Redan för 2000 år sedan skrev romarnas stora arkitekt Vitruvius att träpålar måste slås ner helt i lera eller sank mark för att skapa en stabil grund för byggnader. En avhandling från Göteborgs universitet visar nu att grundläggningar av trä får synliga skador redan efter ett år om grundvattnet sänks.
Många av de äldre husen i Göteborg står på en grundläggning av träpålar. Så länge pålarna är omslutna av vattendränkt, blöt lera har de en lång hållbarhet. Det beror på att träet bryts ner väldigt sakta i en syrefri miljö. Men om leran börjar torka ut kan träsvampar angripa pålarna som till slut tappar sin bärighet vilket kan ge sättningar i byggnaderna.
Exakt hur detta går till har undersökts i en avhandling.
– Jag ville undersöka hur snabbt nya grundvattenförhållanden påverkar träets nedbrytning i lerjord. Vi har kunnat visa att rötsvamparna bara växer till ovanför grundvattennivån och att det blir mindre bakteriell nedbrytning ju längre ned under grundvattennivån som träet befinner sig, säger doktoranden Johanna Elam.
Rötsvampar behöver syre
Träpålarnas främsta fiender är rötsvampar och bakterier. Rötsvamparna kan ligga latent i träytan och jorden, och börjar angripa träet först när de kommer i kontakt med syre. Då kan nedbrytningen av träpålen ta fart och försämra dess hållfasthet inom relativt kort tid, i värsta fall inom några år. Bakteriernas angrepp tar däremot flera hundra år, trots att det pågår hela tiden även i syrefria miljöer.
Avhandlingen har undersökt träpålar och mätt miljöförhållandena vid åtta byggnader i Göteborg. Dessutom har olika grundvattenförhållanden simulerats i laboratorieförsök för att bättre förstå effekterna av sänkt grundvatten. I dag tillåts ofta en viss sänkning eftersom det anses vara riskfritt.
– I labbförsöken har jag sett att nedbrytningen syns redan efter tolv månader på de träpålar där grundvattennivån hade sänkts och den omgivande leran inte längre var blöt. Proverna som togs från husens pålar har alla klarat sig från röta, vilket tyder på att grundvattennivån och den syrefria miljön har behållits över tid, säger Johanna Elam.
Tips till fastighetsägare
Ta prover på befintliga trägrundläggningar före ett angränsande byggprojekt startar för att kunna bedöma hur pass nedbrutet träet redan är och hur skyddande miljön är.
Överväg att grundförstärka fastigheten om det finns stora risker för sättningsskador.
Om du har en krypkällare med jord, lägg in ett golv för att skydda jorden från uttorkning hellre än att installera en avfuktare eller en vattenpump.
Mest nedbrytning närmast ytan
I dag ställs ofta ett krav på maximalt 30 centimeter grundvattenavsänkning runt byggplatser. Men 30 centimeter lägre grundvatten kan vara tillräckligt för att orsaka allvarlig skada på en träpåle, om sänkningen sker under en lång period.
Den kraftigaste nedbrytningen av träet sker närmast grundvattenytan, även om det tar ganska lång tid för syret att vandra ner i en lera som torkar ut. Vissa resultat tyder också på att om grundvattnet strömmar runt träpålen så kan det tillföras syre som får rötsvamparna att växa till.
– För att skydda träet ska det antingen vara 100 procent vått eller 100 procent torrt. Därför rekommenderar jag att man skärmar av grävda gropar ordentligt så att grundvattennivåerna behålls utanför gropen. Det är bättre än att pumpa dit vatten, som riskerar att öka vattenrörelserna och därmed skapa tillförsel av syre, säger Johanna Elam.
Johanna Elam, doktorand i miljövetenskap vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, johanna.elam@marine.gu.se
I en stor svensk-amerikansk studie har en biomarkör genom blodprov jämförts med resultat från PET-kameraundersökning för att se om personer med Downs syndrom har betydande ansamlingar av proteinerna amyloid respektive ämnet tau, som definierar Alzheimers sjukdom, i hjärnan.
Studien omfattar 300 personer med Downs syndrom. 40 procent av dem visade tecken på begynnande alzheimersjukdom.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Gen på kromosom 21 bildar protein
Orsaken till att personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer i relativt hög utsträckning är att det finns en extra kromosom 21, det vill säga tre istället för två. Och den gen som kodar för APP, det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildas mer av APP och därmed finns en klart ökad risk att få amyloida ansamlingar som i sin tur ökar mängden tau (P-tau217).
För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett stort genombrott inom alzheimer-diagnostiken. En biomarkör i blodet, fosforylerat tau217, kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och framför allt urskilja alzheimer från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Nu pågår kliniska studier på 25 vårdcentraler i Skåne, där kognitionstester utförs och blodprov tas för att mäta mängden av tau.
– Det är samma blodbiomarkör vi använt oss av i denna studie. Många känner inte till att Alzheimers sjukdom förekommer betydligt oftare och i tidigare ålder hos personer med Downs syndrom. Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer hos en person med Downs syndrom, eftersom det finns det en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson.
Diagnostisk markör
Den amerikanska multicenterstudien erhöll både blodprov och resultat från PET-kameraundersökningar för personer med Downs syndrom. Det gav forskarna en unik möjlighet att undersöka om P-tau217 kunde fungera som diagnostisk markör också för personer med Downs syndrom.
– Våra resultat visar att P-tau217 fungerar lika bra som blodmarkör för Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom som för andra och att övriga blodmarkörer inte behövs, det räcker med Ptau217. Nästa steg är att nu i göra utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, oskar.hansson@med.lu.se
– Resultaten är ett steg på vägen till att hitta bättre och mer sofistikerade verktyg till stöd för läkare som ska bedöma melanomtjocklek, vilket i sin tur påverkar kliniska beslut och prioriteringar i vården, säger Sam Polesie som är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
När diagnosen melanom ställs bedömer hudläkare om det rör sig om en aggressiv form, där cancercellerna växer ned i läderhuden och riskerar att spridas, så kallade invasiva melanom, eller en mildare form som växer enbart i det övre lagret av huden, så kallad melanom in situ, MIS.
