Forskarna har funnit förändringar i genernas struktur hos patienter med schizofreni när de har studerat så kallade copy number variants (CNV). Genetiska sjukdomar orsakas av en mängd olika möjliga förändringar i människans DNA. Den typ av mutation eller förändring som kallas CNV innebär att stora bitar av DNA kan finnas i flera kopior, vara försvunna eller omkastade. Vid vissa sjukdomar kan sådana förändringar i genomet vara skyddande, till exempel vid HIV infektion och malaria.
– Resultaten ger starkt stöd för att orsaken till schizofreni delvis kan relateras till effekterna av sådana strukturella genförändringar, både över hela genomet och vid specifika kromosomer, säger docent Christina Hultman vid Karolinska Institutet.
Under 2007 och 2008 har man genom att kartlägga hela genomet, så kallad Genomwide association studies, fått ett genombrott i den genetiska forskningen för bland annat diabetes och prostatacancer. Nu är det mycket som pekar åt att man även inom schizofreni kan stå inför ett genombrott under 2008 då upp till sju studier med sammanlagt 20 000 fall har genomförts. Ett viktigt steg är att sedan förstå de biologiska mekanismerna bakom ett komplext mönster av gener som kan kopplas till schizofreni och också så kallad epigenetik, det vill säga hur gener under livsspannet kopplas på och av.
– Vi tror på ett forskningsgenombrott inom en snar framtid kring psykiatriska sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och autism. Samtidigt vill jag betona att vid en så komplex sjukdom som schizofreni behövs det forskning om både genetiska och miljömässiga orsaker och om behandling och omhändertagande, säger Christina Hultman.
Schizofreni är en psykiatrisk folksjukdom. I Sverige finns idag cirka 35 000 personer som någon gång varit i slutenvård med diagnosen schizofreni och lika många som vårdats för andra psykossjukdomar.
Genom familjestudier, adoptionsstudier och tvillingstudier har man sedan länge vetat att det verkar finnas ärftliga orsaker till schizofreni. Risken bland både förstgradssläktingar (ens barn) och även andragradssläktingar hos personer med schizofreni är förhöjd. De senaste tio åren har sökandet efter specifika genetiska orsaker varit intensiv, men schizofreni har ett komplext ärftlighetsmönster och tidigare studier har inte varit entydiga. Olika forskargrupper har kommit med ett flertal olika förslag på gener som kan vara inblandade, bland annat gener som kontrollerar hjärncellers utveckling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Forskare, docent och psykolog Christina M Hultman Tel: 08-524 838 93 Mobil: 070-362 10 31 E-post: Christina.Hultman@ki.se Anhörig till deltagare i studien, Astrid Kiselman Tel: 018-55 74 87 E-post: Astrid.Kiselman@comhem.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel: 08-524 860 66 Mobil: 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom, där blodkärlens väggar förtjockas och blir mindre rörliga. Det kan orsaka blodpropp och andra hjärt-kärlsjukdomar. Man vet inte exakt vad som orsakar åderförkalkning, men immunsystemet spelar troligen en viktig roll. Forskarna misstänker att olika oxiderade former av det så kallade dåliga kolesterolet, LDL (low-density lipoprotein), bidrar till utvecklingen av sjukdomen. Nu har en forskargrupp från Karolinska Institutet visat, i samarbete med Lunds universitet, att en viss typ av naturligt förekommande antikroppar, anti-PC, som riktar sig mot LDL-molekylens fettdel spelar en viktig roll för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom. Fynden visar att individer som har låga nivåer av anti-PC har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Risken är speciellt hög hos män som utvecklar stroke, med en nära nog fyrfaldig riskökning.
Denna nyupptäckta riskfaktor, låga nivåer av anti-PC, är oberoende av tidigare kända riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och rökning.
– Våra fynd talar för att anti-PC kan användas som ett komplement till de traditionella riskfaktorerna för att förbättra diagnos och behandling. Dessutom utvecklar vi för närvarande anti-PC som ett vaccin mot åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, säger professor Johan Frostegård som har lett studien.
Studien baseras på data från 349 personer som någon gång under en 12-årsperiod har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke och 693 individer utan symtom på hjärt-kärlsjukdom. Forskningen är genomförd inom ramen för EU-konsortiet CVDIMMUNE, http://www.cvdimmune.com/, som leds av Johan Frostegård vid Karolinska Institutet.
Publikation:
“Low levels of IgM antibodies against phosphorylcholine – a potential risk marker for ischemic stroke in men.” Beatrice Sjöberg, Jun Su, Ingrid Dahlbom, Hans Grönlund, Max Wikström, Bo Hedblad, Göran Berglund, Ulf de Faire and Johan Frostegård. Atherosclerosis 2008, in press, accepted manuscript, available online 19 July 2008.
Pressbild: http://ki.se/pressbilder
För mer information, kontakta:
Professor Johan Frostegård
Institutionen för medicin, Huddinge
Tel: 08-585 897 87
Mobil: 070-735 23 82
E-post: Johan.Frostegard@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Barn som föds mycket för tidigt kan drabbas av förseningar av både den fysiska och psykiska utvecklingen. Men fram till nu har det varit okänt hur den tidiga födseln påverkar barnens käkleder och förmåga att tugga. Resultaten från de studier som hittills gjorts har inte varit entydiga, men den svenska studien som publiceras i september visar att 52 procent av de mycket för tidigt födda barnen behövde behandlas för bettavvikelser.
Motsvarande siffra för normalfödda barn var 37 procent. Barn med bettavvikelser, speciellt de med djupa bett, löper risk att skada sig själva i gommen. Det finns i dag ingen förklaring till varför de för tidigt födda barnen får dessa problem.
– Men vi kan konstatera att de mycket för tidigt födda barnen vid tio års ålder fortfarande väger mindre, har ett mindre huvudomfång och en mindre överkäke jämfört med andra barn, säger Liselotte Paulsson.
Barn med bettavvikelser behandlas med tandställning och Liselotte Paulsson menar att det är viktigt att de upptäcks så tidigt som möjligt av tandvården.
