Marley Becerra har under sitt avhandlingsarbete gjort en fysikalisk modellering av uppåtriktade positiva urladdningar i samband med blixtnedslag. Detta slags urladdningar kan startas från jordade föremål genom inverkan av ett yttre elektriskt fält.
Källan till sådana fält är antingen den negativt laddade nedre delen av ett aktivt åskmoln, eller en negativ så kallad stegurladdning som rör sig nedåt från åskmolnet. En numerisk beräkningsmodell har utvecklats utifrån de senaste rönen om åskurladdningar för att analysera dessa två situationer. Resultaten av de teoretiska beräkningarna stämmer väl överens med resultat från experiment, där blixtar startas med raketer.
– Tack vare denna modell har vi kunnat öka den fysikaliska förståelsen av så kallade ”leader”-urladdningar. Dessa urladdningar beror endast svagt på krökningsradien hos spetsen på en stavformig åskledare. Istället spelar medelhastigheten hos den annalkande stegurladdningen en mycket större roll, säger Marley Becerra.
Modellen har också använts för att simulera positiva uppåtriktade urladdningar, både i laboratoriemiljö och under naturliga förhållanden. Det visade sig att urladdningar i laboratoriet inte duger som en ungefärlig beskrivning av ”leader”-urladdningar. Man kan alltså inte på ett enkelt sätt hänvisa till laboratorieexperiment för att utvärdera förmågan hos åskledare att dra till sig blixtar. Resultaten visar också att en ny typ av åskledare, kallade ESE (Early Streamer Emission), inte har större förmåga att dra till sig blixtar än vad vanliga Franklin-stavar har.
Modellen har också använts för att utvärdera inverkan av ett lager elektriska rymdladdningar på uppkomsten av uppåtriktade ”leader”-urladdningar. Detta laddningslager skapas av små korona-urladdningar vid geometriska oregelbundenheter nära markytan, t.ex. gräs och buskar.
Man har funnit att rymdladdningslagret tydligt ökar det elektriska bakgrundsfält, som behövs för att starta uppåtgående ”leader”-urladdningar. Den här effekten beror av tjockleken hos rymdladdningslagret, vilket i sin tur i huvudsak styrs av den lokala förekomsten av mycket små fasta partiklar (aerosoler) i luften.
Vidare har vi funnit att hastigheten hos en ”leader”-urladdning, som ansluter till en nedåtgående stegurladdning (den första blixten från åskmolnet), inte enbart beror av stegurladdningens hastighet, vilket man förut brukade anta. Även toppströmstyrkan hos huvudurladdningen, det horisontella avståndet till stegurladdningen och det elektriska bakgrundsfältet från åskmolnet har betydelse.
Modellen har också använts för att analysera tillkomsten av uppåtriktade ”leader”-urladdningar från kanter och hörn på stora byggnader med invecklad geometri.
Beräkningar har gjorts för verkliga byggnader i Malaysias huvudstad, Kuala Lumpur. Det visar sig, intressant nog, att observerade blixtnedslagspunkter stämmer rätt väl överens med punkter med låga beräknade värden på det elektriska fält som behövs för att starta en uppåtgående ”leader”-urladdning.
– Man kan alltså använda teoretiska beräkningar för att förutsäga vilka punkter på en byggnad som sannolikast kan träffas av blixtnedslag. Dessutom har det visat sig att de tredimensionella områdena med förhöjd nedslagssannolikhet inte har enkla geometrier, så som man tidigare har antagit. Istället beror nedslagsområdena både på blixtens toppströmstyrka liksom på geometri och höjd hos byggnaden, samt på omgivningen i övrigt, säger Marley Becerra.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marley Becerra, mobil: 076-235 94 37, e-post: Marley.Becerra@angstrom.uu.se
Apotekskunder, universitetsstudenter och professionella inom hälso- och sjukvården fick fylla i ett frågeformulär om sina uppfattningar om läkemedel i allmänhet. Det är betydelsefullt att ha kunskap om dessa uppfattningar eftersom de kan påverka kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal, något som är centralt i den patientcentrerade vården.
– När olika behandlingar diskuteras är det viktigt för vårdgivaren att vara medveten om att patienten inte nödvändigtvis har samma uppfattning om läkemedel som man själv har.
Genom att uppmuntra patienten att uttrycka sina egna funderingar ökar kommunikationen mellan vårdgivare och patient, säger leg apotekare Ann-Charlotte Mårdby som skrivit avhandlingen.
Patientens situation kompliceras av ytterligare faktorer. Ett gemensamt mål i vårdteamet är en ökad hälsa för patienten, men olika professioner har olika uppgifter och sätt att kommunicera med patienten.
Praktiserande läkare, apotekare och receptarier ser mer till nyttan med läkemedel än vad sjuksköterskor gör. Liknande mönster finns hos universitetsstudenter som studerar till dessa yrken. Vidare har också utbildning, härkomst och tidigare läkemedelsanvändning betydelse för vilka uppfattningar apotekskunder eller vårdgivare hade.
