Vid behandling av akut myeloid leukemi brukar patienter svara bra på cellgiftbehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år. Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.
Kan upptäcka 1 av 100 000 celler
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover.
– Med den nya teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, alltså långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
SuperRCA-analys
SuperRCA-analysen har vidareutvecklats av Lei Chen, utifrån den så kallade Padlock Probe-metoden som beskrevs av Ulf Landegrens forskargrupp redan 1994, och som sedan har utvecklats vidare inom ett antal företag. I dag är analysmetoden spridd i hela världen.
Vid superRCA används padlock-prober tillsammans med två på varandra följande så kallade rullande cirkelreaktioner för att med hög specificitet bygga nystan av DNA. Man kan sedan med hjälp av en flödescytometer räkna hur många av dessa nystan som bär mutationer som visar att de kommer ifrån de sjuka cellerna.
Flödescytometrar finns på många sjukhus men de används normalt för analys av celler. I den aktuella studien undersöktes dna-sekvenser i prover från antingen benmärg eller blod för att följa förloppet hos patienter som behandlas för akut myeloid leukemi (AML).
Behandling vid leukemi en balansgång
Studien visar att teknologin kan användas för tidig upptäckt av återinsjuknande i sjukdom och som en grund för omedelbar förändring av behandlingen. Det gör det lättare att sätta in rätt behandling i rätt tid, konstaterar Ulf Landegren.
– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer tumören, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen.
Den nya teknologin har stora fördelar jämfört med metoder som används inom vården idag. Det tar ungefär tre timmar från att provet har lämnats in till att det finns ett provsvar.
– Det passar bra in i arbetsflödet på ett sjukhus, eftersom den utrustning som behövs redan finns på plats. Så vi hoppas att teknologin ska kunna användas inom sjukvården framöver, säger Ulf Landegren.
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, ulf.landegren@igp.uu.se, Lucia Cavelier, adjungerad universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, lucia.cavelier@igp.uu.se
Det pågår mycket medicinsk forskning om vilka mekanismer som leder fram till havandeskapsförgiftning, men när det gäller omvårdnadsbiten och bemötandet av de kvinnor som drabbats, har det inte forskats lika mycket.
– Genom forskningsstudierna har vi därför valt att få de blivande mödrarnas perspektiv på ett potentiellt livshotande tillstånd, säger Maria Andersson, barnmorska på Skånes universitetssjukhus i Malmö och doktorand vid Lunds universitet.
Havandeskapsförgiftning skadar blodkärlen
Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) beror på att inflammatoriska ämnen från en dåligt fungerande moderkaka, läcker över till mammans blod, vilket gör att hennes immunförsvar reagerar. Det innebär i sin tur att blodkärlen skadas och blodtrycket stiger, samt att ett flertal organ påverkas. Barnet hon bär blir också påverkat, där drygt en tredjedel får en tillväxthämning och många måste förlösas i förtid.
I studierna framkom att kvinnorna hade mycket dålig kunskap om vad tillståndet innebar, både för dem själva och för fostret. Många insåg inte varför man kontrollerade blodtryck och urin på mödravårdscentralen och informationen om uppföljande kontroller varierade, beroende på vilken barnmorska som var ansvarig.
– Det är viktigt att kvinnor känner till vilka symtom de ska vara uppmärksamma på och de som drabbas har rätt att få veta vad det innebär, vilken vård som planeras samt vilka risker det ger senare i livet, säger Maria Andersson.
Behöver tydlig information
När de blivande mödrarna blev inlagda för sin havandeskapsförgiftning tyckte de att informationen var fragmentarisk och otydlig och hade svårt att förstå de komplicerade medicinska termerna som vårdpersonalen använde. De hade även behövt skriftlig information om tillståndet.
– Att inte förstå vad som händer innebär osäkerhet och stress. En del insåg att preeklampsin kunde skadade fostret och dem själva, medan andra inte förstod allvaret i sin sjukdom förrän efter födseln eller vid utskrivningssamtalet, säger Therese Hansson, leg läkare vid Ystad barnklinik.
Igångsättning kan bli nödvändigt
Enda ”boten” för havandeskapsförgiftning är att sätta igång förlossningen och ibland måste det göras innan graviditeten är fullgången. En tidig förlossning i kombination med en låg födelsevikt kan innebära att barnet måste vårdas på neonatalavdelning, vilket upplevdes som mycket traumatiskt för mammorna. Dels blev de separerade från sina barn, dels upplevde de att deras egna vårdbehov kom i andra hand och de kände sig inte involverade i vårdplaneringen.
Risk för följdsjukdomar
Vid havandeskapsförgiftning förändras de innersta lagren av blodkärlen för alltid, vilket medför att de blir stela och oelastiska. Det leder till att kvinnan har en ökad risk att utveckla högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, tillstånd som ofta debuterar tidigare än normalt, ibland redan vid 40–45 årsålder.
– Efter utskrivningen blir kvinnorna därför hänvisade till sin vårdcentral, men får själva ta ansvar för att gå på hälsouppföljning resten av livet. Därför är det oerhört viktigt att dessa kvinnor verkligen förstår vilka risker det finns och att de är extra noga med att ta hand om sin hälsa, förklarar Therese Hansson.
Kan få förebyggande medicin
Idag finns bra rutiner och screeningar för att upptäcka diabetes, men fram till hösten 2019 har det inte funnits motsvarande screeningar för havandeskapsförgiftning. Detta trots att döttrar till mammor som haft havandeskapsförgiftning löper åtta gånger högre risk att själva drabbas.
– Under 2019 publicerades nya nationella riktlinjerna för preeklampsivård vilket nu innebär att kvinnor screenas noga och de som har riskfaktorer erbjuds förebyggande läkemedel under graviditeten. Efter att min studie publicerades hösten 2021 får nu kvinnor på SUS även skriftlig information om preeklampsi. En patientförening som kan ge stöd till drabbade kvinnor har också bildats, avslutar Maria Andersson.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende.
Har saknats bevis
– Vi vet att över 990 arter av benfiskar kan framkalla ljud, säger huvudförfattaren Lachlan Fetterplace, som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Broskfiskar däremot, har i allmänhet ansetts vara tysta och fram tills nu har det inte funnits några bevis för att de avsiktligt ger ifrån sig ljud.
Bevis för att vilda rockor avsiktligt framkallar ljud
I en vetenskaplig artikel presenterar och analyserar författarna flera inspelningar från Australien och Indonesien där vilda fiskar av två arter av stingrocka (Urogymnus granulatus och Pastinachus ater) avsiktligt producerar ljud. Lätena från båda arterna kännetecknas av en serie mycket korta och kraftiga klickljud och syftet tycks vara kopplat till varnings- eller försvarsändamål. I alla videoinspelningar började rockan att producera ljud när filmaren kom riktigt nära, och upphörde när avståndet ökade igen.
Efterlyser inspelningar och observationer
Det finns över 1 200 arter av hajar och rockor, och det är möjligt att fler av dessa också kan alstra ljud och att det redan finns inspelningar av sådana observationer som ännu inte har redovisats. Författarna uppmuntrar därför medborgarforskare och andra forskare som har fler exempel att ta kontakt.
