I en SBU-rapport från 2004 konstaterades det att det saknas vetenskapliga bevis för att behandling mot tandlossning har säkra behandlingseffekter. Trots det fortsätter tandläkare och tandhygienister att behandla mot sjukdomen.

– Vi som behandlar mäter surrogatmått, exempelvis om tandköttsfickorna har minskat, men vi vet inte om behandlingen har den effekt som patienterna önskar vilket är att få behålla sina tänder, säger Kerstin Knutsson och menar att den förbättring som trots allt skett när det gäller tandlossning under de senaste 30 till 40 åren kan bero på ett allmänt förbättrat hälsoläge och bättre egentandvård.
– Det allmänna immunförsvaret är bättre och vi är friskare än vad vi varit tidigare. Men vi kan inte hävda att det är tandvårdens förtjänst att situationen förbättrats.

Hennes teori får stöd av en nypublicerad svensk studie som visar att situationen för de mellan fem till tio procent av befolkningen som lider av allvarlig tandlossning inte förbättras trots ökade vårdinsatser. Vid Malmö Tandvårdshögskola pågår nu flera studier kring hur allmäntandläkare och tandhygienister diagnostiserar och behandlar patienter med olika grad av tandlossning.

I den första studien har visats att tandläkare använder upp till 25 olika fynd för att ställa diagnosen kronisk tandlossning, eller paradontit. Flera av fynden, exempelvis förekomsten av plaque och tandsten, är inte relevanta eftersom de förekommer både hos friska och sjuka patienter.
– Sannolikt kommer de fynd som används för att ställa diagnos också vara de som används när det är dags att välja behandling. Vi tror att oberoende av vilken grad av tandlossning patienter lider av får alla samma typ av behandling, exempelvis besök två gånger om året hos en tandhygienist. Dessutom tror vi att det förekommer ett stort mått av överbehandling inom allmäntandvården av patienter med kronisk tandlossning och det är en stor patientgrupp som utgör cirka 40 till 50 procent av den medelålders befolkningen, säger Kerstin Knutsson.

Fotnot:
SBU är Statens beredning för medicinsk utvärdering

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Knutsson på telefon 040-665 85 31, mobil 0705-16 88 86 eller via e-post: kerstin.knutsson@mah.se

Forskarna har funnit förändringar i genernas struktur hos patienter med schizofreni när de har studerat så kallade copy number variants (CNV). Genetiska sjukdomar orsakas av en mängd olika möjliga förändringar i människans DNA. Den typ av mutation eller förändring som kallas CNV innebär att stora bitar av DNA kan finnas i flera kopior, vara försvunna eller omkastade. Vid vissa sjukdomar kan sådana förändringar i genomet vara skyddande, till exempel vid HIV infektion och malaria.

– Resultaten ger starkt stöd för att orsaken till schizofreni delvis kan relateras till effekterna av sådana strukturella genförändringar, både över hela genomet och vid specifika kromosomer, säger docent Christina Hultman vid Karolinska Institutet.

Under 2007 och 2008 har man genom att kartlägga hela genomet, så kallad Genomwide association studies, fått ett genombrott i den genetiska forskningen för bland annat diabetes och prostatacancer. Nu är det mycket som pekar åt att man även inom schizofreni kan stå inför ett genombrott under 2008 då upp till sju studier med sammanlagt 20 000 fall har genomförts. Ett viktigt steg är att sedan förstå de biologiska mekanismerna bakom ett komplext mönster av gener som kan kopplas till schizofreni och också så kallad epigenetik, det vill säga hur gener under livsspannet kopplas på och av.  

– Vi tror på ett forskningsgenombrott inom en snar framtid kring psykiatriska sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och autism. Samtidigt vill jag betona att vid en så komplex sjukdom som schizofreni behövs det forskning om både genetiska och miljömässiga orsaker och om behandling och omhändertagande, säger Christina Hultman.

Schizofreni är en psykiatrisk folksjukdom. I Sverige finns idag cirka 35 000 personer som någon gång varit i slutenvård med diagnosen schizofreni och lika många som vårdats för andra psykossjukdomar.