– Det vore därför bra om olika professioner inom vården kunde mötas för att diskutera sina egna och andras uppfattningar om läkemedel. Det skulle kunna leda till ett ökat samarbete och en bättre kommunikation med patienten, säger Ann-Charlotte Mårdby.
Ungefär hälften av apotekskunderna som ingick i studien uppgav att de inte följde sin ordination. Vidare visades att apotekskunder som såg mer till läkemedelsskadliga effekter också rapporterade sämre följsamhet.
– Resultaten från avhandlingen är viktiga i arbetet för en förbättrad läkemedelsanvändning.
– En förbättrad läkemedelsanvändning gynnar både den enskilda individen och samhället eftersom bristande följsamhet kan orsaka mer personligt lidande och ökat utnyttjande av vårdens begränsade resurser, säger Ann-Charlotte Mårdby.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: General Beliefs about Medicines among Pharmacy Clients, Healthcare Students and Professionals – Group Differences and Association with Adherence
Avhandlingen försvaras fredagen 13 juni 2008, klockan 13.00, sal 2118, Arvid Wallgrens Backe, Hus 2, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg apotekaren Ann-Charlotte Mårdby, telefon: 031–786 6858 mobil: 0732-470 574, e-post: ann-charlotte.mardby@gu.se
Handledare:
Universitetslektor Tove Hedenrud, telefon: 031–786 6855, e-post: tove.hedenrud@gu.se
Professor Ingemar Åkerlind, telefon: 021–10 73 47, e-post: ingemar.akerlind@mdh.se
Ftalater är en grupp organiska kemikalier som används som mjukgörare i plaster. Eftersom de förekommer frekvent i bland annat leksaker, matförpackningar och plastgolv är det mycket svårt att undvika exponering.
Från djurmodeller vet man sedan tidigare att höga doser av ftalater påverkar fostret och orsakar utvecklingsmässiga störningar, däribland hypospadi ((missbildning av urinröret) och kryptorkism (en av eller båda testiklarna har inte vandrat ner i pungen), som en följd av minskad testosteroninsöndring.
Gunnar Selstams forskargrupp vid Inst. för molekylärbiologi kan nu visa att lägre koncentrationer av ftalater istället ökar produktionen av könshormoner. På celler från testiklar och äggstockar hos han- och honmöss visar de att en av de vanligaste ftalaterna (MEHP) stimulerar bildandet av könshormoner hos båda könen.
Enligt studien som publiceras i majnumret av tidskriften Reproduction är den sannolika mekanismen att ftalater, genom att påverka uttrycket av centrala gener i fettmetabolismen ökar mängden tillgängligt kolesterol, dvs. den grundsteroid varifrån samtliga könshormoner bildas. Detta är med andra ord en nyupptäckt verkningsmekanism för ftalater.
Både könsdifferentieringen under fostertiden och pubertetsutvecklingen är kritiskt beroende av könshormonnivåerna och det är tänkbart att den stimulerande effekt som beskrivs i studien ger upphov till störningar av annan typ än de sedan tidigare kända, exempelvis att de påverkar pubertetsstarten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Gunnar Selstam, tel. 090-785 33 51, e-post gunnar.selstam@molbiol.umu.se
eller
doktorand David Gunnarsson, tel. 090-785 25 25, e-post david.gunnarsson@molbiol.umu.se
Bland de 50 arter ödlor och ormar som klassificerats som hotade återfanns bara dödsormen Acanthophis antarcticus med variabel färgteckning. Dessa rön uppmärksammas i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Ormar och ödlor där individerna varierar i färg och mönster har tre gånger så stora geografiska utbredningsområden och utnyttjar ett bredare spektrum av resurser än sina närbesläktade arter med mindre variabel färgteckning.
– Olikheter i färgteckning bland växter och djur är ett iögonfallande exempel på biologisk mångfald, säger Anders Forsman professor i evolutionsbiologi vid Högskolan i Kalmar.
Hos många djur skiljer sig färg och mönster mellan individer av samma art, exempelvis hos huggormar där sicksackmönstrade och helsvarta individer lever sida vid sida. Sådana ärftliga olikheter mellan individer är en förutsättning för evolution genom naturligt urval, den process som leder till att djur och växter anpassas till sin omgivning och till att olika arter utvecklar olika egenskaper.
Tidigare forskning har visat att färgteckning påverkar många viktiga förmågor och orsakar skillnader i överlevnad och fortplantningsframgång på individnivå. Nu tyder Anders Forsmans och Viktor Åbergs studie av Australiska ödlor och ormar på att färgpolymorfi dessutom kan öka den ekologiska framgången hos populationer och arter.
– Studien av Australiska reptiler stöder en ny teori om att arter som består av individer med olika färgteckning och egenskapskombinationer bör ha ett bredare resursutnyttjande, säger Viktor Åberg.