– Att vi först nu insåg att dessa vanligt förekommande stingrockor producerar ljud, visar återigen hur mycket vi fortfarande har att lära oss om haven, säger Lachlan Fetterplace.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik,Karolinska Institutet.
Kronisk njursjukdom drabbar 1 av 10
Kronisk njursjukdom drabbar ungefär tio procent av befolkningen och kännetecknas av en stadig försämring av njurarnas funktion. Sjukdomen märks sällan på ett tidigt stadium, men kan skada många olika vävnader och organ i kroppen och är förknippad med en ökad risk för flera andra sjukdomar.
Det har visat sig finnas skillnader mellan könen i förekomst, utveckling och utfall av kronisk njursjukdom. Det skulle kunna förklaras av biologiska skillnader mellan kvinnor och män, men även av skillnader i kvalitet på den vård som ges. Rekommendationerna för hur personer med risk för kronisk njursjukdom eller bekräftad sådan sjukdom ska diagnostiseras, följas och behandlas är desamma oavsett kön.
220 000 personer studerades
I den aktuella svenska studien har forskarna undersökt skillnader mellan män och kvinnor i rutinvården för kronisk njursjukdom. Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion
Inom de följande arton månaderna fick fler män än kvinnor diagnosen kronisk njursjukdom: åtta respektive tre procent. Skillnaden mellan könen noterades oavsett njursjukdomens stadium.
Män fick oftare träffa njurläkare
Det var ungefär dubbelt så sannolikt för män att komma till en njurläkare inom 18 månader efter att den nedsatta njurfunktionen identifierades. Detta gällde oavsett njursjukdomens stadium, förekomsten av albumin i urinen eller skälet till remittering.
– Det här är personer med trolig kronisk njursjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till njurspecialist och för att andra läkare blir medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Kreatininvärdet följdes ofta upp
Hos en hög andel av deltagarna, 91 procent av männen och 87 procent av kvinnorna, hade njurfunktionen följts genom att kreatininvärdet mättes minst ytterligare en gång inom de kommande 18 månaderna. Andelen där albumin i urinen mättes var lägre: 34 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna.
Skillnaderna mellan könen minskade men kvarstod när forskarna justerade för samsjuklighet, läkemedel och utbildningsnivå, och sågs även bland personer med bekräftad kronisk njursjukdom efter upprepad testning.
Skillnader i uttag av läkemedel
Generellt använde en högre andel av männen läkemedel av typen RASi (renin-angiotensin-systeminhibitorer), som är de huvudsakliga läkemedlen för att bromsa sjukdomen – 56 procent av männen jämfört med 47 procent av kvinnorna gjorde det. 38 procent av männen och 29 procent av kvinnorna hämtade ut statiner, läkemedel som rekommenderas för att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Användningen var högre i sjukdomsgrupper där det finns riktlinjer som starkt rekommenderade behandlingen, men även där var andelen kvinnor som tog ut läkemedlen lägre.
– Vi kan inte säga vad den här möjliga underbehandlingen av kvinnor beror på, om den kan förklaras av läkarens eller patientens ageranden eller skillnader i sjukvårdsprocesserna. Men vår studie visar på ett problem som går att rätta till, och att göra det bör vara vårt nästa drag, säger Juan Jesus Carrero.
Det är inte säkert att fynden kan generaliseras till andra sjukvårdssystem, men enstaka observationer i andra rapporter tyder på att det finns liknande könsskillnader även i Storbritannien, Kanada och USA.
Så gjordes forskningen
Studien omfattade över 220 000 personer, identifierade när de för första gången uppvisade nedsatt njurfunktion definierat som ett så kallat eGFR-värde mindre än 60 ml/min/1,73 m2. Data hämtades från projektet Stockholm Creatinine Measurements (SCREAM) , som innehåller information om alla personer i Region Stockholm som lämnat blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatininprover används tillsammans med faktorer som ålder och kön för att beräkna eGFR, den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, vilken ger ett mått på njurarnas funktion.
Studien omfattade personer över 18 år som lämnat kreatininprov 2009–2018.
Deltagarna följdes från första gången ett lågt eGFR-värde påträffades för att undersöka könsskillnader i diagnos av kronisk njursjukdom, hur njurfunktionen följdes, besök hos njurspecialist och läkemedelsanvändning.
För att undersöka utvecklingen över tid gjordes analyserna också en gång för varje kalenderår 2009–2018. Vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Juan Jesus Carrero, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, juan.jesus.carrero@ki.se, Oskar Swartling, doktorand, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, oskar.swartling@ki.se.
– Det är en signifikant skillnad i deras upplevelse av smärta, säger Liselotte Paulsson, docent i ortodonti vid Malmö universitet.
Mest ont andra dagen
I studien har barn och ungdomar, vars tänder sitter för trångt, behandlats med fast tandställning, antingen konventionell eller en så kallad självligerande tandställning. I en konventionell tandställning fästs själva metallbågen med en gummiring till brickorna som klistras på tänderna. I den självligerande tandställningen fästs bågen istället med en metallucka.
Behandling med fast tandställning kan göra väldigt ont och i studien fick patienterna gradera sina upplevelser av smärta i början, under och i slutet av den tvååriga behandlingen. Det visade sig att de med den konventionella tandställningen kände högre smärta än de som fått den nya varianten med ”lucka”. För smärta i framtänderna rapporterades ett medelvärde på 7,18 från den konventionella gruppen på en 10 gradig skala, i den andra gruppen blev resultatet 5,96.
– Ungdomarna hade mest ont andra dagen med tandställning och 72 procent med konventionell tandställning uppgav att de fick ta smärtstillande tabletter dag två, i den andra gruppen 54 procent, säger Liselotte Paulsson.
Flickor kände mindre smärta
Förvånande var att flickor kände mindre smärta än pojkar, eftersom det generellt har visats i andra studier att flickor och kvinnor har lägre smärttröskel och rapporterar högre smärta.
– Eftersom det brukar vara fler flickor än pojkar som önskar och får behandling med tandställning är könsskillnader viktiga att studera ytterligare. Det kan bidra till ökad jämlikhet, säger doktorand Kristina Johansson
Studien går nu vidare med att jämföra aspekter kring livskvalitet, bieffekter och hälsoekonomi för respektive tandställning.
– Eftersom den självligerande tandställningen är dyrare får kostnaderna vägas mot patientens upplevelser och behandlingsresultat, säger Liselotte Paulsson, som kommer att göra en ny uppföljning med patienterna efter fem år.
Så gjordes forskningen
Studien omfattar 132 barn och ungdomar i åldrarna 12–17 som har problem med att tänderna sitter för trångt.
De har behandlats med fast tandställningar på specialistkliniker vid Malmö universitet, en privat klinik i Helsingborg samt två folktandvårdskliniker i Östersund och Falun.
70 av ungdomarna behandlas med en konventionell tandställning, där själva metallbågen fästs med en gummiring till brickorna som klistras på tänderna.
62 av dem har en ny typ – så kallad självligerande tandställning – där bågen fästs med en metallucka.
Ungdomarna har svarat på enkäter om smärta i början, under och i slutet av den 2-åriga behandlingen med fast tandställning.
De med den konventionella tandställningen kände högre smärta än de som fått den nya varianten med ”lucka”.
