Kotkompression innebär att ryggraden pressats samman och en fraktur i en av kotorna uppstår. Det här kan lätt inträffa vid benskörhet (osteoporos), och drabbar särskilt äldre kvinnor.
En avhandling bekräftar tidigare forskning som visar att 25 procent av kvinnor mellan 75 och 80 år har kotkompressioner, men bara var tredje diagnostiseras. Baserat på befolkningsstatisk från Statistiska centralbyrån rör det sig i Sverige om minst 40 000 äldre kvinnor som inte vet om att det är kotkompression som orsakar deras ryggvärk.
Kräver bilddiagnostik
Kotkompressioner behöver inte ge tydliga symtom och bilddiagnostik krävs för att upptäcka dessa frakturer i ryggraden. Om fler diagnostiserades skulle många frakturer, mycket lidande och stora kostnader kunna undvikas.
– De som fått en kotkompression har mer än dubbelt så stor risk att få en ny fraktur, vilket innebär att de tillhör högriskgruppen. De bör därför övervägas för de mest effektiva läkemedlen, som inte bara hindrar att ben bryts ned utan även bygger upp skelettet, säger Lisa Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studierna
Avhandlingen baseras på befolkningsstudien SUPERB. Den omfattar 3028 kvinnor i Göteborg, mellan 75 och 80 år gamla.
Studierna visar att kvinnor som har kotkompression i högre utsträckning har lägre bentäthet i höften, och att deras fysiska funktionsförmåga och hälsa var sämre.
De kvinnor där en kotkompression kunde identifieras, även om frakturen klassades som mild, hade en markant ökad risk för osteoporosfraktur, helt oberoende av andra riskfaktorer och bentäthet.
Förebyggande vård ser olika ut
Arbetet för att förebygga frakturer hos äldre ser olika ut i landet. Inom vissa regioner, men inte alla, finns etablerade frakturkedjor.
Det innebär att frakturutredningarna strukturerats på ett sätt som kraftigt minskar risken för upprepade frakturer. När äldre har haft en fraktur undersöks deras bentäthet i höft och ländrygg med röntgenmetoden DXA för att utreda om de behöver behandling för benskörhet. Metoden kan också användas för att få en sidobild på bröst- och ländrygg, med en metod som kallas VFA ( vertebral fracture assessment) där kotornas höjd analyseras.
Borde vara rutin
Avhandlingen visar att metoden har stor klinisk nytta och resultaten talar för att den borde införas som vårdrutin i hela landet.
– VFA-metoden ger mycket låg stråldos, och den är snabb, billig, enkel och effektiv på att hitta kotkompressioner. Det är en värdefull metod för att diagnostisera relevanta kotkompressioner och förbättrar frakturriskbedömningen avsevärt hos äldre kvinnor, säger Lisa Johansson.
För att jämföra Sverigedemokraternas kommunpolitiker med övriga partiers kommunpolitiker, liksom SD:s väljare med övriga partiers väljare, använde forskarna data från 1979 till 2014.
SD:s politiker, både valda och nominerade, har i lägre grad fasta jobb än politiker från andra partier. De har även en större risk att förlora jobbet och lever också oftare ensamma. Dessutom har SD fått fler röster i de valkretsar där färre personer har fasta jobb och som har en större risk att förlora jobbet.
– Sveriges rika statistik ger en unik möjlighet att belysa dessa frågor då vi har detaljerade mått på livsbetingelserna för alla politiker, väljare och deras föräldrar, säger Torsten Persson vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Högerradikala partier har blivit starkare
Under de senaste två decennierna har många demokratier sett populistiska högerradikala partier växa sig starkare. Forskarna utgår från två tydliga drag i dessa partiers politik: kritiken av samhällets etablissemang och av invandringen.
De ovannämnda resultaten rimmar väl med hypotesen att etablissemangskritiken underlättar för partiet att mobilisera politiker och väljare bland individer som själva står i samhällets utkanter vad gäller jobb och familj.
Däremot finner forskarna inget eller svagare stöd för en likartad hypotes: att SD:s kritiska hållning till invandring skulle göra att de som lever i områden med många utrikesfödda eller som arbetar inom yrken med många utrikesfödda i högre utsträckning röstar på SD.
Mätte politikernas egenskaper
SD:s inträde i svensk politik har alltså ökat andelen valda politiker med egna erfarenheter av en svagare koppling till arbetsmarknad och kärnfamilj i sitt eller föräldrarnas liv. Forskarna jämförde också SD:s politiker med dem i andra partier när det gällde flera andra personliga egenskaper. De mätte dessa med hjälp av olika register, samt en enkätundersökning de utfört av samtliga svenska lokalpolitiker.
Resultaten visar att SD:s politiker har lägre formella meriter från utbildning och arbetsmarknad, sämre tillit till andra, sämre motiv för samhällstjänst samt – i viss mån – sämre privatmoral.
– En tolkning av detta är att utsatta grupper blivit bättre representerade, men av politiker med färre kvalifikationer och svagare motiv för samhällstjänst — något som kan påverka hur de nya politikerna lyckas utföra sina uppdrag, säger Johanna Rickne vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Det är känt att sköldpaddor kan leva länge. I vintras fyllde exempelvis jättesköldpaddan Jonathan 190 år, och troligen är han äldre än så. Detta väcker frågan hur sköldpaddor och andra växelvarma djur som amfibier, ormar och krokodiler påverkas av åldrande.
En metastudie har analyserat överlevnadsdata från över hundra studier om hur 77 växelvarma arter åldras. En av forskarna som bidragit till översiktsstudien är Johan Elmberg, professor i zooekologi, som även följt närmare 800 vuxna grodor under tio års tid.
– Vissa arter av groddjur och kräldjur åldras oerhört långsamt, eller egentligen inte alls, berättar Johan Elmberg i Vetenskapsradion.
Dödlighet ökar inte med ålder
Forskarna finner ytterst få bevis på demografiskt åldrande, det vill säga att dödligheten ökar med åldern. Detta gäller såväl bland vilda populationer som i djurparker. Förutom sköldpaddor verkar inte heller eldsalamandern och tuataran riskera att dö bara för att de blir äldre.
Varför dessa kallblodiga djur inte åldras besvarar inte i artikeln som publiceras i tidskriften Science. En tidigare teori har varit att växelvarma djur kan leva längre för att de har lägre ämnesomsättning. Nu kan dock forskarna se att utseendet kan spela en viss roll i åldrandet.
– Om djuret exempelvis skyddas av ett skal, som i sköldpaddan Jonathans fall, så ökar sannolikheten för att åldras långsamt. För att förstå själva orsakssammanhangen bakom åldrandet måste man ju titta på fysiologiska och genetiska processer, förklarar Johan Elmberg.
Varmare klimat kan snabba på åldrandet
Ytterligare faktorer påverkar åldrandet. Några av de studerade arterna åldras snabbare vid högre temperatur. Det var dock inte ett genomgående mönster i metastudien, utan ett resultat från en parallell studie som gjorts av Johan Elmberg och hans kollegor.
– Det finns en del arter där vi kan förvänta oss att om klimatet fortsätter att bli varmare, kommer deras åldrande att gå snabbare och populationerna minska.
Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad
Den digitala konsumtionen av litteratur ökar – allt från podcasts och e-böcker till interaktiva läsningsupplevelser. Det finns många positiva möjligheter med att läsa digitalt, bland annat för personer med lässvårigheter. Men det kräver att vi bättre förstår och anpassar oss till den sortens medier enligt Maria Engberg, docent i medieteknik vid Malmö universitet.
– När man läser en fysisk bok så avkodar hjärnan bokstäverna, det vi traditionellt kallar läsning. Men läsning är mycket mer än så, och kan vara multisensorisk med bilder, ljud och saker vi kan interagera med, som aktiverar våra sinnen på olika sätt, förklarar Maria Engberg och fortsätter:
– Dessa digitala upplevelser betyder att vi måste vara aktiva på ett annat sätt för att förstå och ta oss an det vi läser.
Förvånande resultat
Genom forskningsstudien Läsning mellan medier har Maria Engberg och hennes kollegor undersökt hur barn i en dansk skola upplever digitala verktyg, som till exempel ljudböcker. Resultatet förvånade dem.
– Vi antog att många elever kanske skulle tycka en ljudbok var enklare att ta till sig än att läsa en fysisk bok. Men det stämde inte – många saknade verktyg för att kunna lyssna ordentligt, de hade svårt att koncentrera sig och visste inte vad de skulle göra medan de lyssnade. Att läsa en ljudbok eller en interaktiv applikation krävde mer av eleverna, även man skulle kunna tro att det är enklare att läsa så.
Fyra tips för att optimera din digitala läsning
Som en del av projektet har forskargruppen tagit fram en skärm- och lyssningsakademi för att läsa digitalt. Här delar Maria Engberg med sig av sina bästa tips, som kan användas av både vuxna och unga:
1. Ställ in dig på att läsa aktivt
Om du använder telefon eller surfplatta är det bra att ställa om när du ska börja läsa litteratur. Kanske brukar du skrolla på telefonen och snabbläsa innehållet, men är det en bok behöver du anpassa dig och förbereda dig på den sortens läsning.
Att lyssna på en bok stimulerar andra sinnen än när du läser, och det kan vara svårare att hänga med när ögonen inte fokuserar på en text. Försök hitta det som fungerar för dig, kanske störs du av bakgrundsljud eller behöver göra en viss aktivitet medan du lyssnar. Huvudsaken är att du funderar på hur digital läsning fungerar för dig och vad du kan göra för att få en så bra upplevelse som möjligt.
2. Orientera dig kring texten
Med en pappersbok i handen får du lätt en överblick över vad du ska läsa – du känner hur tjock boken är och kan bläddra igenom för att bilda dig en uppfattning om vem den vänder sig till eller vad den ska handla om.
Med en e-bok är det bra att orientera dig på samma sätt innan du börjar läsa, och till exempel kolla hur lång den är så du vet vad du kan förvänta dig. Det kommer förbättra läsupplevelsen.
3. Stäng av distraktioner
Sms, nyheter och påminnelser på skärmen eller i hörlurarna kan få dig att tappa koncentrationen och distrahera från innehållet. Stäng av notiser så att du får en lugn stund att verkligen ta dig an det du läser.
4. Optimera texten
Ställ in det typsnitt och bakgrundsfärg du behöver för en bra läsupplevelse. Prova dig fram till vad som är bekvämast – detta är något du inte kan göra med en bok så ta vara på den möjligheten.
Resultaten visar att barn som fick tidiga smakportioner hade i genomsnitt 1.1 procent risk för matallergi mot något av de introducerade födoämnena vid tre års ålder, jämfört med 2.6 procent risk för barn som inte fick smakportionerna. I praktiken betyder det att för att förhindra födoämnesallergi hos ett enda barn, behöver 63 barn exponeras för tidig introduktion av allergena livsmedel.
Matallergi hos barn
Matallergi med risk för alltifrån mild till akut, livshotande allergisk reaktion drabbar ungefär två till fem procent av alla barn. Vissa studier har pekat på att tidig introduktion av allergena livsmedel, som jordnötter och ägg, kan minska risken för matallergi hos barn med förhöjd allergirisk. Men det har saknats belägg för att det också skulle ha effekt bland barn i allmänhet.
Your text
Forskare har undersökt om risken för matallergi vid tre års ålder minskar om barnen från tre månader får regelbundna smakportioner innehållande jordnöt, mjölk, vete och ägg. Den så kallade PreventADALL-studien har skett i samarbete mellan Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Oslo universitetssjukhus och Sjukhuset Östfold i Norge.
Minskad risk för jordsnötsallergi
Effekten i studien kunde främst förklaras av minskad risk för jordnötsallergi, den vanligaste allergin i studien, som var 0.7 procent i interventionsgruppen jämfört med 2.0 procent i kontrollgruppen.
– Det är en betydelsefull skyddseffekt med tanke på att det här är en enkel åtgärd. Tidig introduktion minskade tydligt risken för jordnötsallergi; en allergi man har med sig hela livet, med risk för allvarliga allergiska reaktioner och en oro som ofta påverkar livskvaliteten, säger Björn Nordlund, adjungerad lektor, docent i barn och ungdomsallergologi och forskargruppledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där den svenska delen av studien är genomförd.
Tidigare introduktion påverkar inte amning
I Livsmedelsverkets råd om mat till spädbarn står att man tidigast från fyra månaders ålder kan låta barnet smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Den tidigare introduktionen i studien tycks inte ha påverkat amningen – ungefär 90 procent av barnen i alla grupper ammades vid sex månader.
Studien identifierade inga säkerhetsproblem och inga allvarliga allergiska reaktioner på grund av den tidiga födoämnesintroduktionen observerades.
– För säkerhets skull introducerade vi jordnötter vid ett besök på kliniken vid tre månaders ålder, men det verkar inte nödvändigt. Vi såg inga barn som reagerade allergiskt på den första smakportionen av jordnöt, så det förefaller lika säkert att ge som övriga födoämnen i studien, säger Björn Nordlund.
Smakportioner från tre månader
Enligt forskarna stöder deras resultat hypotesen att tidig och regelbunden introduktion av allergena livsmedel, snarare än senare eller att försöka undvika dem, kan minska risken för matallergi.
– Baserat på våra resultat och övriga studier kan vi säga att det går att minska risken för matallergi genom att ge barn smakportioner av jordnötssmör, från tre månaders ålder och upprepade gånger, och att det verkar vara säkert, säger Björn Nordlund.
Undersökte även atopiskt eksem
Studien omfattade 2 397 barn från Norge och Sverige som lottades till att delta i en av fyra behandlingsgrupper. Forskarna har i en tidigare rapporterad del av studien undersökt effekten av mjukgörande hudbehandling från två veckors ålder och/eller tidiga smakportioner på atopiskt eksem, som är en riskfaktor för senare matallergi.
En grupp fick från tre månaders ålder födoämnesintroduktion i form av regelbundna smakportioner av jordnötssmör, mjölk, vete eller tillagat ägg. En grupp fick födoämnesintroduktionen plus mjukgörande hudbehandling, en grupp fick endast hudbehandlingen och en grupp fick ingen specifik behandling. Föräldrarna i de sistnämnda grupperna uppmanades att följa de nationella råden för födoämnesintroduktion.
