Den sociala rörelse som benämnts den globala rättviserörelsen kan sägas ha framträtt via större demonstrationstillfällen och i samband med de många sociala forumen.
Den Sociala Forumprocessen finns bredvid eller ”under” protesterna, den globala sociala rättviserörelsen och övriga plattformar för samarbeten mellan organisationer, men är relaterad till dem och utmärks av en pågående organisering av sociala forum-arrangemang. I maj 2004 arrangerades ett första Göteborgs Sociala Forum och sammanlagt deltog cirka 2400 personer.
Niklas Hansson ställer frågor om politiska organisationsformer i fokus: hur konkretiserades idén med ett Göteborgs Sociala Forum? Vilka var förutsättningarna för en fungerande lokal social forumprocess?
Avhandlingen är ett försök att förklara delar av denna process, så som den materialiserades i Göteborg och syftet är att undersöka produktion av nätverkspolitik, med Göteborgs Sociala Forumprocess som exempel. Tidsperioden 2003 – 2005 utgör studiens historiska utgångspunkt och undersökningen baseras bl.a. på ett längre fältarbete med deltagande observation i kombination med andra empiriska källor.
Avhandlingsförfattaren behandlar beslutstagande, avgränsningar och exkluderingar, kontroll- och maktaspekter, relationen mellan informations- och kommunikations-teknologier och politiska nätverk och förhandlingar mellan olika ideologiskpolitiska intressen.
I avhandlingen tecknas en framväxande struktur av ett nätverk av sammankopplade sociala forumorganisationer, med interaktionsprocesser på lokal och regional, såväl som på nationell och global nivå.
Avhandlingens titel: Nätverkspolitik. Organisering, öppenhet och kontroll i Göteborgs Sociala Forumprocess 2003-2005.
Disputationen äger rum lördagen den 14 juni 2008 kl. 13.00
Plats: Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Niklas Hansson, 031-7865327 (arb.) eller 0704-965026,
niklas.hansson@ethnology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Förstudien av det nya brokonceptet, i-bron, ingår som en del i Peter Harrysons doktorsavhandling i betongbyggnad vid Chalmers. Bron består av mycket lätta delar som sätts samman på plats.
De bärande delarna utgörs av v-formade glasfiberbalkar som är förstärkta med kolfiber i underkant. Balkarna samverkar med ett tunt brodäck som tillverkas i förväg av stålfiberarmerad betong med mycket hög hållfasthet. Eftersom dessa material är väldigt beständiga är de fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv, och lämpar sig väl för industriellt byggande. Materialen används dock inte vid nybyggnad av broar idag.
I studien beskrivs de industriella förutsättningar som är nödvändiga för att bygga bron. En preliminär konstruktionsberäkning av bron har kombinerats med utvalda laboratorieförsök, för att få ökad kunskap om det mekaniska verkningssättet i vissa kritiska konstruktionsdelar. Avslutningsvis har en brobalksprototyp provbelastats till brott i laboratoriet.
– Den nya brotypen är en konstruktion som spänner flera år in i framtiden, men studien visar att det skulle vara tekniskt möjligt att bygga bron redan idag om konceptet utvecklas vidare, säger Peter Harryson. Idag begränsas dock de ekonomiska förutsättningarna av de stora investeringar som skulle krävas för att starta tillverkning, och av de höga materialpriserna på fiberkompositer.
I dagsläget bedöms den nya brotypen kosta mer än dubbelt så mycket som en konventionell bro. Men den ekonomiska potentialen för brokonceptet kan förbättras betydligt om den ekonomiska kalkylen görs på ett annorlunda sätt. Förutom den korta byggtiden, finns det flera fördelar i såväl ett livscykelperspektiv som ur arbetsmiljösynpunkt som skulle kunna värderas bättre.
Peter Harryson har också analyserat den nuvarande brobyggnadsprocessen och dragit slutsatser om de stora fördelar man kan förvänta sig av att i stället använda en industriell brobyggnadsprocess. Dessutom har han gjort en studie av en innovativ sammanfogningsteknik för prefabricerade betongelement, populärt kallad betongsvetsning. Denna typ av fogteknik innebär en betydlig förbättring av effektiviteten på arbetsplatsen.
Projektet har ingått i Vinnovas forskarprogram ”Väg, Bro, Tunnel”. Peter Harryson har varit industridoktorand för Vägverket, som också har bidragit med finansiering.
Avhandlingen ”Industrial Bridge Engineering – Structural developments for more efficient bridge construction” försvarades den 29 maj.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=70808
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Harryson, Avdelningen för konstruktionsteknik, Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 49 Mobil: 0706-636400
peter.harryson@chalmers.se
Handledare: Professor Kent Gylltoft, Avdelningen för konstruktionsteknik, Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 45
kent.gylltoft@chalmers.se
I miljonstaden Yogyakarta i Indonesien har antalet internationella backpackers minskat dramatiskt under de senaste tio åren, till stor del på grund av politiska oroligheter i området.
Erika Sörensson vid Umeå universitet har studerat olika aspekter av turismarbete inom ett av stadens backpackerområden. Hon menar att många turismarbetare är väldigt sårbara för förändringar i turistflödena, och påverkas direkt på ett mycket negativt sätt om antalet turister minskar.
Många turismarbetare återfinns inom hotell- och restaurangbranschen, men också som återförsäljare av lokala resor och utflykter. Inom den oreglerade informella sektorn utanför alla trygghetssystem arbetar många som ”guider”, dvs. mellanhänder som ger turister service mot provision från hotell, travel agents och souvenirbutiker.
