Det faktum att vi i dag använder olika IT-system i snart sagt alla tänkbara situationer innebär att det sätt på vilket människor använder IT, liksom vilka behov och krav de ställer på olika IT-produkter, har förändrats. Tidigare fokuserade de flesta tillverkare på att tillhandahålla ett effektivt sätt att hitta och lagra information, i dag fokuserar man i stället på att stödja enskilda användares skapande av innehåll och relationer – exempelvis genom tjänster som YouTube, Wikipedia och Facebook.

– Min forskning visar att det är viktigt att grunda utveckling av nya IT-system i användarnas behov, även om det är ett mål som möter många utmaningar. Det handlar bland annat om att användare kan ha svårt att uttrycka sina behov av nya produkter och tjänster eftersom de kan vara omedvetna om sina egentliga behov, men det kan också handla om att användarnas behov förändras i takt med att de får mer kunskap och insikt. En användares åsikt påverkas starkt av den situation de befinner sig i just för tillfället, säger Anna Ståhlbröst som disputerar den 18 december.

Anna Ståhlbrösts avhandling Forming future IT – The Living Lab way of user involvement är den första avhandlingen i världen med temat Living Labs och hon har bland annat kommit fram till att man inte kan förvänta sig att användare ska kunna uttrycka sina behov, utan att man i stället ska låta dem berätta historier om sin situation, berättelser ur vilka man sedan kan vaska fram behoven.

– Därför är det viktigt att de som är involverade i användarcentrerade Living Labs-processer har ett öppet sinne, att de erbjuder en öppen och återkommande process och att de är öppna med sina resultat. Då kan andra intressenter bidra och på så sätt kan man skapa den bästa lösningen.

För att stödja användarmedverkan i Living Labs med fokus på att förstå användares behov, har Anna Ståhlbröst utvecklat en metod som fått namnet FormIT. Metoden bygger på tio grundläggande principer som stödjer processen att utveckla framtida IT-system baserade på behov, vilket ökar sannolikheten för att systemet blir en succé. Principerna är identifiera, informera, interagera, iterera, involvera, influera, inspirera, illuminera, integrera och implementera. Användningen av metoden leder till nya IT-lösningar, ny kunskap, ny inspiration samt till nya perspektiv, nya relationer och nya affärer.

Anna Ståhlbröst är född och uppvuxen i Luleå och började sin yrkeskarriär som ekonomibiträde inom Luleå kommun. 2002 tog hon en fil.mag. i informatik och systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet och påbörjade därefter sina doktorandstudier i ämnet informatik.

Kontaktinformation
Upplysningar: Anna Ståhlbröst, tel. 0920-49 20 91, anna.stahlbrost@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Avhandlingen, som bygger på fältarbete i Etiopien, visar att kvinnors möjlighet att få del av värdefulla tillgångar är begränsad och att vid uppdelning av ansvar i hushållet ges de minst inkomstbringande uppgifterna till kvinnorna. Det finns också restriktioner i kvinnors rörlighet som hindrar deras tillgång till viktiga delar av marknaden och till sociala gemenskaper.

– Därför är handeln ett viktigt levebröd för kvinnor, den utmanar deras isolering och ökar valen och arenorna där de kan verka, säger Åsa Torkelsson vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Det finns en stark koppling mellan hur pass täta sociala nätverk man har och ens möjligheter att skaffa tillgångar, speciellt för kvinnorna.

– Könsstrukturerna tillåter män att dra fördel av sina resurser mer effektivt än kvinnor. Men kvinnor kan skapa utrymme och makt åt sig själva genom att leda lokala organisationer och bli aktiva handlare, säger Åsa Torkelsson och fortsätter:

– Framtida försök att stärka lokala marknader och institutioner måste därför ta hänsyn till att kvinnor och män möter olika hinder och möjligheter.

Avhandlingen baseras på intervjuer med och observationer av drygt 600 manliga och kvinnliga lantbrukare från fyra lantliga områden och tre lokala marknadsplatser i Etiopien.

Avhandlingens titel: Trading out?: A study of farming women’s and men’s access to resources in rural Ethiopia

Avhandlingen försvaras 2008-12-17 i hörsal 4, hus B, Universitetsvägen 10, Stockholm, 10:00, Engelska.