Genom familjestudier, adoptionsstudier och tvillingstudier har man sedan länge vetat att det verkar finnas ärftliga orsaker till schizofreni. Risken bland både förstgradssläktingar (ens barn) och även andragradssläktingar hos personer med schizofreni är förhöjd. De senaste tio åren har sökandet efter specifika genetiska orsaker varit intensiv, men schizofreni har ett komplext ärftlighetsmönster och tidigare studier har inte varit entydiga. Olika forskargrupper har kommit med ett flertal olika förslag på gener som kan vara inblandade, bland annat gener som kontrollerar hjärncellers utveckling.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Forskare, docent och psykolog Christina M Hultman Tel: 08-524 838 93 Mobil: 070-362 10 31 E-post: Christina.Hultman@ki.se Anhörig till deltagare i studien, Astrid Kiselman Tel: 018-55 74 87 E-post: Astrid.Kiselman@comhem.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel: 08-524 860 66 Mobil: 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom, där blodkärlens väggar förtjockas och blir mindre rörliga. Det kan orsaka blodpropp och andra hjärt-kärlsjukdomar. Man vet inte exakt vad som orsakar åderförkalkning, men immunsystemet spelar troligen en viktig roll. Forskarna misstänker att olika oxiderade former av det så kallade dåliga kolesterolet, LDL (low-density lipoprotein), bidrar till utvecklingen av sjukdomen. Nu har en forskargrupp från Karolinska Institutet visat, i samarbete med Lunds universitet, att en viss typ av naturligt förekommande antikroppar, anti-PC, som riktar sig mot LDL-molekylens fettdel spelar en viktig roll för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom. Fynden visar att individer som har låga nivåer av anti-PC har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Risken är speciellt hög hos män som utvecklar stroke, med en nära nog fyrfaldig riskökning.

Denna nyupptäckta riskfaktor, låga nivåer av anti-PC, är oberoende av tidigare kända riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och rökning.

– Våra fynd talar för att anti-PC kan användas som ett komplement till de traditionella riskfaktorerna för att förbättra diagnos och behandling. Dessutom utvecklar vi för närvarande anti-PC som ett vaccin mot åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, säger professor Johan Frostegård som har lett studien.

Studien baseras på data från 349 personer som någon gång under en 12-årsperiod har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke och 693 individer utan symtom på hjärt-kärlsjukdom. Forskningen är genomförd inom ramen för EU-konsortiet CVDIMMUNE, http://www.cvdimmune.com/, som leds av Johan Frostegård vid Karolinska Institutet.

Publikation:
“Low levels of IgM antibodies against phosphorylcholine – a potential risk marker for ischemic stroke in men.” Beatrice Sjöberg, Jun Su, Ingrid Dahlbom, Hans Grönlund, Max Wikström, Bo Hedblad, Göran Berglund, Ulf de Faire and Johan Frostegård. Atherosclerosis 2008, in press, accepted manuscript, available online 19 July 2008.

Pressbild: http://ki.se/pressbilder

För mer information, kontakta:
Professor Johan Frostegård
Institutionen för medicin, Huddinge
Tel: 08-585 897 87
Mobil: 070-735 23 82
E-post: Johan.Frostegard@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Barn som föds mycket för tidigt kan drabbas av förseningar av både den fysiska och psykiska utvecklingen. Men fram till nu har det varit okänt hur den tidiga födseln påverkar barnens käkleder och förmåga att tugga. Resultaten från de studier som hittills gjorts har inte varit entydiga, men den svenska studien som publiceras i september visar att 52 procent av de mycket för tidigt födda barnen behövde behandlas för bettavvikelser.

Motsvarande siffra för normalfödda barn var 37 procent. Barn med bettavvikelser, speciellt de med djupa bett, löper risk att skada sig själva i gommen. Det finns i dag ingen förklaring till varför de för tidigt födda barnen får dessa problem.

