Forskningsarbetet bakom avhandlingen Impact of drying and heat treatment on physical properties and durability of solid wood syftar till att klarlägga interaktionen mellan materialegenskaper, processparametrar och materialresponser. De responser som studerats är till exempel förändringar av färg, hållfasthet, fuktupptagning, mögelbenägenhet och rötbeständighet vid den hygrotermiska behandling som virket utsätts för vid torkning och värmebehandling.
Margot Sehlstedt-Persson har arbetat vid LTU Skellefteås avdelning för träfysik som forskningsingenjör sedan 1983 men påbörjade sina forskarstudier först i januari 2005. Licentiatuppsatsen presenterades i december samma år och nu, tre år senare, är det alltså dags att försvara doktorsavhandlingen.
– Lite sen i starten kan man väl säga att jag varit. Men då har det i stället gått fort på slutet, konstaterar Margot Sehlstedt-Persson.
Under alla år som Margot Sehlstedt-Persson arbetat med forskning och undervisning har hon hunnit lära sig mycket om trä. Inte minst av att jobba med trämaterialet rent handgripligt – alltifrån att kånka på tunga råa plank i virkestorkar och tillverka provmaterial till olika studier, till att studera träceller i svepelektronmikroskop.
– Jag är ganska förälskad i materialet trä och mår så bra av att bo i skogskanten.
Margot Sehlstedt-Persson, som är född och uppvuxen i byn Hjoggböle i Västerbottens kustland, är 51 år. Hennes licentiatuppsats belönades 2007 med Vattenfalls stipendium för ”bästa licentiatavhandling inom LTU:s tekniska fakultet”. Och för en dryg vecka sedan omvandlades stipendiet till något Margot Sehlstedt-Persson länge längtat efter – en vedeldad bastu.
– Så nu kan jag studera mina egna responser på värmebehandling, och det ska jag säga är en ren njutning!
Kontaktinformation
Upplysningar: Margot Sehlstedt-Persson, tel. 0910-58 53 05, 073-826 54 05, margot.sehlstedt-persson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Långtidssjukskrivningar och förtidspensionering (numera aktivitets- och sjukersättning) är ett medicinskt och samhällsmedicinskt problem i Sverige. 550 000 personer är förtidspensionärer (10 % av arbetskraften) och närmare 200 000 (fyra procent) är sjukskrivna.
– Det innebär stora kostnader för samhället och de medicinska effekterna av förtidspension osäkra, säger Thorne Wallman, som är allmänläkare på Familjeläkarmottagning Rådhustorget i Eskilstuna.
Vid sidan av sitt arbete har han jobbat med sin avhandling där han studerat medicinska konsekvenser av förtidspensionering. Ett urval ur befolkningen omfattande drygt 12 000 personer från Eskilstuna, Göteborg och Uppsala följdes under mer än 20 år. Fler än 1 900 av dessa blev förtidspensionärer på grund av sjukdom under denna tid.
Avhandlingen visar att ackumulerade sjukskrivningsdagar under ett år är det bästa måttet på risk för framtida förtidspensionering. Dock krävdes 250 sjukskrivningsdagar under ett kalenderår för att nå upp till 50 procents sannolikhet för förtidspension och närmare 360 dagar för 80 procents sannolikhet. Sjukvårdsutnyttjandet var högre bland förtidspensionerade män än bland män i befolkningen; 3-4 gånger större för sjukhusvård och 8 gånger större för primärvårdsbesök.
– Och det gällde även efter att hänsyn tagits till effekterna av den underliggande sjukdomen, säger Thorne Wallman.
Förtidspensionärer rapporterade lägre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter än icke-förtidspensionärer och ålderspensionärer. Dessutom sjönk livskvaliteten för blivande förtidspensionärer successivt under tiden fram till pension och ingen förbättring skedde heller efter pensioneringen. Förtidspensioneringen påverkade även överlevnaden. Både manliga och kvinnliga förtidspensionärer hade 2-3 gånger högre dödlighet än motsvarande köns- och ålderssegment i den allmänna befolkningen. Dessutom påverkades dödsrisken av när i livet man fick sin förtidspension, ju tidigare dess högre dödsrisk.
Det är ännu oklart om de negativa konsekvenserna av förtidspensionering är en effekt av den bakomliggande sjukdomen eller om de är orsakade av andra faktorer, t ex förlust av den del av det sociala nätverket som fanns på arbetsplatsen eller andra isoleringseffekter. Det är därför angeläget att de medicinska konsekvenserna av förtidspensionering studeras även med andra metoder.