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8339.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Åsa Torkelsson, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 076-2372844, e-post asa.torkelsson@sociology.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

I motsats till den Europeiska Centralbanken tar den svenska Riksbanken ingen större hänsyn till utvecklingen i penningmängden när de bedömer framtida inflationsrisker.

– Jag ser i min analys att det finns ett stabilt samband mellan penningmängdstillväxt och inflation på lång sikt, även för låginflationsländer. Eftersom penningmängden har vuxit snabbt under de senaste åren finns det en poäng för Riksbanken att vara försiktig med sina räntesänkningar. Det finns annars en risk att Riksbanken kan hamna i en svår situation i framtiden, säger Fredrik NG Andersson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Även om Riksbankens modeller visar på ett lägre inflationstryck framöver, visar en monetär analys – det vill säga en analys av penningmängden – av ekonomin att det underliggande inflationstrycket är ganska högt just nu. Det kan leda till högre inflation inom några år om Riksbanken inte motverkar det trycket. Det är därför inte helt säkert att en stor räntesänkning hjälper Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål i framtiden, utan det kan vara precis tvärtom.

Fredrik NG Andersson har också analyserat trender och cykler inom transportarbete i Sverige. Transportarbete handlar om godstransporter och beräknas enligt hur många ton som färdas i relation till hur långt de transporteras.

I den här studien handlar det om transporter på väg, järnväg och till sjöss. Studien visar att ekonomiska variabler har ett stort inflytande på transportarbetet på kort och medelfristig sikt, det vill säga mindre än cirka åtta år.

– Om det är högkonjunktur blir det mer transporter, och det måste vår infrastruktur klara så att det inte uppstår flaskhalsar. Därför är det viktigt att staten tar hänsyn till svängningarna i ekonomin när den gör infrastruktursatsningar, säger forskaren.

– Den metod som vi analyserar transportdata med kan även användas till att studera trafikströmningar över tid och konstruera olika skatter och trängselavgifter som jämnar ut trafikmängden över tiden. Till exempel kan man titta på hur avgiften ska variera över olika tidpunkter på dygnet för att få en så jämn användning av vår infrastruktur som möjligt och slippa trängsel. Det kan exempelvis handla om att öka avgiften under förmiddagen så att fler som kan köra under natten gör det i stället.

Metoden kan även användas av företag och andra organisationer.

– Exempelvis kan företag analysera utvecklingen av sin produktion, sitt lager, eller sina transporter till och från lager under året, dygnet eller under konjunkturcykeln. Med den informationen blir det lättare att planera sin produktion och få ett jämnare produktionsmönster. Det kan även hjälpa till att minska behovet av stora lager och ändå kunna möta en efterfrågeökning.

Fredrik NG Anderssons avhandling handlar förutom transporter och penningmängd även om inflation ur ett amerikanskt perspektiv och bedömningen av olika empiriska modeller. Gemensamt för de olika områdena är att de med hjälp av Wavelet-analysen studerar cykler och trender i ekonomisk data på ett mer strukturerat sätt än vad som är vanligt.

Disputationen äger rum den 20 december på Nationalekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen  heter ”Wavelet Analysis of Economic Time Series”.

Kontaktinformation
Kontakta Fredrik NG Andersson på 070-288 08 93 eller fredrik.andersson3@nek.lu.se

”Frisk luft” är ett av de sexton svenska miljömål som antogs av riksdagen 1999. Några andra är ”Giftfri miljö”, ”Levande skogar” och ”Myllrande våtmarker”. Målen ska vara uppfyllda inom en generation, dvs inom 20-25 år. Ansvariga för detta är nio svenska myndigheter, varav Naturvårdsverket har ansvar för de flesta målen. Samordningsarbetet sköts av en ny myndighet, som skapades 2002, Miljömålsrådet.

Ungefär hälften av miljömålen kommer inte att kunna nås inom den stipulerade tiden, konstaterade en utvärdering tidigare i år. Som ett resultat av det har en statlig utredning tillsatts för att se över målen i deras helhet.

I sin avhandling vid Tema vatten har miljövetaren Madelaine Johansson analyserat några av svårigheterna med att nå miljömålen. Det handlar om organisatoriska barriärer, otydliga ansvarsfrågor och roller, bristande resurser och svårigheter att kommunicera målen.

– Arbetet med miljömålen kräver en helhetssyn och en känsla av delaktighet som inte alltid är så lätt att få till i den svenska förvaltningstraditionen, säger hon. Miljö upplevs inte heller alltid som en central fråga för de inblandade myndigheterna.