För första gången har forskare använt empiriska data av hög kvalitet där det går att följa alla medlemmar av en släkt över många generationer. Resultaten visar att nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda i slutet av 1800-talet aldrig fick barnbarnsbarn.
Tidigare studier som undersökt släkters överlevnad har bara gjort indirekta uppskattningar hur vanligt det är att släkter dör ut.
– Studien belyser en aspekt av mänskligt liv som är viktig för många personer, att lämna ett kulturellt eller genetiskt arv till framtida generationer. Vi visar att det är en stor grupp som inte får några efterföljande, säger Martin Kolk, forskare i demografi på Stockholms universitets demografiska avdelning.
En fjärdedel av befolkningen fick inga barn
Han menar dock att resultaten är överförbara även till en nationell kontext.
– Det här är representativt för Sverige i stort. I första generationen var barnafödandet dock något högre i Skellefteå så antagligen har något fler i den här regionen barnbarnsbarn än i övriga Sverige.
Barnlöshet var relativt vanligt i slutet av 1800-talet och över en fjärdedel av män och kvinnor fick inga barn. I jämförelse är barnlösheten 14 procent bland kvinnor respektive 22 procent bland män idag.
Förutom barnlöshet var två omständigheter viktiga för att inte efterlämna några barnbarn och barnbarnsbarn: dels att många avled innan 45 år, dels lågt barnafödande i första generationen. Att bara ha ett eller två barn ökade tydligt risken för att ens släkt skulle dö ut.
Bönder fick oftare barnbarnsbarn
Om personen däremot hade fem eller fler barn var sannolikheten nära 100 procent att också få barnbarnsbarn. De som fick barnbarn fick i de flesta fall även barnbarnsbarn. Bland de som överlevde till 45 års ålder fick drygt 40 procent aldrig barnbarnsbarn.
Forskarna tittade också på kopplingen till socioekonomisk grupp och yrkestillhörighet och fann att personer med högst respektive lägst socioekonomisk bakgrund mer sällan hade efterlevande i följande generationer. Bönder som ägde sin egen mark fick i högre utsträckning barnbarnsbarn, mycket för att det var lättare för dem att gifta sig och bilda familj – de som hade mindre resurser blev oftare barnlösa.
– Bland bönderna fanns en livsstil och kultur där folk hade fler barn jämfört med arbetare och de högutbildade. Vi vet från annan forskning att det var elitgrupper som minskade sitt barnafödande tidigast och det var bönderna som minskade sitt barnafödande sist när barnafödandet sjönk i Sverige på 1800-talet, säger Martin Kolk.
Närmare hälften av män och kvinnor födda i norra Sverige 1885–1899 hade inga barnbarnsbarn.
Fyra slutsatser av studien:
Många släkter dog ut trots stark befolkningstillväxt.
Personer med högst respektive lägst socioekonomisk bakgrund var de som oftast saknade efterlevande.
Hög dödlighet före 45 års ålder bidrog till att släktled dog ut.
Bara ett eller två barn ökade tydligt risken för att ens släkt skulle dö ut.
Ännu fler släkter kan dö ut i framtiden
Hur många som inte får några barn alls har skiftat ganska mycket under det senaste århundradet, men med tanke på att de flesta får färre barn idag tror Martin Kolk att fler släkter kommer dö ut i framtiden.
– Andelen som inte har några barn alls är idag lite färre än i slutet av 1800-talet men å andra sidan har män och kvinnor idag i genomsnitt färre barn. Det är därför troligt att fler som lever idag kommer bli utan efterlevande i framtiden, i jämförelse med de som var födda på slutet av 1800-talet.
Därför valde forskarna Skellefteå
Anledningen till att forskarna studerat just Skellefteåregionen är att det är den region i Sverige som digitaliserat församlingsregister från 1800-talets slut och därför har ovanligt hög kvalitet på sin befolkningsdata. Dessa historiska data har forskarna sedan kopplat till moderna befolkningsdata från 1947 och framåt då register med personnummer infördes i hela Sverige. Studien består av 5850 män och kvinnor födda i Skellefteregionen och som överlevde till minst 15 år, samt deras tiotusentals barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Det visar en studie som gjorts på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet, som omfattar 613 män varav 112 var snusare. Syftet var att undersöka om snusning påverkar faktorer kopplade till mannens förmåga att bli förälder.
– Det är första gången det gjorts en studie med så många snusare kring snusets påverkan på spermieantalet, konstaterar Jonatan Axelsson, biträdande överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus.
Snusning ökar i Sverige
I Sverige ökar antalet snusare, över 20 procent av alla män i landet använder snus dagligen. Studien visar att män som snusar har cirka 25 procent färre spermier än män som inte snusar vilket i sin tur kan bidra till lägre fertilitet.
Tre tidigare studie om snusning och spermier
Det har tidigare gjorts tre studier i ämnet som visat olika resultat när det gäller sambandet mellan snus och faktorer kopplade till mäns fertilitet. I två av studierna kunde forskarna inte se något samband medan man i en tredje kom fram till att det kan finnas en koppling mellan snusning och färre antal spermier. De tre studierna är dock mindre än den som Jonatan Axelsson lett och som genomförts av läkarstudenterna Agnes Kimblad och Gustav Ollvik.
– Tack vare att vi kunnat inkludera fler snusare i vår studie så har det blivit tydligare att snusare faktiskt har färre spermier och därmed mindre chans att bli pappa, säger Jonatan Axelsson.
Testosteron-nivån stiger med snuset
I studien kunde man även se att testosteronnivån stiger i kroppen i takt med en ökande snusanvändning. Forskarna vet inte varför hormonnivån stiger, men en teori är att ökningen beror på att det område i kroppen som reglerar testosteronets funktion, blockeras.
Tidigare undersökningar har även visat ett samband mellan rökning och minskat spermieantal. Dessutom har barn till rökande fäder rapporterats ha 50 procent färre spermier och därmed ännu sämre chanser att bli pappa.
Annat än snus kan påverka fertilitet
Eftersom studien är en tvärsnittsstudie går det inte att säkert avgöra om det finns ett orsakssamband mellan snusning och färre spermier. Det kan finnas andra faktorer som påverkar resultatet men som inte studerats.
Läkarstudenterna Agnes Kimblad och Gustav Ollvik hoppas att resultaten ska leda till fler studier om sambandet mellan snusning och fertilitet.
– Snusning känns som ett väldigt relevant och spännande forskningsområde då det blir allt vanligare även bland yngre generationer och då hälsoeffekterna hittills inte är helt klarlagda. Vi hoppas att det här kan bana väg för fler studier i ämnet som kan klargöra sambandet mellan snus och fertilitet och vilken betydelse det i så fall får för det kliniska arbetet med fertilitet, säger Agnes Kimblad.
– Vi hoppas även att vårt resultat kanske kan hjälpa par som vill få barn att öka sina chanser och samtidigt ge stöd för läkare att kunna rekommendera snusstopp till sina patienter som söker för ofrivillig barnlöshet, säger Gustav Ollvik.
Fakta om studien
Tvärsnittsstudien omfattar 613 män i åldrarna 18–21 år som läkarundersökts och lämnat både urin- och spermaprov i samband med mönstring inför militärtjänstgöring mellan år 2000–2010. Av dessa män var 112 snusare.
Studien har genomförts i samarbete med Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus och Arbets- och miljömedicin Syd inom Medicinsk service.