Det verkar som om variabla arter har en större förmåga att kolonisera och öka sitt utbredningsområde, är mindre känsliga för ändrade miljöförhållanden, till exempel klimatförändringar, och kanske löper mindre risk att dö ut.
Läs om rönen på:
http://www.nature.com/nature/journal/v453/n7195/pdf/453566a.pdf
Läs hela artikeln på:
http://www.esajournals.org/perlserv/?request=get-abstract&doi=10.1890/07-1670.1
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Forsman
Tel: 0480- 44 61 73
Mobil: 070-6272738
E-post: anders.forsman@hik.se
Storskaliga, långväga transporter av biobränsle från mellersta Sverige till centrala Europa kan vara kostnadseffektivt och attraktivt för att minska CO2-utsläpp. Det bekräftar jämförande analyser av kostnader, primärenergianvändning och CO2-utsläpp som har gjorts för olika skogsbränslesystem. Resultaten visar att buntade grenar och toppar från slutavverkning har god kostnadseffektivitet. De har också hög potential att minska nettoutsläppet CO2 per hektar skogsmark.
– Ett stort antal system har jämförts i relation till både terräng, koncentration av skogsbränsle och transportavstånd. Ändras förutsättningarna förändras också potentialen för de olika skogsbränslesystemen, säger Lisa Eriksson vid Mittuniversitetet. Systemen har jämförts i en lokal, nationell och internationell skala.
Ett buntsystem betyder att mer biomassa per hektar kan levereras till slutförbrukare än med ett pelletssystem. Det beror på åtgång av biomassa vid produktionen av pellets. Mängden insamlat material per hektar är en central faktor. Uttag av gallringsvirke tillsammans med stubbar, grenar och toppar vid slutavverkning ger en hög potential att undvika fossila CO2-utsläpp per hektar skogsmark. Den totala mängden tillgängligt skogsbränsle i Sverige har beräknats till ungefär 66 TWh per år.
Lisa Eriksson disputerar den 5 juni vid Institutionen för teknik, fysik och matematik vid Mittuniversitetet, Campus Östersund. Ämnet är Ekoteknik och miljövetenskap och avhandlingens titel är ”Forest-Fuel Systems – Comparative Analyses in a Life Cycle Perspective”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Lisa Eriksson, telefon 063 16 55 35. E-post lisa.eriksson@miun.se
Tom Storskrubb, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM), har studerat förekomsten av magsårsbakterien Helicobacter pylori samt förekomsten av ärrbildning och cellförändringar i magsäcksslemhinnan hos försökspersonerna. Undersökningarna har skett genom en magkikarundersökning – gastroskopi – en undersökningsmetod där läkaren för ner ett långt böjligt rör via munnen ner i magsäcken för att undersöka den inifrån och samtidigt ta vävnadsprover.
Hos de 1000 undersökta personerna hittades en pågående Helicobacter pylori-infektion hos ungefär en tredjedel. Ytterligare 10 procent av de undersökta visade tecken på att de tidigare haft en infektion. Med hjälp av vävnadsproverna tittade Tom Storskrubb även efter förstadier till magsäckscancer och fann dem hos ungefär 15 procent av dem som var eller hade varit infekterade med Helicobacter pylori.
Ärrbildningar och cellförändringar i magsäcken orsakade av magsårsbakterien Helicobacter pylori är den enskilt vanligaste orsaken till magsäckscancer och kan förklara upp till 90 procent av cancerfallen.
Genom att undersöka magsäcksslemhinnan hos försökspersonerna har Tom Storskrubb visat att det före 50 års ålder inte blir några cellförändringar även om patienten är infekterad av magsårsbakterien. Därmed borde det också vara möjligt att förhindra uppkomsten av cancer senare i livet om man avlägsnar bakterien i tid.
I en annan delstudie visar Tom Storskrubb att ett enkelt laboratorieprov kan fungera lika bra som gastroskopi för att hitta de patienter som har eller har haft en Helicobacter pylori-infektion. De här fynden tillsammans utmanar den gängse strategi som tillämpats i Sverige under senare år (kallad scope ’em all), där gastroskopi har varit den absolut vanligaste diagnosmetoden vid misstänkt magsår.
– När det gäller unga patienter med magkatarr bör man vara sparsam med gastroskopi. Hos de under femtio år finns inget att hitta i magen, så de skopitiderna kan vi använda till annat, säger Tom Storskrubb.
Han vill att läkarkollegorna lär sig tolka blodprovssvaren korrekt istället och att patienter behandlas med antibiotika om provsvaren visar att det behövs, hellre än att rutinmässigt skicka dem på gastroskopi. Det skulle visserligen leda till en något ökad användning av antibiotika, men i en annan delstudie visar Tom Storskrubb att i just det här fallet skulle fördelarna överväga riskerna.