Erika Sörensson visar att turismarbetarna uppfattar sig själva som tillhandahållare av underhållning, och förväntas möta turisternas behov av exempelvis mat, boende, transporter och sex. Arbetarna är också mottagare av en typ av turism som initieras och utövas bortom deras kontroll, något som gör dem sårbara. Enligt Erika Sörensson är detta en baksida av turism som sällan kommer fram i ljuset.
Så länge turisttillströmningen ligger på en hög nivå kan backpackerturism erbjuda en möjlighet att skapa sig anständig och till och med hög inkomst. Men om turisterna plötsligt slutar att komma påverkas turismarbetare omedelbart på ett mycket negativt sätt, framförallt genom att försörjningen uteblir. I Indonesien har detta förhållande varit särskilt tydligt sedan Asienkrisen och de upprepade terrorattentaten i huvudstaden Jakarta och på turistön Bali.
Studien baseras på återkommande fältarbeten och ett flertal intervjuer med turismarbetare i backpackerområden i Yogyakarta mellan 2001 och 2006.
Torsdagen den 5 juni försvarar Erika Sörensson, kulturgeografiska institutionen/Nationella Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Making a Living in the World of Tourism. Livelihoods in Backpacker Tourism in Urban Indonesia.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S 213h, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är Michael Haldrup Pedersen, Department of Environmental, Social, and Spatial Change, Roskilde universitet, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erika Sörensson,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
090-786 54 68
Erika.Sorensson@geography.umu.se
– Först måste man besluta om det krävs en åtgärd över huvud taget. Undersök hur stor volym träd som har mer än 90 procent barrförlust, eftersom det främst är i sådana träd som större märgborren kan föröka sig. Överskrider den volymen 10-15 skogskubikmeter per hektar råder vi att gå in och saneringsgallra, säger Ulf Sikström, Skogforsk.
En saneringsgallring bör göras snarast möjligt och inbegripa alla träd som förlorat 80 procent av barren eller mer.
– Det ger hög sannolikhet att kvarvarande träd överlever och en betryggande säkerhetsmarginal mot massförökning av märgborre. Om man bedömer att beståndet kommer att bli alltför glest efter en sådan gallring är det bättre att slutavverka och etablera ny skog. I beslutsschemat finns råd om detta, säger Ulf Sikström.
Även om skogsägaren inte helt kan gardera sig för framtida Gremmeniellaangrepp finns det möjlighet att minska risken.
– Använd lämpligt skogsodlingsmaterial och satsa på rätt trädslag för ståndorten. Genom att konsekvent låggallra skogen bör också risken minska, eftersom våra data visar att små och undertryckta träd angrips mer frekvent och hårdare, säger Ulf Sikström.
Skogforsks råd är framtagna utifrån studier där man följt utvecklingen i fem tallbestånd i Bergslagen som angreps av Gremmeniella vid det senaste stora utbrottet sommaren 2000.
Fakta
* Gremmeniella är en parasitisk svamp som angriper många barrträdsarter över hela norra halvklotet. När den går på tall kallas den ”tallens knopp- och grentorka”.
* På tall infekteras knopparna eller de ettåriga skotten under sommaren. Därefter intar svampen ett viloläge tills den börjar växa i träden under gynnsamma vinterförhållanden.
* Död vävnad under barken är det första synliga tecknet på en infektion. I ett senare skede försvagas barrens infästning på skotten och barren blir röd-bruna, med start från basen på barren. Den ”röde djävulen” har slagit till!
* Märgborren är en skadeinsekt som förökar sig i starkt försvagade eller döende tallar. De nya borrarna gör sitt näringsgnag i levande tallkronor, vilket kan ge ytterligare tillväxtnedsättning utöver den orsakad av Gremmeniellan.
Läs mer i Resultat nr 4, 2008 som kan beställas på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Ulf Sikström, Skogforsk. Tel: 018-18 85 52, 070-638 85 52
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Hur olika ingredienser värderas av oss konsumenter kan mätas i pengar. Om vi exempelvis är beredda att betala mer för ett högre fettinnehåll, innebär det att vi värderar smak högre än hälsa. Linda Thunström vid Umeå universitet visar i sin avhandling bland annat hur vi kan påverkas att göra mer hälsosamma val, och vad som styr vår konsumtion.
För att öka konsumtionen av nyttiga fibrer menar Linda Thunström att det är mer kostnadseffektivt att ge en subvention per gram fibrer i en produkt än att subventionera fiberrika (nyckelhålsmärkta) produkter.
Sådana subventioner innebär emellertid också en ökad konsumtion av fett, salt och socker, och enligt Linda Thunström kan det därför finnas anledning att också beskatta onyttigheterna. För att förändra konsumtionen i märkbar utsträckning måste dock skatter och subventioner vara relativt stora, exempelvis räcker det inte med att ta bort momsen på fiberrika produkter.
Trots att den framtida hälsan riskeras, belönar sig en del människor ofta med till exempel godis, ibland mer än de skulle vilja på längre sikt. Linda Thunström visar i en teoretisk modell att det mest effektiva ekonomiska styrmedlet för att hjälpa konsumenter med självkontrollproblem är att subventionera hälsa och fysiskt kapital, så att det lönar sig att vara hälsosam på samma sätt som det lönar sig att spara (teoretiskt kan man tänka sig en ränta på hälsa). En sådan subvention av hälsa och kapital vore mer effektiv än att exempelvis beskatta ohälsosam mat, men är svår att genomföra i praktiken.