Det är forskare på Chalmers tekniska högskola som utvecklat den nya tekniken för återvinning.
Idag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället, menar Henrik Thunman och hans forskarkollegor.
Därför har de fokuserat på att ta tillvara kolatomer som finns i vårt avfall och som idag ofta går upp i rök, eller som i många länder hamnar på soptippar.
– Genom att använda kolatomer kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket i praktiken innebär negativa utsläpp för hela systemet, säger Henrik Thunman.
Med hjälp av teknik som utvinner kolatomerna som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä, går det att skapa en råvara som gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara.
Plastpellets kan användas för att producera nya plastprodukter. Pelletsen tillverkas av gas som i sin tur kommer från blandat brännbart avfall som hettats upp till 600-800 grader. Foto: Johan Bodell, Chalmers
800 grader…
Med dagens plaståtervinning går det att i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder som forskarna föreslår bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Och gör det möjligt att täcka de återstående 80-85 procenten av det fossila råvarubehovet.
Gasen kan användas som råvara i samma fabriker där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas.
Inspirerade av naturens kolcykel
Reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas med olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.
− Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen, säger Henrik Thunman.
Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter.
– Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el, säger Henrik Thunman.
Kolatomer kan ersätta fossila råvaror
Energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och blir mer energieffektiva än dagens system, visar forskarnas beräkningar. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna.
Att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror.
– Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet, säger Anders Fröberg, vd på Borealis AB.
Forskningen har bedrivits inom projektet FUTNERC, ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.
Kontakt:
Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, henrik.thunman@chalmers.se
– Eftersom vi kan följa evolutionen över tid genom att analysera förhistoriskt dna kan vi se vargens och hundens gemensamma historia, säger Love Dalén, professor i paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.
Tidigare studier har visat att vargar tämjdes för 14 000 – 35 000 år sedan, möjligtvis ännu tidigare. I en ny studie har forskarna börjat ringa in var det kan ha skett, och om det skett på flera ställen.
Genom att analysera dna i 72 förhistoriska vargar från upp till 100 000 år gamla fynd över hela norra halvklotet – Europa, Sibirien och Nordamerika – såg forskarna att hundar är närmast släkt med tidiga vargar i östra Asien, vilket pekar på att det troligen var där som domesticeringen skedde.
Två möjliga scenarion
Ett visst släktskap syns också mellan vargar i västra Eurasien och afrikanska samt europiska hundar. Det kan förklaras av två olika scenarion. Antingen har vargar blivit tämjda även i närheten av Mellanöstern, eller så har hundar i den här delen av världen blandats med vargar. På detta sätt kan hundarnas avkommor fått tillskott från lokala vargars dna.
Ingen av vargpopulationerna i forskningsstudien matchar tillräckligt med hundar för att kunna säga exakt var domesticeringen skedde. Men eftersom alla hundar har delar av sitt dna gemensamt med förhistoriska vargar från östra Asien är det troligen någonstans där som hundarnas ursprung finns.
Forskarna hoppas på fler dna-fynd
Svårigheten att hitta bevarat dna från sydligare och därmed varmare breddgrader än östra Sibirien gör att fynd därifrån är sällsynta, men när fler sådana fynd görs skulle det kunna visa vilken vargpopulation den första tämjda vargen tillhörde.
– Hund-dna har en specifik signatur så i framtiden hoppas vi kunna hitta den felande länken, de vargpopulationer som skulle bli hundar. Forntida varg-dna är nyckeln till att lösa mysteriet om hundars okända ursprung, säger Pontus Skoglund vid The Francis Crick Institute.
På bilden ses ett nästan intakt huvud från en mer än 30 000 år gammal stäppvarg som forskarna hittade i den ryska permafrosten 2019. Bild: Love Dalén
Mutation förändrade vargens huvudform
Varg har förekommit över norra halvklotet under flera hundra tusen år. I studien fick forskarna en bild av vargens evolution genom att jämföra dna från vargfossil med olika ålder. De såg att det var i Sibirien som evolutionen hade sin motor och att ett stort genutbyte har skett löpande mellan vargar över hela halvklotet. Detta stora genflöde var möjligt tack vare ett öppet landskap och vargars långa vandringar.
En mutation som troligen förändrade formen på vargars huvuden eller käkar spred sig snabbt över hela världen för ungefär 40 000 år sedan, och andra mutationer i luktreceptorer spred sig på liknande sätt. Idag finns dessa mutationer i alla vargar och även i hundar.
– Tack vare att vi har dna som sträcker sig över ett så stort tidsspann kan vi observera det naturliga urvalet direkt, och identifiera gynnsamma mutationer. Att en del av dessa mutationer så snabbt spred sig till hela arten ger oss en ny förståelse av vargens evolution, säger Anders Bergström vid The Francis Crick Institute.
Dogor ( som betyder vän på jakutiska) är en 18 000 år gammal välbevarad vargvalp som forskarna hittade i permafrosten 2019. Pälsen är fin, nosen intakt och de små valptänderna ser helt oanvända ut. Bild: Love Dalén
Vargkontakter bidrog till överlevnad
Vargen överlevde den senaste istiden, i motsats till många andra större däggdjur. Det förklarar forskarna delvis med det stora genutbytet som gjorde att vargar i olika delar av världen inte blev isolerade från varandra.
Idag ser situationen däremot väldigt annorlunda ut, med mycket stor isolering mellan olika varggrupper och lokal utrotning i många områden i exempelvis Västeuropa och Sydasien. Troligtvis är det människans utbredning med jordbruk och industrialisering, som har satt stark press på vargpopulationer under de senaste århundrandena.
– Vargen verkar ha klarat sig bra genom de dramatiska klimatförändringar som skedde under istidens slut, och gick inte samma öde till mötes som exempelvis hyenor, lejon och grottbjörnar i Eurasien. Detta har nog vargen att tacka sin stora rörlighet och förmåga att anpassa sig till olika miljöer, säger forskaren Dave Stanton vid Centrum för paleogenetik.
Hörselnedsättning drabbar mer än 1,2 miljarder människor runt om i världen. Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att örats sinnesceller slutar att fungera och hos människor kan sinnescellerna inte återbildas.
Det är känt att djur snabbt kan återbilda sina hårceller i örat om de skadas. Djur som inte är däggdjur, som krokodiler, har den förmågan.Trots att krokodilerna kan bli uppemot 70 år gamla, nästan lika gamla som människor, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. Hur det går till vet man inte riktigt. Men en forskargrupp Uppsala universitet är nu på god väg att hitta orsaken.
– Vi kan se att nya hårceller verkar bildas från så kallade stödjeceller som aktiveras, som hänger ihop med att krokodilen har vissa cellstrukturer som vi människor verkar sakna, säger Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet.
Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska hjälpa människor med hörselnedsättning.
*Var sitter krokodilens öron?
Näsborrar, öron och ögon sitter på upphöjningar så krokodilerna kan simma i vatten med bara öron, ögon och näsa övanför vattenytan.
Krokodilers öron under luppen
Krokodilen har en mycket god hörsel anpassad för vistelse såväl under vatten som på land. En utmärkande krokodil-egenskap är att sinnescellernas känslighet för olika tonhöjder påverkas av yttertemperaturen; en perfekt egenskap vid olika sorters faror i olika miljöer under evolutionens gång.