De laboratorieprover som använts i studierna består av ett urval av prover (en så kallad gastropanel) som tillsammans kan påvisa förekomst av bakterien Helicobacter pylori (pågående infektion), antikroppar mot bakterien (pågående eller tidigare infektion), samt graden av eventuell ärrbildning i magsäcksslemhinnan.
Fakta: Magsårsbakterien Helicobacter pylori upptäcktes 1982 av australiensarna Robin Warren och Barry Marshall. Upptäckten har revolutionerat behandlingen av magsår liksom förståelsen för uppkomsten av magsäckscancer och belönades 2005 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
En stor andel av världens befolkning är infekterad av Helicobacter pylori, men bara en mindre andel drabbas av magsår. I västvärlden har antalet infekterade minskat i takt med att levnadsförhållandena blivit bättre, medan befolkningen i fattigare och mer tätbefolkade delar av världen visar en fortsatt hög smittofrekvens.
Varje år upptäcks ungefär 1000 fall av magsäckscancer i Sverige. Av dessa orsakas minst 700 av en tidigare infektion av Helicobacter pylori.
Avhandling: Helicobacter pylori infection and associated stomach pathology in the adult general population, Tom Storskrubb, Centrum för allmänmedicin, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För mer information, kontakta:
Med dr Tom Storskrubb, CeFAM Tel: +46 (0)706-999 066 E-post: tom.storskrubb@nll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det säger Anders Jönsson som disputerar på avhandlingen ”Educative Assessment for/of Teacher Competency” med undertiteln ”A study of assessment and learning in the Interactive examination for student teachers”. Han gör det på Lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Anders Jönsson arbetade som gymnasie- och komvuxlärare i biologi och naturkunskap under ett antal år innan han började doktorera. Redan då upplevde han att bedömningsdelarna var problematiska. Han tyckte att många lärare liksom han själv förlitade sig för mycket på skriftliga prov utan att på allvar fånga om eleverna verkligen förstod.
I sina doktorandstudier har han därför utvecklat bedömning för lärarstudenter där man försöker bedöma lärarkompetens på ett mer autentiskt sätt.
Vad han faktiskt gjort är att utsätta 450 lärarstudenter på enheten Natur-miljö-samhälle för filmade klassrumssituationer där de skulle analysera situationen. Detta skedde första terminen av studenternas utbildning. Tidigare forskning visar nämligen att lärarstudenter har svårt att analysera komplexa klassrumssituationer, då de mest beskriver situationen och värderar vem som gjort fel eller inte.
– Men vi försökte bedöma hur bra de klarar av att analysera den här typen av situationer. Till sin hjälp fick studenterna en bedömningsmatris eller snarare uppställda krav/förväntningar och på det sättet kunde de bättre sortera ut och förstå vad vi som lärarutbildare vill att de ska uppmärksamma i sina analyser. De fick också exempel på analyser som tidigare studenter gjort av klassrumssituationer och som bedömts utifrån matrisen.
– Vi såg då att resultaten blev mycket bättre med detta stöd, säger Anders Jönsson.
Första delen av avhandlingen är en forskningsöversikt som visar hur man kan konstruera bedömningar som är både tillförlitliga och lärande. Lärande bedömning är ett relativt nytt begrepp och kopplas sällan samman med frågor om tillförlitlighet, berättar Anders Jönsson.
– Forskningsöversikten är egentligen bara språngbrädan för att gå vidare och konstruera bedömning för lärarstudenter. Så några av de viktigaste resultaten handlar faktiskt om att uttrycka kompetens i form av kriterier, förväntningar och nivåbeskrivningar. Formuleras inte kriterier så får studenten inga tydliga signaler om vad man ska lära sig och hur man blir bedömd.
– Forskningen visar att vi har alldeles för många kontrollerande bedömningar som styr studenter mot ett ytinriktat lärande. Därför framför jag begreppet ”lärande bedömning” i min avhandling. Det handlar inte om att ge upp kravet på kontroll utan att kombinera en lärande och tillförlitlig bedömning.
Anders Jönssons avhandling har redan fått spridning i forskarvärlden. Han hoppas att även lärare ska ta till sig resultaten och har därför engagerat sig i olika kompetensutvecklingsuppdrag för Regionalt utvecklingscenter i Malmö.
– Där försöker jag visa hur man i skolan kan arbeta med bedömning så att elevers lärande kan stöttas på bästa sätt, samtidigt som bedömningen håller hög kvalitet. Dessutom kommer jag hålla i en högskolepedagogisk kurs här på högskolan med inriktning mot bedömning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Jönsson på anders.jonsson@mah.se eller 040-6658881
eller
Jesper Liedholm
Informationsavdelningen
Malmö högskola
040-665 71 88
0708-655 240
129 år efter Edisons uppfinning dominerar glödlampan fortfarande vår vardagliga belysning – trots att den slösar bort 90 procent av energin. Om glödlamporna ersattes av lysdioder skulle energiförbrukningen kunna sänkas med en femtedel. Problemet är att befintliga lysdioder på marknaden är dyra och har ett kallare sken.