Börja med pyttesmå smakbitar
Jordnöt introducerades först, veckan därefter komjölk, sedan vetegröt och ägg. Föräldrarna fick instruktioner att låta barnet smaka minst fyra dagar i veckan som komplement till annan matning. Efter sex månaders ålder uppmuntrades föräldrarna att fortsätta att ge de fyra födoämnena som en del av kosten.
– Det här gäller små, små smakportioner; att barnet får suga på ett finger med jordnötssmör, till exempel, eller smaka från en tesked, säger Björn Nordlund.
Björn Nordlund, adjungerad lektor och forskargruppledare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, bjorn.nordlund@ki.se
Så gick studien till
Över 80 procent av barnen följdes till tre års ålder, då förekomsten av matallergi mot något av de fyra födoämnena undersöktes. Matallergi diagnostiserades hos 44 barn: 32 med jordnötsallergi, 12 med äggallergi och fyra med mjölkallergi.
Födoämnesallergi diagnostiserades hos 14 (2,3 procent) av 596 barn i kontrollgruppen, 17 (3,0 procent) av 574 barn i gruppen som fick mjukgörande hudbehandling, sex (0,9 procent) av 641 barn i gruppen som fick tidig födoämnesintroduktion och sju (1,2 procent) av 583 barn i gruppen som fick både födoämnesintroduktion och mjukgörande hudbehandling. Eftersom förekomsten av andra allergier än mot jordnöt var låg vid tre års ålder, kan studien inte avgöra effekten på allergirisk för alla enskilda födoämnen.
En begränsning med studien är att den undersökta populationen hade något högre utbildningsnivå och något högre andel föräldrar med allergisk sjukdom än normalbefolkningen. Forskarna kan inte dra slutsatsen att det är bättre att introducera allergena livsmedel vid tre månaders ålder snarare än fyra, eftersom tiden för födoämnesintroduktion varierade i kontrollgruppen.
– Efter en stadig nedgång i konfliktvåld under flera år ser vi nu tyvärr att trenden har vänt. Det är framför allt det kraftigt eskalerade våldet i Afghanistan, Etiopien och Jemen som bidragit till denna ökning, säger Shawn Davies, forskningsassistent på Uppsala Conflict Data Program (UCDP).
Antalet krig har minskat
Samtidigt fortsätter antalet väpnade konflikter ligga på en rekordhög nivå. UCDP registrerade 54 olika konflikter där en stat var inblandad på en eller båda sidorna under 2021. De flesta konflikter är dock små. Endast fem av de 54 konflikterna var så blodiga att de orsakade minst 1000 stridsrelaterade dödsfall under året, vilket gör att de är klassificerade som krig.
– Vi ser en minskning i antalet krig, från åtta under 2020 till fem under förra året, vilket också är det lägsta antalet krig sedan 2015. Våldet har alltså blivit koncentrerat till färre men blodigare konflikter, säger Shawn Davies.
De senaste åren har UCDP noterat ett regionalt skifte, från Mellanöstern till Afrika, och denna trend fortsatte under 2021. Dessutom förvärrades situationen i Asien till följd av konflikterna i Afghanistan och Myanmar. Våldet i Europa var under 2021 på en fortsatt låg nivå, trots de ökade spänningarna i upptakten till Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022.
Drönare populärt verktyg i konflikter
En avgörande faktor i flera av den senaste tidens stora konflikter har varit tillgången till militära obemannade luftfartyg, så kallade drönare, för informationsinhämtning och missilattacker.
– I konflikter som den i Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach och den i Etiopien har vi sett att spanings- och stridsdrönare har vänt utvecklingen i konflikten. Förutom att ge information om truppförflyttningar i realtid gör också drönare det lättare att attackera mål långt innanför frontlinjerna, förklarar Therese Pettersson, forskningssamordnare på UCDP.
Den tekniska utvecklingen har gjort drönare till ett populärt verktyg i dagens konflikter. Där USA tidigare var helt dominerande, använder nu en rad olika stater såväl som rebellgrupper, exempelvis IS, militära drönare i sin krigföring. Sedan 2001 har stridsdrönare använts i dödligt konfliktvåld i minst 26 olika länder och i 46 olika konflikter enligt UCDP:s data. De flesta attackerna ägde rum i Afghanistan, Pakistan, Jemen, Israel och Syrien.
Resultaten som presenteras kommer att publiceras i Journal of Peace Research .
En brunfärgad sjö kan liknas vid en kopp te där tebladen färgar det klara vattnet. I sjön består ”tepåsen” av organiskt material i omgivande mark, som växtrester och jord.
De senaste decennierna har sjöarna blivit allt brunare, berättar Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och projektledare för projektet ”Reducering av brunifiering i sjövatten”.
Sjön Bolmen viktig för dricksvattnet
Brunifiering leder till förändringar i ekosystemet och försämrar dricksvattnet – en utmaning som är särskilt angelägen att hantera i sjön Bolmen.
– Bolmen är landets tionde största sjö och en viktig dricksvattensjö. Vi måste med gemensamma krafter ta hand om den, säger Tina Martin.
I projektet består de gemensamma krafterna av forskningsaktörer, myndigheter, kommuner, det lokala näringslivet runt sjön samt Sydvattens forskningsstation Bolmen.
Klimatförändringar och dikning delar av problemet
Till följd av klimatförändringar under de senaste årtiondena har vintrarna blivit kortare och perioden för växttillväxt har ökat med tre veckor per år.
Emma Kritzberg, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, förklarar att det allt varmare och blötare klimatet leder till en större transport av organiskt material till sjön.
– Extremväder som skyfall och stormar har blivit allt vanligare och kraftiga regn förflyttar mer material från skogen ner i sjövattnet. Ju våtare år desto brunare vatten, säger hon.
Den snabba avrinningen till sjön påverkas också av att skogsmarken dikas upp.
– Diken i skogen gör marken intill fårorna torrare och underlättar för fordon att ta sig fram i skogen. Men samtidigt bildar dikena direktkanaler till sjön i vilka organiskt material snabbare transporteras till sjövattnet, säger Tina Martin.
Våtmarker binder koldioxid
En stor andel av marken runt Bolmen har tidigare varit våtmark, som utöver att ha vattenrenande egenskaper också binder koldioxid – något som är viktigt för att kunna bromsa klimatförändringar.
Emma Kritzberg berättar att en stor del av våtmarkerna har dikats och planterats med barrskog.
– Mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog, så ju mer gran nära sjön desto brunare vatten får vi. Det organiska materialet ackumuleras över tid, och ju äldre skog desto större mängd organiskt material som kan läcka till vattnet, säger hon.
Metoder att minska brunifiering
Inom forskningsprojektet finns en god bild av problematiken och vad som påverkar vattnet i Bolmen. Nu pågår testning av vilka metoder som kan bidra till en minskad brunifiering.
– En av lösningarna kan vara att plantera mer lövträd nära sjön. I lövskog och jordbruksmark bryts det organiska materialet ned mycket snabbare än i barrskogen, och till skillnad från i granskogen så läcker det inte ut i vattnet i samma utsträckning, säger Emma Kritzberg.
Men det är inte enda lösningen, och mycket arbete återstår för att förbättra ekosystemet och göra sjövattnet klarare – något som skulle kunna innebära att vattenverken på sikt använder mindre mängd kemikalier vid reningsprocessen och att vissa alger inte sprider sig i lika hög grad.