Invasiva melanom som växer djupare än en millimeter ned i huden anses vara tjocka och därmed också mer aggressiva.
Fakta om melanom
Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Melanom uppstår när pigmentceller i huden okontrollerat börjar dela sig. Melanom växer, har ofta flera färger och uppvisar som huvudregel en oregelbunden form. Förändringen kan se ut som en ny brunsvart fläck eller knuta på huden, eller ett födelsemärke som förändras. Oftast utmärker sig också melanomet i jämförelse med patientens andra födelsemärken.
Tjockleken ger information om prognos
Bedömning av melanom görs genom en undersökning med dermatoskop, som är ett slags förstoringsglas utrustat med starkt ljus. Ofta är det förhållandevis enkelt att ställa diagnosen melanom, men det är en mycket större utmaning att uppskatta hur tjockt melanomet är.
– Förutom att tjockleken ger värdefull prognostisk information kan det påverka val av kirurgiska marginaler för den första operationen och hur snabbt operationen behöver utföras, säger Sam Polesie.
Via en webbplattform bedömde 438 internationella hudläkare 1 456 bilder av melanom tagna med dermatoskop. Hudläkarnas resultat jämfördes därefter med resultaten från en maskininlärningsalgoritim som tränats på att klassificera melanomdjup.
Jämnt mellan läkare och maskin
Hudläkarna som grupp hade en träffsäkerhet för korrekt klassificering av melanomdjup på 63 procent för mildare melanom och 71 procent för invasiva melanom. Läkarna kunde korrekt avgöra att melanom var invasiva eller MIS i 76 procent av alla bedömningar. Motsvarande andel för den främsta algoritmen var 74 procent.
– Den samlade hudläkarbedömningen presterade alltså i nivå den förtränade algoritmen i att skilja MIS och invasiva melanom. Intressant nog hade läkarnas professionella bakgrund och erfarenhet av dermoskopi ingen inverkan på den diagnostiska noggrannheten för att förutsäga melanomtjocklek, säger Sam Polesie.
AI kan bli värdefullt stöd i vården
Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, är på frammarsch på flera håll inom vården. Tekniken förväntas särskilt kunna utvecklas och bli ett stöd för medicinsk avbildning, det vill säga för läkare som bedömer och tolkar bilder, till exempel röntgenbilder, bilder på näthinna och hudförändringar. Tekniken kan också tillämpas inom andra områden än bildigenkänning.
– Vår studie pekar på svårigheterna att korrekt bedöma melanomtjocklek baserat på dermoskopibilder. I kommande studier siktar vi på att studera användbarheten av fördefinierade dermoskopistrukturer för att skilja mellan MIS samt tunna och tjocka melanom. Vi vill också testa om kliniskt beslutsfattande i den här situationen kan förstärkas med hjälp av maskininlärningsalgoritmer, säger Sam Polesie.
Studien genomfördes i samarbete med forskare vid Medical University of Vienna i Österrike.
Sam Polesie, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och hudläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sam.polesie@vgregion.se
Forskning visar att barn och ungdomar med typ 1-diabetes har ökad risk för psykiska problem som depression, ångest och stressrelaterade besvär och att dessa samsjukligheter kan stå i vägen för optimal vård.
I nuvarande riktlinjer för vård av barn med typ 1-diabetes rekommenderas screening för psykisk ohälsa. Men behoven hos familjemedlemmar, som också löper högre risk för psykiska problem, har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Orsakerna till sambandet mellan psykisk ohälsa i familjen och typ 1-diabetes är inte heller klarlagda.
– Många inom diabetesvården antar intuitivt att diabetes hos barnet påverkar den psykiska hälsan negativt hos både patienten och familjemedlemmarna. Men vi tror inte att svaret är så enkelt. Vår studie indikerar att det också kan finnas en genetisk komponent bakom detta samband, säger forskaren Agnieszka Butwick vid Karolinska institutet.
Nära dubblerad risk för depression
I studien jämfördes registerdata från drygt 3,5 miljoner människor födda i Sverige mellan 1973 och 2007 med deras biologiska föräldrar, hel- och halvsyskon samt kusiner.
Fler än 20 000 var diagnostiserade med typ 1-diabetes som debuterat i barndomen. De hade i genomsnitt en nästan dubblerad risk för depression och runt 1,6 gånger högre risk för ångest och stressrelaterade besvär jämfört med personerna utan sjukdomen.
Deras föräldrar och helsyskon hade också en något förhöjd risk för ångest och stressrelaterade besvär. Deras halvsyskon och kusiner hade ingen eller enbart marginellt ökad risk för vissa av de psykiska besvären.
– Dessa resultat är av hög klinisk relevans eftersom de innebär att terapeutisk behandling och andra insatser också bör involvera nära familjemedlemmar, inte bara patienterna, säger Agnieszka Butwicka.
Gener kan vara faktor
Barn och föräldrar och helsyskon delar fler gener (runt 50 procent) än halvsyskon (runt 25 procent) och kusiner (mindre än 12,5 procent).
Givet att sambanden var starkare för föräldrar, barn och helsyskon tyder resultaten i studien på att gener kan vara en bidragande faktor till psykisk ohälsa vid typ 1-diabetes, enligt forskarna. De noterar dock att de enbart kan spekulera i vad som orsakar sambanden.
– Fler studier behövs för att förstå hur gener och miljö bidrar till att driva psykisk ohälsa vid typ 1-diabetes, säger Shengxin Liu, doktorand vid Karolinska institutet.
Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, shengxin.liu@ki.se
Agnieszka Butwicka, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, agnieszka.butwicka@ki.se
I Europa har andelen kvinnor som tittar på fotboll ökat stadigt det senaste decenniet. I länder som England, Tyskland och Sverige är 20–30 procent av fotbollspubliken kvinnor, enligt senaste utgåvan av tidskriften Soccer & Society.
