 033-435 43 73
Mobil:0709-453470
Idag får privata företag konkurrera med offentliga aktörer inom områden som utbildning, vård och omsorg. Ofta hänvisas till att en ökad konkurrens är positiv för kvaliteten inom verksamheten. Men många kommuner engagerar sig också på det egentliga näringslivets område, och enligt Tobias Indén är det vanligt med konflikter mellan privata företag och kommunala restauranger, konferensanläggningar eller gym.
– Den positiva synen på konkurrens tycks inte gälla överallt där kommunala aktörer är engagerade, i och med att det kommunala engagemanget ofta inte sker på samma villkor som det privata, säger han.
Enligt Tobias Indén drar kommunala aktörer ofta nytta av olika typer av förmåner, allt från fördelaktiga hyresvillkor och gynnsam finansiering till rena kontantbidrag.
– Kommunerna borde förbjudas att stödja egna företag, något som idag är ett oreglerat område i kommunallagen, anser Tobias Indén.
Men kommunernas självkostnadsprincip tvingar också kommunala aktörer att erbjuda billiga tjänster, något som leder till att privata företag får svårt att möta konkurrensen. Tobias Indén menar att denna princip också utesluter att de kommunala agerandena kan angripas på konkurrensrättslig väg. Han konstaterar att varken kommunallagen, konkurrenslagen eller EG:s statsstödsregler är anpassade för att hantera de aktuella problemen.
– Kommunallagen borde ändras för att uppnå en sundare konkurrens.
Fredagen den 12 december försvarar Tobias Indén, Juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kommunen som konkurrent.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Ulla Neergaard, Juridiskt institut, Copenhagen Business School.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Tobias Indén,
juridiska institutionen,
Umeå universitet,
E-post: tobias.inden@jus.umu.se
Telefon: 090-786 94 78, 0733-86 18 87
I snart tre år har ett vågkraftverk stått på havsbotten ett par kilometer ute till havs på den svenska västkusten, i närheten av Lysekil. Rafael Waters vid Uppsala universitets avdelning för elektricitetslära har som doktorandprojekt haft i uppgift att designa och bygga verket. Verket är unikt hållbart och underhållsfritt tack vare den enkla mekaniska konstruktion som tagits fram på avdelningen.
– Istället för att försöka anpassa konventionell energiteknik till vågenergins speciella utmaningar har vi tagit fram teknik som från början är anpassad för havet, säger Rafael Waters.
Generatorn i vågkraftverket i Lysekil är väldigt speciell. Det är en så kallad linjärgenerator och genererar el genom att röra sig i takt med vågornas långsamma rörelser. En vanlig generator omvandlar rotationsenergi till el, och den bör snurra ca 1500 varv i minuten för att vara effektiv. På något sätt måste man då omvandla den långsamma vågrörelsen till en snabb roterande rörelse.
– Det gör att ett vågkraftverk med en vanlig generator behöver energiöverföringssystem som växellådor eller hydrauliska system och andra invecklade detaljer som slits och som kräver mycket mer underhåll än en linjär generator, säger Rafael Waters. Vår generator har fungerat problemfritt varje gång vi startat upp vårt kraftverk under de här åren, trots att den inte underhållits och ibland stått still i månader.
Rafael Waters och hans kollegor arbetar med att bestämma parametrar som vilka effektuttag och bojstorlekar som i längden ger bäst resultat.
– Med mindre bojar och lägre effektuttag blir påfrestningarna mindre på vågkraftverket. Å andra sidan vill man producera som mycket el som möjligt. I slutändan är det här en ekonomisk avvägning, och vi vill förstå hur man kan optimera konstruktionen.
Vågkraftverket i Lysekil kommer under nästa år att kompletteras med ytterligare två och kopplas ihop till en av världens första vågenergiparker, som kommer att kunna leverera hushållsel till ca 60 villor. På några års sikt kommer parken att ha ett tiotal verk.
På sikt skulle vågenergi kunna förse Sverige med runt 10 TWh el per år, jämförbart med 1–2 kärnreaktorer.