Enligt Linda Thunström har vi starka vanor när det gäller val av frukostflingor, något som gäller både nyttiga och onyttiga sorter, och vanorna tycks också vara lika starka i olika inkomst- och utbildningsgrupper. Dessa starka vanor innebär att information och reklam måste vara uthållig för att påverka vår konsumtion.
Vi värderar också fett, salt och socker olika i vissa vanliga produkter. I flingor och knäckebröd vill vi inte betala mer för en ökad mängd socker, men däremot för mer salt. Linda Thunström menar att det kan bero på att de negativa hälsoeffekterna av att äta mycket socker debatterats mer än hur vi påverkas av alltför mycket salt i kosten.
Den 4 juni försvarar Linda Thunström, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Livsmedelskonsumtion, paternalism och ekonomisk politik (engelsk originaltitel: Food Consumption, Paternalism and Economic Policy).
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal 213 i Samhällsvetarhuset.
Opponent är professor Magnus Johannesson från Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Linda Thunström,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet,
tel: 073-644 95 04
e-post: linda.thunstrom@econ.umu.se
Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En aktuell teori är att den ökning av allergier och autoimmuna sjukdomar som vi sett i industrialiserade länder de senaste decennierna delvis kan förklaras av en förändrad tarmflora. En tarmflora rik på laktobaciller och bifidobakterier anses gynnsam och är typisk för ammade men inte för ersättningsuppfödda barn. Probiotika, främst mjölksyrabildande laktobaciller och bifidobakterier, är ofarliga, hälsobefrämjande bakterier som kan tillföras via livsmedel eller i annan form.
Genom att tillföra den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) dagligen i barngröt från 4-13 månaders ålder, d.v.s. under den period barnen avvandes från amning, kunde andelen laktobaciller i tarmfloran bibehållas. En kontrollgrupp barn som fick samma gröt men utan LF19 under samma tidsperiod uppvisade minskad andel laktobaciller.
De barn som regelbundet åt barngröt med LF19 hade i jämförelse med barnen i kontrollgruppen ett förändrat mönster av korta fettsyror i avföringen, vilket kan ses som en förändring av tarmflorans funktion. Förekomsten av eksem var också lägre i den grupp som fått LF19 jämfört med kontrollgruppen. Förklaringen skulle kunna vara att probiotika gav förändringar i tarmflorans funktion och en gynnsam immunförsvarsbalans.
En del av spädbarnets immunförsvar är otränat och behöver stimuleras för att utvecklas.
Immunförsvaret kan delas in i Th1-svar (T-hjälparcell typ 1) och Th2-svar (T-hjälparcell typ 2).
Th1-svar är viktigt för den cellförmedlade immuniteten och ett för dominerande svar sätts i samband med flera autoimmuna sjukdomar. Th2-svar är å andra sidan viktigt för den antikroppsförmedlade immuniteten och ett för kraftigt Th2-svar ses vid allergi. Nyligen har vi också fått förståelse för att en typ av reglerande T-celler hjälper till att styra immunsvarets styrka och balansen mellan Th1- och Th2-svar. Under graviditeten är fostret under påverkan av mammans immunsystem som är Th2-dominerat för att undvika en immunologisk reaktion som leder till att fostret stöts bort.
Under barnets första levnadsmånader är den gängse uppfattningen att spädbarnets immunförsvar fortsätter att vara Th2-dominerat. Successivt ska därefter ett balanserat immunsvar utvecklas. 2/3 av vårt immunsystem finns i tarmen och det utsätts ständigt för ämnen från födan, bakterier och andra mikroorganismer som passerar genom mag-tarmkanalen. Det är mycket viktigt att tarmens immunsystem lär sig att skilja på vän och fiende bland dessa ämnen och inte reagerar på vanliga födoämnen eller gynnsamma bakterier som normalt finns i tarmen.
I den aktuella studien påvisades en starkare Th1/Th2-kvot vid 13 månaders ålder, d.v.s. en snabbare utvecklad balans hos de barn som fått gröt med LF19. Däremot påvisades inga skillnader mellan grupperna när det gäller allergen-specifika IgE-antikroppar, d.v.s. antikroppar som är drivande i den allergiska processen.
Till skillnad från vissa andra liknande studier var det ingen skillnad mellan probiotikagrupp och kontrollgrupp i antalet dagar med infektionssymtom. Däremot hade barnen i den grupp som fått LF19 något färre dagar med antibiotikabehandling jämfört med barnen i kontrollgruppen.
Torsdagen den 5 juni försvarar Christina West, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik och Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Feeding Lactobacillus paracasei ssp. paracasei strain F19 to infants during weaning: Effects on adaptive immunity and gut microbial function.
Svensk titel: Effekter av probiotika under avvänjningen på förvärvad immunitet och tarmflorans funktion.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Outi Vaarala, Folkhälsoinstitutet, Helsingfors, Finland.
Kontaktinformation
Christina West nås på telefon 090-785 22 16 eller e-post christina.west@pediatri.umu.se.
Speciella celler i bukspottkörteln (pankreas) producerar hormoner som reglerar blodets sockernivåer. Fel i utvecklingen av och/eller skador på dessa celler leder till diabetes, en sjukdom som ökar lavinartat världen över och snart når epidemiska nivåer. En ökad kunskap om hur dessa celltyper bildas gör det möjligt att utveckla alternativa och bättre behandlingsmetoder vid diabetes.