Ny forskning visar också att kvinnliga supportrar i Sverige skapar sin egen tydliga kultur och identitet på både läktarna och på sociala medier.
De kvinnliga supporterklubbarna har exempelvis egna loggor, sociala medier-konton, stickers, banners och ordnar egna resor till bortamatcher. Tidigare forskning har också visat att en känsla av frihet är viktig.
– Kvinnorna säger att ”läktaren är det enda stället där vi verkligen kan vara de vi är och bete oss som männen gör”. De upplever också en respekt från de manliga supportrarna för att de är fotbollskunniga och stödjer sitt lag till 100 procent, säger forskaren Aage Radmann vid Malmö universitet.
Sociala medier har stort inflytande på kulturen
I en studie om svenska kvinnors supporterskap analyseras hur de uttrycker stöd för laget på sociala medier. Studien bygger på intervjuer med fans i fem kvinnliga supportergrupper som huvudsakligen följer herrlag.
Sociala medier har ett avgörande inflytande på nutida fotbollskultur, där mycket av samtal, profilering och konkurrens äger rum. Tifo-kulturen, som även kvinnorna kommit in i, består av flaggor, konfetti och banderoller som fansen tillverkar själva och produkterna är unika för varje match.
– Grejerna visas på sociala medier, det blir en informell rankning där om vilkas som är bäst och snyggast. Det är extremt viktigt för fansen hur klubben och fansen uppfattas, att framställa sig som en framåtskridande och aktiv supportergrupp.
Mer om studien
Studien bygger på intervjuer med medlemmar i fem supporterklubbar för kvinnor: Malmösystrar (Malmö FF), Gulsvarta Systrar (IF Elfsborg), BajenBaes (Hammarby IF), Blue Striped Ladies (Djurgårdens IF) och Pekingsystrar (IFK Norrköping). Supportergrupperna startade mellan 2012 and 2017.
I studien analyseras även bilder och texter i de fem supportergruppernas Instagramkonton, från att respektive konton startade fram till år 2019.
Klimatet på läktarna kan vara hårt
Fotbollskulturen kan även göra det lättare att överskrida traditionella könsgränser.
– Men de kvinnliga supportrarna upplever att både män och kvinnor bland supportrarna förväntar sig att kvinnorna inte ”ska” dricka för mycket öl eller skrika för fula saker, säger Aage Radmann.
Manliga och kvinnliga supportergrupper beblandar sig inte mycket, men de respekterar varandra och klistrar inte över varandras stickers på stan, som man gör med konkurrerande klubbar. Samtidigt ger kvinnliga supportrar i intervjuer uttryck för att klimatet på läktaren kan vara hårt.
– Även på sociala medier fick kvinnorna i början mycket negativ respons från vissa av männens supportergrupper. Vissa fanklubbar för kvinnor slutade lägga upp bilder på sig själva. Så klimatet är inte alltid öppet och demokratiskt, säger Aage Radmann och fortsätter:
– Det finns också en hierarki, några av de kvinnliga fansen ser ner på andra kvinnor som på läktaren klär sig i för tajta kläder och smycken. Går man på fotboll för att träffa killar eller följa en herrspelare man tycker är snygg, då blir man inte respekterad av de andra som är där av ”rätt” anledning.
Kvinnliga fotbollsfans mer homogena
Supporterklubbarna vill att fler fotbollsälskare ansluter sig, men enligt de sociala flödena består består kvinnornas fanklubbar i stort sett bara vita kvinnor. Männens klubbar är inte lika homogena.
På det stora hela är dock fotbollsintresset något som förenar, menar Aage Radmann.
– I exempelvis Malmö har fotbollen en väl integrerad publik vad gäller samhällsklasser, kön, ålder och så vidare. Fotbollen är viktig för integrationen och är man inte överens om annat är man åtminstone eniga om att Malmö FF och FC Rosengård är viktiga för Malmö, säger han.
Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och professor vid Norges idrottshögskola, aage.radmann@mau.se
Kvinnliga fotbollsfans i världen
I ett specialnummer av tidskriften Soccer & Society sätts strålkastarljuset på kvinnors ”fandom” i ett globalt perspektiv. Artiklarna behandlar fotboll och kvinnliga fans i Brasilien, Iran, Zimbabwe, Polen, Storbritannien och Sverige.
För supportrar i olika delar av världen skiljer sig sammanhanget åt och kulturen påverkas starkt av rådande socialt klimat i olika länder. Kvinnliga supporters världen över delar många gånger upplevelsen av att kvinnor måste bevisa att de är riktiga fotbollssupportrar, att de verkligen gillar fotboll och att de stödjer sitt lag. De här föreställningar, som de ständigt måste motbevisa, är stressande.
Att traditionellt kvinnliga kontra manliga värderingar kan utmanas inom fan-kulturen visas i exemplet från Sverige. Det kan i sin tur kopplas till att jämställdheten i Sverige rankas högt jämför med många andra länder. Svenska supportrar tycks ha större frihet och makt än i andra länder.
I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade.
Fler behöver få tillgång till solceller
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
Energigemenskaper – dela el med andra
Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.
Affärsmodeller saknas
Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.
Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.
Leasing av solceller
Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.
– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning.
– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.
Amanda Bankel, doktorand, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, amanda.bankel@chalmers.se, Ingrid Johansson Mignon, docent, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, ingrid.mignon@chalmers.se
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet har studerat sediment från Junggar i nordvästra Kina. Området låg under trias och jura längre norrut än idag och utgjorde en del av Arktis.
Minusgrader på vintern
Rikligt med material som bevisligen transporterats av is har påträffats i sjösediment avsatta under sen trias och tidigaste jura vilket indikerar att det skogklädda Arktis kännetecknades av minusgrader under vinterhalvåret, trots extremt höga nivåer av atmosfärisk koldioxid.