Det är här zinkoxiden kommer in i bilden.
Zinkoxiden har ett ”inneboende” ljussken, orsakat av defekter i oxidens struktur ungefär som en luftbubbla i ett kristallglas. Fenomenet har intresserat forskare i årtionden, dels för att lysdioder av zinkoxid är billigare att tillverka, dels för att dess vita ljus är varmare och mer likt solens.
En avhandling från Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet har nu kartlagt ursprunget till zinkoxidens ljus – och resultaten öppnar för flera fantasieggande, framtida användningsområden.
Doktoranden Peter Klason har i laboratorium på ett systematisk och kontrollerat sätt lyckats skapa ljusalstrande defekter i zinkoxiden. Experimenten visar att det är avsaknaden av zink- och syreatomer som orsakar ljuset.
–Men framför allt visar min forskning att flera defekter är inblandade i ljusalstrandet. Den kunskapen kan användas både för att styra ljusintensiteten och lysdiodens färg, säger Peter Klason.
Av zinkoxid är det också relativt enkelt att skapa nanostavar, alltså stavar vars diameter eller längd är i storleksordningen en miljondels millimeter. Avhandlingen behandlar hur sådana nanostavar kan användas i lysdioder och lasrar – men också hur spänning alstras när dessa nanostavar knäcks.
Att veta vilka krafter nanostavar klarar innan de knäcks är avgörande för att kunna utnyttja zinkoxidens piezoelektriska egenskaper:
–Piezoelektricitet innebär att det alstras spänning när en nanostav av zinkoxid böjs. Spänningen blir så stor att en t-shirt av zinkoxidstavar skulle kunna driva en Mp3-spelare, genom att tröjan böjs när man rör sig, säger Peter Klason
Att använda ”energikläder” istället för batterier, och låta dioder av zinkoxid ersätta glödlampor, är bara några exempel på tillämpningar som öppnar sig genom Peter Klasons forsknig. På sikt handlar det om hur vi människor med enkla medel kan rädda miljön.
Avhandlingen Zinc Oxide Bulk and Nanorods. A study of Optical and Mechanical Properties försvaras vid en disputation den 3 juni 2008.
Kontaktinformation
Peter Klason, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet:
peter.klason@physics.gu.se
031-772 2097
0706-164676
Professor Magnus Willander, handledare:
mwi@fy.chalmers.se
031-772 2093
011-36 31 67
Det beräknas att cirka 200 000 svenskar över 60 år är tandlösa i över- eller underkäken. Många av dessa är därför i behov av käkbensförankrande implantatbroar. När patienterna ska få sina implantat kan det ske antingen genom så kallad tvåstegs- eller enstegskirurgi. I det första fallet är implantaten, som senare ska fungera som stöd åt själva tandbron, täckta med slemhinna under inläkningen till käkbenet som tar fyra till sex månader. Efter inläkningen görs en andra operation för att ansluta kopplingar från implantaten till tandbron.
Vid enstegskirurgi förses implantaten med en koppling som penetrerar slemhinnan under inläkningen. Det innebär att det efter läkningen inte behöver genomföras en andra operation för att fästa tandbron. Göran Bergkvist har i sin avhandling ”Immediate loading of implants in the edentulous maxilla” jämfört behandlingsresultaten mellan de båda metoderna och sett att båda är lika framgångsrika.
– Det talar för att det är bättre med enstegsmodellen eftersom den ger ett mindre obehag för patienten, säger han.
I väntan på den nya tandbron, som alltså tar mellan fyra till sex månader, använder patienterna oftast en avtagbar protes. Göran Bergkvist har funnit att proteserna i vissa fall kan belasta implantaten ogynnsamt. I de fallen orsakas en onormalt stor nedbrytning av benet runt implantaten vilket kan försämra behandlingsresultatet. Han har därför utvärderat en ny metod som innebär att patienterna får sin nya tandbro inom 24 timmar efter operationen. En jämförelse mellan den vanliga metoden, där patienterna får använda sin gamla avtagbara protes under inläkningen, och direktmetoden visar att 96,6 procent av operationerna lyckades med den vanliga metoden och 98,2 procent med direktmetoden.
– Det var alltså små skillnader mellan den traditionella metoden och direktmetoden och skillnaderna är inte signifikanta.
Men med direktmetoden är risken liten att patienternas käkben ska brytas ned eftersom de inte behöver någon avtagbar protes under läkningsfasen. Det faktum att de får sina tänder inom 24 timmar innebär också att sjukskrivningstiden kan minska från tidigare 14, till ett till två dygn. Tidigare studier har visat att patienternas bentäthet har betydelse för behandlingsresultatet. I en av studierna som ingår i avhandlingen har patienternas bentäthet därför beräknats med datortomografiundersökning innan behandlingen och resultatet var överraskande.