Per Svensson har i sin avhandling identifierat ett flertal gener, t ex FgfR2IIIb och ErbB3, som är nödvändiga för utvecklingen av bukspottkörteln. Dessutom beskriver studierna uttrycket av Spondin1 under en viktig del av bukspottkörtelutvecklingen, en gen som tidigare aldrig beskrivits i bukspottkörteln.
Målet med avhandlingen har varit att försöka identifiera vilka faktorer som styr tillväxten av bukspottkörteln samt att undersöka hur bildandet av de pankreatiska celltyperna regleras.
Avhandlingen beskriver även att genen MFng under en specifik period av utvecklingen av bukspottkörteln är uttryckt i de celler som senare utvecklas till hormonproducerande celler. Därtill visar studierna att uttrycket av MFng regleras av proteinet Ngn3 som tidigare visats vara absolut nödvändigt för utvecklingen av de hormonproducerande cellerna. Tillsammans indikerar dessa resultat att MFng spelar en avgörande roll för bildandet av de hormonproducerande cellerna.
En annan del av avhandlingen beskriver uttrycket av Id2-, Id3- och Id4-generna under den viktiga perioden av massiv tillväxt av bukspottkörteln, vilket indikerar ett behov av dessa gener under denna process.
Lördagen den 7 juni försvarar Per Svensson, Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Functional Analysis of Ipf1/Pdx1, MFng and Id during pancreatic growth and differentiation.
Svensk titel: Funktionell analys av Ipf1/Pdx1, MFng och Id vid tillväxt och differentiering av pankreas.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Henrik Semb, Stamcellscentrum, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Per Svensson är född och uppvuxen i Sundsvall och studerade molekylärbiologi vid Umeå universitet, där han även fortsatt med sin forskning. Han är verksam vid Umeå center för molekylär medicin, Umeå universitet och nås på e-post per.svensson@ucmm.umu.se eller telefon 090-785 44 30.
Avhandlingen handlar om hur sociala samspel, föreställningar om femininitet, maskulinitet och sexualitet samt barns och ungas positioner i relation till vuxna kan gestalta sig på diskussionsfora online.
I sin avhandling i pedagogik vid Stockholms universitet har Cecilia Löfberg studerat samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på tre av sajten LunarStorms diskussionsfora.
I samtalen uttrycker virtuella barn och unga i åldern 12-15 år olika idéer, frågor och påståenden i relation till hur könstillhörighet kan se ut och vad sexualitet kan innebära. Detta uttrycks utifrån idéer, normer och värderingar som finns i barns och ungas kulturella ”nu”, det vill säga deras egna kulturella sammanhang där andra värderingar och normer än vuxensamhällets gör sig gällande, i kombination med samhälleliga normsystem och värderingar om hur barns och ungas handlingsutrymme i relation till dessa fenomen bör se ut.
Socialt samspel online kan se ut på olika sätt. När virtuella barn och unga samspelar med varandra kring frågor om tjejer och killar uppstår ofta ”lekande” samspel.
– I ett lekande samspel blir det centrala att bekräfta varandras idéer och gemensamt skapa idéer om ett givet fenomen, i det här fallet hur det är att vara tjej respektive kille i relation till det andra könet. Här visar det sig till exempel hur förmågan att uttrycka känslor står i relation till könstillhörighet och de konstruktioner av genus som hänger ihop med detta, säger Cecilia Löfberg.
Ett annat samspelsmönster som uppstår online är ”korrigerande samspel” där argument om vad som är rätt och fel, bra eller dåligt, framträder som centrala aspekter i diskussionerna.
Korrigerande samspel är mest framträdande när virtuella personer i olika åldrar samspelar med varandra men utvecklas också mellan jämnåriga. Samspelet dominerar diskussioner om sexualitet där vuxna virtuella personer i stor utsträckning går in och diskuterar med barn och unga om deras funderingar. I dessa diskussioner tydliggörs sexualitet som ett fenomen som barn och unga på olika sätt försöker förhålla sig till i sina ambitioner att förstå vuxenvärlden och utvecklas inom sina egna genuskonstruktioner.
– Det blir också tydligt genom vuxna virtuella personers kommentarer att sexuell aktivitet ses som ett ”vuxenområde” där barn och unga, företrädesvis tjejer, kan utsättas för risk och att det inte bör tas i anspråk när man är alltför ung. Vuxnas sätt att förmedla detta är genom omsorg, förmaningar eller tillrättavisningar, säger Cecilia Löfberg.
Enligt avhandlingen visar sig sexualitet vara ett område där barns och ungas kulturskapande i sitt kulturella ”nu” skiljer sig från de normer och värderingar om barn, unga och sexualitet som finns i ett samhälleligt normsystem. Här synliggörs barns och ungas olika sätt att positionera sig själva och positioneras av vuxensamhället i relation till ett område som i många hänseenden anses ”förbjudet” för barn och unga.
– Min avhandling är ett bidrag till ökad kunskap om hur barn och unga kan använda sig av kommunikation online och hur deras frågor bemöts och hanteras av andra, säger Cecilia Löfberg.
Avhandlingstitel: Möjligheternas arena? Barns och ungas samtal om tjejer, killar, känslor och sexualitet på en virtuell arena
Kontaktinformation
Ytterligare information
Cecilia Löfberg, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163971, 0707-282846, e-post cecilia@ped.su.se
För bild på Cecilia Löfberg, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Den psykiska ohälsan är ett av våra vanligaste folkhälsoproblem. Den står för 12-15% av den samlade sjukligheten i världen. Psykiska problem har dessutom stora omkostnader för den enskilda människan både socialt och materiellt. Men den har också konsekvenser för samhället och kostnaderna ligger på 3-4 procent av BNP.