Fjädrarna skyddade mot kylan. Målning av Larry Felder.
Analyser visar att flera dinosauriegrupper (non-avian dinosaurs) hade värmeisolerande, primitiva ”fjädrar ” – protofjädrar – vilket gjorde det möjligt för dem att komma åt den rika, lövfällande och vintergrönaarktiska vegetationen även under perioder av köld.
Klarade sig tack vare fjädrar
Intensiva, men övergående, vulkaniska vintrar med kyla och mörker, orsakade av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med bildandet av Atlanten, ledde till massutdöendet i slutet av trias (201,6 miljoner år sedan) på land, vilket decimerade alla medelstora till stora oisolerade kontinentala reptiler.
Däremot var befjädrade dinosaurier redan väl anpassade till kyla, och de inte bara överlevde utan genomgick även en snabb anpassning och ekologisk expansion under tidsperioden jura.
Dessa dinosaurier kom att ta över regioner som tidigare dominerats av stora reptiler som saknade isolerande ”fjädrar”.
Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, vivi.vajda@nrm.se
Ungefär tre av tio vuxna, eller runt tre miljoner svenskar, dricker så mycket alkohol att det klassas som riskkonsumtion. Då är risken att få följdsjukdomar, som vissa cancerformer, stroke och hjärtproblem, hög. Personer med riskkonsumtion av alkohol skadar sig oftare och även familjemedlemmar och andra närstående kan fara illa.
I Sverige regleras försäljningen av alkohol av staten och skatten på alkohol är relativt hög. Trots det har alkoholkonsumtionen legat på samma nivå under lång tid.
Varningstexter räcker inte
Varningstexter och kommunikation om risker med olika beteenden räcker inte. Det talas för lite om hur man rent konkret ska göra för att få till stånd en varaktig förändring, menar Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet.
– Vid studiens start uppgav deltagarna att det var väldigt viktigt för dem att minska sin konsumtion av alkohol, men de flesta angav att de inte visste hur man gör. De som fick tillgång till den digitala interventionen började känna sig mer säkra i att de vet hur de faktiskt ska göra för att ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen,
Riskfritt drickande finns inte
Det finns inget riskfritt drickande, men ordet riskkonsumtion används när det finns en klart ökad risk för negativa konsekvenser.
I Sverige definieras ett ”standardglas” som 12 gram alkohol, vilket motsvarar en flaska starköl, ett litet glas vin eller en drink med 4 cl starksprit.
Att som man dricka 14 standardglas eller mer per vecka, eller 5 eller mer standardglas vid minst ett tillfälle i månaden räknas som riskkonsumtion.
För kvinnor är definitionen för riskkonsumtion 9 standardglas eller mer i veckan, eller 4 eller mer standardglas vid ett tillfälle.
Låter bli att söka hjälp
– Den som vill sluta röka blir peppad och stöttad av omgivningen, men det är stigmatiserat att prata om att man vill sluta dricka alkohol. Det finns en uppfattning om att man borde klara av att hantera sin alkoholkonsumtion och många låter bli att söka hjälp även om de vill ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen.
Digitala interventioner, som en mobilapp eller stöd online, skulle kunna vara ett sätt att nå många fler som behöver hjälp. Digitala verktyg kan skalas upp och användas av många utan att det kostar särskilt mycket mer. Det kan också passa bättre för personer som inte känner att de vill vända sig till hälso- och sjukvården, eftersom ett digitalt stöd kan ske helt utan personliga kontakter. Ingen annan behöver veta om att man använder verktyget, vilket minskar den barriär som stigman kring att söka hjälp innebär.
Var motiverade att dricka mindre
För att undersöka om deras digitala intervention kunde bidra till att minska intag av alkohol ville forskarna nå personer i ögonblicket när de var motiverade att ta tag i sin alkoholkonsumtion. Studiedeltagarna rekryterades online genom riktade annonser som visades för personer som sökte information om hjälp att dricka mindre alkohol. De som valde att gå med i studien blev slumpmässigt fördelade i två grupper. Den ena gruppen fick tillgång till det digitala stödet direkt. Den andra gruppen blev erbjudna befintliga resurser på nätet och ombedda att motivera sig själva att minska sin konsumtion och senare få tillgång till det digitala stödet.
De som erbjöds stödet i mobilen fick varje söndag ett meddelande som på ett neutralt sätt uppmanade dem att utvärdera hur alkoholkonsumtionen sett ut den senaste veckan. Efter att deltagarna gjort en självskattning av hur mycket de druckit fick de tillgång till ett antal verktyg i mobilen. Stödet gav bland annat hjälp med att sätta mål för sig själv och hålla koll på sin alkoholkonsumtion över tid. Användaren kunde också lära sig mer om de sociala riskerna med att bli alkoholpåverkad och riskerna för den egna hälsan. Studiedeltagarna kunde också skriva meddelanden till sig själva, exempelvis en påminnelse om att ta det lugnt med alkoholen en viss dag, och få meddelandet skickat till mobilen vid en vald tid.
25 procent lägre alkoholkonsumtion
Det visade sig att effekten av stödet efter fyra månader var jämförbar med andra digitala interventioner från internationella studier, men även lite bättre än den evidens som finns för personliga samtal.
– De som hade det digitala stödet hade ungefär 25 procent lägre alkoholkonsumtion än gruppen som inte fick stödet, vilket är en något större effekt än vi hade väntat oss. Ett sådant här stöd kommer inte att förändra den övergripande samhällsbilden när det gäller alkoholkonsumtion, men det är ett väldigt bra stöd för individer som vill förändra sina egna liv, säger Marcus Bendtsen.
Utvecklar en app
Nu utvecklar forskarna en app för att kunna göra stödet tillgängligt för individer som känner att det kan vara värdefullt för dem. De vill också anpassa det efter individens behov. Det var ett brett åldersspann på deltagarna som gick med i studien och motiven till att dricka mycket alkohol ser olika ut för 18-åringar jämfört med personer i 80-årsåldern. Forskarna gör också hälsoekonomiska utvärderingar för att se vilka konsekvenserna skulle kunna bli över 30–40 år i form av sjukvårdsbesparingar och livskvalitet om interventionen skulle införas brett.
Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, marcus.bendtsen@liu.se
Bristande välfärd stärker hedersnormer. Det är en av slutsatserna som Örebroforskaren Rúna Baianstovu har kommit fram till efter en fördjupad analys av intervjuer med drygt 200 personer.
Hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen, såsom bland annat socioekonomi, täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet samt känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet, vilket i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Rörlighet motverkar hedersnormer
– Ingen av dessa faktorer kan ensam förklara varför hedersnormer ökar eller minskar i styrka. Min huvudslutsats är att slutenhet av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu, som forskar i socialt arbete vid Örebro universitet,
Faktorer med koppling till hedersnormer
Socioekonomi
Täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet, religion och nationalitet
Tillhörighet i statslösa etniska minoritetsgrupper
Känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet
Migrationsmönster
Lokala och mellanstatliga relationer
Pågående konflikter i den tidigare hemregionen och tiden man har bott i Sverige
Människors bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd
Press från grannar
Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Även personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är representerade.
I intervjumaterialet framkommer det tydligt att hedersnormer existerar i både fattiga och i familjer med högre inkomst. Grannskapet har också betydelse – familjer som lever tätt inpå andra som värnar om starka hedersnormer känner pressen att göra samma sak.
Arbete utanför närmaste kretsen
– Det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Vi ser till exempel att arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet, vilket i förlängningen försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu.
Särskilt utsatta är personer, ofta kvinnor, som migrerar på grund av äktenskap och blir beroende av en man som kan försörja dem.
– Kvinnor blir isolerade och osynliga för välfärdssamhället eftersom uppehållstillstånd baseras på anknytning och mannens möjlighet att försörja dem. Det ökar risken för våld.
Misstro mot myndigheter
Analysen visar också tydligt att familjer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och med ursprung i länder där staten är förtryckande eller obefintlig kan ha svårt att lita på olika myndigheter. Det kan handla om föräldrasamtal i skolan, kontakt med socialtjänst eller sjukvård.
– Intervjupersonerna nämner en känsla av negativ särbehandling och oro för att inte bli väl behandlade. Men tillit till majoritetssamhället formas av både erfarenheter före ankomsten till Sverige och under tiden i Sverige. Det innebär att staten har inflytande över människors tillit, förklarar Rúna Baianstovu.
Välfärdssystem som inkluderar alla
De senaste åren har även ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga. Det skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom en sluten grupp, samtidigt som avståndet till andra grupper och samhället ökar.
– Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu.
Om forskningen
Rúna Baianstovu har, på uppdrag av regeringen och Delmos (Delegationen mot segregation), undersökt hur segregation i vårt samhälle påverkar uppkomst, upprätthållande och förändring av hedersnormer.
Rúna Baianstovu har gjort en fördjupad analys av intervjuer med 235 personer som gjordes i samband med kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna 2018 – en studie som hon ledde.
Resultaten av hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen som i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Hormonsänkande behandlingar, även kallade endokrina behandlingar, har länge använts efter tumöroperation för att minska risken för att bröstcancerceller ska spridas, men det har varit oklart hur lång tid efteråt som behandlingen ger ett skydd. Många cancerformer har en kort återfallsrisk, vanligtvis inom några år.
För patienter med hormonkänslig bröstcancer sträcker sig dock återfallsrisken ofta över flera decennier. Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer har östrogenreceptor-positiv bröstcancer vilket innebär att östrogen stimulerar cellen till celldelning så att tumören växer. Eftersom många kvinnor diagnostiseras med bröstcancer i relativt ung ålder är kunskap om behandlingens långsiktiga effekt mycket viktig.
Mindre risk för fjärrmetastaser
Baserat på en tidigare studie, som genomfördes mellan 1990 och 1997, har forskare vid Karolinska Institutet nu undersökt den långsiktiga behandlingsnyttan av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer. Studien inkluderar även en kontrollgrupp som inte hade fått någon hormonsänkande behandling.
– Vi kunde se att efter 20 år hade risken att utveckla fjärrmetastaser, det vill säga spridning till andra organ, minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsänkande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon hormonsänkande behandling, säger Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Möjligt att förutse framtida risk
Forskarna har under de senaste åren även analyserat patienternas tumörer från den tidigare studien med hjälp av modern teknik. De har till exempel undersökt olika bröstcancermarkörer, såsom östrogenreceptorn och progesteronreceptorn samt tumörernas genuttryck med hjälp av en så kallad gen-risk-signatur.
Signaturen mäter aktiviteten hos 70 olika gener vilket summeras till en riskpoäng. Det gör det möjligt att i ett tidigt skede kunna förutse tumörcellernas framtida utveckling och på så sätt kategorisera patienterna i låg respektive hög genomisk risk.
Viktigt att anpassa behandlingen
– Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre cancertillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exempel med goserelin som snabbt och effektivt minskar östrogennivåerna. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. I dessa fall verkar tamoxifen erbjuda ett bättre skydd, säger Annelie Johansson.
Även om studien är relativt liten, belyser den vikten av individanpassad behandling inom hormonkänslig bröstcancer. För vissa patienter kan en mer aggressiv behandling vara nödvändig för att överleva, medan en mildare behandling kan räcka för andra vilket minskar bieffekterna och ger bättre livskvalitet. Uppföljande studier behövs dock innan större ändringar i behandlingsrekommendationer kan genomföras.
– För att ytterligare förstå den långsiktiga risken, behandlingsnyttan och skillnader i samband med ålder kommer vi nu att applicera maskininlärningsmetoder för bildanalys av bröstcancertumörer för att vidare undersöka tumörers olikheter, säger Linda Lindström, forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
– Kylaktiverad brun fettvävnad tävlar med tumörerna om glukos och kan hjälpa till att hämma tumörtillväxt i möss. Våra resultat tyder på att exponering för kyla kan vara en lovande ny metod för cancerterapi, men det behöver valideras i större kliniska studier, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och korresponderande författare.