– När barnen är i 8 till 10 års ålder går det att med relativt små åtgärder styra tillväxten åt rätt håll.
Trots den ökade förekomsten av bettavvikelser drabbas inte för tidigt födda barn oftare av symtom på problemet i form av exempelvis smärta och huvudvärk jämfört med andra barn.
– Det känns skönt att kunna ge föräldrarna lugnande besked på den punkten och de ska också veta att bettavvikelserna går att behandla, säger Liselotte Paulsson som hoppas få följa barnen upp i tonåren.
– Det handlar om en grupp av barn som vi behöver öka vår kunskap om, om dem och deras utveckling.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Liselotte Paulsson på telefon 070-87 05 669 eller via mail: liselotte.paulsson@mah.se
Senare års forskning har visat att barn som föds mycket för tidigt, oftare än andra barn kan få inlärnings- och koncentrationsproblem. Deras sociala beteende kan också påverkas.
Problemen kan bli särskilt tydliga när det ställs stora krav på barnen, exempelvis när de ska undersökas av en tandläkare.
– Det är en stressfull situation för alla barn och de kan bland annat reagera med att bli okoncentrerade. För barn som är för tidigt födda kan det var extra svårt och det ökar risken för tandvårdsproblem bland dessa barn, säger Susanne Brogårdh-Roth, specialist i barntandvård och doktorand vid Malmö Tandvårdshögskola..
Med hjälp av tandvårdsjournaler har hon studerat hur barn i åldern 3 till 6 år, som fötts tre till fyra månader för tidigt, har reagerat när de behandlats av tandvården. Hon har sedan jämfört resultaten med en motsvarande grupp barn födda efter fullgången graviditet.
– Jag fann att det är dubbelt så vanligt med problem både vid den kliniska undersökningen och vid behandlingssituationer hos för tidigt födda barn jämfört med andra barn.
För att minska problemet behöver barnen förberedas noga av föräldrarna inför tandläkarbesöket. Tandvårdens personal måste också individualisera omhändertagandet av barnet och bland annat ge dem extra mycket tid, menar Susanne Brogårdh-Roth.
– För vi har sett att får barnen hål i sina tänder så kan det bli problem när de ska lagas. Det är därför extra viktigt med regelbunden tandborstning och bra kosthållning för att förebygga karies hos dessa barn.
Men problemet har i de flesta fall försvunnit när barnen kommit upp i skolåldern. Enligt Susanne Brogårdh-Roth kan det bero på att barnen mognat men också på att tandvården är duktiga på att ta hand om för tidigt födda barn.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Brogårdh-Roth på telefon 040-665 84 80, mobil 0734-25 95 00 eller via e-post: susanne.brogardh@mah.se
Genom att absorbera koldioxid från atmosfären, och från människans användning av fossila bränslen, fungerar världshaven som en gigantisk buffert för jordens livssystem. Länge har havets kemiska balans ansetts orubblig. I dag vet forskarna att pH-halten i havets ytvatten minskat med 0,1 enheter, eller 25 procent, bara sedan början av industrialiseringen för ett drygt sekel sedan. Forskarna Jon Havenhand och Michael Thorndyke vid Göteborgs universitet har tillsammans Jane Williamson och Fenina Buttler vid Macquarie Universitet i Sydney, Australien, studerat hur denna försurning påverkar det marina djurlivet.
I studien, som är en av världens första i ämnet, har de låtit havssjöborrar av arten Heliocidaris erythrogramma befrukta sig i vatten där pH-halten sänkts från normala 8,1 till pH 7,7. Det innebär en tre gånger surare miljö, och motsvarar den förändring som förväntas fram till år 2100. Och resultaten är alarmerande.
Som de flesta ryggradslösa djur förökar sig sjöborren genom att äggen frigörs och befruktas i den fria vattenmassan. Men i en surare havsmiljö minskar sjöborrens förmåga att föröka sig med 25 procent, eftersom dess spermier simmar långsammare och rör sig sämre. Lyckas befruktningen störs dessutom larvernas utveckling så att bara 75 procent av äggen utvecklas till friska larver.
–En minskning av fertiliteten med 25 procent är lika med en minskning av det reproducerande beståndet med 25 procent. Det återstår att se om andra arter visar samma effekt, men översatt till kommersiella och ekologiskt viktiga arter som hummer, krabba, musslor och fiskar skulle försurningen ge långtgående konsekvenser, säger Jon Havenhand, forskare vid Institutionen för marin ekologi och verksam vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö.
Sjöborren som forskarna studerat lever i södra Australien. Ur forskningssynpunkt är arten högintressant, eftersom dess skal är uppbyggt av kalk som bryts ned i surare miljöer.
–Arter med skelett eller skal av kalk drabbas speciellt hårt när pH-halten sjunker, genom att tillväxten minskar och dödligheten ökar. Men, och det är ett stort men, vi vet ännu för lite om försurningens effekter i haven och jag hoppas jag har fel om de bredare konsekvenserna av våra resultat, säger Jon Havenhand – som menar att behovet av mer forskning på global nivå är akut.
Forskningen kring försurningens effekter sker med stöd av Vetenskapsrådet, FORMAS och Australian Research Council. Artikeln Near future levels of ocean acidification reduce fertilization success in a sea urchin publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Current Biology.
Kontaktinformation
Kontakt: Jon Havenhand, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet: tele: 0761-15 52 29 jon.havenhand@marecol.gu.se samt Jane Williamson, Biological Sciences, Macquarie University, Sydney, Australia: tele: +61 2 9850 8167 jwilliamson@bio.mq.edu.au
Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, forskar på fiskars beteende. I sin senaste studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology and Sociobiology, undersöker de öringens förmåga att uppfatta och söka efter byten som kamouflerar sig. Kunskapen om hur ett bytes kamouflage påverkar jakten i ytliga vattenmiljöer är viktig bland annat för att förstå varför bytesdjur kamouflerar sig.
Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson har i sin forskning använt vild öring, som tränats att söka efter levande brunfärgade maggots – dels mot en brun bakgrund, dels mot en iögonfallande grön. Experimenten visar att om bakgrundsfärgen matchar bytets färg så tar det längre tid för fisken att hitta bytet, medan iögonfallande byten hittades snabbare. Slutsatsen av studien är att öringens uppfattningsförmåga är begränsad, och dessa begränsningar avgör hur effektivt arten hittar kamouflerade byten. Detta indikerar också att ett väl valt kamouflage ökar bytets överlevnadsförmåga även i naturliga miljöer.
Studien undersöker också förmågan att hitta byten relaterat till öringens storlek. Resultaten visar att mindre fiskar snabbare hittar iögonfallande byten än större fiskar, medan söktiden efter kamouflerade byten inte tycks påverkas av fiskens kroppsstorlek.
–En möjlig förklaring till detta är att små individer måste kompensera för lägre social status i gruppen, och därmed lägre tillgång till föda, genom att öka födosöksaktiviteten när de är ensamma, säger Jörgen I. Johnsson.
Den typ av experiment som Johnsson och Kjällman-Eriksson utfört kan i framtiden användas för att förklara varför olika individers jaktframgång varierar. Kanske får rönen också tillämpningar i sportfisket, där öringdragets färg och utformning är föremål för mycket spekulationer.
–Men alltför iögonfallande och onaturliga byten kan kanske skrämma fisken i vissa lägen, säger Jörgen I. Johnsson.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jörgen I. Johnsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet:
073-7780375
031-211411 (hem)
031-786 3665 (arbete)
Jorgen.Johnsson@zool.gu.se
Det finns starka bevis för att ett stort intag av mättade animaliska fetter medför en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Många forskare har därför förvånats över att massajer som lever som nomader i Kenya och Tanzania mycket sällan drabbas av hjärt-kärlsjukdom, trots att deras kost är mycket rik på animaliska fetter och fattig på kolhydrater.
Detta faktum, som har varit känt för forskare i 40 års tid, har lett till spekulationer om att massajerna är genetiskt skyddade mot hjärt-kärlsjukdom. Nu talar en unik studie, utförd av forskaren Julia Mbalilaki i samarbete med forskare från Norge och Tanzania, för att förklaringen snarare ligger i massajernas aktiva livsstil.
Resultaten bygger på undersökningar av livsstil, kost och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos 985 medelålders män och kvinnor i Tanzania, varav 130 var massajer, 371 bönder och 484 storstadsbor. I linje med tidigare studier visar resultaten att massajernas kost var rikare på animaliskt fett jämfört med böndernas och stadsbornas kost. Samtidigt hade massajerna den lägsta kardiovaskulära risken, det vill säga den lägsta kroppsvikten, det lägsta midjemåttet och det lägsta blodtrycket i kombination med en gynnsam blodfettbild.
Utmärkande för massajernas livsstil var också en mycket hög nivå av fysisk aktivitet. Massajerna gjorde av med 2500 kilokalorier per dag mer än basalbehovet, jämfört med 1500 kilokalorier per dag hos bönder och 891 kilokalorier per dag hos stadsbor. Enligt forskarna skulle de flesta västerlänningar behöva gå ungefär 2 mil om dagen för att uppnå en energiförbrukning som motsvarar massajernas.
Forskarna tror att massajerna skyddas av sin höga fysiska aktivitet och inte av någon okänd genetisk faktor.
Det här är första gången riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kartläggs hos massajer. Med tanke på att de rör sig extremt mycket framstår det inte längre som konstigt att massajer får litet midjemått och bra blodfettsbild, trots mängden animaliskt fett i kosten, säger Julia Mbalilaki.
Information om studien går ut i samband med Euroscience Open Forum i Barcelona 18-22 juli 2008.
Publikation: “Daily energy expenditure and cardiovascular risk in Masai, rural and urban Bantu Tanzanians”, Julia Aneth Mbalilaki, Zablon Masesa, Sigmund Bjarne Strømme, Arne Torbjørn, Høstmark, Jan Sundquist, Per Wändell, Annika Rosengren and Mai-Lis Hellenius, British Journal of Sports Medicine, online 3 Jun 2008, doi:10.1136/bjsm.2007.044966
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Mai-Lis Hellénius
Tel: 08-524 887 91, Mob: 070-439 01 92
E-post: mai-lis.hellenius@ki.se
Julia Aneth Mbalilaki
Mob: 073-974 06 42
E-post: Julia-Aneth.Mbalilaki@klinvet.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Mob: 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Krabbtaskan, Cancer pagurus, är den art av krabba som vi vanligen använder som maträtt. Krabban fiskas kommersiellt i stora delar av Europa – inte minst på Brittiska öarna där det årligen landas över 30 000 ton. Med landningar på omkring 400 ton, fritidsfisket inräknat, är Sverige i det sammanhanget ett utvecklingsland. Det svenska fisket kan jämföras med Norges, där man på tio år fyrdubblat krabbfisket till dagens 8 000 ton.
En avhandling vid Göteborgs universitet kastar nu nytt ljus över detta välkända samtidigt outforskade kräfdjur – och föreslår åtgärder för ett framtida hållbart krabbfiske.
Doktoranden Anette Ungfors, uppvuxen på Sturkö i Karlskrona skärgård, har i sin forskning funnit att krabbtaskan är en riktig långvandrare. Krabbhonor kan vandra över tio mil längs havsbotten – en märkt hona konstaterades ha flyttat sig hela 22,8 mil!
Vandringarna är förmodligen honornas sätt att kompensera för havsströmmarnas spridning av larvynglen. Genetiska analyser avslöjar också att det inte finns någon genetisk skillnad mellan krabbor i Kattegatt och Skagerrak: från södra Västkusten och ända till Ålesund i Norge, ett avstånd på ca 130 mil, hör Västerhavets krabbor alla till samma genetiska familj.
Kunskap om krabbans vandringar och genetiska bestånd är enligt avhandlingen avgörande för att kunna utarbeta en hållbar fiskeförvaltning av krabban.