– Tills vidare bör man dock vara försiktig med att bevilja förtidspension alltför tidigt i förloppet, egentligen inte förrän alla till buds stående rehabiliteringsinsatser har prövats, säger Thorne Wallman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thorne Wallman på 070-322 86 00, eller thorne.wallman@pubcare.uu.se
Solceller av plast har flera fördelar jämfört med traditionella solceller gjorda av silikon. Inte bara är plastcellen billigare och energisnålare att tillverka, den kan också fästas på större och mer varierande underlag. Men det finns ett stort men. Solceller av plast har än så länge för dålig effektivitet för att motivera en kommersiell tillverkning. Forskning kring plastcellen är därför högprioriterad och världen över arbetar hundratals forskarteam för att förbättra plastsolcellens egenskaper.
Ett av forskningssamarbetena leds av biokemisten Sebastian Westenhoff vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet. Tillsammans med kollegor i Cambridge har han nu utvecklat ett verktyg som kan bli avgörande för plastsolcellens framtida användning: en mikroskopteknik, vars upplösning vida överträffar dagens mest avancerade mikroskop vilket gör det möjligt att studera plastcellens sammansättning på en miljondels millimeter.
–Att kunna studera plastcellen på nanoskalan är en nyckelparameter för att kunna göra solcellen mer effektiv, men fram tills nu har sådana studier inte varit tekniskt möjliga, säger Sebastian Westenhoff.
Plastcellen består av två olika material, vilka är sammanblandade på nanonskalan. Ljusenergin som absorberas får därför olika egenskaper beroende på i vilket ämne den absorberas. Med sin studie, som publicerats i vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters, har Sebastian Westenhoff och hans kollegor gjort det möjligt att närstudera dessa olika egenskaper – en prestation som väcker hoppet om att plastsolceller snart ska kunna användas för storskalig, miljövänlig energiproduktion.
Kontaktinformation
Kontakt
Sebastian Westenhoff, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031 786 3944
0733 926 355
westenho@chem.gu.se
Artikeln bygger på analyser av socialpolitikens utformning i 18 OECD-länder under efterkrigstiden och dess betydelse för hälsa bland barn och äldre. Specifikt studeras utformningen av familjestöd och kopplingen till spädbarnsdödlighet, samt utformningen av pensionsrättigheter och äldres överdödlighet.
Resultaten pekar på att en mer generös familjepolitik i former som gynnar familjer som försörjs av två personer är kopplade till lägre spädbarnsdödlighet. Mer generösa grundpensioner är på motsvarande sätt kopplade till lägre överdödlighet bland äldre.
En generell slutsats som författarna drar är att socialpolitiken är viktig för folkhälsan, och att särskilt en universell socialpolitik är positiv för folkhälsan.
Artikeln baseras på ett större projekt – NEWS-projektet – som gjorts på uppdrag av WHO:s Commission on Social Determinants of Health, där syftet varit att studera om och på vilket sätt välfärdspolitik är kopplat till folkhälsa, se http://www.chess.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=7837&a=46523.
Om artikeln: Olle Lundberg, Monica Åberg Yngwe, Maria Kölegård Stjärne, Jon Ivar Elstad, Tommy Ferrarini, Olli Kangas, Thor Norström, Joakim Palme, Johan Fritzell, for the NEWS Nordic Expert Group. ”The role of welfare state principles and generosity in social policy programmes for public health: an international comparative study” The Lancet 2008; 372: 1633–40.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Olle Lundberg, professor vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, Stockholms universitet, tfn, +46 (0)73-99 75 59, +46 (0) 8 16 26 53, e-post Olle.Lundberg@chess.su.se.
Emily Sonestedt heter författaren till flera av studierna, bl.a. en som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Carcinogenesis. Hon har använt sig av material från den stora Malmö Kost Cancer-undersökningen från 1990-talet, där data från nära 30 000 personer samlades in. 544 kvinnor som ingick i studien, och som inte tidigare haft cancer, fick senare bröstcancer. De jämfördes med de kvinnor i Kost Cancer-studien som inte fått cancer.
– Jämförelsen visar att de kvinnor som åt mest fiberrikt bröd hade 25 procents lägre risk för bröstcancer än de som åt minst fiberrikt bröd. Att äta mycket frukt, bär och grönsaker minskade också risken, förklarar Emily Sonestedt.
Hon och hennes kollegor har dessutom studerat lignaner, en sorts ämnen som förekommer mycket i fiberrik mat och som i tarmen omvandlas till s.k. enterolakton. Detta liknar till sin struktur det kvinnliga könshormonet östrogen, som är känt för att kunna öka risken för bröstcancer. Malmöforskarna tror att enterolakton har sin positiva verkan genom att det ”konkurrerar ut” östrogenet i förhållande till eventuella tumörer, så att östrogenet inte längre kan hjälpa tumörerna att växa.