– Men andra länder har en mycket högre potential, säger Rafael Waters. Norges vågor innehåller till exempel tio gånger mer energi än våra, och Norge har en total potential som är mer än tio gånger högre än Sveriges.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rafael Waters på 070-335 13 16, 018-471 58 07 eller rafael.waters@Angstrom.uu.se.
Realismen i Alice Munros noveller har länge debatterats och beskrivits av forskare och kritiker. För att beskriva det verklighetsnära draget i Munros berättelser och ändå göra rättvisa åt dess säregenhet har forskare antingen sett en dialektal motsättning mellan verklighet och fiktion eller tillgripit etablerade termer som magisk realism, metarealism, eller hyperrealism. I sin avhandling beskriver Ulrica Skagert, vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, istället Munros berättelser som ett slags utforskande av det verkliga där fiktion och verklighet blir varandras möjligheter.
– Min avhandling visar att karaktärerna istället för att möta sina liv som öden möter dem som möjlighet; och paradoxalt nog är det nödvändigheten som konstituerar möjligheten. Man kan prata om ett ödets tillfällighet eller eventualitet som inte har sin grund i ett deterministiskt förklaringssätt med ett orsaks- och verkanmönster utan snarare liknar vissa teoretiska antaganden inom kvantfysiken där plötsliga och oväntade ”quantum events” bestämmer vilken möjlighet som ska styra själva skeendet. Karaktärerna låter sig styras av precis sådana här energigivande skeenden och upplever därmed en radikal frihetskänsla, säger Ulrica Skagert.
En utgångspunkt för avhandlingen är att novellen som genre särskilt belyser just sådana plötsliga, oväntade och extrema situationer där en väletablerad kontext inte räcker till som förklaringsmodell.
– Om det finns en Joyceansk epifani i Munros noveller är den kopplad till framträdandet av det förunderliga och gåtfulla i tillvaron och inte till en plötslig kognitiv uppenbarelse, säger Ulrica Skagert.
I fokus för avhandlingen står de elva novellsamlingar som Alice Munro publicerat mellan 1968–2006 men inkluderade är också de allra senaste novellerna som publicerades i The New Yorker under våren och sommaren 2008.
Avhandlingen är baserad på närstudier och omläsningar av ett stort antal av de mest omskrivna novellerna där vissa genomgående kvaliteter i Munros författarskap har lyfts fram. Avhandlingen avslutas med att understryka dessa kvaliteter i en sann tour de force, novellen ”Post and Beam” från samlingen ”Hateship, friendship, courtship, loveship, marriage” (2001).
Avhandlingens namn: Possibility-Space and Its Imaginative Variations in Alice Munro’s Short Stories
Disputationen äger rum den 13 december kl 10 i hörsal 11, hus F, Stockholms universitet, Universitetsvägen 10.
Avhandlingen finns att ladda ner på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8292.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Ulrica Skagert, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn mobil 0702-348933, hem 0455-18704, arbete 08-163624, e-post ulrica.skagert@english.su.se
För porträttbild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Resultaten är viktiga mot bakgrund av svenska Livsmedelsverkets beslut att inte införa berikning av livsmedel utan istället främja konsumtionen av livsmedel som naturligt har höga halter av folat.
Att få i sig tillräckliga mängder via födan är dock svårt och därför är det viktigt att utveckla nya sätt att öka intaget. Jäst tillverkar folat, vilket skulle kunna utnyttjas i högre grad än idag.
Det är väl känt att ett högt intag av folat före och under de första veckorna av graviditet minskar risken för neuralrörsdefekter som till exempel ryggmärgsbråck. Ett högt intag har också i flertalet studier visat sig bidra till att motverka hjärt-kärlsjukdom och Alzheimers sjukdom.
I en studie på Chalmers har Sofia Hjortmo undersökt om och hur jäst kan användas för att öka det naturliga folatinnehållet i fermenterade (jästa) livsmedel, så kallad biologisk berikning. Ett viktigt livsmedel är bröd.
I de 52 jäststammar som undersöktes visade sig nivåerna av folat variera kraftigt, vilket visar på möjligheter att öka halten i bröd genom att välja ”rätt” jäststam vid bakning. Det visade sig också att faktorer som tillväxthastighet och om jästen odlas fram i en näringsrik eller näringsfattig miljö spelar roll för hur höga halterna av folat blir i jästen.
