Beröring som behandling är en gammal metod som använts under århundraden inom den österländska läkekonsten. Begrepp som taktil beröring, massage och stimulering är betydligt mer sentida och används sedan 1980-talet i Sverige som en komplementär metod bland annat vid vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, och till personer med demenssjukdomar eller olika former av funktionsnedsättningar.
Taktil beröring betyder att beröring av huden på ett mjukt sätt med lätta strykningar med hela handflatan.
Det var när Maria Henricson läste till onkologisjuksköterska hon stötte på
begreppet för första gången.
– Jag blev intresserad och utbildade mig till beröringsterapeut, berättar Maria Henricson som sedermera slogs av idén att det kanske skulle kunna gå att applicera metoden inom intensivvården. Därmed hade det första fröet till avhandlingen såtts.
Att hamna på intensiven är en traumatisk upplevelse för de flesta av oss. Patienter som är akut svårt sjuka och i behov av intensivvård utsätts för stress och diverse obehag från sjukdom, skada, miljö, behandlingar och det faktum att de är i behov av andningshjälp med respirator. Att vårdas i en högteknologisk miljö och dessutom konstant vara övervakad av apparatur kan i sin tur leda till oro, ångest, rädsla och känsla av utsatthet.
Det är inte svårt att tänka sig att det skulle vara skönt att mitt i all uppståndelse få behandling som dämpar oro och istället ger välbehag, stimulerar det kroppsegna lugn-och-ro-hormonet oxytocin.
Maria Henricson berättar att, vad som är känt, är det inte någon som studerat taktil beröring på vuxna i behov av intensivvård tidigare. Enligt Maria
Henricson är hennes avhandling den första av sitt slag som skrivs i Sverige.
I sin forskning har Maria Henricson arbetat med två sjukhus som bas för en av delstudien; ett länssjukhus och ett universitetssjukhus. På respektive sjukhus intensivvårdsavdelningar har ett antal slumpvis utvalda patienter indelats i en beröringsgrupp och i en kontrollgrupp. Patienterna i kontrollgruppen har, under de fem dagar studien har pågått, fått den omvårdnad som normalt ges till
intensivvårdspatienter.
– Vi vet att intensivvårdspatienter behöver lugn och ro. Vid de flesta intensivvårdsavdelningar avsätts en timma eller två då patienterna får vara i
fred, vila och kanske lyssna till rogivande musik, beskriver Maria Henricson.
Patienterna i beröringsgruppen gavs, utöver vilan och musiken, taktil beröring varje dag under en timmes tid.
– Första dagen började vi med att bara beröra händerna och fötterna för att patienterna skulle få känna efter vad detta innebar att få taktil beröring. Om patienten inte tyckte om att vi rörde vid dem kunde detta observeras på patienternas mimik och kroppsspråk eller övervakningsutrustningen i form av förhöjt blodtryck eller puls, förklarar Maria Henricson. Andra dagen berördes händerna, fötterna och magen och dag tre till fem behandlades hela framsidan av kroppen.
Behandlingen utfördes av undersköterskor och sjuksköterskor på de berörda avdelningarna som utbildats till beröringsterapeuter.
I samband med beröringen genomfördes observationer och mätningar av patienternas puls, blodtryck, blodsocker, ångest, läkemedelsförbrukning och vakenhetsgrad samt nivåerna av oxytocin i blodet.
Vad är det som händer när en patient ges taktil beröring?
– Jag antar att det sker en kedjereaktion. Vid beröringen utsöndras oxytocinet som gör att patienten blir lugn, observeras för lägre ångestnivåer och kräver då inte lika mycket lugnande läkemedel.
– Tyvärr visar min studie få signifikanta skillnader. Därför är det viktigt att detta område utforskas ytterligare i framtiden. Det behövs fler och större studier för att kunna få vetenskapliga belägg för att taktil beröring kan användas som ett komplement i omvårdnaden av intensivvårdspatienter, menar Maria Henricson.
– Men det är också viktigt att säga att resultaten i min studie kan vara relevanta för den kliniska verksamheten. Patienterna berättar i intervjuer, efter att de kommit hem från sjukhuset, att de kunde njuta av den taktila beröringen även om de var svårt sjuka och beskrev att kroppen vaknade till liv, tiden stod stilla och omgivningen försvann för ett ögonblick.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter till Maria Henricson
E-post: maria.henricson@hb.se
Telefon: 033-4355995
Tidigare har den svensk-estniska forskargruppen under ledning av bland andra Malin Fagerås Böttcher, docent i immunologi vid LiU, publicerat resultat som visade att dammet i estniska hushåll innehöll mer bakterier än svenska – samtidigt som de estniska barnen var praktiskt taget fria från allergiska symtom.