I västvärlden har den psykiatriska vården utanför institutionerna ökat markant. En viktig ideologisk motivering för att övergå från institutionsvård till öppenvård är målet om integrering, för det finns ett klart samband mellan social integrering och ett gott meningsfullt liv. Fokus på Arild Graneruds avhandlingen har legat på den psykiska hälsan hos individer med psykiska problem efter reformen om psykisk hälsa i Norge. Studien har undersökte vikten av social integreringen och sociala nätverk för dessa personer.
– Den sociala integreringen är avgörande för människors psykiska välbefinnande. Den förståelse och kunskap som kommit fram genom avhandlingen kommer därför ligga till grund för forskningssamarbete och riktlinjer för psykiskt hälsoarbete på kommunnivå i Norge, säger Arild Granerud.
När ett nytt gruppboende för människor med psykiska problem skall etableras i ett bostadsområde känner sig grannarna osäkra och i behov av mycket information, vilket de sällan får. När väl patienterna flyttat in i sin nya bostad upplever grannskapet mötena med dem som främmande och lite skrämmande. Detta resulterar i att personerna i gruppboendet blir utestängda från gemenskapen.
I ett brukarperspektiv upplevde personerna med psykiska problem i stället en stark känsla av skam och rädsla för utanförskap som i sin tur gav upphov till dåligt självförtroende.
– Utan självkänsla är man hjälplöst ojämlik och kan inte skapa varaktiga kontakter med nya människor man möter. Låg inkomst eller brist på arbete och annan meningsfull sysselsättning på dagarna ger även det en känsla av värdelöshet och handlingsförlamande ensamhet, säger Arild Granerud.
De som däremot har ett arbete eller är med i någon klubbverksamhet får ett socialt sammanhang att utveckla sin sociala kompetens i, en tillhörighet som ger dem ett egenvärde.
– Trots reformen så har det enbart skett mindre förbättringar, det är nu viktigt att de som arbetar med psykiskt hälsoarbete i kommunerna hjälper individer med psykiska problem att utveckla just sociala nätverk, säger Arild Granerud.
Och det är minst lika viktigt att ge grannar till gruppboende bra information i samband med etablering av gruppboenden.
Avhandlingen är skriven av:
Arild Granerud, Master i Folkehelsevitenskap, Første lektor ved Høgskolen i Hedmark, avdeling for helse- og idrettsfag, institutt for psykisk helse, oppvekst og samfunn.
Telefon: +47 62430309, Mobil: +47 97067220,
e-post: arild.granerud@hihm.no
Huvudhandledare;
RPN RNT MCSc DrPH, Professor Elisabeth Severinsson, Universitetet i Stavanger.
Telefon: +47 51834209, Mobil: +47 97501822, e-post: elisabeth.severinsson@uis.no
Bihandledare;
Docent Lars Freden, NHV, vice rektor.
Telefon: +46 (0)31 693970, e-post: lars.freden@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Social integration for people with mental health problems. Experiences, perspectives and practical changes.
Avhandlingen försvaras onsdagen den 4 juni klockan 13:00, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör NHV
westergren@nhv.se
+ 46 (31) 693952
Avhandlingsförfattaren fokuserar på förhållandet mellan henne, kompositionerna och genus, konst och ”norskhet”. Till det mest spännande med avhandlingen är det nyfunna manuskriptet till studieverket Andante quasi allegretto för piano och orkester.
Agathe Backer Grøndahl (1857-1907) älskade konsten högt över allt och hennes längtan efter att behärska den var obeskrivlig. Hon förde en ständig kamp för att bli ”Konstnärinna” men framhävde sig för den skull inte över andra. Hon drömde om att se världen och hennes turnéresor till olika städer såväl i Norden som i Europa var betydligt mer omfattande än vad som hittills varit känt. Redan som 27-åring blev hon invald som medlem i Kungliga Svenska Musikaliska Akademien och fick medaljen Pro literis et artibus av kung Oscar II.
Trots arbete med elever och med tre söner i hemmet klarade hon av att fullfölja sin egen utveckling som pianist och komponist. Hon var bland de mest omtalade konstnärerna i dåtidens dags- och fackpress. Hon var högt respekterad även av manliga musiker som Ole Bull, Hans von Bülow, Franz Liszt och Edvard Grieg och till och med av storheter som George Bernard Shaw.
Med sin utpräglade kvinnliga framtoning och en publik som oftast bestod av flest kvinnor, kunde hon också provocera samtidens kritiker, bl.a. Wilhelm Peterson-Berger. Men hon fick till sist betala ett mycket högt pris för sin hektiska tillvaro med sjukdom och psykiska problem. Hon dog endast 59 år gammal.
Agathe Backer Grøndahl efterlämnade 250 sånger, 150 pianostycken, en kantat, körverk och två orkestersatser. I musikhistorieböckerna efter 1878 finns hon med fast på en undanskymd plats, vilket visar hur man behandlade kvinnliga kompositörer som man trots allt skriver om.
Avhandlingen analyserar också ”Mot Kveld” (opus 42 nr. 7), en ”schlager” som är förknippad med hennes namn och som spelades i hemmen långt efter hennes död. Agathe Backer Grøndahl var också flera gånger i Göteborg och fick strålande kritik, bl.a. i Göteborgs-Posten.