Med hänvisning till projektkollegan Antonia Liess vid Högskolan i Halmstad berättar Tina Martin att en växtplanktongrupp som skulle kunna minska är brunvattenalgerna, till vilka algen gubbslem hör. En alg med slemmiga egenskaper och ett inte så trevligt namn.
– Att ta ett dopp i brunt sjövatten med gubbslem på ytan är inget jag längtar efter, säger Tiina Martin.
Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, tina.martin@tg.lth.se
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som så kallade endogena retrovirus, ERV.
Australiens koalor bär på ett känt retrovirus, KoRV. Forskare vid Uppsala universitet har nu undersökt koalagenomet och hittat nya endogena retrovirus i arvsmassan.
Virus kopplas till sjukdomar
Det tidigare kända retroviruset kopplas till sjukdomar som cancer hos djuret och håller på att etableras som endogena retrovirus i populationen. Detta har bidragit till att koala blivit en intressant modell för etablering av retrovirus i realtid och dess hälsoeffekter, vilket nu förstärks av det oväntade utbredningsmönstret hos nya ERV-linjer.
– En av dessa är besläktad med ett retrovirus hos dödskalleapan som normalt finns i Syd- och Centralamerika. Många ERV av denna typ återfinns bara i ett fåtal koalaindivider, vilket tyder på att de är relativt nya. Mönstret kan till och med tyda på att det pågår etablering i populationen, säger forskaren Mette Lillie vid Uppsala universitet.
Fler aktiva retrovirus kan finnas i djurarter
Baserat på utbredningsmönstret i populationen och jämförelser av hur de olika ERV-linjerna skiljer sig åt drar forskarna slutsatsen att ytterligare aktiva retrovirus kan finnas att upptäcka hos koalan och andra djurarter som delar samma miljö.
Observationerna är en drivkraft att söka efter potentiellt aktiva retrovirus i den australiska faunan som ännu inte blivit identifierade.
– De ERV som lämnats kvar efter retrovirusinfektioner i det förflutna gör det nu möjligt att avslöja historiska interaktioner mellan retrovirus och djurarter, som till exempel att kartlägga hur virusöverföring har skett. Variationer i utbredningsmönster hos ERV inom värdpopulationer kan också bli värdefulla genomiska markörer vid till exempel hantering och skydd av hotade arter, säger Patric Jern vid Uppsala universitet.
Mette Lillie, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, zooekologi, Uppsala universitet, mette.lillie@ebc.uu.se
Patric Jern, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, patric.jern@imbim.uu
– Det känns lite märkligt att fiska på en fisk som är minst lika gammal som jag själv och som föddes strax efter andra världskriget, säger Per Larsson, professor vid institutionen för biologi och miljö.
Malen är vår och Europas största sötvattensfisk. Den är blåsvart med distinkta spröt som liknar morrhår runt munnen. Men det tydligaste kännetecknet är ändå dess massiva storlek.
– Vi har märkt och undersökt över 1 000 fiskar. Våra resultat visar att det inte är ovanligt med vikter på över 30 kilo och längder nära två meter. En så stor mal kan vara 70 år gammal, säger Kristofer Bergström, som doktorerar på mal.
Den exceptionella livslängden presenterades nyligen i tidskriften Scientific Reports.
Hur gammal är fisken?
Men hur gör man egentligen för att ta reda på åldern?
Det är inte helt enkelt att åldersbestämma en mal. Den vanligaste metoden för att räkna ut hur gammal en fisk har blivit går ut på att analysera olika skelettdelar från ett dött exemplar. I benstrukturerna syns förändringar för varje sommar och vinter som fisken har levt, ungefär som i årsringarna på ett träd.
”Det här är den minsta malen som vi har fångat. Den var endast sju centimeter lång och gissningsvis tre eller fyra månader gammal” säger Kristofer Bergström, som forskar på mal.
Malen finns bara i tre vattenområden
I Sverige är malen (Silurus glanis), sällsynt och hotad.
Den finns bara i tre vattensystem: Helgeån/Möckeln, Emån och Nyköpingsån/Båven.
I Sverige lever malen på den absoluta nordliga kanten av sitt utbredningsområde. Spridningen är däremot stor i centrala Europa där malen är vanlig.
Det blir genast svårare om man vill åldersbestämma en levande fisk. För att inte skada den rödlistade malen krävs det varsamhet för att ta reda på dess ålder. Därför använder forskarna en mer skonsam, om än tidskrävande, metod.
– Vi fångar malen vid en viss tidpunkt och mäter och väger den, sedan hoppas vi på återfångst av samma individ under kommande år och mäter hur mycket den har växt. Genom att sätta ihop den här informationen om tillväxt över tid från många olika fiskar kan vi räkna ut ungefär hur gammal en mal är vid en viss längd, berättar forskaren Oscar Nordahl, som arbetat med åldersmodellen.
Fiskarna får ett chip
Varje mal märks med ett litet chip för att kunna särskilja individerna och följa deras utveckling. Forskarna undersöker malen så snabbt som möjligt och släpper sedan tillbaka den i vattnet.
– Malar är väldigt snälla och tålmodiga. Jag har arbetat med gädda en hel del och de bråkar ständigt och är väldigt svårhanterliga. Malen är samarbetsvillig när vi väl har fått upp den ur vattnet. Det är den snällaste fisken jag har arbetat med, konstaterar Kristofer Bergström.
”Malen är samarbetsvillig när vi väl har fått upp den ur vattnet. Det är den snällaste fisken jag har arbetat med” säger Kristofer Bergström.
Hotad av klimatförändringar
Malen är sällsynt och hotad i Sverige. Den finns bara kvar i tre vattenområden, samtliga i södra Sverige. Troligtvis har malen varit allmänt spridd i svenska vatten, men successivt försvunnit till följd av klimatförändringar, föroreningar samt annan mänsklig påverkan på vattenmiljön.
En bidragande orsak till att malen är sällsynt i Sverige och försvunnen från våra nordiska grannländer är att den växer så långsamt jämfört med sina europeiska artmotsvarigheter. Först vid omkring tolv års ålder blir den svenska malen könsmogen, vilket innebär att det tar mycket lång tid för den att etablera sig på nya platser.
– Den långsamma tillväxten och höga åldern kan bero på vårt kalla klimat. Malen är en varmvattenälskande fisk. Här i Sverige lever den på gränsen för sin nedre temperatur-tolerans, förklarar Petter Tibblin, docent.
Undersöker malar i Småland
Sedan tio år tillbaka undersöker Linnéuniversitetets forskargrupp mal i Emån och sjön Möckeln i Småland. De åker dit flera gånger under vår och höst och varje besök innebär några dagar av fiske för att undersöka och märka malar. En del av arbetet sker nattetid, då malen är som mest aktiv.
Målet med forskningen är att lära sig mer om malen och dess beteende. Denna kunskapsbas kommer sedan till nytta för myndigheter i deras bevarande arbete för den rödlistade malen.
Förstå malen för att kunna skydda den
För att lära sig mer om malens beteende placerar forskarna förutom små chip också en sändare på en del av malarna. Var femte minut uppdateras information om vilket djup fisken befinner sig på och hur varmt det är i vattnet. Det är viktig information för Kristofer och hans kollegor.