– Men vi kan konstatera att de mycket för tidigt födda barnen vid tio års ålder fortfarande väger mindre, har ett mindre huvudomfång och en mindre överkäke jämfört med andra barn, säger Liselotte Paulsson.

Barn med bettavvikelser behandlas med tandställning och Liselotte Paulsson menar att det är viktigt att de upptäcks så tidigt som möjligt av tandvården.

– När barnen är i 8 till 10 års ålder går det att med relativt små åtgärder styra tillväxten åt rätt håll.

Trots den ökade förekomsten av bettavvikelser drabbas inte för tidigt födda barn oftare av symtom på problemet i form av exempelvis smärta och huvudvärk jämfört med andra barn.

– Det känns skönt att kunna ge föräldrarna lugnande besked på den punkten och de ska också veta att bettavvikelserna går att behandla, säger Liselotte Paulsson som hoppas få följa barnen upp i tonåren.

– Det handlar om en grupp av barn som vi behöver öka vår kunskap om, om dem och deras utveckling.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Liselotte Paulsson på telefon 070-87 05 669 eller via mail: liselotte.paulsson@mah.se

Senare års forskning har visat att barn som föds mycket för tidigt, oftare än andra barn kan få inlärnings- och koncentrationsproblem. Deras sociala beteende kan också påverkas.
Problemen kan bli särskilt tydliga när det ställs stora krav på barnen, exempelvis när de ska undersökas av en tandläkare.
– Det är en stressfull situation för alla barn och de kan bland annat reagera med att bli okoncentrerade. För barn som är för tidigt födda kan det var extra svårt och det ökar risken för tandvårdsproblem bland dessa barn, säger Susanne Brogårdh-Roth, specialist i barntandvård och doktorand vid Malmö Tandvårdshögskola..

Med hjälp av tandvårdsjournaler har hon studerat hur barn i åldern 3 till 6 år, som fötts tre till fyra månader för tidigt, har reagerat när de behandlats av tandvården. Hon har sedan jämfört resultaten med en motsvarande grupp barn födda efter fullgången graviditet.
– Jag fann att det är dubbelt så vanligt med problem både vid den kliniska undersökningen och vid behandlingssituationer hos för tidigt födda barn jämfört med andra barn.

För att minska problemet behöver barnen förberedas noga av föräldrarna inför tandläkarbesöket. Tandvårdens personal måste också individualisera omhändertagandet av barnet och bland annat ge dem extra mycket tid, menar Susanne Brogårdh-Roth.
– För vi har sett att får barnen hål i sina tänder så kan det bli problem när de ska lagas. Det är därför extra viktigt med regelbunden tandborstning och bra kosthållning för att förebygga karies  hos dessa barn.

Men problemet har i de flesta fall försvunnit när barnen kommit upp i skolåldern. Enligt Susanne Brogårdh-Roth kan det bero på att barnen mognat men också på att tandvården är duktiga på att ta hand om för tidigt födda barn.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Brogårdh-Roth på telefon 040-665 84 80, mobil 0734-25 95 00 eller via e-post: susanne.brogardh@mah.se

Det finns starka bevis för att ett stort intag av mättade animaliska fetter medför en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Många forskare har därför förvånats över att massajer som lever som nomader i Kenya och Tanzania mycket sällan drabbas av hjärt-kärlsjukdom, trots att deras kost är mycket rik på animaliska fetter och fattig på kolhydrater.

Detta faktum, som har varit känt för forskare i 40 års tid, har lett till spekulationer om att massajerna är genetiskt skyddade mot hjärt-kärlsjukdom. Nu talar en unik studie, utförd av forskaren Julia Mbalilaki i samarbete med forskare från Norge och Tanzania, för att förklaringen snarare ligger i massajernas aktiva livsstil.

Resultaten bygger på undersökningar av livsstil, kost och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos 985 medelålders män och kvinnor i Tanzania, varav 130 var massajer, 371 bönder och 484 storstadsbor. I linje med tidigare studier visar resultaten att massajernas kost var rikare på animaliskt fett jämfört med böndernas och stadsbornas kost. Samtidigt hade massajerna den lägsta kardiovaskulära risken, det vill säga den lägsta kroppsvikten, det lägsta midjemåttet och det lägsta blodtrycket i kombination med en gynnsam blodfettbild.