I studien jämförde forskarna hur kalla respektive varma levnadsförhållanden påverkade tumörtillväxt och överlevnad hos möss som hade olika typer av cancer, till exempel kolorektal*-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Mössen som levde i rumstemperaturer på 4 grader hade betydligt långsammare tumörtillväxt, och levde nästan dubbelt så länge, jämfört med möss som levde i rumstemperaturer på 30 grader.
*cancer i tjock- eller ändtarmen
Kylan stimulerade sockerupptaget
För att ta reda på hur det kommer sig analyserade forskarna cellreaktioner i vävnader och studerade hur sockret, glukosen, i kroppen absorberades. Cancerceller använder vanligtvis stora mängder socker för att växa.
Då fann de att kalla temperaturer stimulerade sockerupptaget i den bruna fettvävnaden, den typ av fett som omvandlar energi till värme för att bibehålla en jämn kroppstemperatur. Samtidigt var sockersignalerna knappt märkbara i tumörcellerna.
Gav dryck med socker
När forskarna tog bort det bruna fettet, eller proteinet UCP1 som är avgörande för dess ämnesomsättning, så försvann den gynnsamma effekten av kylexponeringen och tumörerna växte i samma takt som cancercellerna som hade exponerats för högre temperaturer. Den hämmande effekten försvann även när forskarna gav mössen en dryck med hög sockerhalt.
– Ett högt intag av sockrade drycker ser ut att förstöra den gynnsamma effekten av kalla temperaturer på cancerceller. Det tyder på att en begränsad tillgång till glukos sannolikt är en av de viktigaste metoderna för att hämma tumörtillväxt, säger Yihai Cao.
Liknande effekter på människor
För att studera resultatens relevans för människor rekryterade forskarna sex friska vuxna och en patient med cancer som genomgick cellgiftsbehandling. Med hjälp av bildtekniker som positronemissionstomografi (PET) såg forskarna att en betydande andel brunt fett aktiverades runt nacken, ryggraden och bröstkorgen hos friska vuxna som i shorts och t-shirt vistades i ett rum med en sval temperatur på 16 grader i upp till sex timmar per dag under två veckor.
Patienten med cancer vistades svalt klädd i ett rum på 22 grader under en vecka och därefter i ett rum på 28 grader i fyra dagar. Tidigare forskning har visat att även om det finns stora individuella skillnader så anses en behaglig yttertemperatur ligga på runt 28 grader, den termoneutrala zonen, för en människa i vila. Bildundersökningen visade att glukosupptaget i det bruna fettet ökade hos cancerpatienten samtidigt som glukossignalerna från tumörcellerna minskade vid den lägre jämfört med den högre temperaturen.
– Dessa temperaturer tolereras väl av de flesta människor. Vi är därför hoppfulla att kylterapi och aktivering av brun fettvävnad med andra metoder som läkemedel kan bli ytterligare ett verktyg i verktygslådan för behandling av cancer, säger Yihai Cao.
Yihai Cao, professor, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, yihai.cao@ki.se
Ohövlighet är lågintensiva negativa handlingar som bryter mot normer för respekt på arbetsplatsen. Det är dock inte alltid att den ohövlige förstår hur beteendet landar.
– Beteendet kan vara subtilt, tvetydigt och inte alltid lätt att definiera. Det kan handla om en nedlåtande kommentar, att inte bjuda med på fikat, att inte lyssna på någon eller att himla med ögonen, säger Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet.
Undersökt maktrelationer på arbetsplatser
I en studie har han och Tomas Jungert, Lunds universitet, undersökt maktrelationer och vad som gör att personer säger ifrån om de bevittnar ohövlighet. I studien fick personer skatta andras makt på arbetsplatsen kopplat till hur allvarliga olika situationer var och hur man själv skulle agera. Studien visar att om förövaren har mycket makt i relation till den som utsätts, upplevs situationen av vittnet som mer allvarlig, och vittnet har en ökad tendens att säga ifrån. I situationer som anses allvarliga är vittnen mer benägna att erbjuda sitt stöd till den som blivit utsatt.
– Resultaten är särskilt viktiga eftersom ohövliga beteenden ofta är svåra att sätta fingret på. Men forskningen visar att även lågintensiva beteenden från personer utan mer upplevd makt kan ha negativa konsekvenser, och det är viktigt för åskådare att komma ihåg att även subtila kränkningar kan vara allvarliga.
Kopplat till minskat välbefinnande
Ohövlighet för med sig negativa konsekvenser, både för den som utsätts och för den som bevittnar ohövlighet, vilket Kristoffer Holm sett i sin tidigare forskning.
– Det är kopplat till minskat välbefinnande, sömnsvårigheter och andra somatiska och psykiska stressymtom. Ohövlighet gör också att personer är mer benägna att söka sig till en annan arbetsplats.
Ohövlighet kan smitta
Om ohövlighet får pågå utan att någon ingriper kan den i värsta fall bli en del av arbetsplatskulturen. Tidigare studier visar att de som är mest benägna att själva utöva ohövlighet är de som sett andra vara det. Ohövlighet kan med andra ord smitta.
– Vi kan bli mer benägna att ta efter om beteendet redan normaliserats. Människor beskriver att man dras in i det i den sekunden. Man tänker inte sig för och svarar i samma ton.
Föregå med gott exempel
Kristoffer Holm forskar nu om en metod, med förlaga i USA, för ökad hövlighet och ett gott socialt klimat på svenska arbetsplatser. Med regelbundna workshoppar under flera månader lyfter medarbetarna fram olika positiva beteende. Metoden har tidigare lett till ökad tillit till ledningen, högre arbetstillfredsställelse och delvis även till färre sjukskrivningar.
– Centralt är att arbetsgruppen själv identifierar vad som är bra upplevelser, hur de främjas och hur fallgropar kan undvikas.