I en annan studie visar Emily Sonestedt att kvinnor med en hög halt av enterolakton i blodet hade en minskad risk för bröstcancer. En hög halt av enterolakton var kopplat till en fiberrik kost, speciellt ett högt intag av fiberrikt bröd, frukt och bär. Det finns också andra källor till enterolakton i maten, men det verkar krävas en viss halt av just fiber i kosten för att enterolaktonet ska kunna ge sin skyddande effekt. Denna studie har just publicerats i tidskriften Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention.
Rökning och övervikt var däremot kopplat till en lägre halt av enterolakton, även hos kvinnor som åt en fiberrik kost.
– När det gäller rökarna, så kan det bero på att deras enterolakton går åt till att bekämpa rökningens skadliga effekter i cellerna. När det gäller de överviktiga, så finns det tecken som tyder på att personer med övervikt har en annan tarmflora än normalviktiga. Därför har de kanske svårt att bilda enterolakton, säger Emily Sonestedt.
Att äta mycket fiberrikt bröd, frukt, bär, grönsaker och nötter har redan i många andra studier visat sig vara bra för hälsan. Malmöforskarnas arbeten ger ytterligare en pusselbit till bilden, genom att visa hur sådan kost också minskar risken för bröstcancer.
Kontaktinformation
Mer information Emily Sonestedt, tel. 040-39 13 24 eller 073-700 71 45, e-adress Emily.Sonestedt@med.lu.se. Emily Sonestedt tillhör Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och disputerar vid Lunds universitet den 19 december.
Tidskriften Carcinogenesis har webbadressen http://carcin.oxfordjournals.org/
Tidskriften Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention har webbadressen http://cebp.aacrjournals.org/
En nedladdningsbar bild på Emily Sonestedt finns på http://www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Emily.Sonestedt.jpg
”Hur kunde jag vara så dum?” säger flera av de kvinnor Viveka Enander intervjuat, och dömer därmed också sig själva för att ha levt med någon som använt våld.
– Kvinnorna känner skam över att de inte har gått, trots att de alla faktiskt hade lämnat relationen. Det är mycket svårt att lämna en våldsam man. Förmodligen är det få kvinnor som lyckas följa uppmaningen att ”gå vid första slaget”, säger Viveka Enander.
Avhandlingen i socialt arbete beskriver tre olika uppbrottsprocesser:
Att bryta upp från förhållandet i rent konkret bemärkelse, att bli fri från känslomässiga bindningar till mannen, och att förstå att man har varit utsatt för misshandel.
– Kvinnor går när de kommer till en vändpunkt då de känner att det gäller ”livet” i fysisk eller psykisk bemärkelse, eller när någon annan än de själva, ofta barnen, blir drabbade. Men även om man lämnar är det inte säkert att man är känslomässigt fri från mannen, eller ens på djupet har förstått att man varit utsatt för misshandel, säger Viveka Enander. Det kommer ofta efteråt och kan vara nog så smärtsamma och långdragna processer.
En beskrivning som kvinnorna i Viveka Enander avhandling återkommer till är den misshandlande mannen som ”Dr. Jekyll och Mr. Hyde”.
– Det är en god, varm och empatisk person, som man först blir förälskad i, och det kan upplevas som totalt obegripligt att denne person sedan också kan vara våldsam, säger Viveka Enander. Att inse att mannen inte bara är kärleksfull utan också kontrollerande, är en process i sig.
Kvinnornas beskrivningar av “Jekyll och Hyde” analyseras också i avhandlingen utifrån två skilda perspektiv på mäns våld: avvikelse/patologi respektive normalitet/feministisk. Huvudsakligen dominerar avvikelseperspektivet: kvinnorna beskriver sina misshandlare som ”sjuka”, och som ”sårade små pojkar” innerst inne. Den senare bilden framstår som ett hinder för att lämna då man inte med lätthet lämnar ett ”sårat barn”.
Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att flera komplexa emotionella och kognitiva processer omger det fysiska uppbrottet. Kvinnor lämnar därför våldsamma män i ett landskap fullt av emotionella och kognitiva ”korsvägar”. Avhandlingen bygger på intervjuer med 22 kvinnor.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Women Leaving Violent Men: Crossroads of Emotion, Cognition and Action.