För att få ledtrådar till hur krokodilerna bär sig åt för att återbilda hårceller i örat har forskarna skärskådat krokodilers inneröron. Men hur forskar man på en krokodils öra? Ett sätt är att använda sig av döda krokodiler.
I den aktuella studien har inga levande djur använts, inga krokodiler har heller avlivats på grund av forskningen, uppger Helge Rask-Andersen. Det var Kolmårdens djurpark som kontaktade forskarna. De var tvingade att avliva krokodiler, och föreslog att djuren skulle användas för forskning. Därför blev forskarna vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet en av få grupper i världen som studerat krokodilens inneröra.
I just den här studien valde de att använda elektronmikroskopi och olika molekylära tekniker.
Hur ser krokodilers öron ut? Det här är en ljusmikroskopisk bild som visar hörselorganet i krokodilen. Den killiknande strukturen innehåller tusentals sensoriska celler med hårliknande processer som skjuter ut i ett poröst membran som de gnids mot. Formen liknar ett krokodilhuvud. Bild: Uppsala universitet
Små cellpartiklar från krokodilens öron
En intressant upptäckt var att i krokodilens öron utsöndras små cellpartiklar. Partiklarna liknar exosomer, små blåsor som utsöndras av celler och som tros ha betydelse i flera viktiga processer i kroppen. Cellpartiklarna kan utsöndra enzym som bryter ned eller formar täckmembranet som flimmerhåren i örat gnids mot när ljudet kommer in.
Exosomerna bildar små alveoler, hålrum, som gör att flimmerhåren lättare böjs när ljudvibrationer når örat.
– En hypotes är att det här ökar känsligheten för ljud och att hörseln förbättras. Vår förhoppning är att lära oss hur krokodilen återskapar sina hårceller och på sikt kunna använda det på människa i framtiden. Vår hypotes är att nerver som utgår från hjärnan, så kallade efferenter, är det som sätter igång återväxten, säger Helge Rask-Andersen.
Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att göra livet lättare för människor med nedsatt hörsel.
Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, helge.rask-andersen@surgsci.uu.se
Hao Li, docent och forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala Universitet, hao.li@surgsci.uu.se
Karin Staxäng, forskningsingenjör vid BioVis-plattformen, institutionen för immunologi, Uppsala universitet, karin.staxang@igp.uu.se
Monika Hodik, 1:e forskningsingenjör vid BioVis-plattformen, institutionen för immunologi, Uppsala universitet, monika.hodik@igp.uu.se
För att upptäcka nya och intressanta platser och fenomen behöver du inte alltid resa så långt. Några forskare vid Stockholms universitet delar med sig av sina bästa utflyktstips i Stockholmsområdet.
Gör en vandring genom Sveriges geologiska historia på Utö
Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, tipsar om en promenad längs Utöstigen från Gruvbryggan till Rävstavik, Södra Sandvik, Kroka och Barnens bad – en vandring genom Sveriges geologiska historia.
Alasdair Skelton på Utö. Foto: Caroline Falkman/Stockholms universitet
– På Utö kan man se hur vårt land ”steg ur havet” för nästan två miljarder år sedan. Därefter ser man hur livet började komma igång och genom fotosyntes ökade atmosfärens syrehalt. Det ledde till att järn som fanns i havet fälldes ut och bildade massiva järnrika lager som bland annat har brutits i Utö gruvor, som kan vara Sveriges äldsta gruva. Vid samma gruva upptäcktes grundämnet litium i mineralet petalit som syns tydligt i varphögarna bakom gruvan, säger Alasdair Skelton.
Titta på världens första vikingatida båtvarv
Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi, tipsar om att besöka Birka på Björkö i Mälaren, där arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium nyligen grävt fram det första vikingatida båtvarvet.
– En sån här anläggning, ett vikingatida varv där man lagade sina båtar, har aldrig tidigare påträffats. Det är den första i sitt slag, säger Sven Isaksson.
Rekonstruktion av ett vikingaskepp på Birka. I det vikingatida båtvarvet på Birka finns mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. Foto: Sven Isaksson
Den nyupptäckta varvsplatsen ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde. Den består av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen, med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete.
– Det här utmanar våra tidigare teorier om hur vikingastadens sjöfartsverksamhet var organiserad i Birka. Det betyder att vi måste fråga oss var huvudingången till Birka egentligen låg, vem som fick gå iland var och vilka som reparerat sina båtar utanför stadsvallen.
Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. Utgrävningar på Birka våren 2022. Foto: Paul Parker/Stockholms universitet
Vad ska man göra när man kommer till Birka?
– När man gått den guidade turen som brukar sluta uppe på borgberget är det värt att ta en promenad över Svarta jorden och följa stadsvallen till dess norra ände. Därifrån går en stig förbi varvsplatsen och vidare bort mot viken Korshamn. Här har funnits pampiga hallbyggnader och här finns också den största hittills kända brygglämningen på Björkö. Från Korshamn söker man sig upp genom gravfältet Hemlanden på någon av de stigar som slingrar sig fram mellan gravhögarna.
– Snart når man fram till stadsvallen som tornar upp sig på krönet. Det är först när man gått igenom någon av portarna som man ser hela Svarta jorden plötsligt breda ut sig framför sina fötter. Man får då tänka sig staden som en gång låg där. I fonden får man då se Borg från dess mest imposanta sida. Detta är den mest spännande vägen in i Birka i dag, och säkerligen även under Vikingatid.
Vandra genom Sweden Solar System
Magnus Näslund, universitetslektor i astronomi, tipsar om Sweden Solar System (SSS), världens största modell av vårt solsystem, som utgår från Stockholm med Globen som solen, en modell av Merkurius vid Slussen och en annan modell av Venus vid AlbaNova universitetscentrum, där Institutionen för astronomi är belägen.
Foto: Arild Vågen/Wikimedia CC-BY-SA-4.0
– De stora avstånden i universum är svåra, för att inte säga omöjliga, att förstå eller få en känsla för. Sweden Solar System hjälper en verkligen att få en uppfattning om avstånden. Modellen visar tydligt att till exempel planeterna inte ligger så nära varandra som man kan tro när man ser en del teckningar, datorgrafik, med mera på internet eller i böcker, säger Magnus Näslund.
Sweden Solar System (SSS) är en svensk skalmodell av solsystemet. Modellens skala är ungefär 1:20 miljoner. Projektet påbörjades 1998 av astronomen Gösta Gahm vid Stockholms universitet och plasmafysikern Nils Brenning vid Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet var att skapa förståelse för hur stora avstånden är i universum, binda samman olika ämnesområden, geografiska orter och väva ihop vetenskap och konst. Nu finns över 60 himlakroppar representerade från Globen i mitten till Kiruna 950 kilometer bort.
Följ Stockholmslitteraturen i spåren
Per-Olof Mattson, lektor i litteraturvetenskap och kursansvarig för ”Stockholm i litteraturen” vid Stockholms universitet under våren, tipsar om några böcker om Stockholm och dess historia som sommarläsning.