Den totala mängden fångstbar krabba i Västerhavet kan uppskattas till mellan 4 000 och 8 000 ton, eller 10-20 miljoner krabbor. Ett sätt att säkra en hållbar förvaltning skulle kunna vara att lokal fiskeförvaltning införs, där en grupp fiskare får fiskerätten inom ett område eller till ett fiske och därmed mer värnar om ”sin” resurs.
Studier av krabbans könsmognad relaterat till storlek visar också att krabban med dagens minimimått riskerar att fiskas för tidigt, innan den hunnit reproducera sig. Därför föreslår avhandlingen ett nytt, större minimimått, samt vidgade flyktöppningar i fångstburarna.
Avhandlingen Fisheries biology of the edible crab (Cancer pagurus) in the Kattegat and the Skagerrak – implications for sustainable management försvarades vid disputation den 13 juni (handledare docent Per Nilsson, Institutionen för marin ekologi). Den 17 juli står krabbtaskan i fokus vid en populärvetenskaplig föreläsning på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö.
Kontaktinformation
Kontakt
Anette Ungfors, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet:
0709-797472
0526-686 88 (kontor)
0526-601 81 (hem)
Anette.Ungfors@marecol.gu.se
Huntingtons sjukdom är en ärftlig, neurologisk sjukdom som oftast börjar i 30-40 årsåldern och resulterar i ofrivilliga rörelser, psykiska problem och demens. Sjukdomen är för närvarande obotlig. Det finns heller inga effektiva behandlingar för att sakta ner sjukdomsförloppet, utan patienterna dör vanligtvis inom 20 år efter att de första symtomen uppträtt. I Europa drabbas ungefär 1 person av 10 000.
De svenska och brittiska forskarna har nu funnit att blodets nivåer av s k cytokiner – viktiga signalmolekyler i kroppens immunförsvar – blir förhöjda på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, flera år innan symtomen börjar.
Även de vita blodkropparna och mikroglia, hjärnans egna immunceller, visar en överaktivitet. I samtliga fall hänger förändringarna samman med förekomsten av det speciella, muterade proteinet.
– Förändringarna tyder på att en inflammation uppstått i hjärnan. Att det förekommer en inflammation vid nervdegenerativa sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons har man känt till en tid. Men vi är det första som visar att inflammationen vid Huntingtons sjukdom också påverkar resten av kroppen och kan mätas i blodet, säger docent Maria Björkqvist vid Enheten för nervcellsöverlevnad vid Lunds universitet.
Det är hon som genomfört studien tillsammans med dr Sarah Tabrizi i London. I London finns ett unikt material från många hundra Huntingtons-patienter, vilket är mycket med tanke på att Huntingtons är en så ovanlig sjukdom.
Forskarna har publicerat sin studie i tidskriften Journal of Experimental Medicine. De har nu gått vidare med studier av hur det aktuella, muterade proteinet utövar sin effekt i hjärnan.
Om man kan förstå exakt hur proteinet får immunförsvaret att överreagera, så kanske det i framtiden kan gå att stoppa eller bromsa dess effekt. Nyttan av nya läkemedelskandidater kan också lättare testas, nu när man funnit att sjukdomens utveckling avspeglar sig i patientens blod.
Kontaktinformation
Mer information Maria Björkqvist, tel 070-546 36 76, e-adress maria.bjorkqvist@med.lu.se.
Sjuksköterska Pernilla Pergert disputerade nyligen vid Karolinska Institutet med avhandlingen ”Facading in Transcultural Caring Relationship”. Avhandlingen består av fyra delar, del ett till tre fokuserar på hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv, medan den fjärde och sista delen behandlar föräldrarnas upplevelser. Studien är kvalitativ och bygger på djupintervjuer.
Forskningen visar att det finns flera hinder för vårdrelationen: språkliga, sociala, kulturella, religiösa, samt organisatoriska. Ett av flera exempel är när tolkar bara används i vissa samtal och att mycket information då går förlorad, till exempel i kontakter med sjuksköterskor. Familjer som drabbas av barncancer är i stort behov av kommunikation och ofta är de informella samtalen mycket väsentliga för att skapa relationer. För familjer med utländsk bakgrund går denna kommunikationsväg ofta förlorad. Dessutom saknas många gånger informationsmaterial på andra språk än svenska.
Föräldrarna känner ofta en maktlöshet i vården och i sin kamp mot barncancer. Familjer med utländsk bakgrund är en oerhört heterogen grupp. De får i princip samma vård som de svenska familjerna, men kan ibland uppleva många hinder för den viktiga vårdrelationen vilket påverkar hela vårdsituationen. Det finns många saker som kan förbättras, till exempel användandet av tolkar, inte bara för medicinsk information utan också för att skapa relation, säger Pernilla Pergert.
Barncancerfonden har finansierat forskningen som genomförts vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet. Barncancerfonden arbetar löpande för att förbättra situationen för de drabbade familjerna. Bland annat finns Pergert själv med i utbildningen av sjuksköterskor i barnonkologi – en utbildning som finansieras av Barncancerfonden. En ökad satsning på information ska också belysa problemet och öka kunskapen. Dessutom utvärderar Barncancerfonden vilka andra konkreta åtgärder som kan göras.
Vi arbetar för en jämlik barncancervård för alla familjer i Sverige som drabbas av barncancer. En bra vårdrelation med tillit är förutsättningar för ett gott samarbete och en bra vård. Pergerts forskning visar att här fortfarande finns mycket att göra för familjer med utländsk bakgrund. Det krävs ökad kunskap inom vården samt konkreta åtgärder för att förbättra situationen, säger professor Olle Björk, generalsekreterare vid Barncancerfonden.