Agathe Backer Grøndahls samtliga kompositioner håller nu på att spelas in på ARENA Records med Camilla Hambro som konsulent.
Avhandlingens titel: Det ulmer under overflaten. Agathe Bakker Grøndahl (1857-1907). Genus, sjanger og norskhet.
Disputationen äger rum fredagen den 13 juni 2008 kl. 13.00
Plats: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Camilla Hambro, tel. +47 22 61 25 40 (hem) mobiltel +47 95215690,
e-post: camilla.hambro@musicology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Marley Becerra har under sitt avhandlingsarbete gjort en fysikalisk modellering av uppåtriktade positiva urladdningar i samband med blixtnedslag. Detta slags urladdningar kan startas från jordade föremål genom inverkan av ett yttre elektriskt fält.
Källan till sådana fält är antingen den negativt laddade nedre delen av ett aktivt åskmoln, eller en negativ så kallad stegurladdning som rör sig nedåt från åskmolnet. En numerisk beräkningsmodell har utvecklats utifrån de senaste rönen om åskurladdningar för att analysera dessa två situationer. Resultaten av de teoretiska beräkningarna stämmer väl överens med resultat från experiment, där blixtar startas med raketer.
– Tack vare denna modell har vi kunnat öka den fysikaliska förståelsen av så kallade ”leader”-urladdningar. Dessa urladdningar beror endast svagt på krökningsradien hos spetsen på en stavformig åskledare. Istället spelar medelhastigheten hos den annalkande stegurladdningen en mycket större roll, säger Marley Becerra.
Modellen har också använts för att simulera positiva uppåtriktade urladdningar, både i laboratoriemiljö och under naturliga förhållanden. Det visade sig att urladdningar i laboratoriet inte duger som en ungefärlig beskrivning av ”leader”-urladdningar. Man kan alltså inte på ett enkelt sätt hänvisa till laboratorieexperiment för att utvärdera förmågan hos åskledare att dra till sig blixtar. Resultaten visar också att en ny typ av åskledare, kallade ESE (Early Streamer Emission), inte har större förmåga att dra till sig blixtar än vad vanliga Franklin-stavar har.
Modellen har också använts för att utvärdera inverkan av ett lager elektriska rymdladdningar på uppkomsten av uppåtriktade ”leader”-urladdningar. Detta laddningslager skapas av små korona-urladdningar vid geometriska oregelbundenheter nära markytan, t.ex. gräs och buskar.
Man har funnit att rymdladdningslagret tydligt ökar det elektriska bakgrundsfält, som behövs för att starta uppåtgående ”leader”-urladdningar. Den här effekten beror av tjockleken hos rymdladdningslagret, vilket i sin tur i huvudsak styrs av den lokala förekomsten av mycket små fasta partiklar (aerosoler) i luften.
Vidare har vi funnit att hastigheten hos en ”leader”-urladdning, som ansluter till en nedåtgående stegurladdning (den första blixten från åskmolnet), inte enbart beror av stegurladdningens hastighet, vilket man förut brukade anta. Även toppströmstyrkan hos huvudurladdningen, det horisontella avståndet till stegurladdningen och det elektriska bakgrundsfältet från åskmolnet har betydelse.
Modellen har också använts för att analysera tillkomsten av uppåtriktade ”leader”-urladdningar från kanter och hörn på stora byggnader med invecklad geometri.
Beräkningar har gjorts för verkliga byggnader i Malaysias huvudstad, Kuala Lumpur. Det visar sig, intressant nog, att observerade blixtnedslagspunkter stämmer rätt väl överens med punkter med låga beräknade värden på det elektriska fält som behövs för att starta en uppåtgående ”leader”-urladdning.
– Man kan alltså använda teoretiska beräkningar för att förutsäga vilka punkter på en byggnad som sannolikast kan träffas av blixtnedslag. Dessutom har det visat sig att de tredimensionella områdena med förhöjd nedslagssannolikhet inte har enkla geometrier, så som man tidigare har antagit. Istället beror nedslagsområdena både på blixtens toppströmstyrka liksom på geometri och höjd hos byggnaden, samt på omgivningen i övrigt, säger Marley Becerra.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marley Becerra, mobil: 076-235 94 37, e-post: Marley.Becerra@angstrom.uu.se
Apotekskunder, universitetsstudenter och professionella inom hälso- och sjukvården fick fylla i ett frågeformulär om sina uppfattningar om läkemedel i allmänhet. Det är betydelsefullt att ha kunskap om dessa uppfattningar eftersom de kan påverka kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal, något som är centralt i den patientcentrerade vården.
– När olika behandlingar diskuteras är det viktigt för vårdgivaren att vara medveten om att patienten inte nödvändigtvis har samma uppfattning om läkemedel som man själv har.
Genom att uppmuntra patienten att uttrycka sina egna funderingar ökar kommunikationen mellan vårdgivare och patient, säger leg apotekare Ann-Charlotte Mårdby som skrivit avhandlingen.
Patientens situation kompliceras av ytterligare faktorer. Ett gemensamt mål i vårdteamet är en ökad hälsa för patienten, men olika professioner har olika uppgifter och sätt att kommunicera med patienten.
Praktiserande läkare, apotekare och receptarier ser mer till nyttan med läkemedel än vad sjuksköterskor gör. Liknande mönster finns hos universitetsstudenter som studerar till dessa yrken. Vidare har också utbildning, härkomst och tidigare läkemedelsanvändning betydelse för vilka uppfattningar apotekskunder eller vårdgivare hade.