– Vi fann att halten av folat i vitt bröd kunde bli fem gånger högre med rätt jäststam och rätt odlingsförhållanden, säger Sofia Hjortmo.
Ett annat livsmedel som studerades i mindre skala var majs-baserad tanzanisk välling som berikats på samma sätt.
– Här har vi inte kommit lika långt, men det är väldigt intressant globalt sett och här behövs definitivt mer forskning, säger Sofia Hjortmo.
Studierna ingår i doktorsavhandlingen ”On Folates in Yeasts -Exploring Yeasts as Vehicles for Biofortification of Folates in Food”, som presenteras kl 10.00 den 12 december i KB-salen, Kemigården 4, Campus Johanneberg, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sofia Hjortmo, Livsmedelsvetenskap, Institutionen för Kemi och Bioteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 38 22, mobil: 0709-565579
hjortmo@chalmers.se
Handledare: Thomas Andlid, Livsmedelsvetenskap, Institutionen för Kemi och Bioteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 38 19
andlid@chalmers.se
Hon har i sin avhandling studerat hur rektorer och lärare talar med varandra, och hur kommunikationen förhåller sig till skolans resultat och pedagogiska ledarskap. Hon menar att den interna kommunikationen behöver utvecklas på alla skolor, och att viktiga delar i processen är information, feedback och tolkning.
Helene Ärlestigs studie bygger på intervjuer och enkätundersökningar med rektorer och lärare. Hon visar att när rektorer och lärare samtalar handlar det oftast om vardagshändelser och enskilda elever, och samtalen har ofta inte någon positiv betydelse för skolans resultat på lång sikt.
Lärarna tycker att det är lätt att prata med rektorerna, och många möten präglas av väl inarbetade rutiner. Men att bekräfta och ge feedback på lärarnas arbete i klassrummet är inte så vanligt.
– I många skolor finns en kultur som inte lämnar utrymme till att diskutera lärande och undervisning, menar Helene Ärlestig.
I framgångsrika skolor gör rektorer fler klassrumsbesök och pratar oftare om frågor som rör lärande och undervisning, jämfört med i andra skolor. Helene Ärlestig menar att en bra kommunikation inte bara beror på rektorernas individuella förmåga.
– Lika viktigt är hur rektor leder skolans sätt att kommunicera, och skapar strukturella och kulturella förutsättningar för en god kommunikation.
Studien är en del i det större projektet Struktur, Kultur, Ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? I projektet ingår 24 vanliga 7–9-skolor över hela landet, och skolorna grupperas beroende på hur de har lyckats i arbetet med kunskapsmålen och de sociala målen.
Helene Ärlestig har tidigare arbetat som rektor i Umeå kommun, och arbetar idag som rektorsutbildare vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet.
Fredagen den 12 december försvarar Helene Ärlestig, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Communication Between Principals and Teachers in Successful Schools.
Svensk titel: Kommunikation mellan rektorer och lärare i framgångsrika skolor.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Jorunn Møller, Universitetet i Oslo, Norge.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Helene Ärlestig,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 6223, 070-256 4556
E-post: helene.arlestig@pedag.umu.se
Den ekonomiska utvecklingen i ett land hänger i hög grad samman med invånarnas benägenhet att starta företag, men också med graden av byråkratiskt krångel. Byråkratisk reglering av entreprenörskap är särskilt problematisk för entreprenörer som vill starta ett företag som bygger på nya idéer.
– Byråkratins ärendehantering bygger på regler som inte alltid förmår att hantera nyheter och nya situationer, säger Fredrik Svensson. Men de är bra på att hantera rutinärenden.
En minskning av byråkratiska hinder för entreprenören kan också få stora positiva effekter när det gäller långsiktig ekonomisk tillväxt.
Fredrik Svensson vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap disputerade den 5 december med avhandlingen Essays on Entrepreneurship and Bureaucracy.
Kontaktinformation
Fredrik Svensson, telefon 063-16 66 45. E-postadress fredrik.svensson@itps.se
Stödet för kärnkraften ökar men nyttjandet av kärnkraften innebär inte bara fördelar i form av billig energi – utan även problem i form av radioaktivt avfall. Detta avfall behöver på grund av sin radioaktivitet tas om hand på ett säkert sätt då det är farligt för människor, djur och natur i cirka 100 000 år.