Medan de övergripande målen är mycket visionära är delmålen mätbara och ofta naturvetenskapligt eller tekniskt formulerade. Målet Frisk luft bryts exempelvis ner i vilka halter av kväveoxid och partiklar som ska vara tillåtna som timmedelvärden respektive årsmedelvärden vissa år.

Mål som formuleras så kan vara svåra att kommunicera och få medial uppmärksamhet omkring. Arbetet med miljömålen genererar inga ”heta” nyheter. Däremot krävs omfattande datainsamlingar för att avgöra i vilken grad de uppnås. Tjänstemännen drunknar i dokumentation och rapportskrivande och upplever att deras resurser inte räcker till. Samtidigt finns en osäkerhet kring om indikatorerna verkligen mäter det de avser.

– Vad är det vi mäter och hur relaterar det till målen? säger Madelaine Johansson. Kring detta finns en diskussion.

Internationella åtaganden och förhandlingar komplicerar denna bild ytterligare. Företeelser som internationell sjöfart, som svenska myndigheters tjänstemän inte kan styra över, försvårar förstås också.

En utredning har som sagt tillsatts i år för att se över miljömålen. I protest mot detta avgick Miljömålsrådets ordförande. Han ansåg att det vore bättre att skjuta till resurser så att de åtgärder som tagits fram också går att genomföra, hellre än att se över och kanske revidera miljömålen.

Kontaktinformation
Madelaine Johansson disputerar den 19 december. Hon nås på telefon 011-363346, e-post: madelaine.johansson@liu.se

Uppgiften är egentligen omöjlig. Att analysera skrattkultur med ett seriöst angreppssätt låter sig inte riktigt göras, säger Anna Lundberg, då glider den undan och försvinner. Komik måste förstås på sina egna premisser.

Utifrån begreppet skrattkultur ser hon i den komiska kulturen en lustfylld experimentverkstad, en möjlighet att prova och föra samman vitt skilda saker och se vad som händer.

I sin avhandling vid Tema genus analyserar hon tre svenska samtida exempel på skrattkultur, med feministiska och queera förtecken: TV-komedin Sally, radiosketcherna Veckans sketch med Åsa och Gertrud, samt Stockholms Prideparad.

Sally sändes i sexton avsnitt 1999. Sally är en 34-årig mytoman, rojalist och oskuld. Hon ljuger och manipulerar sin omgivning, hon kommer ständigt för sent till sitt jobb, på ett bibliotek. Hon raggar skamlöst och tappar aldrig modet eller tron på sin egen förmåga, trots att hon ständigt blir avvisad. En viktig aspekt av Sally är just att hon är befriad från skam, vilket är ett centralt drag i den feministiska och queera skrattkulturen.

Veckans sketch med Åsa och Gertrud var en serie radiosketcher som sändes på 1990-talet i de feministiskt färgade programmen Freja och Radio Ellen. Här använder komikerna Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson radion, det ”blinda mediet”, maximalt genom att skapa komiska ljud-bilder och lämna utrymme för lyssnarnas fantasi, säger Anna Lundberg.

– De tar det mest intima och det mest seriösa och smäller ihop det, med helt oanade effekter.

Det sker i sketchen där orangutanghonan Koko vinner tävlingen Fröken inre skönhet. Komikerna driver med den så centrala kvinnliga konsten att vara vacker, framför allt på utsidan, när orangutanghonan i radiosketchen går bärsärkagång, vrålar, slafsar och dänger sina labbar i bordet.

Samma anslag har Prideparaden. Här lyfts det mest intima, sexualitet och den sexualiserade kroppen, fram i offentligheten i en kraftfullt livsbejakande karneval. Effekten och det politiska genomslaget har varit starka, konstaterar Anna Lundberg.

Kontaktinformation
Anna Lundberg disputerade den 28 november. Hon nås på 0732-031671, e-post: annlu@tema.liu.se

FN, Världsbanken och många forskare pekar ut före detta regerings- och gerillasoldater som ett av de allvarligaste hoten mot fredsprocesser efter inbördeskrig. Det beror på att de har den militära kunskap och erfarenhet som krävs för att underminera säkerheten i krigshärjade samhällena. Anders Nilson från institutionen för freds- och konfliktforskning har visat i sin avhandling att deras tidigare politiska ledare och befäl ofta är den direkta orsaken till att de återgår i strid.