– Det vore därför bra om olika professioner inom vården kunde mötas för att diskutera sina egna och andras uppfattningar om läkemedel. Det skulle kunna leda till ett ökat samarbete och en bättre kommunikation med patienten, säger Ann-Charlotte Mårdby.
Ungefär hälften av apotekskunderna som ingick i studien uppgav att de inte följde sin ordination. Vidare visades att apotekskunder som såg mer till läkemedelsskadliga effekter också rapporterade sämre följsamhet.
– Resultaten från avhandlingen är viktiga i arbetet för en förbättrad läkemedelsanvändning.
– En förbättrad läkemedelsanvändning gynnar både den enskilda individen och samhället eftersom bristande följsamhet kan orsaka mer personligt lidande och ökat utnyttjande av vårdens begränsade resurser, säger Ann-Charlotte Mårdby.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: General Beliefs about Medicines among Pharmacy Clients, Healthcare Students and Professionals – Group Differences and Association with Adherence
Avhandlingen försvaras fredagen 13 juni 2008, klockan 13.00, sal 2118, Arvid Wallgrens Backe, Hus 2, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg apotekaren Ann-Charlotte Mårdby, telefon: 031–786 6858 mobil: 0732-470 574, e-post: ann-charlotte.mardby@gu.se
Handledare:
Universitetslektor Tove Hedenrud, telefon: 031–786 6855, e-post: tove.hedenrud@gu.se
Professor Ingemar Åkerlind, telefon: 021–10 73 47, e-post: ingemar.akerlind@mdh.se
Ftalater är en grupp organiska kemikalier som används som mjukgörare i plaster. Eftersom de förekommer frekvent i bland annat leksaker, matförpackningar och plastgolv är det mycket svårt att undvika exponering.
Från djurmodeller vet man sedan tidigare att höga doser av ftalater påverkar fostret och orsakar utvecklingsmässiga störningar, däribland hypospadi ((missbildning av urinröret) och kryptorkism (en av eller båda testiklarna har inte vandrat ner i pungen), som en följd av minskad testosteroninsöndring.
Gunnar Selstams forskargrupp vid Inst. för molekylärbiologi kan nu visa att lägre koncentrationer av ftalater istället ökar produktionen av könshormoner. På celler från testiklar och äggstockar hos han- och honmöss visar de att en av de vanligaste ftalaterna (MEHP) stimulerar bildandet av könshormoner hos båda könen.
Enligt studien som publiceras i majnumret av tidskriften Reproduction är den sannolika mekanismen att ftalater, genom att påverka uttrycket av centrala gener i fettmetabolismen ökar mängden tillgängligt kolesterol, dvs. den grundsteroid varifrån samtliga könshormoner bildas. Detta är med andra ord en nyupptäckt verkningsmekanism för ftalater.
Både könsdifferentieringen under fostertiden och pubertetsutvecklingen är kritiskt beroende av könshormonnivåerna och det är tänkbart att den stimulerande effekt som beskrivs i studien ger upphov till störningar av annan typ än de sedan tidigare kända, exempelvis att de påverkar pubertetsstarten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Gunnar Selstam, tel. 090-785 33 51, e-post gunnar.selstam@molbiol.umu.se
eller
doktorand David Gunnarsson, tel. 090-785 25 25, e-post david.gunnarsson@molbiol.umu.se
Bland de 50 arter ödlor och ormar som klassificerats som hotade återfanns bara dödsormen Acanthophis antarcticus med variabel färgteckning. Dessa rön uppmärksammas i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Ormar och ödlor där individerna varierar i färg och mönster har tre gånger så stora geografiska utbredningsområden och utnyttjar ett bredare spektrum av resurser än sina närbesläktade arter med mindre variabel färgteckning.
– Olikheter i färgteckning bland växter och djur är ett iögonfallande exempel på biologisk mångfald, säger Anders Forsman professor i evolutionsbiologi vid Högskolan i Kalmar.
Hos många djur skiljer sig färg och mönster mellan individer av samma art, exempelvis hos huggormar där sicksackmönstrade och helsvarta individer lever sida vid sida. Sådana ärftliga olikheter mellan individer är en förutsättning för evolution genom naturligt urval, den process som leder till att djur och växter anpassas till sin omgivning och till att olika arter utvecklar olika egenskaper.
Tidigare forskning har visat att färgteckning påverkar många viktiga förmågor och orsakar skillnader i överlevnad och fortplantningsframgång på individnivå. Nu tyder Anders Forsmans och Viktor Åbergs studie av Australiska ödlor och ormar på att färgpolymorfi dessutom kan öka den ekologiska framgången hos populationer och arter.
– Studien av Australiska reptiler stöder en ny teori om att arter som består av individer med olika färgteckning och egenskapskombinationer bör ha ett bredare resursutnyttjande, säger Viktor Åberg.
Det verkar som om variabla arter har en större förmåga att kolonisera och öka sitt utbredningsområde, är mindre känsliga för ändrade miljöförhållanden, till exempel klimatförändringar, och kanske löper mindre risk att dö ut.
Läs om rönen på:
http://www.nature.com/nature/journal/v453/n7195/pdf/453566a.pdf
Läs hela artikeln på:
http://www.esajournals.org/perlserv/?request=get-abstract&doi=10.1890/07-1670.1
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Forsman
Tel: 0480- 44 61 73
Mobil: 070-6272738
E-post: anders.forsman@hik.se
Storskaliga, långväga transporter av biobränsle från mellersta Sverige till centrala Europa kan vara kostnadseffektivt och attraktivt för att minska CO2-utsläpp. Det bekräftar jämförande analyser av kostnader, primärenergianvändning och CO2-utsläpp som har gjorts för olika skogsbränslesystem. Resultaten visar att buntade grenar och toppar från slutavverkning har god kostnadseffektivitet. De har också hög potential att minska nettoutsläppet CO2 per hektar skogsmark.