– För att kunna göra skyddande insatser måste vi förstå malens grundläggande beteende och biologi: Var och när leker malen och hur ser deras rörelsemönster ut? Vad äter malen och när är den aktiv under dygnet och under året? Är den aktiv också under vintern? Det här är en rödlistad art som vi har väldigt lite kunskap om i Sverige.
Varje mal märks med ett chip för att forskarna ska kunna följa dess utveckling över tid. Här undersöker Kristofer Bergström huruvida en mal är märkt med ett chip sedan tidigare.
Utrustas med sändare
Den lilla sändaren som fästs på ena bröstfenan tycks inte störa malen. Fisken återgår direkt till sitt normala beteende när den släpps tillbaka i vattnet.
– Det första de gör är att simma ner till botten, och så fort det börjar skymma är de tillbaka i full aktivitet. Vår data visar att det inte blir någon påverkan på deras beteende. Det är jättekul att se, säger Kristofer Bergström.
Väl tillbaka i vattnet rör sig malen med långsamma simtag ner i djupet. Dess lugn utstrålar att den två meter stora fisken är väl medveten om sin plats på toppen av den lokala näringskedjan.
– Malen är rödlistad för att den finns kvar på så få platser, inte för att den har svårt att överleva där den lever idag. Där malen finns verkar den må bra, säger Kristofer Bergström.
Fotnot: Alla bilder i artikeln är forskarnas egna.
Under 1990-talet infördes nya krav på generell hänsyn vid avverkning av skog, vilket innebär att man lämnar kvar evighetsträd och grupper av lövträd. Det är också är en del av den skogscertifiering som kom ungefär samtidigt. Frågan är hur detta fungerar på sikt, när den nya skogen på hygget växer upp och omsluter de sparade lövträden.
För att få reda på hur fågellivet har påverkats av denna hänsyn har en SLU-ledd forskargrupp jämfört 32 bestånd som planterades med gran i början av 1990-talet. Hälften av dessa var helt kalhuggna från början och hälften hade sparade äldre lövträd. Genom att analysera äldre ortofoton (flygbilder), lyckades forskarna hitta lämpliga ytor i Skåne, Småland, Halland och Västergötland.
– Det var inte helt lätt, men till slut hade vi alla bitarna på plats och kunde ge oss ut i fält och inventera fågellivet, berättar professor Matts Lindbladh, som gjorde undersökningen tillsammans med forskarna Adam Felton och Johan Elmberg.
Evighetsträd och hänsynsträd
Träd som lämnas kvar vid avverkning av hänsyn till naturen kallas evighetsträd eller hänsynsträd. Tanken är att de ska finnas kvar tills de dör och bryts ner på ett naturligt sätt.
Bok, björk och ek var vanliga
För att minska risken för att studieområdena var påverkade av det omgivande skogslandskapet valdes bestånd som var minst tre och upp till tio hektar stora. Och för att inte blanda ihop de lämnade evighetsträden med naturligt föryngrad björk identifierades de kvarlämnade träden genom att de hade en diameter på minst 20 centimeter i brösthöjd. Antalet lämnade träd var i genomsnitt 10 per hektar, med ganska stora variationer mellan de 16 bestånden. De vanligaste evighetsträden var bok, björk och ek.
Resultaten visar entydigt att det både finns fler arter och fler individer i bestånden med sparade lövträd. Mest påtaglig var skillnaden för hålhäckare och lövspecialister, däribland spillkråka, nötväcka och entita. Även ringduvan, som inte är en ovanlig art, var tre gånger vanligare i bestånden med lövträd, jämfört med den rena granskogen.
Lövträden viktiga för fåglarna
De typiska granskogsfåglarna var lika vanliga i alla bestånden och hämmades alltså inte av lövträden. Bland dessa finns kungsfågel och svartmes.
– Vår slutsats är att den generella hänsynen fungerar bra i det här fallet. Trots att lövträden utgör en ganska liten del av beståndet bidrar de till en mångfald av fåglar, säger Matts Lindbladh.
Andra studier visar att enskilda evighetsträd av ek också gör nytta för mångfalden av insekter. Med andra ord gynnas mångfalden ur flera aspekter.
– Det här är bestånd där enstaka lövträd idag omges av en ganska tät och reslig granskog, även om den gallrats en gång. Nu fortsätter granskogen att dra iväg. Det är viktigt att frihugga och hålla koll på lövträden så att de inte kvävs av den omslutande granskogen. Och när det kommer till slutavverkning finns det all anledning att identifiera och bevara lövträden under minst ytterligare en generation med gran, avslutar Matts Lindbladh.
Matts Lindbladh, professor emeritus, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, matts.lindbladh@slu.se
– Det är viktigt att hitta personer med förstadium till diabetes för att sätta in förebyggande åtgärder så de inte utvecklar sjukdomen. Men vi kan se att det är ytterst få 40-åringar som på detta sätt har fångats upp med testet, säger Mattias Brunström, ST-läkare och forskare vid Umeå universitet.
Det som forskarna vid Umeå universitet har studerat är resultaten av glukosbelastningar som har genomförts inom Region Västerbottens program ”Västerbottens hälsoundersökningar”, VHU. I programmet har invånare i länet som fyller 40, 50 respektive 60 år erbjudits test med att inta en sockerlösning på fastande mage och sedan har man efter två timmar mätt hur blodsockernivån förändrats. På det viset får man en indikation på vilka som riskerar att utveckla typ 2-diabetes.
Glukosbelastning större nytta för 60-åringar
Forskarna har studerat resultaten under perioden 1985 till 2017. Totalt har över 120 000 personer genomfört denna undersökning inom Västerbottens hälsoundersökningar. Man kunde då se att det var ytterst få 40-åringar där det i testet gick att se problem med blodsockret och därmed förstadium till diabetes typ 2. Bland 40-åringar utan andra riskfaktorer var det inte mer än 1 procent där det förekom. I studien kunde man däremot se att bland 60-åringar med flera riskfaktorer var det 30 procent som i glukostestet hade värden som visar på förstadium till diabetes typ 2. Dessa individer är i behov av förebyggande insatser.
– Glukostest är tidskrävande för såväl sjukvården som för patienten. Förekomsten av förstadium till diabetes i vissa grupper är så låg att vi menar att det inte är befogat att erbjuda detta till alla som deltar i hälsoundersökningen, säger Anna Rosén, överläkare och före detta interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.
Denna forskning har redan påverkat praxis inom vården. År 2020 togs beslut att inte genomföra glukosbelastningar i den primära hälsoundersökningen inom VHU. Fortsatt forskning pågår för att klargöra vilka grupper som har störst nytta av glukostest och därför bör erbjudas den i framtiden.
Anna Rosén, överläkare och tidigare interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar, anna.rosen@umu.se
I studien från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskarna genomfört en personlighetsanalys av olika väljargrupper/partisympatisörer baserad på data från de tre senaste nationella undersökningarna vid SOM-institutet på Göteborgs universitet som varje år undersöker de politiska strömningarna och trenderna i Sverige.
Studien bygger på den så kallade femfaktormodellen som klassificerar människors personlighet utifrån de fem faktorerna;
öppenhet,
samvetsgrannhet,
utåtriktning,
välvillighet
och ängslighet.
Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer/dimensioner som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.
Forskarna har ställt ett antal frågor för att mäta graden av de fem faktorerna hos de medverkande. När dessa faktorer kombineras visar de en tydlig bild av personligheten hos olika individer, säger John Magnus Roos, en av forskarna bakom studien:
– Femfaktormodellen är den mest robusta personlighetsmodellen som vi idag känner till. Den baseras i grunden på en analys av alla tänkbara mänskliga egenskaper och under över 50 år har analyser världen över mynnat ut i dessa fem faktorer, som används för att förstå varför individer beter sig olika.
Personligheten avspeglar sig i den politiska övertygelsen
Studien visar på tydliga skillnader på den politiska vänster-högerskalan, säger John Magnus Roos.
– Vi ser att vänstersympatisörer kännetecknas av öppenhet, välvillighet och ängslighet, medan högersympatisörer kännetecknas av samvetsgrannhet och utåtriktning. Samvetsgrannhet handlar här om att bidra till samhället genom arbete.
Resultaten indikerar också att personlighetsdragen i befolkningen är stabila över tid, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
– Metoden bygger på ett slumpmässigt urval av svenska folket och vi ser endast marginella skillnader på andra decimalen för varje personlighetsdrag mellan de tre åren, vilket är anmärkningsvärt. Det är få saker som är lika stabilt över tid i SOM-institutets årliga mätningar.
Skillnader mellan partisympatisörer
Vad gäller olika specifika politiska partier visar studien att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i genomsnitt är mindre samvetsgranna än övriga, medan personer som sympatiserar med partierna som ligger i mitten av vänster-högerskalan har högst grad av välvillighet, vilket innebär att de har lättare att samarbeta med andra.
Sverigedemokraternas sympatisörer är däremot mest antagonistiska, vilket visar sig i att de i större utsträckning än andra vill ge igen om de blir illa behandlade.
Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är mest introverta, medan personer som sympatiserar med Liberalerna är de mest utåtriktade. Graden av hedonism, vilket kan liknas vid livsnjutning, är lägst hos Vänsterpartiets sympatisörer, och högst hos Liberalernas anhängare.
Går i linje med liknande analyser i länder som USA
Studien visar även att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mer öppna än andra partisympatisörer, både när det gäller fantasi och inkännande av andra människors känslor och emotioner. Motsatsen hittas hos personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna. John Magnus Roos säger att resultatet går i linje med liknande analyser i länder som USA, men att det aldrig tidigare har gjorts i Sverige:
– Det är förvånande då analyserna kan hjälpa politiker att både förstå väljare och ändra sin image så att de uppfattas mer som de vill. Särskilt bra att känna till är att de i mitten på skalan är mer välvilliga, vilket innebär att de förmodligen är ”fine” med vad än politikerna beslutar då kohandeln över partigränserna drar igång efter valet och om vallöften inte kan infrias.
Om SOM-undersökningen:
Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje år sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
Under hösten och vintern genomfördes den trettiosjätte nationella SOM-undersökningen, där 24 500 slumpmässigt utvalda svenskar (boende i Sverige) mellan 16 och 85 år fick chansen att göra sin röst hörd.
Över 40 forskare från olika svenska lärosäten presenterar sina analyser av undersökningsresultaten i en antologin ”Du sköra nya värld” .
John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.roos@cfk.gu.se
Anders Carlander, doktor i psykologi och forskare vid SOM-institutet, anders.carlander@gu.se
Sättet vi ser på naturen som något vi kan använda och missbruka, något vi är separerade från och inte egentligen anslutna till, kommer historiskt från 1600-talet och en serie filosofer som såg naturen som en maskin.
– Den perfekta grunden för den industriella utvecklingen med framsteg på bekostnad av djuren och landskapet. Idén att djur inte har några känslor, inte förtjänar någon empati, kommer från denna historiska kontext, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
”Vår enda chans är att förändra oss”
För 200–300 år sedan ställdes inga frågor kring att förslava människor, menar Matteo Giusti. Slavar användes och missbrukades och betraktades inte som lika mänskliga som andra människor.
– Vi måste genomgå samma sorts kulturella förändring, där vi kommer att betrakta djuren som likvärdiga och lika viktiga som alla andra former av liv, som mänskligt liv. Vi måste ge dem samma rättigheter att existera som träd, plantor och floder.
En bättre framtid – det här rekommenderar forskarna
Att ersätta BNP som det enda måttet för att mäta framsteg och istället fokusera på indikatorer som tar hänsyn till ”inkluderande välstånd” och den vårdande ekonomin
Inrätta ett regelbundet FN-forum om hållbar livsstil
En global kampanj om naturbaserad utbildning för barn
Förvandla människors vardagliga relation till naturen genom att integrera den i städer
Skydda djurens välbefinnande och övergå till mer växtbaserad kost
Politiker bör dra nytta av lokal kunskap från ursprungsbefolkningen
Förbättrad samordning mellan stater för att ta itu med ekologiska och andra kriser och ett starkare ansvar för dem som inte agerar
Flod fick mänskliga rättigheter
Och detta är något som nu sker: I Nya Zeeland gav man floden Whanganui River samma rätt att existera som människor och i Ecuador skrevs ekosystemens rätt att existera in i konstitutionen, vilket snart följdes av Bolivia.
– Vi lever på en liten planet med begränsade resurser. Mångfalden och rikedomen i allt liv på jorden är det som säkerställer förnyelsen av dessa resurser. Gör vi för stora hål i denna livsväv kommer den inte att kunna stödja nästa generation människor.
Allt som behövs finns
Forskarnas rapport, som publicerades inför FN-mötet i Stockholm, hävdar att alla ingredienser för förändring finns: från ett växande offentligt stöd för strukturella förändringar till att utvecklingen av ren teknik sker snabbare än väntat.
Forskarna menar att förändring kan ske genom att göra hållbara livsstilar till standardvalet för människor och samt genom att främja affärsmodeller som levererar tjänster som säkerställer samhällens långsiktiga hälsa och inte kortsiktiga ekonomiska vinster.
– Det finns bara ett sätt att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling för våra barnbarn. Att vi förändrar hur vi ser på framsteg och utveckling, till det som säkerställer hälsan och motståndskraften för allt liv på planeten, säger Matteo Giusti.
Den 2 och 3 juni 2022 samlades världsledare och representanter från regering, näringsliv, internationella organisationer, civilsamhället och ungdomar i Sverige för Stockholm+50 – ett internationellt möte för att driva åtgärder mot en sund planet för allas välstånd.
Vid konferensen 1972 antog 113 länder Stockholmsdeklarationen och handlingsplanen för den mänskliga miljön, vilket placerade miljöfrågor i främsta rummet för internationella angelägenheter.
Egentligen är det inte ens ett äkta fossil: Dippy är en replika av ett Diplodocus-skelett som hittades i USA under sent 1800-tal.
1905 skänkte amerikanen Andrew Carnegie en kopia av skelettet till Natural History Museum i London, där det så småningom fick en hedersplats mitt i den stora entréhallen.
– Med tanke på hur museet ramade in det var det uppenbart att det här var deras främsta, mest förnäma och populära objekt som de var väldigt stolta över, säger Björn Billing, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Kampanjer i sociala medier
Allt var frid och fröjd i drygt ett sekel, ända tills museet år 2015 meddelade att Dippy skulle bort. Då uppstod en publikstorm.