Avhandlingsförfattare: Viveka Enander, tel 031– 786 63 73 (arb.), 070 – 713 14 44 (mobil)
e-post: Viveka.Enander@socwork.gu.se, aqut@hotmail.com
Fakultetsopponentens namn: Professor Liz Kelly, CBE, Child and Woman Abuse Studies Unit, London Metropolitan University
Tid och plats för disputation: Lördagen den 8 november 2008, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg. Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus porto.
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/17921
Tredimensionella bilder blir allt vanligare, bland annat används bilder skapade med datortomografi flitigt i medicinska tillämpningar och även allt mer i industrin. Detta leder till att mängden data som måste lagras och behandlas blir allt större. Det behövs därför alternativa strukturer för att representera bilderna med reducerad mängd data, utan att kvalitén försämras. Alternativt kan noggrannare mätningar göras med samma mängd data.
Robin Strand har i sin avhandling undersökt sådana alternativa strukturer. Traditionellt används en kvadratisk eller kubisk struktur för att representera bilder. Bildelementen i de bilder som skapas i dagens digitalkameror är till exempel kvadratiska. På samma sätt är tredimensionella bilder genererade med datortomografi uppbyggda av små kuber.
I naturen är andra, rundare, strukturer vanligare. Insekternas facettögon består av sexkantiga element och i våra egna ögon är syncellerna organiserade på samma sätt. Det finns sedan tidigare teoretiska bevis för att sexkantiga pixlar är bättre än fyrkantiga.
– Med inspiration från hur kristallerna i till exempel guld, silver och järn är uppbyggda har jag undersökt alternativ till kuberna för tredimensionella bilder. De nya strukturerna har flera egenskaper som är värdefulla inom datoriserad bildbehandling, de är till exempel inte lika känsliga som den kubiska strukturen för i vilken vinkel ett föremål avbildas, säger Robin Strand.
Avhandlingen innehåller ett antal metoder för att generera, bildbehandla och visualisera bilder representerade på bland annat dessa strukturer. Det behövs upp till 30 procent färre bildpunkter för att representera en bild med samma noggrannhet som med kuber.
– Det betyder till exempel att läkare skulle kunna uppskatta hjärnvolym eller storlek på cancertumörer bättre med samma datamängd som idag, förklarar Robin Strand.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Robin Strand, tel: 018-471 34 74, 070-344 22 24, eller robin@cb.uu.se
Terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 gav upphov till en mängd retoriska uttalanden världen över. De politiska talen handlade i stor utsträckning om att formulera hotbilder förknippade med internationell terrorism.
Maria Dahlin undersöker i sin doktorsavhandling hur hotbilder framställs i sex tal från hösten 2001, tre av Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson och tre av Rysslands dåvarande president Vladimir Putin. Båda uttalade ett starkt stöd för USA:s militära operation i Afghanistan och förordade internationellt samarbete mot terrorismen, t.ex. via FN. Putin erbjöd därtill direkt hjälp i Afghanistan, samtidigt som han använde terrorattackerna för att lyfta fram situationen i Tjetjenien som en hotbild kopplad till internationell terrorism.
Maria Dahlins analyser av talen visar att både Perssons och Putins retorik i stor utsträckning vilade på jämförbara och polariserande omvärldsuppfattningar. Demokrati ställdes mot terrorism, civilisation mot barbari. I Perssons tal handlade det oftast om beskrivningar som riktades in på identifikation med terroristattackernas offer. I Putins tal var beskrivningarna oftare fokuserade på terroristerna och deras handlingar.
– Sådana polariserande, svart-vita, beskrivningar förenklar problemet med terrorismen och försvårar för åhörarna att uppfatta problemet på andra sätt, säger Maria Dahlin. De starkt levandegörande beskrivningar som båda talarna använde sig av förstärkte polariseringen ytterligare.
I sin avhandling framhåller Maria Dahlin att det behövs mer nyanserade beskrivningar av problemet och tydligare redogörelser för de åtgärder som ska vidtas för att finna långsiktiga lösningar för säkerhetspolitiska frågor.
– De förslag på åtgärder som Persson och Putin presenterade i sina tal byggde i stor utsträckning på tankar om samverkan, säger Maria Dahlin. Om det hade lyfts fram och om man tydligare hade visat hur – och framför allt varför – man borde agera på de sätt som föreslogs, skulle det ha varit lättare för åhörarna att ta ställning till förslagen.
Lördagen den 15 november försvarar Maria Dahlin, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling i nordiska språk med titeln Tal om terror. Säkerhetspolitisk retorik i Sverige och Ryssland hösten 2001. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Sven-Göran Malmgren, Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna Maria Dahlin,
tel. 090-786 62 54 eller e-post maria.dahlin@nord.umu.se.