Nu kommer nya resultat som ger en förklaring till sambandet mellan överdriven renlighet och uppkomst av allergi, den så kallade hygienhypotesen.
– När vi undersökte salivprover från 108 estniska och 111 svenska barn visade det sig att de estniska hade en molekyl som skyddar antikropparna i slemhinnan, en så kallad sekretorisk komponent. Den saknades till stor del hos de svenska barnen, säger Sara Tomicic, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling 15 maj.
Det är första gången detta samband klarläggs i en studie på människor.
Slemhinnorna är den viktigaste vägen in i kroppen för främmande och sjukdomsalstrande partiklar. När en sådan partikel, ett antigen, tar sig in möts det av en antikropp som hindrar det från att orsaka skada. Men om antikroppen saknar sitt skydd bryts den ned av matsmältningsenzym, antigenet får fritt spelrum och allergiska symtom kan uppstå.
För att den sekretoriska komponenten ska kunna utvecklas behöver immunsystemet utsättas för infektioner i småbarnsåren. De estniska barnen i studien hade också fler infektioner än de svenska.
Forskarna drar nu slutsatsen att den traditionella livsstilen i länder som Estland – med mindre noggrann städning, trängre boende och mer kontakt med husdjur – gynnar utvecklingen av ett fullödigt immunsvar hos barn upp till två år. Men i takt med att den ”västliga” livsstilen slår igenom ökar nu andelen allergiska barn även i Estland.
– Ett praktiskt råd till föräldrar är att man kanske inte ska vara så rädd för att låta sina små barn utsättas för lite smuts, husdjur och olika födoämnen. Man kan också förebygga allergi genom att ge lactobaciller till gravida och spädbarn, säger Malin Fagerås Böttcher.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sara Tomicic 013-222900, 0709-731747, sarto@imk.liu.se
Malin Fagerås Böttcher 013-229538, 0709-549759, malfa@imk.liu.se
När en stjärna bildas dras ett enormt gasmoln samman under gravitationskraften. Processen frigör stora mängder energi som måste föras bort för att sammandragningen ska kunna fortsätta. I denna process är molekyler mycket effektiva, eftersom de strålar ut energi.
Att förstå hur molekyler bildas och förstörs är därmed avgörande för att vi ska förstå hur stjärnor föds, och hur den interstellära rymden utvecklats.
Den första fleratomiga molekylen som upptäcktes i rymden var ammoniak – ett ämne med en mycket kraftig och stickande doft. Ammoniakens förekomst och sammansättning i rymden har dock förbryllat forskarna. Andelen ammoniakmolekyler som innehåller tungt väte (deuterium) är nämligen 100 miljarder gånger större än vad astronomerna statistiskt sett hade förväntat sig.
Professor Gunnar Nyman från Göteborgs universitet och Institutionen för kemi har kommit ett steg på väg mot att förklara varför.
Gunnar Nyman har utvecklat en teoretisk modell som studerar hur ammoniakmolekyler bildas. Modellen, som också kan användas för att studera jordens atmosfär, uppmärksammas bland annat i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science.
–Det är svårt att i laboratorier återskapa de låga temperaturer och tryck som råder i den interstellära rymden. Vår teoretiska modell har därför visat sig mycket värdefull för att förstå den här typen av reaktioner, säger Gunnar Nyman.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gunnar Nyman, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 2270
0768-709688
Det är en slutsats i Anders Hanssons avhandling vid Tema Teknik och social förändring. Han har studerat EUs och FNs klimatpanels dokument om CCS (Carbon dioxide Capture and Storing, på svenska koldioxidavskiljning och lagring), och delar av den forskning de bygger på. FNs klimatpanel kom förra året med sin hittills mest genomarbetade rapport, stödd av en osedvanligt samstämmig forskarkår.
Klimatpanelen anser att CCS har en stor potential. I olika scenarier står den för mellan 15 och 55 procent av minskningen av växthusgaserna fram till år 2100. EU lyfter också fram CCS och föreslår bl.a. att den inkluderas i handeln med utsläppsrätter.
Koldioxid, som avskiljs vid t.ex. energiproduktion och långtidslagras i jordskorpan, ska då räknas som att den aldrig har producerats, enligt EUs förslag. Följden blir att kolkraft, som är det största tillämpningsområdet för CCS, benämns hållbart kol och i flera avseenden likställs med förnybar energi.
Problemet, enligt Anders Hansson, är att CCS ännu är en relativt oprövad metod.
– Det finns ett antal mindre anläggningar, exempelvis en i Norge, där man avskiljer och lagrar en miljon ton koldioxid per år. Vattenfall startar i sommar en pilotanläggning i östra Tyskland.