– Det startades massa kampanjer i sociala medier, #SaveDippy blev en hashtag och det skrevs petitioner till myndigheterna som krävde att man skulle gå in och hindra planerna, säger Björn Billing.
Enormt engagemang och starka känslor
Både företag och kändisar gav sig in i uppropen; protestlistorna skrevs under av bland annat barnboksförfattare, personer ur fotbollsvärlden, paleontologer, representanter från glassföretaget Ben & Jerry’s och popgruppen Right Said Fred (som förutom megahiten I’m too sexy 1991 också hade en Englandsetta med singeln Deeply Dippy året därpå).
– Det där tyckte jag var ett intressant fenomen, jag undrade hur det kom sig att ett sådant här objekt – ett utdött djur, ett skelett – som inte ens är ett originalfossil utan bara en kopia, kunde skapa ett sådant enormt engagemang, och även så starka känslor?
En del av det brittiska kulturarvet
Björn Billing beslöt sig för att undersöka det, och gjorde två resor till London för att gräva i arkiv och läsa gamla pressklipp. I sin studie kommer han fram till att Dippy inte bara är ett vetenskapligt objekt, ett stycke naturalia, utan också har blivit en del av det brittiska kulturarvet.
– Jag studerade processen kring hur det blev så, vilket var särskilt spännande eftersom det här djuret inte ens hade hittats på brittisk mark. I den här historien, som pågår från förra sekelskiftet fram till Dippy-gate, som jag kallar det, sker en kulturarvsbildningsprocess, där man kan se hur nationalistiska intressen spelar in.
Ville stärka banden mellan nationerna
När amerikanen Andrew Carnegie – världens då kanske rikaste privatperson – skänkte replikan till britterna 1905 var det en symbolisk gest som skulle stärka banden mellan nationerna, ett slags fredsarbete genom diplomati och vetenskap.
– Vid invigningsceremonin samlades gräddan av forskare, högt uppsatta politiker och militärer och företrädare för kyrkan på museet. Det blev ett jippo som det skrevs mycket om i tidningarna. Det skapade en sensation redan då, och där någonstans började den process som gjorde att det här föremålet inte bara är ett i raden av dinosaurieskelett.
Lord Avebury talar vid invigningen av Dippy 12 maj 1905.
Disneyfilm och politisk satir
Under efterkrigstiden får replikan sitt smeknamn och mytbildningen kring Dippy som nationell maskot tar fart: skelettet dyker upp i en rad barnböcker och en stor Disneyfilm, det får mycket medial uppmärksamhet, det används i politisk satir, i reklam och syns även i filmerna om Paddington.
Dippy syns bland annat på film. (Bilden är ett montage, samt beskuren)
Inte minst blir Dippy en turistmagnet på museet, en plats många britter har besökt under sin barndom och har starka minnen ifrån.
– Där är grunden lagd till Dippy som något nationellt, som något man förknippar med London. Det handlar mycket om nostalgi, beslutet att plocka bort Dippy sågs nästan som att museet ryckte undan mattan för människors egen självbiografiska historia.
Ut på turné
Vad hände då med Dippy? En kort tid efter proteststormen meddelade museet att skelettet skulle på turné, och Dippy on Tour var ett faktum. Under några år har replikan rest runt och visats upp i åtta städer i England, Wales, Skottland och Nordirland.
– Beskedet medförde att protesterna klingade av och byttes ut mot jubel. Det blev succé på alla ställen dit Dippy kom, med jättemånga besökare och uppmärksamhet i medierna. Lokala företag engagerades och skolorna gjorde massa projekt i samband med visningen. Då skedde också en transformation: dinosaurien, som hade varit förknippad med London och museet där, blev något brittiskt: ”The People’s Dinosaur”, som BBC kallade det.
Folkfest när Dippy gjort succé under sin första anhalt under turnén, i Dorchester, och ska åka vidare till nästa stad.
Ersattes av blåval
På museet i London ersattes Dippy av en blåval, som hänger ner från taket. Bytet förklarades med att en val är mer relevant i dag, och kan symbolisera hotet från bland annat artutrotning och klimatförändringar.
Men – efter sin långa turné är Dippy nu faktiskt tillbaka i museet, om än temporärt. Vad som händer med skelettet på sikt är mer oklart; beslutet försvåras också av att Dippy är över 20 meter lång och 4 meter hög.
– Det kan bli som vissa har befarat: att Dippy kommer att plockas ner och hamna i källaren, stuvas undan i några lådor, säger Björn Billing.
Ska bli bronsskulptur
En sak är dock klar och det är att Dippy ska stå modell för en bronsskulptur som ska stå permanent utanför Natural History Museum.
– Det är också ett tecken på att det här är en stark ikon som förknippas med museet. Det är få andra dinosaurieskelett som har blivit så laddade, som har personifierats på det sättet: som till och med har ett smeknamn. Dippy är ett unikt objekt, det är ett slags process från natur till kultur.
Replikan av Diplodocus monterad i Pittsburgh 1904 innan den skickades i lådor till London för installation året därpå. Personerna på bilden är de som var vetenskapligt och tekniskt ansvariga för projektet, William Holland och Arthur Coggeshall. Just detta foto användes flitigt som reklammaterial för dinosaurieskelettet.
Dinosaurie-rivalitet mellan länder
I historien om Dippy ryms också en viss rivalitet mellan Storbritannien och USA: det händer att amerikanska företrädare vill betona att ursprungsskelettet är amerikanskt och att stora dinosaurier framförallt hittas i USA, medan britterna å sin sida hävdar att dinosaurieforskningen startade i England och att just Dippy är något specifikt brittiskt.
– Hela min studie handlar mycket om nationell identitet och hur man har laborerat med nationalistiska idéer för att för att göra Dippy till ett stycke kulturarv. Där har det varit något slags dragkamp mellan Storbritannien och USA, vilket går i strid med Carnegies intentioner att skapa band och fredsallianser, säger Björn Billing.
Tidigare forskning har visat att exponering för luftföroreningar under spädbarnstiden inverkar negativt på lungfunktionen hos barn, ungdomar och unga vuxna. Det här är den första studie som visar liknande samband redan hos spädbarn.
I studien följdes 177 spädbarn i Stockholm. Barnens lungfunktion mättes vid cirka sex månaders ålder. Resultaten visar att de barn som varit mest utsatta för luftföroreningar hade en lägre lungfunktion vid sex månaders ålder i relation till samtliga tre luftföroreningar som ingick i analyserna. Vägtrafiken utgjorde den viktigaste källan till skillnaderna i luftföroreningsexponering mellan barnen.
– Vår studie bidrar till att etablera luftföroreningar som en riskfaktor för försämrad lungfunktion redan under spädbarnstiden när lungorna fortfarande är under utveckling, säger Björn Lundberg, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.
Luftvägsdiameter och lungvolym påverkades
Resultatet av studien visar att:
Lungfunktionsmått associerade med både luftvägsdiameter och lungvolym var negativt påverkade av exponering för luftföroreningar.
Vägtrafiken utgjorde den viktigaste källan till skillnaderna i luftföroreningsexponering mellan barnen.