Bokomslag: Albert Bonniers Förlag
– Det finns några böcker om Stockholm och dess historia som jag gärna rekommenderar som sommarläsning:
1
Om man tar tunnelbanan till Östermalmstorg kan man vandra uppför Kungsgatan och se det som Ivar Lo-Johanssons roman Kungsgatan från 1935 gestaltar. Romanen beskriver den process som ledde till att gatan går ända ner till Stureplan: sprängningen av Brunkebergsåsen som knöt samman Östermalm med Norrmalm. Romanen följer två ungdomar, en flicka och en pojke, som kommer till Stockholm från en liten by och tvingas genomgå en rad prov för att anpassa sig. Resultatet blir mycket olika men illustrerar nödvändigheten att delvis bli en annan som urban varelse. Kungsgatan fungerar hela romanen igenom som symbol för allt modernt i det svenska samhället vid den tiden.
2
Om man tar båten till Drottningholm vid Stadshuset och vandrar genom parken befinner man sig på samma plats som Johannes Krilon i början av Eyvind Johnsons roman Grupp Krilon från 1941, den första av tre romaner. Den är en allegorisk roman som låter andra världskrigets strider utspelas i samtidens Stockholm. Staden spelar en central roll med sina byggnader och institutioner. Krilon själv håller till på Drottninggatan i centrala Stockholm.
3
Den som tar tunnelbanan till Slussen och går upp utgången mot Hökens gata kan följa Hedvig i Anna-Karin Palms roman Snöängel från 2011 i spåren. Hon inleder med att befinna sig på Götgatsbacken och därifrån kan man se ända bort till Skanstull och Globen. Romanen utspelar sig i Stockholm i mitten av 1980-talet. Författaren väver ihop olika historiska plan. Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 med dess skildring av mordet på Gustav III finns hela tiden med och leder läsaren fram till de aldrig uttalade men tydliga parallellerna till mordet på Olof Palme i februari 1986.
Gör en tidsresa bland stadens lekplatser
Catharina Nolin, professor i konstvetenskap och lektor i arkitekturhistoria, tipsar om att göra en upptäcktsfärd bland Stockholms lekplatser.
Uggleparken, eller Lekboskén i Kristinebergs slottspark, som den egentligen heter, öppnade i augusti 2013. I parken finns jättelika myror att gå balansgång på, svampar som snurrar, blommor med hängmattor emellan och gigantiska skalbaggar. Namnet Uggleparken kommer från två 5,5 meter höga ugglor, ”Kungen” och ”Drottningen”, som innehåller rutschkanor. Bakom utformningen står den danska designbyrån Monstrum. Foto: Stockholms stad
Lekplatser väcker ofta starka minnen. Att besöka lekplatser är också ett sätt att följa synen på barn och unga i urbana miljöer under historiska tider. Så varför byggdes de och för vilka var de tänkta?
Med en ökad urbanisering och tillkomsten av folkskolan från 1800-talets mitt började särskilda platser för barn att planeras i de offentliga parkerna, men även i kyrkogårdar som inte längre användes för begravningar. Stadsträdgårdsmästare och arkitekter utformade lekplatserna medan ideella sammanslutningar lånade ut lekattiraljer sommar som vinter.
Barn leker på samma ställen än i dag
Genom fria lekar skulle barnen socialiseras till goda samhällsmedborgare. Med välfärdssamhällets framväxt från 1930-talet tillkom nya lekplatser med klätterdjungel, gungor och plaskdammar vilka väckte internationell uppmärksamhet. Vid sidan av Holger Blom och Stina Wretlind-Larsson som stod bakom den bemannade parkleken deltog även landskapsarkitekt Ulla Bodorff och politikern Alva Myrdal i debatten.
Efter andra världskriget tillkom de första bygglekplatserna efter danska förebilder, konstnärligt utformade lekplatser som Skepp i Sköndal och Egon Møller-Nielsens lekmaskiner Tufsen och Ägget. I filmen Barn på stan (1970) betonades hur parkleken fostrade ledare – inte gäng.
I flera parker leker barn på samma ställen i dag som omkring år 1900, vilket visar på stark kontinuitet. Efter lång tid av standardisering syns i dag större variation, som i Uggleparken i Kristineberg, Årstabergsparken och Anders Franzéns park i Henriksdalshamnen.
Titta på Ågestaverket medan det rivs
Fredrik Krohn Andersson, arkitekturhistoriker och kulturarvsforskare vid Stockholms universitet, tipsar om att titta på Ågestaverket i Farsta, också kallat R3 eller Adam, som var Sveriges första kärnkraftverk. Verket stängdes redan 1974 och nu, mer än fyrtio år senare, håller det på att rivas – ett beslut som väcker känslor.
Ågestaverket. Foto: Holger.Ellgaard/Wikimedia
Ågestaverket som började byggas 1957 och som var i drift mellan 1963 och 1974, var en del av dåtidens ambitiösa svenska kärnkraftsprojektet.
– Ågesta var ”språngbrädan till ny teknik i stor skala” och en viktig del i den senare storskaliga utbygganden av kärnkraften. Samtidigt var Ågesta också en återvändsgränd eftersom det låg som det gjorde, nära stadsbebyggelsen. Men framförallt för att den var ett uttryck för den så kallade ”svenska linjen” på atomenergiområdet som innebar ett reaktorprogram med naturligt svenskt uran som bränsle och tungt vatten som reaktormoderator med plutoniumproducerande potential, säger Fredrik Krohn Andersson.
Vad finns det att se nu?
– I Ågesta är själva reaktorn bergrumsplacerad men man ser inslagen till bergrummet och administrations- och turbinbyggnader och kan ana kyltornen uppe på berget.
Drottningholms slottsteater – föreställningar och teaterkostymer
Petra Dotlacilová, forskare i europeisk danshistoria och teaterkostym mellan 1500- och 1700-talet, tipsar om Drottningholms slottsteater.
– I mitten av juli visar Drottningholms slottsteater en inspelning av förra årets ”Agrippina” på stora skärmen i parken – gratis! Jag såg urpremiären av filmen, den var helt fantastisk! Och sedan är det föreställningarna i slottsteatern i augusti: Vivaldis ”Il Giustino”, säger Petra Dotlacilová.
– Drottningholm har också en ny utställning av teaterkostymer i teatern som är jättefin. De ska ha kommenterade visningar av utställningen under sommaren.
Bli algproffs och hjälp forskarna i sommar
På sommaren pågår mycket forskning i Östersjöns grunda vikar. Bland annat för att ta reda på ännu mer om hur algbältet fungerar och jämföra hur det ser ut på olika platser i Sverige.
Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina flytblåsor (2) medan den sommarförökande blåstångens förökningstoppar sitter på sidogrenar (3 & 4). Kan du hitta den ovanliga hösttången? Credit: Östersjöcentrum
Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
– Vi har möjlighet att förhindra förbränning av världens kolsänkor och undvika de värsta effekterna av vårt tids uppvärmning. De hade inte de arter som drabbades av massutrotningen från det förflutna, säger forskaren Chris Mays.
Kraftig ökning av skogsbränder i gamla våtmarker
Forskare vid University College Cork (Irland) och Naturhistoriska riksmuseet (Sverige) undersökte massutdöendet som drabbade nästan alla arter på jorden i slutet av tidsperioden perm, då hela ekosystem som kollapsade. De upptäckte då en kraftig ökning av skogsbränder.