– Jag har studerat sex grupper av före detta kombattanter i Kongo och Sierra Leone. Endast två av grupperna har inte återgått i strid. Det beror främst på att deras högsta ledare har fått inflytelserika poster, till exempel platser i parlamentet eller positioner i organisationer som övervakar fredsavtalen. De har fått ett fortsatt inflytande i landet, men på ett positivt sätt, och det hindrar dem från att ta till vapen, säger Anders Nilsson.

Anders Nilsson visar också att insatser för att ge de före detta kombattanterna pengar och utbildning inte räcker för att förhindra att de återupptar striderna. Det är också mycket svårt att få dessa åtgärder att fungera.

– Ett problem är att pengarna inte kommer fram i tid. Då får de före detta soldaterna sitta och vänta upp till flera år. Det förekommer också korruption, alltså att pengarna försvinner i fel fickor.

Anders Nilsson förklarar att det är viktigt att fortsätta att förbättra bidragen och utbildningsinsatserna för att bygga upp ett bättre liv för människorna de riktar sig till. Men det krävs andra åtgärder för att förhindra att striderna blossar upp igen.

– Det internationella samfundet bör även lägga mer krut på att få in de före detta befälen i fredsprocessen, till exempel genom att ge dem jobb i armén eller i statsadministrationen. Då har de tidigare kombattanterna inget ledarskap och då börjar de inte slåss igen, säger Anders Nilsson.

Om de före detta ledarna får ett positivt ansvar i landet minskar deras incitament att sponsra eller leda nya våldsamheter. Det gäller både för de politiska ledare och för de militära befäl som ledde de stridande styrkorna tidigare. Anders Nilson föreslår att inkorporera dem i den politiska processen, statsadministrationen, näringslivet eller armén, eller att ställa dem inför rätta om de begått krigsbrott. Då kommer de inte att fresta de före detta kombattanterna att ta till vapen igen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Nilsson på 018-4717175 eller 0733-308695 eller anders.nilsson@pcr.uu.se

Som läsare eller åskådare förses vi successivt i nästan all dramatik med s k expositorisk information om dramats dåtid, nutid och framtid. Enligt Sabzevari kan den förekomma var som helst i dramat och är inte är bunden till inledningsfasen. Den kan påträffas såväl i repliker som i metatext (pjästitel, undertitel, förtext, personförteckning, miljö- och tidsbestämningar, akt- och scenangivelser, scen- och spelanvisningar, replikrubriker, avslutningsmarkörer) och överför information om dramats dåtid, nutid och framtid.

Han applicerar sedan denna idé på sju korta enaktare av August Strindberg för att undersöka hur denne presenterar expositorisk information. Studien spänner därför över många olika teoretiska fält och fenomen. Här förs dramaturgiska diskussioner om tid, rum, handling och dramafigurer och deras klädsel samt metaforkategorier, språk, symboler, motiv och teman. Analyserna visar att Strindberg i detta mycket komprimerade format skildrar eviga mänskliga dilemman mellan kolleger, kvinnor och män, barn och föräldrar, yngre och äldre, fattiga och rika, kolonisatörer och martyrer samt underklass och överklass,

– Redan under denna naturalistiska period i sitt skapande, föregriper Strindberg många av de element som senare skulle känneteckna hans expressionistisk-symbolistiska kammarspelsdramatik, säger Hanif Sabzevari.

Han betonar möjligheten att med expositionsbegreppet tränga bakom det explicita och uppenbara den värld av paradoxer och svåra frågor som Strindberg väcker i sin dramatik, frågor om sanning och lögn, skuld och oskuld, verklighet och illusion, styrka och svaghet, kärlek och hat. Sabzevaris avhandling är ett bidrag både till det allmänna dramastudiet och Strindbergsforskningen, men också en undersökning som öppnar nya möjligheter för praktiserande regissörer, skådespelare och alla som på något sätt arbetar med teater och film. Hanif Sabzevari har också egna praktiska erfarenheter, bland annat som regissör för Strindbergs Fadren på Scen Hagagatan 48 i mars 2008.