Lungfunktionsnedsättningen motsvarande en genomsnittlig sänkning av den forcerade utandningsvolymen under en halv sekund på ca 9 ml och total utandningsvolym på ca 10 ml per interkvartil ökning av luftföroreningsnivån, bägge motsvarande ca 5 procent av medelvärdet för alla barn i studien.
På grund av korrelation i exponering för de tre luftföroreningarna var det inte möjligt att i detalj utröna effekten av var och en av dem.
Resultaten talar för att ytterligare åtgärder krävs för att sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter.
Enligt Göran Pershagen, som är professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, är luftföroreningsnivåerna i Stockholm jämförelsevis låga i ett internationellt perspektiv, vilket gör resultatet mer anmärkningsvärt.
– Det är alarmerande att även dessa nivåer förefaller ha en negativ lungfunktionspåverkan på spädbarn. Sammantaget med annan nytillkommen forskning talar våra resultat för att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter, säger han.
Så gjordes forskningen
Studien inkluderade 177 spädbarn i Stockholm som följdes med enkäter till föräldrarna efter födseln och därefter med mätning av barnens lungfunktion vid cirka sex månaders ålder.
Utomhuskoncentrationer av inandningsbara partiklar av olika storlek (PM2.5 och PM10) och kvävedioxid (NO2) beräknades för barnens bostadsadresser från födseln till lungfunktionsundersökningen.
Det som studerades var sambandet mellan exponering för luftföroreningar sedan födseln och lungfunktion vid sex månaders ålder.
Björn Lundberg, barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och doktorand vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, bjorn.lundberg@ki.se, Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, goran.pershagen@ki.se
– I tider av geopolitisk spänning ökar aktiviteten hos olika länders underrättelseorganisationer, säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.
Tillsammans med analytikern Jakob Gustafsson har Michael Jonsson gjort studien Espionage by Europeans 2010–2021 , där de analyserar öppet kända fall av infiltrations- eller insiderspionage. Totalt handlar det om 62 individer, varav 42 har fällts för spionage under den här tiden. Något som Michael Jonsson själv beskriver som ”toppen av ett isberg”.
– Vi har valt att använda oss av öppna källor, främst tidningsartiklar, för att slippa diskussionen om det verkligen handlar om spionage eller inte. Det är ett komplext ämne. Det finns väldigt lite data och behövs mer grundforskning. Detta är ett snävt urval men det ger ändå en relevant bild av läget.
Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall
Från den aktuella tidsperioden finns spektakulära exempel på operationer som tros ha genomförts av ryska underrättelsetjänster, som giftattacken i Salisbury, mordförsöket på en bulgarisk vapenhandlare och sprängningen av vapenförråd i Tjeckien. Den nya studien visar även att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa.
– Det är svårt att beskriva en typisk spion, men i vår studie är det helt klart en man med baltisk bakgrund. Det stämmer också att Ryssland är den absolut dominerande mottagaren av spionage i Europa. Sedan finns det olika typer av spioner, vilket vi i vår studie beskriver som olika kluster som ägnar sig åt spionage, säger Michael Jonsson.
Ett sådant kluster är män med en bakgrund inom militären eller underrättelsetjänsten. En annan grupp består av konsulter, forskare eller tjänstemän på en myndighet. Forskarna hittade också en grupp av småkriminella smugglare i Estland, som användes som spioner. Potentiella spioner kan också rekryteras bland de som är ”Rysslandsvänner” av ideologiska skäl.
– De mest värdefulla spionerna är sannolikt de som har tillgång till hemligstämplat material om stridskrafter, vapen och försvarsförmågan. Men du kan även vara intressant som spion om du har information om ny forskning, innovationer och ny teknik, säger Michael Jonsson.
Spionlivet är ganska oglamoröst
Vad är det då som gör att vissa tar steget och blir en spion? Studien har hittat vissa gemensamma nämnare; som en känsla av att känna sig förfördelad, hemma eller på jobbet, och att brottas med ekonomiska svårigheter.
– Det är personer som kan vara lite bittra över karriären, till exempel om de inte har befordrats som de har räknat med. Det finns vissa narcissistiska drag och rollen som spion får dem att känna sig viktiga och behövda. Vi såg även att flera hade problem med skulder, säger Michael Jonsson.
Rekryteringen av en ny spion börjar ofta försiktigt genom att underrättelseofficeren ber om oskyldig information som redan finns i öppna källor. Efterhand ökar kraven på information och då kan det ofta vara svårt att dra sig ur. Studien visar på några fall av utpressning och hot mot närstående när någon försöker dra sig ur.
– Till en början betalar man även för mindre värdefull information, så att spionen vänjer sig vid tillvägagångssättet. Underrättelseofficeren som hanterar spionen är också mycket vänskaplig för att skapa ett förtroende. Den som sedan ändå vill dra sig ur kan bli utpressad, till exempel har vi ett fall med estnisk spion med militär bakgrund som hade småbarn, där hans familj hotades, säger Michael Jonsson.
Det är en ganska oglamorös bild av spionlivet som beskrivs i studien och några enorma summor pengar handlar det heller inte om. En studie från USA visar att inte ens de mest välbetalda spionerna tjänade mer än en miljon dollar totalt.
– Givet det enorma risktagandet det innebär och de relativt begränsade ersättningarna i förhållande till insatserna är det ingen vidare bra affär att vara en källa. Det handlar snarare om en cynisk exploatering av sårbara individer. Vår studie handlar också om misslyckade spioner eftersom de alla har åkt fast.
På frågan om det inte finns någon sanning i alla spionfilmer och böcker med fala kvinnor, alkohol och lyxhotell svarar Michael Jonsson att de trots allt innehåller ett korn av sanning.
– För en viss grupp av spioner, främst de högst värderade källorna, sker överlämnandet av information ofta i tredje land. Då förekommer det alkohol, restaurangbesök och hotellvistelser. I fallet med svensken som spionerade på Volvo och Scania arresterades han till exempel på krogen med en stor summa kontanter på sig, säger han.
Krig föder fler spioner
Studien konstaterar att flest aktiva spioner finns i Norra Europa och i Baltikum. Sverige har i sammanhanget ett utsatt geografiskt läge. På frågan om hur många spioner det kan finnas i Sverige svarar Michael Jonsson att förutom spionen på Scania och Volvo är ytterligare två personer anhållna i väntan på rättegång i ett separat fall.
– Det går inte att säga, men Säpo räknar med att en tredjedel av personalen vid ryska ambassader brukar vara underrättelseofficerare. Det skulle innebära 10–15 personer på ryska ambassaden i Stockholm.
Michael Jonsson tror att fall av spioneri kommer fortsätta att öka, inte minst mot bakgrund av Rysslands krig i Ukraina. Historien visar att krig alltid föder fler spioner. Till exempel var Stockholm i neutrala Sverige en tummelplats för spioner under andra världskriget. I dag är troligen Bryssel med alla sina internationella institutioner en liknande plats.
– Det här är ett hot som vi måste ta på allvar! Och i takt med att det världspolitiska läget försämras kommer spionaget bara att öka. Bara sedan vi avslutade rapporten har det tillkommit ett flertal nya fall som sannolikt kommer att gå till rättegång, säger Michael Jonsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