Under slutet av perm skedde snabba utsläpp av växthusgaser från ett stort antal vulkaner, som ledde till extrem uppvärmning och uttorkning. Det följdes av skogsbränder över stora våtmarker som tidigare var permanent blöta. Istället för att fånga upp kol från atmosfären omvändes våtmarkerna till stora källor av atmosfäriskt kol, vilket förstärkte den kraftiga uppvärmningen.
En kolsänka är ett område som fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Den tar upp mer koldioxid än den släpper ut.
En kolkälla är ett område som släpper ut mer koldioxid än det tar upp.
Miljontals år av återhämtning
Forskarna upptäckte att våtmarkerna regelbundet stördes av bränder som ledde fram till utdöendet, genom att studera växtfossil och kolrester från Sydney & Bowen-bassängerna i östra Australien och på Antarktis (Lambert Grabien).
Som svar på bränderna utvecklade växterna olika brandskyddsmekanismer. Men den kraftiga klimatförändringen och kulmen av brandaktivitet under utdöendet verkar trots det ha drivit även dessa brandanpassade växter över en tröskel, som ekosystemet inte kunde återhämta sig från på miljontals år.
– När vi sållade fossila växter i östra Australien och Antarktis, fann vi stora mängder brända eller förkolade växter under den sena permperioden. De allra flesta i periodens slut. Det tyder på en stor men kortlivad ökning av skogsbränder, säger Chris Mays, forskare i paleontologi vid University College Cork.
Våtmarker viktiga att bevara
Den globala uppvärmning som sker nu har lett till långvarig torka och ökade skogsbränder i typiskt våta livsmiljöer, som torvskogarna i Indonesien och de stora Pantanal-våtmarkerna i Sydamerika. Dessa stora kolsänkor är avgörande i vår kamp mot klimatförändringar.
Vår tids ökande skogsbränder har orsakat massdöd av djur i flera regioner runt om i världen, till exempel Kalifornien 2018 och 2020, samt Australien 2019 – 2020.
– Skogsbränder som drivkraft för arters utdöende och inte bara symptom på klimatförändringar förtjänar ytterligare undersökningar, säger Chris Mays.
Intressant att notera är att de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor, har lika bra betyg som fullgångna barn som gått i skola i ett genomsnittligt rektorsområde.
Hur påverkar en för tidig födsel barns prestationer i skolan?
Med hjälp av registerdata som inkluderar svenska barn födda 1982-1994 har en grupp forskare undersökt för tidigt födda barns prestationer i skolan, genom att jämföra betyg vid 16 års ålder.
– Vi har undersökt hur skolbetyg påverkas av graden av prematuritet. Våra resultat visar att negativa effekter av för tidig födsel främst kan ses bland barn som fötts extremt tidigt, det vill säga innan 28:e graviditetsveckan. Hos barn som fötts måttligt för tidigt har vi inte kunnat se några negativa effekter på skolbetyg, säger Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Extremt för tidigt födda presterar bäst i toppskolor
Forskarna ville också veta mer om vilken roll den omgivande miljön spelade när det gällde för tidigt födda barns skolprestationer. De studerade därför de rektorsområden där barnen gick i skola och deras familjers socioekonomiska resurser.
I den här studien undersöktes två typer av miljöer som kan stötta och påverka för tidigt födda barn. Den första miljön var de familjer där barnen växte upp. Den andra, och fram till nu mindre studerade miljön, var skolan. Forskarna fann inga bevis för att det gick bättre i skolan för de barn som hade högutbildade och/eller välbärgade föräldrar.
– Uppenbarligen är rikare eller mer välutbildade familjer i Sverige inte nödvändigtvis bättre rustade för att försörja barn som föds för tidigt. Det vi däremot kunde se var att den grupp extremt för tidigt födda barn som gick i skolor i toppresterande rektorsområden hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde. Detta väcker förhoppningar om att skolor kan spela en kompensatorisk roll och kan hjälpa barn som har vissa typer av hälsoskador, menar Anna Baranowska-Rataj.
Skolmiljön kan hjälpa för tidigt födda barn
I framtiden tycker Anna Baranowska-Rataj att det skulle vara intressant att ta reda på vilka specifika aspekter av skolans arbete som hjälper för tidigt födda barn att prestera bättre.
– Med den här studien hoppas vi kunna bidra till en bredare debatt om hur lokala myndigheter och skolor kan stödja barn som har hälsorelaterade problem. Tidigare forskning har ägnat stor uppmärksamhet åt familjers privata resurser och hur de kan mobiliseras för att ge stöd till barn som kan behöva extra hjälp. Våra resultat visar på att även skolmiljön kan vara en relevant faktor för att minska svårigheter i skolan för barn som fötts för tidigt.
Syskon ger bra jämförelse i skolprestation
Familjer skiljer sig åt när det gäller genetisk bakgrund, ekonomiska resurser, bostadsförhållanden och livsstil. Alla dessa faktorer kan ha betydelse för det som är fokus i denna studie: sannolikheten att födas för tidigt och barnets skolbetyg. Att jämföra barn från olika familjer kan därför leda till missvisande slutsatser.
För att undvika missvisande slutsatser jämförde forskarna för tidigt födda barn med deras syskon.
– När vi tittar på två barn från samma familj, med ett barn som föds för tidigt och ett barn som föds fullgånget, kan vi vara mer säkra på att eventuella skillnader i deras skolbetyg är relaterade till gestationsåldern i stället för familjespecifika faktorer som vi inte kan observera, säger Anna Baranowska-Rataj.
Vetenskaplig publikation:
Preterm birth and educational disadvantage: Heterogeneous effects, Anna Baranowska-Rataj (Umeå Universitet), Kieron Barclay (Max Planck Institute for Demographic Research), Joan Costa-Font (London School of Economics and Political Science), Mikko Myrskylä ( Max Planck Institute for Demographic Research ) och Berkay Özcan (London School of Economics and Political Science), Population Studies .
Kontakt:
Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet, anna.baranowska-rataj@umu.se
I Indien och Pakistan är värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan ett direkt livshotande extremväder. I en studie har forskare skissat på olika scenarier med utgångspunkt från konsekvenser som värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100.
– Vi skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning. I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och fortsätter:
– Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.
BIld: Neora Aylon/Unsplash
En värmebölja varar i över en vecka
I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de tio procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen.
Författarna har använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna.
En värmebölja varar i cirka tio dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. Befolkningen har i olika grad acklimatiserat sig för en viss temperatur och luftfuktighet.
Flodslätter utsatta
Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Värmen är hög och många människor bor i områdena.
Deliang Chen påpekar att sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen. Befolkningens storlek påverkar antalet värmeböljor i framtiden. En större befolkning driver upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar.
Även samhällsplaneringen är viktig. Om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna kan antalet människor som påverkas minska.
Vägval blir avgörande
Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i beräkningsmodellen och utvecklingen kommer att påverkas av ländernas vägval för samhällsutveckling, menar forskarna.
– Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet. Både begränsnings- och anpassningsåtgärder kan göra stor skillnad, säger Deliang Chen.
Bild: Vince Russel/ Unsplash
Stigande värme leder till flyktingvåg
Redan i dag har värmeböljorna skapat stora problem i Indien och Pakistan. Jordbrukare har drabbats hårt när veteskördarna torkar bort och odlingarna har flyttat högre upp på bergssluttningarna för att undkomma extremvärmen. I flytten har stora arealer träd som bidragit till lägre temperaturer avverkats.
– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet, deliang@gvc.gu.se
När själva filén skurits bort från en fisk återstår värdefulla restråvaror som kan bli till exempel nuggets, fiskfärs, proteinprodukter eller omega-3-rika oljor. Trots detta lämnar restråvarorna idag livsmedelskedjan och används i stället till djurfoder – eller i värsta fall slängs. För att ta vara på värdefulla näringsämnen och växla om till mer hållbara rutiner behöver hanteringen av råvaran dock förändras.
Nu presenterar forskare på Chalmers en ny sorteringsteknik som gör det möjligt att ta vara på fem fina delar i stället för enbart filén.
Delar bevarar sin kvalitet som livsmedel
– Med vår nya sorteringsmetod hanteras alla delarna av fisken lika varsamt som filén. Fokus ligger på att bevara kvaliteten genom hela värdekedjan. I stället för att övriga delar blandas samman i en och samma uppsamlingstank och blir biprodukter, tas de om hand var för sig och bevarar sin livsmedelskvalitet, precis som inom köttindustrin, säger forskningsledaren Ingrid Undeland som är professor i livsmedelsvetenskap vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Så sorteras fisken
Den nya sorteringstekniken gör det möjligt att separera filé, ryggben, stjärtfena, huvud, buklist och inälvor.
Rygg och huvud är muskelrika och passar därför bra för fiskfärs eller proteiningredienser.
Buk och inälvor är rika på omega-3-fettsyror och kan användas till oljetillverkning.
Stjärtfenan har mycket skinn, ben och bindväv och lämpar sig därför bra för till exempel framställning av marint kollagen, som är en mycket attraktiv ingrediens på marknaden just nu. Det marina kollagenet används förutom i livsmedel även i kosmetika och ”nutraceuticals” då det har dokumenterat goda effekter på bland annat lederna och hudens hälsa.
Ger nya möjligheter att producera livsmedel
Forskningen har gjorts inom ramen för det internationella projektet Waseabi.
− Vår studie visar att den här typen av sortering är viktig – inte minst för att undvika att fiskdelar som härsknar snabbt blandas med delar som är betydligt mer stabila. Sorteringsmetoden öppnar nya möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet, säger forskaren Haizhou Wu.
Mer om forskningsprojektet
Waseabi är ett fyraårigt, tvärvetenskapligt projekt med mål att bättre utnyttja restråvaror inom sjömatsindustrin genom att stabilisera dessa och utveckla nya metoder för att producera livsmedel. Projektet består av tretton partners från fem europeiska länder.
Utöver Chalmers deltar företagen Sweden Pelagic och Alfa Laval från Sverige. Internationella partners är Technical University of Denmark , Food & Bio Cluster, Danmark, AZTI, EIT Food, Royal Greenland, Pescados Marcelino, Jeka Fish, Barna, Nutrition Sciences och Ghent University.
Används av företag
Den nya sorteringsmetoden, där fem olika fiskdelar separeras, håller på att införas på ett av företagen som ingår i forskningsprojektet. Fiskberedningsföretaget Sweden Pelagic i Ellös på Orust använder redan delar av metoden i sin tillverkning med goda resultat.
– Sorteringstekniken ger oss mycket fler möjligheter att utveckla nya hälsosamma och välsmakande livsmedel och att utöka vårt sortiment. I år uppskattar vi att vi kommer att producera runt 200–300 ton färs från sillens ryggben, och ambitionen är att öka den siffran varje år. Vi ser att intresset finns, både hos livsmedelsindustrin och hos offentliga måltidsproducenter som till exempel skolkök, säger Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic.
Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, undeland@chalmers.se
Fiskens biprodukter en utmaning
I EU omsätter fiskberedningsindustrin närmare 28 miljarder euro och sysselsätter mer än 122 000 personer. Branschen står dock inför flera utmaningar, inte minst när det gäller biprodukter.
Baserat på en produktion av 5,1 miljoner ton fångad fisk blir 1,5 ton till biprodukter. I Sverige har det uppskattats att fiskindustrin genererar 30 000–60 000 ton biprodukter årligen, vilket som jämförelse är 35–70 gånger mer än vår totala torskfångst. Det innebär att mycket av biomassan från havet förloras från livsmedelskedjan.
Upp till 70 procent av de totala resurserna används antingen för djurfoder eller deponeras, vilket är kostsamt för både miljön och i vissa fall för de berörda företagen.
Kotkompression innebär att ryggraden pressats samman och en fraktur i en av kotorna uppstår. Det här kan lätt inträffa vid benskörhet (osteoporos), och drabbar särskilt äldre kvinnor.
En avhandling bekräftar tidigare forskning som visar att 25 procent av kvinnor mellan 75 och 80 år har kotkompressioner, men bara var tredje diagnostiseras. Baserat på befolkningsstatisk från Statistiska centralbyrån rör det sig i Sverige om minst 40 000 äldre kvinnor som inte vet om att det är kotkompression som orsakar deras ryggvärk.
Kräver bilddiagnostik
Kotkompressioner behöver inte ge tydliga symtom och bilddiagnostik krävs för att upptäcka dessa frakturer i ryggraden. Om fler diagnostiserades skulle många frakturer, mycket lidande och stora kostnader kunna undvikas.
– De som fått en kotkompression har mer än dubbelt så stor risk att få en ny fraktur, vilket innebär att de tillhör högriskgruppen. De bör därför övervägas för de mest effektiva läkemedlen, som inte bara hindrar att ben bryts ned utan även bygger upp skelettet, säger Lisa Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studierna
Avhandlingen baseras på befolkningsstudien SUPERB. Den omfattar 3028 kvinnor i Göteborg, mellan 75 och 80 år gamla.
Studierna visar att kvinnor som har kotkompression i högre utsträckning har lägre bentäthet i höften, och att deras fysiska funktionsförmåga och hälsa var sämre.
De kvinnor där en kotkompression kunde identifieras, även om frakturen klassades som mild, hade en markant ökad risk för osteoporosfraktur, helt oberoende av andra riskfaktorer och bentäthet.
Förebyggande vård ser olika ut
Arbetet för att förebygga frakturer hos äldre ser olika ut i landet. Inom vissa regioner, men inte alla, finns etablerade frakturkedjor.
Det innebär att frakturutredningarna strukturerats på ett sätt som kraftigt minskar risken för upprepade frakturer. När äldre har haft en fraktur undersöks deras bentäthet i höft och ländrygg med röntgenmetoden DXA för att utreda om de behöver behandling för benskörhet. Metoden kan också användas för att få en sidobild på bröst- och ländrygg, med en metod som kallas VFA ( vertebral fracture assessment) där kotornas höjd analyseras.
Borde vara rutin
Avhandlingen visar att metoden har stor klinisk nytta och resultaten talar för att den borde införas som vårdrutin i hela landet.
– VFA-metoden ger mycket låg stråldos, och den är snabb, billig, enkel och effektiv på att hitta kotkompressioner. Det är en värdefull metod för att diagnostisera relevanta kotkompressioner och förbättrar frakturriskbedömningen avsevärt hos äldre kvinnor, säger Lisa Johansson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