– Det låga DHL-värdet kan bero på att man undviker de frukter och grönsaker som kan upplevas som beska, till exempel broccoli, spenat, bönor, brysselkål och citrusfrukter. Orsaken till övervikten kan däremot vara att man i stället döljer den beska smaken med socker och fett, säger Erika Rapp.
Studiens syfte var att se om våra individuella upplevelser av olika smaker påverkar våra matvanor och därmed åtminstone delvis kan förklara skillnader i vikt, bukfetma och blodfettnivåer.
Sex olika grundsmaker
Undersökningen omfattade grundsmakerna surt, beskt, salt, sött, umami (den ”femte grundsmaken” som bland annat finns i sparris, tomater, ost, skaldjur och kött) och metalliskt. Deltagarna fick smaka på olika lösningar som innehöll de olika smakerna, från svaga till allt högre koncentrationer, för att ta reda på vid vilken nivå olika personer började uppfatta varje smak.
– Då upptäckte vi att känslighet för besk eller bitter smak har samband med HDL-kolesterol, dvs det goda kolesterolet, samt med BMI (body mass index) och bukfetma.
Skillnad mellan män och kvinnor
En intressant upptäckt i avhandlingen är att orsaken till ohälsosamma matvanor tycks skilja sig åt mellan män och kvinnor. Många av de kvinnor som hade högre BMI än genomsnittet var ointresserade av hälsoaspekten, medan männen i samma grupp var mer fokuserade på att mat ska ge njutning.
Erika Rapps forskning visar att en väg till hälsosammare matvanor kan vara sensorisk träning, där man lär sig att uppskatta olika smaker:
– Kanske kan personer i riskzonen lära sig att tycka om frukt och grönt. En parallell kan dras med vinprovning, där man lär sig uppmärksamma doft och smak i vin vilket ofta leder till att man börjar uppskatta mer komplexa viner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erika Rapp, 0706-77 04 46.
Bodil Björ har i sitt avhandlingsarbete hittat ett samband mellan ökad risk för hjärtinfarkt och arbeten som innefattar vibrationsexponering. Den ökade risken verkar vara kopplad till att man är i arbete. Vidare framgår även att exponering för hand-arm-vibrationer ger en tillfällig minskad hjärtfrekvensvariabilitet och därmed också ogynnsam påverkan på hjärtreglering.
Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken bland medelålders män och kvinnor i Sverige. De riskfaktorer för hjärtinfarkt som främst nämns är kopplade till livsstil såsom rökning, fetma och högt blodtryck. De senaste årtiondena har även riskfaktorer kopplade till olika exponeringar i arbetsmiljön omnämnts, däribland exponering för vibrationer. Tänkbara sjukdomsmekanismer är ännu oklara, men en hypotes bygger på att vibrationsexponering orsakar akut och/eller permanent påverkan på autonoma nerver och därigenom stör den autonomt styrda hjärtregleringen.
För att studera tänkbart samband mellan arbete som innebär exponering för vibrationer och risker för hjärtinfarkt användes två olika studiegrupper. I en studie jämfördes 218 individer som fått hjärtinfarkt med 257 friska kontroller. Den andra studiegruppen bestod av knappt 14 000 män anställda inom järnmalmsgruvorna i Kiruna och Malmberget. För båda grupperna gjordes uppskattningar av arbetarnas totala vibrationsexponering under arbetslivet. För att studera akut effekt på hjärtreglering vid vibrationsexponering utfördes en experimentell studie. 20 friska försökspersoner exponerades för hand-arm vibrationer och effekten på det autonoma nervsystemet studerades med hjärtfrekvensvariabilitet.
Resultaten visade på en ökad risk för hjärtinfarkt bland individer som arbetar med vibrerande maskiner. Bland anställda inom gruvorna fanns i en ökad risk för död i hjärtinfarkt jämfört med en referenspopulation. Speciellt var ökningen större för de i arbetsför ålder (yngre än 60 år). Resultaten i den experimentella studien visade att exponering för hand-arm vibrationer gav en akut minskning av hjärtfrekvensvariabiliteten.
En högupplöst porträttbild av Bodil Björ finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 14 november försvarar Bodil Björ, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Myocardial infarction and cardiac regulation in relation to vibration”. Svensk titel: ”Hjärtinfarkt och hjärtreglering i relation till vibrationsexponering”. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal 933, 9 tr, byggnad 3A, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Fakultetsopponent är docent Per Gustavsson, Yrkes- och miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
Bodil Björ nås på telefon 090-785 27 68, mobiltelefon 070-273 59 29 eller e-post bodil.bjor@envmed.umu.se.