Avhandling: ”Façading in transcultural caring relationships: Healthcare staff and foreign-born parents in childhood cancer care”, Pernilla Pergert
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Olle Björk, professor i barnonkologi vid Karolinska Institutet och generalsekreterare Barncancerfonden, 08-584 209 10, olle.bjork@ki.se
Pernilla Pergert, leg. sjuksköterska, Med dr. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, 070-664 48 07, pernilla.pergert@ki.se
Jessica Runemark, informatör Barncancerfonden, 08-584 209 24, jessica.runemark@barncancerfonden.se
Presskontakt Karolinska Institutet, 08-524 860 77, pressinfo@ki.se
Forskning.se:s sommarlänkar
Här har vi samlat tips om nyttiga, lärorika och roliga alternativ till sommaraktiviteter utanför badstrand och hängmattan.
Badvatten
Hur mäter man badvatten? Hur värms sjöar upp? Vad betyder pålandsvinden? Detta och mycket mer kring badande och sjöar kan du läsa om på SMHIs webbsida.
Vattenkikaren
Vattenkikaren har tips på böcker, länkar och spännande undersökningar som barnen kan ägna sig åt vid hav och strand. Här visas också prov på hur många olika organismer som kan dölja sig vid klippstränder, sandstränder och i vattnet runt om i vårt land. Plocka fram förstoringsglaset och börja leta! Vattenkikaren produceras av Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid Göteborgs universitet.
http://www.vattenkikaren.gu.se/inspira/inspira.html
Linnéherbariet
Linnéherbariet på Naturhistoriska riksmuseet har cirka 4 000 herbarieark som tidigare endast varit åtkomliga för forskare. Nu finns de flesta av dessa ark presenterade på museets webbsida.
http://linnaeus.nrm.se/botany/fbo/welcome.html.se
Artdatabank
På Artdatabanken, vid Sveriges lantbruksuniversitet kan du läsa om så kallade rödlistade arter. Där finns data om över 4 000 hotade och sällsynta växter, svampar och djur.
Humlor
Läs om olika humlearter och om hur humlor gör. Materialet på Humlesidan har tagits fram inom Svenska vildbiprojektet på ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala med stöd av Världsnaturfonden WWF.
Svampboken
Naturhistoriska riksmuseet presenterar ett antal svampgrupper och visar bilder av några arter ur varje grupp. Du hittar goda matsvampar, giftiga svampar och arter som ibland förväxlas med matsvampar.
UV-strålning och sol
På Strålsäkerhetsmyndigheten hittar du fakta om sol och ultraviolett strålning, aktuella UV-index samt tips och råd.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/
Allergi
Rinner näsan, kliar det i ögonen under sommaren? Då kan du vara allergisk mot pollen. På Utbildningsradions hemsida kan du lära dig vad allergi är och vad man kan göra åt det.
http://www.ur.se/allergi
Väder
Vädret kan ställa till stor förtret under sommaren. På webbplatsen Vattenkikaren, som är producerad vid Göteborgs universitet, kan du studera vad som påverkar vädret och hitta experiment om väder.
Järnålder, medeltid
Kulturhistoriskt intressanta platser beskrivs av Riksantikvarieämbetet. Läs om skeppssättningar från järnåldern, medeltidsborgar, slott och gravfält – Sverige har en rikedom av kulturhistoriska miljöer. Upptäck spåren från det förflutna och låt dig inspireras till att lära mer om vårt kulturarv och vår historia.
Vikingasommar på Historiska museet
På historiska museet kan du i sommar prova på brödbak, vikingatida hantverk, lekar och spel. Det finns även möjlighet att bli arkeolog för en dag. Du får hjälp av museets arkeologer samt får låna utrustning på plats.
http://www.historiska.se/
Vikingar, pirater och indianer
Är du intresserad av vikingar, pirater eller indianer? På Unga faktas hemsida presenteras på ett roligt och intressant sätt fakta om vikingar liv och leverne.
Glimmingehus, säsongsprogram
Bland årets evenemang finns vandringsteater i borgen, en humoristisk och humorfylld föreställning kallad ”Skallgång”. Det finns även möjlighet att ägna sig åt medeltida bågskytte där man får prova på att skjuta med pil och båge på gammalt vis. Det årligt återkommande tornerspelet, filmvisning och skymningsvandring är andra aktiviteter som finns på Glimmingehus.
Arkeologiska utgrävningar
Information om aktuella arkeologiska utgrävningar finns på Riksantikvarieämbetets hemsida.
http://www.arkeologiuv.se/
Hällristningar
På Vitlycke museum hittar du exempelvis utställningar, en rekonstruerad bronsåldersgård och bildspel. I anslutning till Vitlycke museum finns Vitlyckehällen som är en av landets största hällar. Den är också världens kanske mest kända enskilda hällristning, och den mest besökta.
Runskolan
Frågor och svar om runor hittar du på Runskolan, Riksantikvarieämbetet.
Museum Gustavianum i Uppsala
På Museum Gustavianum i Uppsala kan du lära dig att bli en molnspanare i sommar. Lär dig hur de ser ut och vad de heter men också om moln i konsten. I museet visas också det Augsburgska konstskåpet, vikingatida fynd, universitets historia, mumier och mycket mer.
Vetenskapsradion på stranden
Nu kan du lyssna på Vetenskapsradion på stranden eller i skogen. Sveriges Radio erbjuder nämligen poddradio, en tjänst som gör det möjligt att ladda ner radioprogram och lyssna på dem i exempelvis mp3-spelaren eller mobiltelefonen.
Svenska Science Centers
Science Centers kan beskrivas som interaktiva tekniska rum med syfte att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Här finns stora maskiner och apparater, interaktiva experiment och mycket mer. De svenska centren finns över hela landet och kan med fördel besökas en regnig sommardag.
Guidade visningar i Falu gruva
I gruvan visas du runt i orter, schakt och sänken från gången tid. I gruvan finns hisnande djup och väldiga salar. Arbets red skap, stegar och trappvägar från förr ger talande bevis för det hårda arbetet gruvarbetarna hade.
http://www.falugruva.se/sv/Kopparberget/Start/
Bli barn för en dag i Östersund
Klä dig som förr, tala, arbeta och leka som förr och möta djur? För en dag kan du få du leva i en annan tid. Du får ett nytt namn, och du kan låna historiska kläder.