– Vi har visat att skillnaderna i bentäthet inte har någon betydelse för behandlingsresultatet vilket innebär att även patienter med poröst ben i överkäken kan behandlas med direktmetoden, säger Göran Bergkvist.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Göran Bergkvist via e-post: goran.bergkvist@ptj.se eller via telefon 011-18 54 50.
eller
Jesper Liedholm
Informationsavdelningen
Malmö högskola
040-665 71 88
0708-655 240
Dioxiner är en grupp väldigt giftiga och svårnedbrytbara miljögifter som finns i stora delar av miljön. De bildas bl.a. vid förbränning av sopor och som en biprodukt vid tillverkningen av klororganiska ämnen vilka bl.a används för behandling av röta. Många gamla platser där trä impregnerats är starkt förorenade med dioxiner och för att dessa ska kunna saneras krävs information om halter och fördelning av dioxiner i jorden.
Det finns även välgrundade farhågor om att det finns många okända källor till dioxiner framförallt i U-länder där det är vanligt att sopor bränns utan någon som helst form av rening. Från dessa platser sprids sedan dioxiner över stora områden. Det finns därför ett behov av att undersöka dessa källor närmare för att kunna begränsa spridningen.
Eftersom dioxiner är så giftiga måste de kunna analyseras i relativt små nivåer. Detta ställer stora krav på analysmetoderna. Dagens metoder för analys av dioxiner sker normalt med många separata steg och kräver relativt stora mängder organiska lösningsmedel. Detta gör dessa metoder väldigt tidskrävande och väldigt dyra.
Erik Spinnel presenterar i sin avhandling en metod där flera av stegen kan kombineras vilket gör analyserna både snabbare och billigare. Jämförelse mellan denna metod och de traditionella metoderna visar att den nya metoden ger samma resultat som de traditionella men som är betydligt snabbare och har en mindre åtgång av organiska lösningsmedel.
Med hjälp av den nyutvecklade tekniken finns det stora möjligheter att utföra undersökningar av möjliga dioxinkällor. Den ger också möjlighet att med relativt små resurser göra en inventering av förorenade markområden. Metoden har även god potential för rutinmässiga dioxinanalyser av mat och foder.
Fredsagen den 13 juni försvarar Erik Spinnel, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”PLE with integrated clean up followed by alternative detection steps for analysis of dioxins and dioxin-like compounds”
Svensk titel ”Trycksatt vätskeextraktion med integrerad rening följd av alternativa detektions steg för analys av dioxiner och dioxin-lika ämnen”
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal N360 i naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Prof. Tuulia Hyötyläinen, Department of Chemistry, Helsingfors Universitet.
Erik Spinnel är född och uppvuxen i Piteå.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Erik Spinnel
E-post: erik.spinnel@chem.umu.se
Telefon: 070-5944219
Skelettmuskler består av en mängd muskelfibrer, som svarar på nervsignaler genom att kontrahera. Signalerna går från hjärna och ryggmärg, det centrala nervsystemet, via nerver till musklerna och vi får en rörelse i muskeln.
Vid nervskada eller vid vissa sjukdomar kan nerverna ute i kroppen förstöras, vilket innebär att musklerna förlorar nervkontakten. Man säger att muskeln är denerverad och eftersom signalerna inte når fram till muskeln så förloras förmågan till kontraktion. Närliggande nerver börjar då sända ut utskott som växer mot de denerverade muskelfibrerna. Nya kontakter skapas mellan nervutskotten och de denerverade muskelfibrerna, vilket resulterar i en ny funktionell så kallad neuromuskulär förbindelse.
– Nervutskotten kontaktar företrädelsevis denerverade muskelfibrer på det ställe där den tidigare neuromuskulära förbindelsen fanns, säger Anna Svensson. Anledningen till detta kan vara att denerverade muskelfibrer frisätter någon faktor som attraherar nerver, företrädelsevis från det ställe där den tidigare kontakten fanns.
Det finns många faktorer som kan styra nervernas utväxt. Molekyler kan attrahera eller stöta bort växande nerver och faktorerna kan antingen frisättas eller finnas på ytan av muskelfibrer.
Flera gener har identifierats som verkar regleras annorlunda i denerverad muskel. En större så kallad microarraystudie, där tusentals gener studerades samtidigt, resulterade i identifiering av 32 gener som tidigare varit okända i dessa sammanhang. Tre proteiner som studerades i skelettmuskel, Sfrp 1, Galectin-1 och Midkine, kan ha en positiv effekt på nervutväxt i muskel.
Anna Svensson disputerar den 5 juni kl 09.00, sal N2007, Västergård, Kalmar med avhandlingen ”Denervated skeletal muscle – Alterations in gene and protein expression” Opponent är doktor David Tonge, Kings´s College London, England.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Svensson
Tel: 0480- 44 62 61
Mobil: 070-48 50 614
E-post: anna.svensson@hik.se
MCI, mild kognitiv störning, är ett tillstånd då en person sviktar kognitivt, alltså vad gäller tankefunktionerna och kan vara ett förstadium till demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom.