– Delegeringen till ett företag, SKB, har påverkat kommunernas, opinionsgruppernas och den intresserade allmänhetens möjligheter till inflytande över kärnavfallsfrågan, säger Hanna Sofia Johansson som disputerar vid Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier.
I avhandlingen studeras Svensk Kärnbränslehanterings lokaliseringsstudier i Nyköping och Tierp, företagets samråd med natur- och miljöorganisationer samt studieresor för boende i Oskarshamn och Östhammar till kärntekniska anläggningar.
– I och med att den största delen av beredningsarbetet utförs av ett företag och inte av parlamentariska aktörer är det en intressant demokratisk fråga att studera dels hur SKB utformar sitt arbete, dels vilka möjligheter kommuner, opinionsgrupper och intresserad allmänhet har att påverka omhändertagandet av kärnavfallet, säger Hanna Sofia Johansson.
Avhandlingen visar att delegeringen av det politiska beredningsarbetet med kärnavfallsfrågan till SKB har inneburit att en majoritet av rikspolitikerna visar ett litet intresse för frågan – samtidigt som det är regeringen som fattar det avgörande beslutet om hur avfallet ska tas om hand. Intresset har även varit lågt hos en majoritet av lokalpolitikerna och bland allmänheten i Nyköping och Tierp.
Desto större intresse visas av olika opinionsgrupper. Utöver SKB, tillsynsmyndigheter, berörda kommuner och intresseorganisationer involveras olika slags experter såsom ingenjörer och geologer i beredningsarbetet.
Det innebär att företaget (SKB) och experterna får stort inflytande över beredningsarbetet medan de valda politikerna, varav många är lekmän, har den avgörande makten vid beslutsfattandet.
– Kärnavfallsdemokratin kännetecknas dels av diskussion mellan olika icke-parlamentariska aktörer under beredningsfasen, dels av representativ demokrati i samband med beslutsfattandet.
– Kärnavfallspolitiken kan därför benämnas ”demokrati på delegation”, säger Hanna Sofia Johansson.
Avhandlingens titel: Demokrati på delegation. Lokaliseringen av det svenska kärnavfallet.
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18689
Fakultetsopponent: Docent Johan Hedrén, Linköpings universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 december 2008, kl. 13, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Hanna Sofia Johansson, tel 070-759 57 56 (mobil)
e-post: hannasofia.johansson@sts.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier, kerstin.thonfors@sts.gu.se för 150 kr plus moms och porto.
Förhöjda nivåer i blodet av ämnet homocystein, som bildas vid nedbrytning av aminosyran metionin, har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av fostermissbildningar, demens och hjärtkärlsjukdomar.
– I första hand styrs nivåerna av homocystein i blodet av B-vitaminerna folat och B12, dvs de vitaminer som människan tillför kroppen genom att äta till exempel gröna grönsaker, apelsiner och mjölkprodukter, säger Anna Böttiger. Men även livsstilsfaktorer såsom alkohol och rökning påverkar nivåerna.
– Jag har undersökt hur den individuella homocystein-koncentrationen kan påverkas av mutationer i gener som förekommer i de receptorer som är viktiga för upptagning av B-vitamin och de enzymer som nedbryter homocystein.
Anna Böttiger har hittat sex nya, inte tidigare beskrivna genmutationer, som kan ha samband med homocystein, och dessutom studerat fyra sedan tidigare kända mutationer. Två av genmutationerna förekommer oftare hos personer som utvecklat demens, men sambandet är inte statistisk säkerställt.
Anna Böttiger har också jämfört två befolkningsgrupper, dels mellansvenska barn- och ungdomar och dels vuxna spanjorer, med avseende på tre kända genmutationer.
– Jag studerade vilka effekter de olika genmutationerna hade på homocystein-koncentrationen, och såg att mutationerna hade en stor påverkan på homocystein-nivåerna hos svenska barn och ungdomar. En oväntad upptäckt var att i den spanska befolkningsgruppen hade mutationerna bara påverkan på homocystein-koncentrationerna hos män men inte hos kvinnor.