Utmärkande för massajernas livsstil var också en mycket hög nivå av fysisk aktivitet. Massajerna gjorde av med 2500 kilokalorier per dag mer än basalbehovet, jämfört med 1500 kilokalorier per dag hos bönder och 891 kilokalorier per dag hos stadsbor. Enligt forskarna skulle de flesta västerlänningar behöva gå ungefär 2 mil om dagen för att uppnå en energiförbrukning som motsvarar massajernas.

Forskarna tror att massajerna skyddas av sin höga fysiska aktivitet och inte av någon okänd genetisk faktor.

Det här är första gången riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kartläggs hos massajer. Med tanke på att de rör sig extremt mycket framstår det inte längre som konstigt att massajer får litet midjemått och bra blodfettsbild, trots mängden animaliskt fett i kosten, säger Julia Mbalilaki.

Information om studien går ut i samband med Euroscience Open Forum i Barcelona 18-22 juli 2008.

Publikation: “Daily energy expenditure and cardiovascular risk in Masai, rural and urban Bantu Tanzanians”, Julia Aneth Mbalilaki, Zablon Masesa, Sigmund Bjarne Strømme, Arne Torbjørn, Høstmark, Jan Sundquist, Per Wändell, Annika Rosengren and Mai-Lis Hellenius, British Journal of Sports Medicine, online 3 Jun 2008, doi:10.1136/bjsm.2007.044966

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Mai-Lis Hellénius
Tel: 08-524 887 91, Mob: 070-439 01 92
E-post: mai-lis.hellenius@ki.se

Julia Aneth Mbalilaki
Mob: 073-974 06 42
E-post: Julia-Aneth.Mbalilaki@klinvet.ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Mob: 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Huntingtons sjukdom är en ärftlig, neurologisk sjukdom som oftast börjar i 30-40 årsåldern och resulterar i ofrivilliga rörelser, psykiska problem och demens. Sjukdomen är för närvarande obotlig. Det finns heller inga effektiva behandlingar för att sakta ner sjukdomsförloppet, utan patienterna dör vanligtvis inom 20 år efter att de första symtomen uppträtt. I Europa drabbas ungefär 1 person av 10 000.

De svenska och brittiska forskarna har nu funnit att blodets nivåer av s k cytokiner – viktiga signalmolekyler i kroppens immunförsvar – blir förhöjda på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, flera år innan symtomen börjar.

Även de vita blodkropparna och mikroglia, hjärnans egna immunceller, visar en överaktivitet. I samtliga fall hänger förändringarna samman med förekomsten av det speciella, muterade proteinet.

– Förändringarna tyder på att en inflammation uppstått i hjärnan. Att det förekommer en inflammation vid nervdegenerativa sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons har  man känt till en tid. Men vi är det första som visar att inflammationen vid Huntingtons sjukdom också påverkar resten av kroppen och kan mätas i blodet, säger docent Maria Björkqvist vid Enheten för nervcellsöverlevnad vid Lunds universitet.

Det är hon som genomfört studien tillsammans med dr Sarah Tabrizi i London. I London finns ett unikt material från många hundra Huntingtons-patienter, vilket är mycket med tanke på att Huntingtons är en så ovanlig sjukdom.

Forskarna har publicerat sin studie i tidskriften Journal of Experimental Medicine. De har nu gått vidare med studier av hur det aktuella, muterade proteinet utövar sin effekt i hjärnan.

Om man kan förstå exakt hur proteinet får immunförsvaret att överreagera, så kanske det i framtiden kan gå att stoppa eller bromsa dess effekt. Nyttan av nya läkemedelskandidater kan också lättare testas, nu när man funnit att sjukdomens utveckling avspeglar sig i patientens blod.

Kontaktinformation
Mer information Maria Björkqvist, tel 070-546 36 76, e-adress maria.bjorkqvist@med.lu.se.