MCI präglas ofta av försämrad minnesfunktion, men leg psykolog Arto Nordlunds avhandling visar att så gott som alla personer med MCI också har andra symtom som försämrad uppmärksamhet eller rumsuppfattning, planeringssvårigheter eller språkliga symtom.
Arto Nordlund beskriver i avhandlingen hur en mera ”godartad” MCI ter sig, alltså MCI som inte är orsakad av förstadier till demens. Hos en hel del personer med MCI är försämringen orsakad av till exempel stress eller kroppsliga sjukdomar. I dessa fall kan personen oftast återvända till normal funktion.
Personerna med ”godartad” MCI hade störning av endast en tankefunktion som uppmärksamhetsstörning eller nedsatt planeringsförmåga. Däremot hade samtliga patienter som inom två år utvecklade demens störningar av flera funktioner, oftast minnesnedsättning och nedsatt funktion inom ytterligare två områden, till exempel språk och rumsuppfattning.
En ytterligare observation som Arto Nordlund gör är att patienterna som får diagnosen Alzheimers sjukdom är påfallande unga. Genomsnittsåldern på patienterna var drygt 64 år, vilket innebär att en mycket stor andel var i arbetsför ålder. En möjlig förklaring till detta kan vara att vi idag lever ett liv som ställer mycket stora krav på våra tankefunktioner.
– Det viktigaste kriteriet för demens är att tankefunktionerna är försämrade i sådan omfattning att det dagliga livets aktiviteter blivit tydligt påverkade. Kanske är det så att det dagliga livets aktiviteter med ett snabbt informationsflöde idag är så krävande att ribban för demens har sänkts, säger Arto Nordlund.
En annan nyhet i avhandlingen är att det redan i MCI-fasen utifrån symtomprofil går att urskilja de personer som så småningom kommer att insjukna i Alzheimers sjukdom från dem som insjuknar i den näst vanligaste demenssjukdomen vaskulär demens, alltså demens orsakad av sjukliga förändringar i blodkärlen i hjärnan.
– Detta fynd är viktigt med tanke på de ökande behandlingsmöjligheterna av demens, då det ger förutsättningar att sätta in behandling i ett tidigare skede av sjukdomen, säger Arto Nordlund.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Cognitive profiles of vascular and neurodegenerative MCI
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg psykolog Arto Nordlund, telefon: 070-359 3500, e-post: arto.nordlund@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Anders Wallin, telefon: 0705-939 551, e-post: anders.wallin@neuro.gu.se
– Att vara konsument innebär bland annat att fantisera och drömma om saker, något som får näring i det konkreta mötet med saker som utövar olika sorters lockelser och motstånd, säger Erik Ottoson, som har studerat hur vi söker efter saker vi vill skaffa oss.
Han har följt människors letande på loppmarknader, i grovsopcontainrar, längs shoppinggator och i gallerior. Genom sökandet lär vi oss enligt Erik Ottoson vad som finns och hur vi kan lokalisera det vi önskar oss. Samtidigt blir det ett tillfälle att rikta blicken inåt och utforska våra känslor inför det som är tillgängligt.
– Sökandet blir därför ett sätt att interagera med omvärlden, en erfarenhetshorisont där vissa aspekter hamnar i förgrunden medan andra trängs undan, förklarar han.
Studien fokuserar speciellt på vad det är som händer när vi ”fönstershoppar”, dvs går runt och ”bara tittar” på saker utan att ha en tydlig bild av vad vi söker. Personerna i avhandlingen letar tålmodigt efter vissa saker, men framför allt efter känslan av att ha hittat någonting som är bättre och finare än de kunde föreställa sig. Då har de tänjt på gränserna för vad som är rimligt att förvänta sig.
Studien visar att det som kallas att bara titta inte bara handlar om att söka med blicken utan att använda hela kroppen – att gå tills fötterna ömmar, att plocka upp och ställa tillbaka saker och känna med händerna.
– Under tiden väntar man på den särskilda aha-upplevelse man får när man hittar något man vill ha – en märklig blandning av bekräftelse och överraskning, säger Erik Ottoson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Ottoson, 018-471 70 26, 070-679 46 95, e-post: Erik.Ottoson@etnologi.uu.se
Med hjälp av intervjuer och en postenkät har Malin Swartling vid institutionen för neurovetenskap studerat allmänläkare och ortopeder i Mellansverige om deras syn på sjukskrivning.
– Allmänläkare förstår sjukskrivning på mycket olika sätt, från att bara fylla i ett intyg på begäran av patienten till att hjälpa patienten att ta eget ansvar för sin situation och ta itu med alla problem som hindra arbetsförmågan, såväl privat som i arbetslivet, berättar hon.