Vilda smågnagare är kända smittbärare av Ljunganviruset, som även kan smitta människor. Den nu presenterade avhandlingen visar att Ljunganvirus, i kombination med stress, kan orsaka svåra missbildningar och fosterdöd hos laboratoriedjur.
Upptäckten fick forskarna att gå vidare och undersöka en eventuell koppling mellan Ljunganvirus och oförklarlig spädbarnsdöd i slutet av graviditeten hos människa. Det visade sig att antalet dödfödda foster på ett slående sätt följer den varierande förekomsten av gnagare i norra Sverige. I södra Sverige, där antalet gnagare inte varierar, förekommer inte heller någon periodisk variation av antalet dödfödda foster. Dessutom fann forskarna Ljunganvirus i moderkaka eller barn i flera fall av tidigare oförklarad fosterdöd.
– Jag har genomfört två studier där totalt femton fall av oförklarad fosterdöd under graviditetens vecka 28 eller senare har undersökts. Resultaten talar för att Ljunganviruset kan vara inblandat, säger Annika Samsioe, legitimerad barnmorska och doktorand vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).
I den ena studien fann forskarna spår av Ljunganvirus i moderkakan i fem av tio granskade fall. I fyra av fallen hittades Ljunganvirus även i de dödfödda barnen. Hos en kontrollgrupp av 20 kvinnor med normala graviditeter var samtliga moderkakor smittfria. I en motsvarande uppföljande studie fann forskarna Ljunganvirussmitta i moderkaka och/eller barn i samtliga av fem undersökta fall.
Annika Samsioe har i sina studier även kunnat visa att Ljunganvirus kan orsaka diabetes hos djur. Bakom resultaten i avhandlingen finns ny diagnostisk teknik och ett samarbete med forskare i Sverige och USA. Viruset upptäcktes på 1990-talet och har isolerats i Europa och Amerika. Utbredningen antas vara global.
– Vilken roll Ljunganviruset spelar vid fosterdöd och olika sjukdomstillstånd är fortfarande till stora delar en olöst gåta. Vi hoppas nu på ökad internationell uppmärksamhet och intensifierad forskning i ämnet, säger Annika Samsioe.
Avhandling: ”Ljungan virus – a novel pathogen. Effects on the pregnant female and her offspring”, Annika Samsioe, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, KI SÖS.
För mer information, kontakta:
Leg barnmorska Annika Samsioe
Mobil: 070-773 01 49
E-post: annika.samsioe@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Avfall har uppkommit i alla samhällen, i alla tider. Det vanligaste sättet att hand om det har varit att samla avfallet i soptippar på mark som ansetts obrukbar, till exempel i sankmarker utanför bebyggelsen.
– I takt med ökad konsumtion och produktion har också mängderna avfall ökat, säger Britt-Marie Svensson, som nyligen disputerade med avhandlingen Methodology for Evaluation of Hazards from Solid Waste and Landfill-Generated Leachate.
De miljöfarliga ämnena kommer från produkter som deponerats eller bildas när avfallet bryts ner och läcker ut med lakvattnet.
– Lakvatten bildas främst av nederbörd, som faller över deponin. Det vatten som kommer in i soptippen tar med sig många av de ämnen, som finns i tippen, när det rinner ut, förklarar Britt-Marie.
– Syftet med min avhandling har varit att utarbeta en metodik för att utvärdera de miljöfarliga ämnen, som kommer från avfall och lakvatten från soptippar.
Metodiken hon presenterar utgår från ett analys- och utvärderingsprotokoll, LAQUA-protokollet, som Britt-Marie varit med om att ta fram för bestämning av miljögifter i olika förorenade vatten.
Nyheten med utvärderingsprotokollet är att det, förutom oorganiska ämnen som metaller och näringsämnen, även innehåller analysmetoder för olika organiska ämnen med olika kemiska egenskaper. De kemiska analyserna kompletteras dessutom med ett biologiskt giftighetstest, så kallat akut toxicitetstest.
– Det är ett test där vi använder oss av det lilla saltvattentåliga kräftdjuret Artemia, som säljs som föda åt akvariefiskar. Djuret påverkas direkt av höga halter av föroreningar, berättar Britt-Marie.
Genom att lägga en bestämd mängd kräftdjur i behållare med olika koncentrationer av lakvatten under 24 timmar har hon sett vid vilken koncentration djuren fått rörelsestörningar. Därefter har hon jämfört resultaten från tester med obehandlat lakvatten, respektive behandlat med olika reningstekniker.