– Studierna visade också att man inte kan dra generella slutsatser från en region och applicera det till en annan region utan man måste ta hänsyn till dess genetiska struktur och nutritionsmönster.
Anna Böttiger lägger fram avhandlingen Genetic Variation in the Folate Receptor-a and
Methylenetetrahydrofolate Reductase Genes as Determinants of Plasma Homocysteine Concentrations kl 10.00 den 12 december 2008 i Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Anna Böttiger, tel: 019-602 24 17 eller 070-682 01 92
e-post anna.bottiger@orebroll.se
Foto på Anna Böttiger kan hämtas på www.orebroll.se/forskning/bildbank
Jörgen Mattlar har i sin avhandling studerat fem läroböcker i svenska som andraspråk, avsedda att användas på gymnasiet av unga eller vuxna elever som invandrat till Sverige samt i vissa fall även av personer som är födda och uppvuxna i Sverige. Syftet är att undersöka vilken bild av Sverige som ges, och hur synen på den målgrupp som böckerna vänder sig till är. Han diskuterar och analyserar de ideologier som förmedlas med särskild tonvikt på kön, etnicitet och klass, och visar att läromedlen bygger på en rad mer eller mindre dolda värderingar och uppfattningar.
– De framstår som en arena för ideologisk maktkamp på den numera fria läromedelsmarknaden, säger han.
Enligt Jörgen Mattlar är det framför allt två läroböcker – Dikt och verklighet (1996) och På G (2004) – som utgår från en ensidig socialdemokratisk ideologi. Eleverna får till exempel i uppgift att öva sig i att uttala ”socialdemokratiska ungdomsförbundet”. I läroboken På tapeten (2002) däremot finns samhällskritiska inslag. Bland annat behandlas civil olydnad och aktivism, och kritik framförs mot multinationella företag. Staten kan enligt denna bok utgöra ett hot mot individens integritet. De övriga två läromedlen har liberala och konservativa tendenser.
– Den konservativa ideologin blir tydligt bland annat i den historiesyn som boken ger uttryck för, medan den liberala ideologin blir tydlig genom individfokus och ett större antal varumärken och företag.
Undersökningen visar även att förväntningarna på målgruppen är lågt ställda. Eleverna förutsätts sakna förkunskaper och i läroböckerna ges inte heller några förebilder, t.ex. inom näringslivet eller inom väletablerade yrken.
– Ambitionen tycks vara att få målgruppen, som i det segregerade svenska samhället är socioekonomiskt underordnad, att anamma svenska värderingar om sekularisering, jämställdhet och barnuppfostran, säger Jörgen Mattlar.
En sådan strävan strider enligt Jörgen Mattlar mot den mångkulturella modell som är grunden för officiell svensk integrationspolitik, enligt vilken skillnader ska bejakas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Mattlar, 018-471 24 46, eller jorgen.mattlar@did.uu.se
Genom att miniatyrisera utrustning för medicinska och kemiska analyser går det att göra analyserna effektivare på flera sätt. Det går åt mindre mängd analysvätskor och prover, och eftersom analysvätskor ofta är dyra och det i vissa fall bara finns små mängder av proverna kan det göra analyser både billigare och att de ger bättre resultat.
Analyserna går även snabbare.
– Det är mindre volymer som ska transporteras och molekylerna ska vandra kortare väg. En liten utrustning går också snabbare att värma eller kyla om man behöver göra det, säger Roger Bodén på Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet.
Miniatyrisering innebär ofta också att det blir möjligt att köra flera analyser parallellt.
En annan fördel är att en liten utrustningen kan göras portabel och till och med rymmas i handen. Roger Bodén presenterar i sin avhandling ett helt analyschip, för detta ändamål. Chippet är stort som ett kreditkort, och där sitter pumpar, analysvätskor, tvättvätskor, samt en kammare där reaktionerna och analyserna ska ske.
– Med hjälp av en portabel analysutrustning kan sjukvårdspersonal eller till och med patienten själv göra hälsodiagnoser. Ett exempel är att analysera om det finns proteiner i kroppen som avslöjar om det finns en inflammation. Chippet skulle även kunna användas för miljöanalyser ute i fält.