Sjukskrivning ökar risken för utslagning från arbetsmarknaden och förtidspension, samtidigt som det ibland är nödvändigt. En av de intervjuade allmänläkarna jämförde användningen av sjukskrivningar med penicillin – om man använder penicillin mot halsfluss gör man rätt, men om man använder penicillin mot förkylning gör man fel.
De intervjuade ortopedernas syn på sjukskrivning varierade beroende på hur de såg på sin egen roll i sjukvårdssystemet. Vissa såg ortopedkliniken som en ö och menade att sjukskrivning inte är en ortopeduppgift, medan andra såg ortopedkliniken som en av många stationer på patientens resa genom sjukvårdsystemet. För den senare gruppen var målet att få patienten att må bra och få tillbaka arbetsförmågan, och förståndig användning av sjukskrivning sågs som ett av flera medel för att uppnå detta.
Många läkare upplever att de har svårt att hantera patienternas önskan om sjukskrivning om de själva inte tycker det är befogat, vilket leder till att patienter sjukskrivs i onödan. Mer än hälften av alla intervjuade läkare och 80 procent av vårdcentralsläkarna sade sig ha detta problem. 10 procent av allmänläkarna kände sig även hotade av patienter eller rädda för att bli anmälda minst en gång i månaden då de inte ville sjukskriva patienter på deras begäran.
– I de här fallen är det till stor hjälp för läkarna ifall vårdcentralen eller kliniken har en gemensam linje för hur man hanterar sjukskrivningar, säger Malin Swartling.
– Socialstyrelsens riktlinjer om sjukskrivning kan nog vara ett stöd, men jag tror att läkarna för såväl sin egen som patienternas skull behöver träning i samtalsskicklighet med fokus på hur man hanterar motstridiga åsikter, menar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Swartling, 070-450 87 53, e-post: Malin.Swartling@rehab.uu.se
Det var inte samma folkgrupp som först befolkade Amerika och Grönland, som man tidigare trott. En ny studie av en internationell forskargrupp visar en mer komplicerad bild än vad tidigare genetiska studier indikerat.
Genom att bestämma gensekvensen i en hel mitokondrie från lämningar av en grönländsk eskimå, och jämföra den med DNA från moderna eskimåer och amerikaner, kunde forskargruppen visa att den grönländska mitokondrien skilde sig från båda grupperna. I stället har den likheter med sekvenser från grupper i Sibirien. Forskarna tolkar detta som att tidiga eskimåer på Grönland kom över Berings hav med en annan grupp än den som var ursprunget till dagens amerikanska urinnevånare.
Anders Götherström, Uppsala universitets avdelning för evolutionsbiologi, och en av forskarna bakom studien tycker att resultaten är spännande också ur ett tekniskt perspektiv.
– Det är ett helt, komplett mitokondriegenom från en förhistorisk människa vi sekvenserat. För bara några år sedan klarade vi inte ens att ta fram korta delar av mitokondriegenomet från förhistoriska människor, säger han.
Undersökningen leddes från Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Götherström: anders.gotherstrom@ebc.uu.se, mobil: 073-992 78 64
Aspirin och clopidogrel är de läkemedel som idag används i syfte att dämpa blodplättarnas aktivitet vid hjärt-kärlsjukdom. Blodplättarnas roll i friska kärl är att täppa till och läka skador i kärlväggarna – att få blodet att levra sig (koagulera). Men vid åderförkalkning kan de aktiveras på den sjuka kärlväggen, med risk för blodpropp och efterföljande hjärtinfarkt eller stroke.
Forskargruppen ledd av Tomas Lindahl (klinisk kemi) och Magnus Grenegård (läkemedelsforskning) har studerat hur stresshormonet adrenalin samverkar med koagulationsfaktorn trombin för att åstadkomma maximal aktivering av blodplättar. Ett överraskande fynd var att denna process frigör ATP – en molekyl som transporterar kemisk energi i cellerna. Närvaron av ATP sätter extra fart på blodplättarnas aktivitet.
– Dagens läkemedel som angriper blodplättarna har ingen som helst effekt på den mekanism vi beskrivit. Förekomsten av ”aspirinresistens” varierar beroende på vilken hjärt/kärlsjukdom man studerat, men olika studier antyder att fenomenet förekommer hos 10-40 procent av patienterna, säger Magnus Grenegård.
LiU-forskarnas studie är grundvetenskaplig och genomförd på blod från friska blodgivare. Resultaten publiceras i artikeln ”The ATP-gated P2X1 receptor plays a pivotal role in activation of aspirin-treated platelets by thrombin and epinephrine”, Journal of Biological Chemistry (onlineversionen maj 2008).
Kontaktinformation
Kontakt:
Magnus Grenegård 013-221082, 0730-363656, magnus.grenegard@imv.liu.se
Tomas Lindahl 013-223227, 0708-818377, tomas.lindahl@lio.se