Lovande framsteg i stamcellsforskningen
Henrik Semb har ofta, i föredrag, diskussioner och intervjuer, betonat att det dröjer minst 15-20 år innan någon rätt kan guida en stamcell i alla de vägval som leder till en färdig insulinproducerande betacell. Men nu är han mer optimistisk rörande tidsaspekterna kring stamcellsforskning.
Förhandlares kommunikativa kompetens
Mats Landqvists forskning beskriver hur vi använder språket och vilken betydelse språkanvändningen har för exempelvis resultatet av en förhandling. Forskningen har fokus på metakommunikation, det vill säga språkliga uttryck för kommunikativ medvetenhet.
Spårning och begränsning av utsläppen av kemikalier
Vi omger oss med hundratusen kemikalier i vår dagliga miljö och nya kommer ständigt. Deras långsiktiga påverkan på djur och natur vet vi mycket lite om. Anna Ledin är ny professor i Tema vatten med just dessa frågor som sitt forskningsområde.
Det är inte eleverna det är fel på utan matteundervisningen
Svenska elever är inte usla i matte men det är bekymmersamt att så många elever inte klarar målen. En förändra matematikundervisning behövs för att svenska elever ska prestera bättre, säger Johan Lithner, professor i matematikdidaktik.
Nyligen presenterade hon sina rön i en doktorsavhandling. Målsättningen var att studera hur den ökande urbaniseringen påverkar den biologiska mångfalden när det gäller humlor. Trivs humlor i stadsmiljöer? Hur många arter söker sig dit?
– Humlor har en viktig ekologisk funktion under vår och sommar. Både vilda växter och odlade grödor är beroende av att insekter och andra djur hjälper till med pollineringen för att bära frukt, säger Karin Ahrné.
– Humlor besöker gärna våra blommande fruktträd och bärbuskar på våren och försommaren, till glädje för många människor eftersom det förbättrar skörden senare på säsongen. Men om vi vill fortsätta att ha humlor såväl i staden som i våra ytterområden måste vi erbjuda dem en bra miljö. Den förtätning som sker i många städer gynnar inte humlorna.
Olika grönområden studerades
Studierna har gjorts i stadsnära grönområden i Stockholm med omnejd. I en av studierna undersöktes förekomsten av humlor i koloniträdgårdar i centrala Stockholm såväl som i mer lantliga omgivningar norr om staden för att ta reda på hur humlor påverkas av ökande urbanisering.
I en annan studie jämfördes förekomsten av humlor och fåglar i tre olika typer av grönområden i centrala Stockholm; koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar.
För att få kunskap om hur de olika grönområdena sköts gjordes intervjuer med de personer som planerade och utförde arbetet i parker, kyrkogårdar och koloniträdgårdar. Det visade sig att störst kunskap om ekologi fanns hos de personer som har kolonilotter. Dessa odlare visade också störst intresse av att plantera växter och vidta andra åtgärder för att gynna förekomst av humlor och fåglar.
Behov av boplatser
Om humlorna ska trivas måste grönområdet ha en viss karaktär visar forskningen. Valet av växter spelar roll och det får gärna finnas lite skräpiga områden med högre gräsvegetation där humlor kan finna boplatser och inte enbart kortklippt gräs.
Humlor är så kallade generalister och besöker ett stort antal olika växtarter. I trädgårdar lockas de bland annat av olika typer av kryddväxter t ex kungsmynta, salvia, timjan och lavendel, men även andra trädgårdsväxter som lupiner, stockrosor, riddarsporre, stormhatt, bolltistel med flera är attraktiva för humlor. I de 16 koloniträdgårdarna som Karin Ahrné besökte registrerades totalt 13 arter humlor, som mest 11 arter på en och samma plats.
-Artrikedomen påverkades av landskapet som omgav de studerade grönområdena. Antalet arter av humlor minskade när mängden hårdgjord yta i det omgivande landskapet ökade. Intressant nog hittades ändå relativt många arter i koloniträdgårdar också i centrala Stockholm.
Hur många individer av varje art Karin Ahrné hittade, påverkades främst av vilken typ av koloniområde det var, stuga eller bara odlingslott, och av vilka växter som odlades. De flesta arterna var vanligare i koloniträdgårdar med odlingslotter och gynnades av att man odlade växter av familjerna Lamiaceae (t ex kungsmynta, salvia, mynta och lavendel) och Fabaceae (ärtväxter som rödklöver och lupiner).
Sämst miljö i parker
I den jämförande studien av koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar var det ingen skillnad i artrikedom av humlor. Däremot var antalet individer betydligt högre i koloniträdgårdar än i parker och kyrkogårdar, vilket främst berodde på en högre blomrikedom i koloniträdgårdar. Den sämsta miljön erbjöds i några av de parker som ingick i studien. Gemensamt för dessa områden var att de erbjöd en ganska torftig miljö för humlorna.
– Jag tror att det går att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.
– Men den totala mängden grönområden i staden är också betydelsefull. Om ett grönområde blir alltför isolerat kan det inte längre nås av humlor och andra bin oavsett hur blomrikt området är.
För mer information: Karin.Ahrne@ekol.slu.se
Pressbilder finns att hämta:
http://www2.slu.se/press/2008/gronahagern.jpg
Bildtext: Gröna hägerns koloniområde i Täby, ett av grönområdena som ingår i studien om hur humlorna påverkas av urbanisering. Foto: Karin Ahrné, SLU
http://www2.slu.se/press/2008/smedby.jpg
Bildtext: Humlor föredrar gärna koloniområden som erbjuder en mångfald av växter. Här Smedby koloniområde i Upplands Väsby. Foto: Karin Ahrné, SLU
http://www2.slu.se/press/2008/IMG_0237.jpg
Bildtext: Humlearten Bombus muscuorum på Kärleksört. Foto: Karin Ahrné, SLU
www.slu.se
Kontaktinformation
Karin.Ahrne@ekol.slu.se
För tredje året i rad gör SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) en prognos för tillgången på blåbär i landets skogar. Uppgifterna bygger på observationer gjorda av den landsomfattande Riksskogstaxeringen och de skogliga försöksparkerna och avser skogar med förekomst av blåbärsris. Bärprognoserna är en del av programmet Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Årets prognos lovar som sagt gott för bärplockarna i Norrland.