Hanif Sabzevari föddes 1981 i Tehran, Iran och kom till Sverige 1986. Uppväxt i Falun. Film- och konsertrecensent på Upsala Nya Tidning, låtskrivare och producent, film- och teaterregissör, sångare och gitarrist i uppsalabandet The Academy.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hanif Sabzevari, tel: 018-26 15 99, 070-447 86 82 eller hanif.sabzevari@littvet.uu.se

Uppsalateologen Sofia Camnerin har analyserat förutsättningarna för att människor ska kunna försonas med andra människor, sin livssituation och med Gud. Hon utgår från två feministiska teologer: den kristna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampson, som tidigare varit kristen, men inte längre är det. Båda anser att den kristna teologin om försoning snarare är skadlig än relevant för både barn och för vuxna som drabbats av övergrepp och våld. Sofia Camnerin föreslår i sin avhandling dels vilket innehåll området försoning inom en teologi bör ha, dels vilka grunder som en teologi bör bygga försoningen på, för att den ska vara relevant för människor i dag.

– Försoningsteologin bör utformas efter kontexten och människornas erfarenhet, men också ta hänsyn till det som går utöver människors erfarenhet. Den kan till exempel aldrig vara stabilt formulerad som antingen kristen eller post-kristen, utan måste ständigt pröva vad som fungerar och är relevant för människorna, säger Sofia Camnerin.

Sofia Camnerin fokuserar på hur till exempel barn och vuxna hanterar en situation där de har varit med om lidande och död. Ett konkret exempel är en familj där mannen mördat mamman inför de tre barnen. Kan det då finnas en teologi som hjälper barnen att förstå deras upplevelse? Kan samma teologi också säga något relevant till mannen? Kan den kanske rentav säga något som förmått att hindra familjetragedin?

I Sofia Camnerins rekommendationer finns särskilda kriterier för hur teologin bör förhålla sig till de starka symbolerna gudsbilden, tragiken, hoppet och korset. Särskilt korset är en problematisk symbol för försoning i den kristna försoningsläran.

– Jag har utformat tre kriterier för korset, säger Sofia Camnerin. För det första måste teologin avvisa tanken om att lidande och offer är ett medel för det högre goda, alltså att det är nödvändigt att lida. För det andra bör teologin visa att det gudomliga är närvarande i lidandet. För det tredje bör teologin visa hur det gudomliga kämpar emot lidandet och döden.

Camnerins rekommendationer kan om de får genomslag förändra innehållet i gudstjänster, till exempel hur syndabekännelsen formuleras och vad man säger i predikningar. Men de kan också påverka vår uppfattning om lidande och försoning även utanför det traditionellt religiösa rummet. Att förändra en teologi kan också få politiska konsekvenser, särskilt i stater som till stor del påverkas av religionen. Förändringarna i religionen kan då förändra landet, istället för att landet ändrar sitt förhållande till religionen för att ändra kurs inom till exempel den internationella politiken.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sofia Camnerin på 0703-44 45 06 eller sofia.camnerin@telia.com

– Än så länge måste man tydligen vara road av teknik för att använda mobilen för Internetärenden, åtminstone i universitetsvärlden. För mig kom det som en överraskning eftersom mobilerna sedan länge har utrustade för detta, säger Håkan Selg, som gjort studien inom ramen för en större it-användarstudie, InternetExplorers.

Mobiltelefonen används alltså flitigt av i stort sett alla. 80 procent av studenter och doktorander skickar SMS dagligen. Men överraskande få använder mobilen som verktyg för att exempelvis läsa e-post eller koppla upp på Internet och inte ens bland dem som gör det sker det särskilt ofta.

Motivet för att koppla upp sig är främst enklare informationssökning av typen adress, telefonnummer, tidtabeller, väder eller nyheter. För bloggande och deltagande i nätgemenskaper spelar mobilen än så länge en försumbar roll och intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.

– En trolig förklaring är att nio av tio studenter själva betalar sin telefonräkning. Med tanke på att kommunikationsmönstren grundläggs i just de här åldrarna bör nog teleoperatörerna ta sig en funderare på hur de ska prissätta sina tjänster, säger Håkan Selg. Annars är risken stor att det inte blir mer än SMS i fortsättningen heller.

De som använder mobilen för Internettjänster är framför allt manliga studenter med teknisk inriktning, vilket tyder på att det är teknikintresset snarare än nyttan som styr anvädnningen. Men samtidigt är denna grupp mest kritisk mot mobilen som gränssnitt: Det går för långsamt, är för krångligt, skärmen är för liten, det är för dyrt och intressanta tjänster saknas.

Om huvudstudien:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se