Chippet är framtaget inom Uppsala BIO-X som är ett samarbetsprojekt mellan universiteten och bioteknikföretag i Uppsala.
En nyhet är att Roger Bodén använder volymexpansionen hos smältande paraffin för att driva motorerna. När paraffin smälter ökar dess volym 10–20 procent, en expansion som fungerar som ”motor” i pumpen. Paraffinets expansion ger stora krafter, att jämföra med frysande is som kan spräcka berg.
De starka mikropumparna gör att man kan öka pumptrycket, vilket gör att det nu på allvar går att börja utforska möjligheten att miniatyrisera exempelvis högupplösande vätskekromatografi, en analysteknik som kräver just höga tryck för att fungera bra.
– Det är en teknik som används vid analys och rening i läkemedelsutveckling samt vid analys av kemiska substanser, som miljögifter. Krymper man utrustningen så blir analysen bättre och snabbare, säger Roger Bodén.
Det finns även andra användningsområden för de små och starka motorerna. Roger Bodén har bland annat i ett samarbete med NASA utvecklat en motor för att rikta teleskopspeglar i satelliter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Bodén på 018-471 32 35, 070-336 28 38 eller roger.boden@angstrom.uu.se.
– Våra resultat innebär ett genombrott i förståelsen av vilka gener som påverkar nivåerna av våra vanligaste blodfetter, och öppnar nya möjligheter att ta fram mediciner för behandling av höga blodfettnivåer”, säger Ulf Gyllensten.
Mängden av blodfetter såsom kolesterol, LDL, HDL och triglycerider påverkar risken att utveckla bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Man vet sedan tidigare att det vi äter och hur aktiva vi är påverkar mängden av dessa fetter i våra blodbanor. Genetikens betydelse har dock hittills varit mindre känd.
Ett stort internationellt forskarlag, med deltagande från bland annat Uppsala universitet, har nu för första gången i en populationsbaserad undersökning med cirka 20 000 deltagare och 16 delstudier genomfört en kartläggning av de gener som påverkar våra vanligaste blodfetter. Studien har koordinerats av professor Leena Peltonen, hedersdoktor vid Uppsala universitet, och en av ingående delstudierna har letts av professor Ulf Gyllensten vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet.
Resultaten visar på 22 olika gener, eller regioner i arvsmassan, som på ett markant sätt påverkar mängden av dessa blodfetter. Åtta av dessa har man inte tidigare vetat att de kan påverka fettreglering.
– Studien visar också att internationella samarbeten av denna storleksordning gör det möjligt att identifiera de gener som påverkar risken att utveckla våra folksjukdomar, säger Ulf Gyllensten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Gyllensten, tel: 070-899 3413, eller ulf.gyllensten@genpat.uu.se
Informationsextraktion handlar om att analysera text i syfte att identifiera och plocka ut information om fördefinierade typer av entiteter, händelser i vilka entiteterna är engagerade samt relationer mellan entiteter och händelser. Det handlar alltså om att få tillgång till strukturerad information från en till synes ostrukturerad informationskälla.
En av anledningarna till att informationsextraktion inte är tillgänglig för alla är att det krävs mycket arbete och tid för att anpassa ett system till att fungera för nya uppgifter i en ny textdomän. Ett system som hanterar ovanstående exempelscenario skulle förmodligen inte fungera alls om uppgiften ändrades till att identifiera interaktioner mellan proteiner beskrivna i biomedicinsk text.
Ett vedertaget sätt att angripa problemet med domänanpassning av system för informationsextraktion är att realisera dess komponenter med hjälp av maskininlärning, dvs. lärande datorprogram. Maskininlärning bygger i mångt och mycket på att det finns exempel att lära sig av.
En komponent i ett extraktionssystem behöver se exempel på de fenomen det ska lära sig att identifiera, t.ex. entiteter och relationerna mellan dessa. Grunden till den här typen av maskininlärning är alltså
tillgången till stora mängder exempel. Dock finns det stora utmaningar i att ta fram bra exempel: det är mödosamt, tar tid och kräver en människa som känner domänen väl för att märka upp exempel i texter.
Att känna igen namn på t.ex. personer, företag och platser är grundläggande för informationsextraktion. Genom att känna igen namn kan vi också börja leta efter t.ex. relationerna, uttryckta i texten, mellan bärarna av namnen.