– Vi kan alla hjälpas åt för att minska sådana beteenden på jobbet. Att själv föregå med gott exempel genom att vara hövlig är ett sätt. Ett annat är att markera tydligt, på ett respektfullt sätt, om man blir åskådare till ohövlighet.
Forskning om ohövlighet
En studie av Torkelson, Holm och Bäckström, från 2016 visar att ohövlighet på svenska arbetsplatser ligger på jämförbar nivå som exempelvis i USA. Av cirka 3 000 svenskar i olika branscher svarade 73 procent av dem att de utsatts för ohövlighet på jobbet och runt 66 procent uppgav att de själva betett sig ohövligt mot kollegor.
Så gjordes forskningen
Studien bygger på enkäter med personer från 13 olika branscher, exempelvis byggnads, administration och vård. I en delstudie fick 160 personer beskriva en ohövlig situation och bedöma den i allvar och maktrelation mellan personerna. I en annan delstudie tog 183 personer ställning till olika scenarier och sedan till allvaret i situationen och deras motivation till att ingripa.
Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet, kristoffer.holm@mau.se
Män dör i genomsnitt flera år yngre än kvinnor, en skillnad som tidigare studier kopplat till förlust av Y-kromosomen i vita blodkroppar hos män. Denna mycket vanliga, genetiska förändring uppkommer under livet och kallas mLOY (mosaic Loss Of Y) och ses hos minst 20 procent av 60-åriga och 40 procent av 70-åriga män. Tidigare studier har visat att män med mLOY i blodet har en ökad risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom.
I den aktuella studien visas att män med mLOY i blodets vita blodkroppar även har en förhöjd risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, den vanligaste dödsorsaken hos människor.
Skador på inre organ
Det har inte tidigare varit känt om mLOY i blodets vita blodkroppar har en direkt inblandning på sjukdomsutvecklingar i andra organ. I den aktuella studien beskrivs ett nytt orsakssamband då forskarna använde gensaxen CRISPR för att generera musmodeller med mLOY i de vita blodkropparna. De fann att mLOY orsakade direkta skador på djurens inre organ och att möss med mLOY hade kortare överlevnad än möss utan mLOY.
– I de musmodeller som användes i studien eliminerades Y-kromosomen från musens blodkroppar för att efterlikna mLOY hos människa och vi analyserade sedan vilka konsekvenser det fick. Undersökningen av mössen med mLOY visade en ökad ärrbildning i hjärtat, så kallad fibros. Vi ser att mLOY orsakar denna fibros, vilket leder till en försämring av hjärtfunktionen i musmodellen, säger Lars Forsberg, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien tillsammans med professor Kenneth Walsh, University of Virginia, USA.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
Forskarna kunde också bekräfta orsakssambandet som de sett i musmodellen med epidemiologiska studier på människa där de fann att mLOY är en ny signifikant riskfaktor för död i hjärt-kärlsjukdom hos män. Dessa studier utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en databas med genetisk och hälsoinformation från en halv miljon normalt åldrande individer som var mellan 40 och 70 år vid studiens start. Män med mLOY i blodet vid studiens början visade sig ha ungefär 30 procent ökad risk att dö av hjärtsvikt och andra typer av hjärt-kärlsjukdom efter drygt elva års uppföljningstid.
– Vi såg även att män med högre andel vita blodkroppar med mLOY i blodet har en större risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. Detta samband är i linje med resultaten från musmodellen och indikerar att mLOY har en direkt fysiologisk effekt även hos människa, säger Lars Forsberg.
Funnit möjlig behandling
Studien beskriver alltså för första gången en mekanism för hur mLOY i blodet kan orsaka sjukdom i andra organ och identifierar även en möjlig behandling. De nya fynden visar nämligen att mLOY i en viss typ av vita blodkroppar i hjärtat hos möss, så kallade hjärtmakrofager, stimulerar en känd signalväg som leder till ökad fibros. När forskarna blockerade denna signalväg kunde de sjukliga förändringarna på hjärtat som orsakades av mLOY återställas.
– Kopplingen mellan mLOY och fibros är mycket intressant, särskilt med tanke på nya behandlingsstrategier för hjärtsvikt, lungfibros och vissa cancerformer som går ut på att motverka uppkomsten av fibros. Män med mLOY skulle kunna utgöra en patientgrupp som svarar extra bra på sådan behandling, säger Lars Forsberg.
Lars Forsberg, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, lars.forsberg@igp.uu.se
– Det är första gången man har visat att växter verkligen kan rena jorden från föroreningar på industrimark under en längre tid, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar.
Använde klon av vide
Tidigare har det ansetts ta för lång tid, över hundra år, att rena jorden med hjälp av växter. Men nu gör både odlingsteknik och växtval detta möjligt. Videväxten som används är av en specifik klon, som är bra på att ta upp tungmetaller från jorden.
– Vi observerade en signifikant minskning av de flesta föroreningar i jorden redan efter ett år. I denna undersökning har vi efter tio års rening fått ner vissa ämnen under Naturvårdsverkets gränsvärden.
Tungmetaller från mekanisk verkstad
I undersökningen planterades videväxter i form av sticklingar av Salix Viminalis på en tomt i Sunnersta, Uppsala, i juli 2003. Där hade det legat en mekanisk verkstad under 1900-talet och tomtägaren ville pröva en billigare metod att rena marken på.
– Där stod växterna och renade marken med minimal skötsel. Metoden fungerar väl och skulle kunna användas på andra förorenade tomter istället för den vanliga och dyrare metoden att gräva bort jorden och lägga den på tipp, vilket egentligen är att bara flytta problemet. På så sätt skulle många flera förorenade områden kunna renas, även riktigt stora ytor, som det blir på tok för dyrt att gräva bort jorden på, säger Maria Greger.
Så gjordes forskningen
Jordprover samlades in årligen från 2005 till 2015 och analyserades för tungmetaller, arsenik, PCB och PAH.