– Det ser ut att bli ännu fler bär än förra året, vilket innebär ett nytt rekordår sedan vi började våra observationer år 2003, säger Göran Kempe vid Riksskogstaxeringen.
Men i Götaland och Svealand tycks bärtillgången bli mycket dålig. I Svealand betyder det andra året i rad med en dålig blåbärsskörd, i Götaland en störtdykning från 2007 års rekordtillgång.
– Det ser ut som om de flesta blommorna i Götaland försvann redan före kartbildningen, förmodligen som en effekt av först ett par kraftiga frostnätter i maj mitt under blomningen. Sedan har torkan gjort sitt under senare delen av maj och början av juni, säger Ola Langvall vid Asa försökspark.
– Det verkar som om även Svealand till viss del har drabbats av detta. Nu hoppas vi på lagom med värme, sol och regn i norra Sverige, så att blåbären kan växa till sig ordentligt innan de mognar. I söder har de fåtaliga bären redan mognat och där kan knappast bra väder förbättra situationen.
Prognosen ger en översiktlig bild av blåbärstillgången i respektive landsända. I kartan redovisas genomsnittligt antal blåbär per kvadratmeter för landsdelarna; den lokala variationen i bärtillgång är dock stor. Det finns exempelvis indikationer på att de östra delarna av Mellannorrland får sämre med blåbär än övriga Norrland, troligen som följd av att torkan under maj månad även drabbade denna del av landet.
– Genom att kombinera uppgifter om bärens genomsnittliga vikt från försöksparkerna med Riksskogstaxeringens uppgifter om bärantal kan nu den årliga bärproduktionen uppskattas. Preliminära beräkningar visar på en årlig produktion av cirka 300 miljoner kg blåbär. Detta är i nivå med blåbärsproduktionen under mitten av 1970-talet enligt en tidigare specialinventering i Riksskogstaxeringen, förklarar Göran Kempe.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Ola Langvall
Försöksledare Asa försökspark
Telefon: 0472-26 31 80
Anknytning: 47 16
Mobil: 0706-00 52 26
e-post: Ola.Langvall@esf.slu.se
Göran Kempe
Försöksledare Riksskogstaxeringen
SLU i Umeå
Telefon: 090-786 82 98
e-post: Goran.Kempe@srh.slu.se
Länkar till karta och diagram:
http://www2.slu.se/press/2008/blabar08_karta.jpg
http://www2.slu.se/press/2008/blabar08_diagram.jpg
SLU
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys. SLU bedriver verksamhet över hela landet med utgångspunkt i de fyra huvudorterna Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. SLU har 3 000 anställda, 6 000 studenter och omsätter 2,5 miljarder kronor.
Neuroendokrina tumörer är en cancerform som förekommer bland annat i sköldkörteln och mag/tarmkanalen.
På den neuroendokrina tumörcellens yta sitter så kallade somatostatin-receptorer som binder hormonet somatostatin. Genom att tillverka konstgjort somatostatin och på det fästa ett radioaktivt ämne kan man skapa ett radioaktivt läkemedel som söker sig till tumörceller i hela kroppen när man sprutar det i blodet. När läkemedlet når tumörcellen binds det och tas in i celler. På så sätt kan man behandla både cancer som har spritt sig, och tumörer som är så små att de ännu inte har upptäckts.
I dag har över 500 cancerpatienter med neuroendokrina tumörer behandlats på detta sätt. Resultaten visar att tumörerna krymper i en stor andel av patienterna och att sjukdomssymtomen lindras. Men få patienter botas helt.
En avhandling vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, visar hur metoden kan optimeras så att fler patienter kan bli helt fria från tumörer.
Doktoranden Jenny Oddstig, uppvuxen i Kristianstad och numera anställd vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, har i laboratorieförsök konstaterat att redan bestrålade tumörer kan ha ett dubbelt så stort upptag av det radioaktiva läkemedlet vid behandling.
Idag ges ofta fyra behandlingar med ca åtta veckors mellanrum. Genom att minska tiden mellan behandlingarna, alternativt att ge en liten mängd radioaktivt läkemedel innan varje behandling, skulle en större andel av det radioaktiva läkemedlet kunna bindas till tumörceller.
Detta ökar möjligheten att bota patienten. För att ytterligare optimera behandlingen är det viktigt att veta hur radioaktiviteten fördelar sig inom en tumör. Idag utgår man från en jämn aktivitetsfördelning – resultaten i Jenny Oddstigs forskning visar att fördelningen kan vara ojämn. Därmed fördelas stråldosen olika till olika delar av en tumör, vilket gör det svårare att helt slå ut alla tumörceller. Detta bör också tas hänsyn till för en effektiv behandling.
Avhandlingen Therapeutic Effects of 177Lu-octreotate on Somatostatin-Receptor-Expressing Tumours försvarades vid en disputation den 30 maj.
Kontaktinformation
Kontakt
Jenny Oddstig, Avdelningen för radiofysik, Göteborgs universitet
Tel arbete: 040-331083
Mobil: 0730-671414
Musiker som vill få skivbolag intresserade av sin musik och få respons på den, stolta föräldrar som vill visa upp sina barn, vänner som lägger ut bilder från gemensamma fester, personliga bloggar….
Internet vimlar av sociala sajter, s.k. communities, bloggar och nätverk, där fildelning ständigt pågår helt lagligt eftersom det är upphovsmännen själva som delar med sig, antingen det gäller musik, bilder, filmer, eller personliga data.
I sin avhandling i datavetenskap har sociologen Jörgen Skågeby studerat den här företeelsen utifrån klassisk gåvoteori: Varför ger man gåvor, vad ger man, till vem och hur?