Totalt lagras i världen några miljoner ton per år idag, inom ramen för CCS. Men för att infria de förhoppningar som ställs på CCS krävs att man kan lagra flera miljarder ton per år. Det handlar alltså om ofantliga volymer. Koldioxid skulle i själva verket bli världens största transportvara.
– I full skala finns denna teknik bara i föreställningsvärlden hos dem som nu utvecklar den, säger Anders Hansson. Det är överoptimistiskt att sätta så stor tilltro till den, med tanke på alla osäkerheter som förekommer i de vetenskapliga underlagen.
Flera forskare som studerar CCS påpekar själva att deras modeller och scenarier i flera avseenden bygger på otillräckliga faktaunderlag, orealistiska antaganden och kraftiga förenklingar. De ekonomiska beräkningarna, som ofta är gjorda med ett hundraårsperspektiv, tar sällan hänsyn till externa och sociala kostnader, vilket betyder att kostnaderna kan vara kraftigt underskattade.
EU räknar med att CCS ska fungera fullt ut om ca 15 år. Men trots att tekniken kommer att beröra många människor är det fortfarande få som känner till den, och dess tänkta omfattning. Intervjustudier har visat att högst 20 procent av folk i allmänhet har hört talas om CCS.
– CCS behöver bli känd och debatteras, säger Anders Hansson, annars riskerar man en backlash i stil med den för kärnkraften.
Ett exempel finns redan i Kalifornien, där folkliga protester förra året stoppade en lag om koldioxidlagring.
Han frågar sig också om CCS fördröjer eller skyndar på långsiktigt hållbara lösningar på energi- och klimatproblemen.
– Alla är ju ändå överens om att det fossila bränslet tar slut. Förnybar energi är det enda långsiktiga. I det perspektivet kan en stor satsning på CCS förefalla vara en onödig omväg.
Kontaktinformation
Anders Hansson disputerar den 5 juni kl 13.15 i sal 101, I-huset, Campus Valla. Han nås på telefon 013- 282954, 0704-438823, e-post: andha@tema.liu.se
Avhandlingne blir tillgänglig den 15 maj.
Genomgången visar att personer med låg social position, som mättes med markörerna, utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet, har högre risk för att drabbas av depression.
Den mest påtagliga skillnaden gällde familjeförmögenhet, det vill säga hushållets samlade tillgångar efter skulder. En avsaknad av förmögenhet för män medförde en drygt tre gånger ökad risk för depression. Att ha en kort utbildning gav 30-50 procents ökad risk för depression.
– Det är viktigt att också betona levnadsvillkorens betydelse eftersom det finns föreställningar om att förklaringen till psykisk ohälsa främst är knuten till individens egenskaper, säger Sven Bremberg, avdelningschef på Statens folkhälsoinstitut.
Utbildning, ekonomiska tillgångar och arbete bidrar till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan främja en positiv psykisk hälsa.
Den nationella folkhälsoenkäten 2007 visar en social skiktning när det gäller mildare psykiska besvär. Det var vanligare att personer med lägre social position skattade att de led av fler symptom, som oro och ängslan, nedsatt välbefinnande samt huvudvärk, än personer med högre social position.
Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt vanligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av somatisk vård och ökad sjuklighet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Sven Bremberg, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 53, e-post: sven.bremberg@fhi.se
Lilly Eriksson, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 40, e-post: lilly.eriksson@fhi.se
– Nitrat i mat har under lång tid felaktigt kopplats ihop med en ökad risk för cancer, säger Joel Petersson vid institutionen för medicinsk cellbiologi.
Han menar istället att nitratrika grönsaker som spenat, sallad, rädisor och rödbetor påverkar magsäcken på ett positivt sätt, genom att de aktiverar slemhinnornas egna skyddsmekanismer. På så sätt minskar risken för till exempel magsår.
I kroppen transporteras nitrat via blodomloppet till spottkörtlarna, där det koncentreras. När vi har ätit nitratrik mat innehåller vår saliv därför stora mängder nitrat, som munhålans bakterier delvis omvandlar till nitrit. När vi sväljer nitritet kommer det i kontakt med sur magsaft, och omvandlas då till det biologiskt aktiva ämnet kväveoxid. Det resulterar i att vi, efter att ha ätit grönsaker, får höga nivåer av kväveoxid i magsäcken.
Att kväveoxid produceras av olika enzym i den mänskliga kroppen har man vetat länge, men att kväveoxid dessutom kan bildas i magsäcken från nitrit i saliven, helt utan involvering av enzym, är en relativt ny upptäckt. Hur magsäcken påverkas av dessa höga nivåer av kväveoxid har forskarna fortfarande mycket lite kunskap om.