Fredrik Olsson beskriver i sin avhandling arbetet med att utveckla och utvärdera en metod, kallad BootMark, för att märka upp förekomster av namn i textdokument.
BootMark bidrar till att reducera den mängd dokument en mänsklig annoterare behöver märka upp för att träna en namnigenkännare med prestanda som är lika bra eller bättre än en namnigenkännare som är tränad på ett slumpmässigt urval
av dokument från samma korpus.
Avhandlingens titel: Bootstrapping Named Entity Annotation by Means of Active Machine Learning. A method for creating corpora.
Disputationen äger rum fredagen den 19 december 2008 kl. 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Dr Miles Osborne, Edinburgh
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, erik.falk@svenska.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Olsson, 0704 -15 54 10
fredriko@sics.se
www.sics.se/people/fredriko
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten
Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Västerbottningar i allmänhet, och Umeåbor och Skelleftebor i synnerhet, brukar sägas prata nasalt. En jämförelse med akustisk mätning av barns tal i Umeå, Stockholm och Göteborg visar dock att det inte är några mätbara skillnader i graden av nasalt tal, dvs resonans i näshålan, i de olika dialekterna.
Orsaker till detta kan vara att Karin Brunnegård inte hittat just de grupper som talar nasalt, det kan också handla om att de dialektala drag som vi kallar nasala egentligen inte har med röstklang i näsan att göra. Nasal röstklang i talet uppfattas både av lekmän och logopeder men är ändå svårt att bedöma. Till hjälp i bedömningen kan logopeden använda Nasometern, men den kan inte ersätta logopeden, visar Karin Brunnegårds studier.
Det är känt från tidigare studier att lyssnarbedömning av nasalt tal är svårt. I denna avhandling visas att trots att lyssnarna är specialiserade logopeder och metodiken har anpassats efter aktuella rekommendationer så är överensstämmelsen mellan olika lyssnares bedömningar och för samma lyssnare vid upprepad bedömning inte alltid tillfredställande.
Därför behöver logopedernas bedömningar kompletteras med mätning av talet i svårbedömda fall och för att få ett mått på nasalt tal. Nasometern är ett instrument som spelar in talet i en dator med hjälp av två mikrofoner fästade på var sida om en platta. Den ena mikrofonen spelar in ljud från näsan, den andra spelar in ljud från munnen.
Innan man beslutar om behandling av nasalt tal rekommenderas att man både gör en bedömning genom lyssning och genom Nasometermätning. Om man inte har möjlighet att mäta kan två logopeder göra bedömningen för att den ska bli säker. I en studie i avhandlingen har det tagits fram normvärden för svenska barn så att Nasometern nu kan användas i svensk sjukvård. I flera länder, t ex i USA, är den redan mycket använd.
Avhandlingen visar också att det finns en samstämmighet mellan logopeder och otränade bedömare om vilka personer som har mest nasalt tal och att dessa behöver hjälp med sitt tal. Detta ger bekräftelse på att de patienter som remitteras för operation av gommen har tillräckligt allvarliga talsvårigheter för att behöva behandlas. Att talet är nasalt är inget problem i sig om det inte gör att personen är svår att förstå eller gör att man uppfattas negativt av omgivningen.
Enheten för logopedi vid Umeå universitet har funnits sedan 1997 då där startades grundutbildning för logopeder. Karin Brunnegård är den första som doktorerar i logopedi vid Umeå universitet. Handledare har varit professor Jan van Doorn vid enheten för logopedi, Umeå universitet och biträdande handledare professor Anette Lohmander, Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, enheten för logopedi och foniatri.
Karin Brunnegård nås på e-post karin.brunnegard@logopedi.umu.se
eller telefon 090-785 89 95.
Fredag 12 december försvarar Karin Brunnegård, Inst. för klinisk vetenskap, logopedi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Evaluation of nasal speech: a study of assessments by speech-language pathologists, untrained listeners and nasometry”.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Fiona Gibbon, Queen Margaret University, Edinburg, UK.