– Fildelning sågs länge enbart som ett sätt för unga att få media gratis. Men med den växande sociala interaktionen uppstår nya sätt att dela med sig, snarare än att ”bara ta”.
På Internet blir det ofta tydligt vem som är kompis och vem inte, konstaterar han, mycket tydligare än i verkligheten. I ett datorstött nätverk är gränserna ofta inte lika flytande som i verkligheten.
De flesta fildelare vill inte sprida allt till alla digitala kompisar. En rad sociala dilemman uppstår som man försöker lösa genom att upprätthålla olika nivåer i kollektivet. En bild kanske sprids till alla kompisar, medan de personliga kommentarerna till bilden förbehålls den närmaste kretsen. Problem kan uppstå när tekniken inte tillåter en alltför detaljerad uppdelning av nätkompisarna.
I en del forum växer också normer fram som stimulerar fildelning, exempelvis att du måste ge något själv för att få ta del av det som andra ger.
Gåvorna är delvis av en ny typ. Förutom musik, filmer och bilder kan man dela med sig av sådant som expertis, lagringsutrymme och bandbredd.
Den fråga som alltid uppstår kring dessa fenomen är ju: Vilka är det som ständigt sitter vid sina datorer och förser världen med filer? Och hur hinner de?
– Det är människor i alla åldrar och samhällsklasser, svarar Jörgen Skågeby, och könsfördelningen är jämn. Men hur de hinner – ja, där har jag inget riktigt bra svar.
Och han berättar om hur TV-serier spelas in, textas till engelska och skickas ut i världen av några japanska entusiaster, en tidskrävande syssla där det är otydligt vad de får tillbaka.
– Teorin om economic man tycks i alla fall inte stämma på nätet, säger han.
Fotnot: Teorin om ”economic man” ser människan som en rationell och nyttomaximerande individ, som inte gör något om det inte är till uppenbar nytta för henne själv.
Kontaktinformation
Jörgen Skågeby disputerade den 10 juni. Han nås på telefon 0737-090420, e-post: j.skageby@tele2.se
Kan det vara så enkelt att en administrativ omorganisation är avgörande för att vi ska kunna reagera på tidiga varningssignaler, undvika en ekologisk kollaps och kunna säkerställa naturens förmåga att generera livsviktiga ekosystemtjänster, som till exempel vattenrening och fiskproduktion?
Det menar de svenska forskarna Per Olsson och Carl Folke från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Tillsammans med Terry Hughes vid James Cook-universitetet i Australien har de undersökt hur förvaltningen av Stora Barriärrevet har utvecklats sedan slutet av 1990-talet.
– Kärnan i det här problemet är att världens korallrevskris egentligen är en förvaltningskris. Det behövs ett nytänkande hos de myndigheter och andra organisationer som förvaltar dessa känsliga ekosystem som stressas allt mer av klimat- och miljöförändringar, säger Per Olsson och fortsätter:
Förvaltningen av Stora Barriärrevet, ett område stort som Kalifornien, har fram till nu handlat om att skapa reservat för att skydda enskilda arter och känsliga områden. I slutet av 1990-talet försämrades tillståndet för de känsliga korallreven i en oroväckande takt och både den biologiska mångfalden och de samhällen som är beroende av denna mångfald hotades.
Den ansvariga myndigheten, Great Barrier Reef Marine Park Authority, insåg att situationen krävde radikala åtgärder. En ny organisation och nya samarbeten utvecklades, vilket bland annat förde med sig att ett nytt förvaltningssystem (ekosystembaserad förvaltning) växte fram där helhetstänkande står i fokus och där människan och naturen ses som integrerade delar i ett och samma system.
Med ett nytt synsätt förändrades utformningen av de marina naturreservaten. Den mest synliga och kontroversiella förändringen var att området med fiskeförbud blev fem gånger större, en ökning från 6 till 33 procent av det totala korallrevsområdet. Utifrån tidigare forskning om var det finns unika levnadsplatser för djur och växter skapades ett antal nya skyddade zoner där fokus låg på att bevara den biologiska mångfaldens funktioner och ekosystemtjänster, snarare än bevarandet av enskilda arter. Det är denna övergång, från en förvaltningsform till en annan, som forskarna nu har studerat.
– De storskaliga och snabba miljö- och klimatförändringar vi nu ser runt om i världen kräver en högre grad av flexibilitet och förmåga att ta till sig ny kunskap för att kunna anpassa sig till ständigt nya miljöutmaningar. Just det har den ansvariga myndigheten för Stora Barriärrevet lyckats med på ett unikt sätt, berättar Per Olsson som fortsätter med att berätta att ökad kunskap om det ledarskap och de strategier som gjorde förändringarna möjliga skapar helt nya förutsättningar att bedriva ett långsiktigt hållbart miljöarbete även på andra håll i världen.
Ett liknande svenskt exempel är Kristianstads Vattenrike, där det i förvaltningsarbetet finns en gemensam grundsyn och där samarbeten mellan alla inblandade aktörer i området visat sig vara mycket mer effektivt än att via lagstiftning öka skyddet för enskilda arter eller områden.
– Både Kristianstads Vattenrike och Stora Barriärrevet är exempel på hur man bättre integrerar mänskliga behov och samhällsutveckling med naturens begränsningar, säger Professor Carl Folke som är forskningschef vid Stockholm Resilience Centre.
Om Stockholm Resilience Centre
Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet är idag Sveriges starkaste forskningsmiljö för tvärvetenskaplig miljöforskning för hållbar utveckling, och är ett gemensamt centrum mellan Stockholms universitet, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien, och Stockholm Environment Institute. Centret etablerades 1 januari 2007 med finansiering från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Se hemsida http://www.stockholmresilience.su.se
Kontaktinformation
Per Olsson, forskare, Stockholm Resilience Centre, tfn., 073-644 09 04, e-post per.olsson@stockholmresilience.su.se
Carl Folke, forskningschef, Stockholm Resilience Centre, tfn. 070-845 01 02, e-post carl.folke@beijer.kva.se
Professor Terry Hughes, CoECRS och James Cook University, tfn. +61 400720164