Efter 10 års behandling hade följande ämnen minskat (minskning inom parentes):
Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, maria.greger@su.se
Enorma mängder av den kraftfulla växthusgasen metan finns lagrade i våra havsbottnar i en isliknande form som kallas metanhydrat. I över tre decennier har forskare framhållit att varmare hav kan leda till att naturligt förekommande metanhydrat smälter och att stora mängder metan plötsligt kan frigöras och släppas ut från havsbottnarna. Detta kan i sin tur förstärka den pågående klimatuppvärmningen, om metanet når atmosfären.
Mikroorganismer konsumerar metan
Metanhydrat förekommer i huvudsak i sediment på havsdjup av flera hundra meter. När haven värms upp och metanhydrater smälter antas dock en stor del av det frigjorda metanet konsumeras av mikroorganismer, det ”mikrobiella filtret”, innan det ens når ut i havet.
Det finns kunskapsluckor kring de processer som styr metanutsläpp från våra havsbottnar. En viktig frågeställning handlar om huruvida den redan pågående globala uppvärmningen kan leda till en så snabb frigörelse av metan att det överrumplar och passerar förbi det naturliga mikrobiella filtret.
Ny modell kombinerar olika processer
I en ny studie har forskare utvecklat och kombinerat en ny datamodell som beskriver filtrets biologiska beteende med en modell som beskriver havssedimentens fysiska beteende. Den fysiska delen tar med processer som till exempel hur sprickor bildas i sedimenten när metanhydrat smälter, genom vilka metan effektivt kan transporteras mot havsbottnen och ut i havet.
– Det mikrobiella filtret lever och består av mikroorganismer som äter metan. Vår forskning visar att filtrets kapacitet att konsumera metan inte hinner anpassas tillräckligt snabbt om mängden metan ökar hastigt, säger Christian Stranne, biträdande lektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Filtret anpassar sig långsamt
Christian Stranne förklarar:
– Föreställ dig att mängden metan som transporteras genom sedimenten plötsligt ökar drastiskt. Detta är något vi kan förvänta oss om haven fortsätter att värmas upp i vissa områden där metanhydrat finns inlagrat i sedimenten. Det kan ta många årtionden innan det naturliga mikrobiella filtret har ställt in sig och byggt upp sin kapacitet att konsumera metan. Vår studie visar att under den tiden, innan filtret ställt in sig, kan stora mängder metan släppas ut från våra havsbottnar. Filtret förväntas gå från att ta hand om cirka 90 procent av metanet idag till mindre än 5 procent under en hundraårsperiod, om uppvärmningen av haven sker i en takt snabbare än 1 °C per 100 år.
Trots detta tidsfönster, då filtrets förmåga att konsumera metan är kraftigt begränsat, så finns det ytterligare mikrobiella processer i havet som bryter ner det metan som släpps ut från havsbottnen. Dessa processer gör det i princip omöjligt för större mängder av det frigjorda metanet från djupa havsområden att nå atmosfären – men de metoder som presenteras i den här studien kan också tillämpas på grunda havsområden där en stor del av det metan som släpps ut förväntas nå atmosfären.
Uppvärmningstakten spelar roll
– Vår studie visar att man inte kan förlita sig på att mikroorganismer i sedimenten kommer att ta hand om problemet, säger Christian Stranne och fortsätter:
– Metanhydrater utgör ett enormt kolförråd i klimatsystemet, så det är av stor vikt att vi studerar och lär oss hur det påverkas och eventuellt interagerar med klimatförändringar på långa och, som är fallet i den här studien, relativt korta tidsskalor.
Men uppvärmningstakten har stor betydelse:
– Våra resultat tyder på att om havet värms upp i en takt väsentligt långsammare än 1 °C per 100 år så kan filtret hänga med i utvecklingen och förbli effektivt. Tyvärr ser vi dock högre uppvärmningstakter än så i vissa havsområden, säger Christian Stranne.
Christian Stranne, biträdande lektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, christian.stranne@geo.su.se
Vid behandling av akut myeloid leukemi brukar patienter svara bra på cellgiftbehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år. Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.
Kan upptäcka 1 av 100 000 celler
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover.
– Med den nya teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, alltså långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
SuperRCA-analys
SuperRCA-analysen har vidareutvecklats av Lei Chen, utifrån den så kallade Padlock Probe-metoden som beskrevs av Ulf Landegrens forskargrupp redan 1994, och som sedan har utvecklats vidare inom ett antal företag. I dag är analysmetoden spridd i hela världen.
Vid superRCA används padlock-prober tillsammans med två på varandra följande så kallade rullande cirkelreaktioner för att med hög specificitet bygga nystan av DNA. Man kan sedan med hjälp av en flödescytometer räkna hur många av dessa nystan som bär mutationer som visar att de kommer ifrån de sjuka cellerna.
Flödescytometrar finns på många sjukhus men de används normalt för analys av celler. I den aktuella studien undersöktes dna-sekvenser i prover från antingen benmärg eller blod för att följa förloppet hos patienter som behandlas för akut myeloid leukemi (AML).
Behandling vid leukemi en balansgång
Studien visar att teknologin kan användas för tidig upptäckt av återinsjuknande i sjukdom och som en grund för omedelbar förändring av behandlingen. Det gör det lättare att sätta in rätt behandling i rätt tid, konstaterar Ulf Landegren.
– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer tumören, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen.
Den nya teknologin har stora fördelar jämfört med metoder som används inom vården idag. Det tar ungefär tre timmar från att provet har lämnats in till att det finns ett provsvar.
– Det passar bra in i arbetsflödet på ett sjukhus, eftersom den utrustning som behövs redan finns på plats. Så vi hoppas att teknologin ska kunna användas inom sjukvården framöver, säger Ulf Landegren.
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, ulf.landegren@igp.uu.se, Lucia Cavelier, adjungerad universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, lucia.cavelier@igp.uu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