Kontaktinformation
Bilder där Karin Brunnegård demonstrerar nasometern kan hämtas på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Lövträ är ett uppskattat material i framförallt möbler, snickerier och inredning. Detta beror på att lövträ i många fall har en vacker textur och dessutom mycket goda tekniska egenskaper, t.ex. en hög hårdhet och är lätt att bearbeta.
Materialets egenskaper utnyttjas dock inte till fullo i nya produkter. Detta är delvis en följd av liten utveckling av såväl det sågade lövvirket som produktionen i den mekaniska lövträindustrin.
I en ny avhandling presenterar Jimmy Johansson studier om den svenska lövträindustrin i syfte att hitta sätt att utnyttja råvaran effektivare samtidigt som nya attraktiva produkter av svenskt lövträ skapas. Idén bygger på att lövträ har inneboende egenskaper som inte utnyttjas tillfullo genom dagens användning.
Svenskt lövträ är idag att betrakta som en outnyttjad materialresurs. Användningen är idag koncentrerad till tillverkning av pappersmassa och för energiändamål.
Den andel som vidareförädlas genom mekanisk bearbetning är liten och skulle kunna öka om bättre möjligheter fanns för att utnyttja trämaterialets egenskaper. Detta skulle kunna leda till högre värde på skogsråvaran och en balanserad, fungerande värdekedja från skogen till konsumentprodukter. Därmed skulle incitament och intresse för att sköta och odla lövskog skapas, vilket skulle öka förutsättningarna för en större biologisk mångfald i svensk skog samtidigt som konkurrenskraften inom mekanisk lövträindustri skulle stärkas.
Jimmy Johansson presenterar i sin avhandling ett nytt sätt att såga och förädla lövträ till produkter ämnade för såväl interiör som exteriör användning. Virket får genom det nya produktionssättet stående årsringar vilket leder till förbättringar av flera materialegenskaper i form av minskade fuktrörelser, minskad sprickbildning och en annorlunda textur.
Idag är användningen av sågat lövvirke främst koncentrerad till interiör användning inom möbel och snickeriindustrin. Med det nya sättet att producera virket skulle möjligheterna att använda materialet utomhus förbättras vilket skulle utöka avsättningsmöjligheterna. En speciell aspekt i exteriör användning är ett materials kapillära egenskaper vilka studeras i avhandlingen.
Jimmy Johansson är civilingenjör och är verksam som forskare och lärare vid Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Mechanical processing for improved products made from Swedish hardwood” försvaras den 12 December kl. 10:00 i Tegnérsalen, Växjö universitet. Opponent är professor František Hapla, Georg-August-Universität Göttingen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jimmy Johansson på telefon 0470-70 80 33 eller e-post: jimmy.johansson@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Strålning är en vanlig behandlingsform vid cancer. Tekniken utvecklas ständigt och precisionen blir allt bättre. Kombinationen av hög teknisk nivå och nolltolerans för fel ställer emellertid höga krav på kvalitetssystemen vid strålbehandling.
I avhandlingen presenteras metoder för en oberoende verifiering av de dosberäkningar som ligger till grund för behandlingen och hur denna verifiering ska fogas in i den totala kvalitetssäkringskedjan. Målsättningen har varit att göra rutinerna effektivare utan att tumma på säkerheten.
Metodiken för att verifiera dosberäkningarna har analyserats och utifrån detta beskrivs ett effektivt sätt att upptäcka både enskilda allvarliga fel och mindre men systematiska felaktigheter.
Baserat på analysen har beräkningsalgoritmer tagits fram och optimerats för detta ändamål. De har sedan implementerats i ett datorprogram som med goda resultat testats på kliniker i Danmark, Tyskland, Frankrike, Österrike och Sverige.
I samarbete med ett större holländskt företag har Umeåföretaget Umbio AB utvecklat en kommersiell produkt, EqualDose, som baseras på de nya algoritmerna. Lanseringen av denna programvara är nära förestående.
Tufve Nyholm är doktorand vid enheten för radiofysik, tel. 090-785 84 32, e-post tufve.nyholm@radfys.umu.se
Fredagen den 12 december försvarar Tufve Nyholm, Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Verification of dose calculations in radiotheraphy
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 244, by. 7, NUS.
Fakultetsopponent är professor Ben Mijnheer, The Netherlands Cancer Institute, Amsterdam.