– Ett stort antal system har jämförts i relation till både terräng, koncentration av skogsbränsle och transportavstånd. Ändras förutsättningarna förändras också potentialen för de olika skogsbränslesystemen, säger Lisa Eriksson vid Mittuniversitetet. Systemen har jämförts i en lokal, nationell och internationell skala.
Ett buntsystem betyder att mer biomassa per hektar kan levereras till slutförbrukare än med ett pelletssystem. Det beror på åtgång av biomassa vid produktionen av pellets. Mängden insamlat material per hektar är en central faktor. Uttag av gallringsvirke tillsammans med stubbar, grenar och toppar vid slutavverkning ger en hög potential att undvika fossila CO2-utsläpp per hektar skogsmark. Den totala mängden tillgängligt skogsbränsle i Sverige har beräknats till ungefär 66 TWh per år.
Lisa Eriksson disputerar den 5 juni vid Institutionen för teknik, fysik och matematik vid Mittuniversitetet, Campus Östersund. Ämnet är Ekoteknik och miljövetenskap och avhandlingens titel är ”Forest-Fuel Systems – Comparative Analyses in a Life Cycle Perspective”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Lisa Eriksson, telefon 063 16 55 35. E-post lisa.eriksson@miun.se
Tom Storskrubb, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM), har studerat förekomsten av magsårsbakterien Helicobacter pylori samt förekomsten av ärrbildning och cellförändringar i magsäcksslemhinnan hos försökspersonerna. Undersökningarna har skett genom en magkikarundersökning – gastroskopi – en undersökningsmetod där läkaren för ner ett långt böjligt rör via munnen ner i magsäcken för att undersöka den inifrån och samtidigt ta vävnadsprover.
Hos de 1000 undersökta personerna hittades en pågående Helicobacter pylori-infektion hos ungefär en tredjedel. Ytterligare 10 procent av de undersökta visade tecken på att de tidigare haft en infektion. Med hjälp av vävnadsproverna tittade Tom Storskrubb även efter förstadier till magsäckscancer och fann dem hos ungefär 15 procent av dem som var eller hade varit infekterade med Helicobacter pylori.
Ärrbildningar och cellförändringar i magsäcken orsakade av magsårsbakterien Helicobacter pylori är den enskilt vanligaste orsaken till magsäckscancer och kan förklara upp till 90 procent av cancerfallen.
Genom att undersöka magsäcksslemhinnan hos försökspersonerna har Tom Storskrubb visat att det före 50 års ålder inte blir några cellförändringar även om patienten är infekterad av magsårsbakterien. Därmed borde det också vara möjligt att förhindra uppkomsten av cancer senare i livet om man avlägsnar bakterien i tid.
I en annan delstudie visar Tom Storskrubb att ett enkelt laboratorieprov kan fungera lika bra som gastroskopi för att hitta de patienter som har eller har haft en Helicobacter pylori-infektion. De här fynden tillsammans utmanar den gängse strategi som tillämpats i Sverige under senare år (kallad scope ’em all), där gastroskopi har varit den absolut vanligaste diagnosmetoden vid misstänkt magsår.
– När det gäller unga patienter med magkatarr bör man vara sparsam med gastroskopi. Hos de under femtio år finns inget att hitta i magen, så de skopitiderna kan vi använda till annat, säger Tom Storskrubb.
Han vill att läkarkollegorna lär sig tolka blodprovssvaren korrekt istället och att patienter behandlas med antibiotika om provsvaren visar att det behövs, hellre än att rutinmässigt skicka dem på gastroskopi. Det skulle visserligen leda till en något ökad användning av antibiotika, men i en annan delstudie visar Tom Storskrubb att i just det här fallet skulle fördelarna överväga riskerna.
De laboratorieprover som använts i studierna består av ett urval av prover (en så kallad gastropanel) som tillsammans kan påvisa förekomst av bakterien Helicobacter pylori (pågående infektion), antikroppar mot bakterien (pågående eller tidigare infektion), samt graden av eventuell ärrbildning i magsäcksslemhinnan.
Fakta: Magsårsbakterien Helicobacter pylori upptäcktes 1982 av australiensarna Robin Warren och Barry Marshall. Upptäckten har revolutionerat behandlingen av magsår liksom förståelsen för uppkomsten av magsäckscancer och belönades 2005 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
En stor andel av världens befolkning är infekterad av Helicobacter pylori, men bara en mindre andel drabbas av magsår. I västvärlden har antalet infekterade minskat i takt med att levnadsförhållandena blivit bättre, medan befolkningen i fattigare och mer tätbefolkade delar av världen visar en fortsatt hög smittofrekvens.
Varje år upptäcks ungefär 1000 fall av magsäckscancer i Sverige. Av dessa orsakas minst 700 av en tidigare infektion av Helicobacter pylori.
Avhandling: Helicobacter pylori infection and associated stomach pathology in the adult general population, Tom Storskrubb, Centrum för allmänmedicin, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För mer information, kontakta:
Med dr Tom Storskrubb, CeFAM Tel: +46 (0)706-999 066 E-post: tom.storskrubb@nll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