– På det viset har jag, med hjälp av en vattenlevande organism, kunnat bedöma effektiviteten på olika reningsmetoder.
– Sett ur ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv är den bästa metoden för att rena lakvattnet ett geologiskt filter med en mix av torv och aska, konstaterar Britt-Marie.
Hennes forskning visar att just blandningen av torv och aska med kolinnehåll är bra på att ta bort både metaller och organiska ämnen från det förorenade lakvattnet. Den kunskapen har redan bidragit till att en anläggning för lokal rening av lakvatten har kunnat byggas i anslutning till Stena Metalls deponi i Halmstad.
Kontaktinformation
Britt-Marie Svensson, tel: 044-203167, e-post: britt-marie.svensson@hkr.se
Vill du få syn på hjälmgeckoödlan ska du bege dig till det karga kustlandskapet i Marocko . För att se den speja efter insekter ska du vara uppe på dygnets mörka timmar. Men det är nästan omöjligt att upptäcka den, chansen är betydligt större att den spanar in dig.
I sin avhandling visar Lina Roth, som är knuten till institutionen för cell och organsimbiologi, att den nattaktiva hjälmgecködlans öga är 400 gånger mer ljuskänsligt än människans. Och den kan, till skillnad från människan, se färger på natten.
För att utforska färgseendet hos hjälmgeckoödlan utnyttjade Lina Roth djurets aptit för syrsor. I Zoologihusets källare i Lund anordnades ett raffinerat belöningssystem. Några hjälmgeckoödlor kunde välja mellan två färgpaletter som var för sig inte var större än ett frimärke. Den ena hade blå och den andra grå färgnyanser. Valde hjälmgeckoödlan den blå färgpaletten fick den en smaskig syrsa i belöning. Det visade sig att geckoödlan kunde göra skillnad på färgerna i ljusförhållanden som motsvarar svagt månljus.
– I det svaga ljuset har vi människor ingen chans att urskilja färger. Vi är långt ifrån bäst i djurvärlden, både när det gäller synskärpa och färgseende, säger Lina Roth.
I sin forskning har Lina Roth också undersökt om hästar (hästens ögon är bland de största hos de landlevande djuren) har förmågan att se färger på natten. Men det visar sig att hästar är lika dåliga som människor. När det skymmer är det svart-vitt som gäller.
I dagsläget känner forskarvärlden inte till något annat ryggradsdjur, förutom geckoödlan, som har förmågan att se färger på natten. Skulle man kunna utnyttja kunskapen om geckoödlans färgseende för att t.ex. utveckla kameror som kan ta färgbilder i mörkret?
– Kanske kan den biologiska lösningen som vi hittat hos geckoödlan överföras till tekniken. Men det ligger långt fram i tiden, säger Lina Roth.
Kontaktinformation
kontakt Lina Roth
046- 2229340
– Det är oerhört tydligt att det är två helt olika principer som gäller, där de yngre visar en mycket stark vilja att kommunicera direkt med varandra i stora nätverk. Ofta är det här viktiga debatter uppstår och attityder formas och det finns en uppenbar risk att mejlgenerationen missar en stor del av den samhälleliga dynamiken, säger Håkan Selg, som leder projektet InternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.
Han ser ett dilemma för mejlgenerationen, som idag ofta finns i ledande befattningar inom näringsliv och offentlig sektor. Samhället beskrivs sedan en tid som ett informations- och kunskapssamhälle – men en stor del av dessa processer äger nu rum på arenor som denna generation inte är särskilt väl förtrogen med.
– Det finns nog en medvetenhet om att det finns nya sociala medier och bloggar, men frågan är om man har funderat över vad det betyder för den egna verksamheten. Efter FRA-tumultet sitter nog många informatörer och marknadsförare och kliar sig i huvudet, säger Håkan Selg.
Gränsen mellan de två generationerna går vid cirka 35 år och kan beskrivas i termer av envägs- eller tvåvägskommunikation. Den ena kulturen, mejlgenerationen, kännetecknas av envägskommunikation, som att söka information, ta del av nyheter, betala räkningar och beställa resor. Kommunikationen är ”vertikal” och knyter samman företag med sina kunder, och myndigheter med medborgare. Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks av tvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information och producenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper, bloggar och andra sociala tjänster och kommunikationen är ”horisontell”.
Studier av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid universitet och högskolor, där de mest avancerade användarna finns, kan användas för att förutsäga framtida IT-vanor hos befolkningen. I en ny rapport presenteras nu en jämförelse mellan användare i den akademiska världen med svenskar i allmänhet och resultaten överraskade. Skillnaderna var oväntat små.
– Högskolevärldens försprång har i flera avseenden reducerats kraftigt och för vissa aktiviteter helt försvunnit. Internetanvändning har blivit ett naturligt inslag i vardagslivet för de allra flesta, säger Håkan Selg.
Skillnaderna i hur mycket tid som i genomsnitt ägnas åt internetanvändning var också mycket små, undantaget i ålderskategorin 55 år och uppåt. Där är den akademiska världen mer aktiv.
– Det är mycket intressant att upp till 55 år tycks inte utbildningsfaktorn längre spela någon roll för hur mycket man använder internet, säger Håkan Selg.
Fortfarande finns skillnader, påpekar han, men användarmönstren tycks snarare återspegla den vardag, de behov och intressen man har, snarare än olikheter i ”internetmognad”.
Om de två studier som jämförts:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA. Se: http://www.nita.uu.se där även den nya studien finns.
”Svenskarna och Internet” är en årligt återkommande panelundersökning av IT-användning hos 2000 svenskar som är representativ för befolkningen som helhet. Se http://www.wii.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se
– Den här kunskapsöversikten ger oss en bra inblick i forskning om GMO och en bra vägledning för vad som behövs för att den här forskningen ska kunna bedrivas på ett framsynt sätt, menar Rolf Annerberg, generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
Kunskapsöversikten belyser miljökonsekvenser kring användningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom tre olika områden – jordbruk, skogsbruk, och fiske. I översikten, som utförts av tre par av forskare i Umeå, Uppsala och Göteborg efterlyses mer långsiktiga och samordnade satsningar, som även involverar samhällsaspekter som folklig opinion. Forskarna önskar också se en förenklad tillståndsgivning och beslutsprocess inom Sverige och EU.
Kontaktinformation
För mer information:
Jonas Förare, 08-775 40 04, jonas.forare@formas.se
Emilie von Essen, 0733 50 31 61, eve@formas.se
För att överleva behöver en cell kunna nytillverka och reparera sitt DNA, där den genetiska informationen lagras. För detta behöver celler en balanserad tillgång på fyra olika DNA-byggstenar. Dessa tillverkas i sin tur av enzymet ribonukleotidreduktas (RNR). Enzymet är uppbyggt av två olika proteinkomponenter som kallas R1 och R2. RNR-aktiviteten är noggrant reglerad för att cellen alltid ska ha rätt mängd byggstenar. I annat fall uppstår mutationer som kan leda till celldöd eller cancer. Sålunda bryts R2 ner i icke växande, färdigutvecklade celler som t.ex. muskelceller, för att förhindra för hög nivå byggstenar.
Hur kan då färdigutvecklade celler reparera de skador som hela tiden uppkommer på DNA trots att de inte kan tillverka byggstenar? Svaret på frågan kom när man för några år sedan upptäckte att färdigutvecklade celler har en alternativ form av R2 som kallas p53R2. Detta protein tillsammans med R1 tillåter den icke växande cellen att reparera DNA och nytillverka mitokondrie-DNA.
För att förstå hur tillverkningen av DNA-byggstenar regleras i cellen har man i den aktuella artikeln med tre oberoende metoder studerat var i cellen som p53R2 och de båda andra RNR-enheterna, R1 och R2, finns. Bland annat har forskarna vid avdelningen för medicinsk kemi och biofysik använt fluorescensmikroskopi för att kunna studera lokaliseringen av RNR-subenheter inuti en cell. För att kunna detekteras under mikroskop har RNR-subenheterna först sammanfogats med grönt fluorescerande protein (vars upptäckare belönats med årets Nobelpris i kemi).
I studien konstateras att alla tre RNR-subenheter håller till i cytoplasman, utanför cellkärnan och där tillverkas byggstenarna för DNA. Resultaten stödjer tidigare fynd som visar att regleringen av RNR-aktiviteten sker genom nedbrytning av R2 samt interaktioner mellan RNR och byggstenarna och inte genom förflyttning av subenheterna inne i cellen.
Giovanna Pontarina, Artur Fijolek, Paola Pizzoc, Paola Ferraroa, Chiara Rampazzoa, Tullio Pozzanc, Lars Thelander, Peter Reichard och Vera Bianchi: ”Ribonucleotide reduction is a cytosolic process in mammalian cells independently of DNA damage”. Publicerad i PNAS Early Edition på
http://www.eurekalert.org/pio/tipsheetdoc.php/237/zpq5042.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Artur Fijolek, doktorand på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, på telefon 090-786 52 63 eller e-post Artur.Fijolek@medchem.umu.se.