Joel Peterssons avhandling visar att den kväveoxid som bildas i magen stimulerar slemhinnans skyddsmekanismer, magsäcken måste nämligen hela tiden skydda sig för att inte brytas ner tillsammans med maten. Två sådana viktiga försvarsmekanismer är att magsäcken ständigt förnyar det slemskikt som täcker slemhinnan och att den upprätthåller ett stabilt blodflöde i slemhinnan. Kväveoxiden vidgar blodkärlen i slemhinnan, vilket ökar blodflödet, och reglerar utsöndringen av det viktiga slemmet. Tillsammans leder detta till en motståndskraftigare slemhinna.
Med hjälp av djurmodeller har Joel Petersson och hans kollegor också visat att nitrattillskott i maten skyddar mot både magsår och lättare skador som ofta uppkommer i magtarmkanalen då man äter antiinflammatoriska läkemedel.
– Den här sortens läkemedel är mycket vanliga vid värk och inflammation. En stor nackdel med dem är de många och allvarliga biverkningarna, i form av blödningar och sår i magtarmkanalen. Med hjälp av nitratrik diet kan man alltså undvika sådana skador, berättar han.
Avhandlingen visar också att bakterierna i munhålan är mycket viktigt för att nitrat i maten ska kunna skydda magens slemhinna. Det här undersöktes genom att råttor fick nitratrik föda, och samtidigt fick en del av råttorna även antibakteriell munspray. När dessa råttor sedan fick antiinflammatoriska läkemedel uppstod skador på slemhinnan enbart hos de råttor som fått munspray. Hos dem hade nitraten inte längre någon skyddande inverkan på slemhinnan, eftersom munsprayen hade tagit död på de viktiga bakterierna som normalt omvandlar nitrat till nitrit.
– Det här visar hur viktig vår munflora är. Att de här bakterierna inte bara är involverade i vår munhygien, utan också spelar en betydande roll för de normala funktionerna i magtarmkanalen, är något helt nytt. Det är en viktig fråga idag då antibakteriella munvatten blivit allt vanligare. Om munvattnet slår ut bakteriefloran i munnen kan det ha betydelse för den normala funktionen i magsäcken, eftersom de skyddande nivåerna av kväveoxid minskar kraftigt, säger Joel Petersson.
Forskningsresultaten ger enligt honom också en ny syn på betydelsen av frukt och grönsaker i vår diet.
– Om vi följde Livsmedelsverkets rekommendation och åt 500 gram frukt och grönsaker per person och dygn skulle säkert våra magar må bättre.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joel Petersson, 018-471 44 09, 070-418 53 75, e-post: Joel.Petersson@mcb.uu.se
Att återinsjukna i bröstcancer är en svår livskris som förändrar livet för många av de drabbade. Leg sjuksköterska Elisabeth Kenne Sarenmalm har i sin avhandling undersökt hur 56 kvinnor upplevde livet efter att de fått veta att cancern kommit tillbaka.
– Även om flera kvinnor redan hade misstänkt återfall var de ändå oförberedda på den kris de upplevde då de fick reda på att bröstcancern kommit tillbaka. Tiden efter återfall innebär en pendling mellan svårigheter och utmaningar, säger Elisabeth Kenne Sarenmalm.
Avhandlingen visar att kvinnorna upplevde en stor rädsla över sin ovissa framtid och sjukdomens oförutsägbarhet samt vissheten om framtida svårigheter. De vanligaste förekommande symtomen vid återfall i bröstcancer var smärta, sömnproblem, oro, bristande sexlust, ledsenhet och besvärande muntorrhet. Sammantaget gav detta en sämre livskvalitet.
Att anpassa sig till att än en gång leva med bröstcancer gjorde att kvinnorna genomgick en inre förändringsprocess.
– Över tid anpassade sig kvinnorna till att leva med sjukdomens konsekvenser och att ha ett ständigt närvarande hot mot livet. Vilka svårigheter kvinnorna än genomgick, upphörde aldrig livet att ha mening och de anpassade sig ständigt till de förändringar de utsattes för. Genom att finna mening i situationen och återfinna viktiga livsvärden skapade kvinnorna välbefinnande och kunde leva i nuet, säger Elisabeth Kenne Sarenmalm.
Hon har också undersökt kvinnornas känsla av sammanhang, det vill säga hur begriplig, hanterbar och meningsfull tillvaron upplevdes.
– Det visade sig att de kvinnor som hade en stark känsla av sammanhang upplevde färre besvärliga symtom, hade mindre ångest och hade lättare att anpassa sig till sjukdomen vilket i sin tur ledde till att de upplevde högre grad av hälsa och livskvalitet.
Elisabeth Kenne Sarenmalm menar att det finns mycket som vården kan göra bättre för att dessa kvinnor ska må bättre i den utsatta situation som det innebär att återinsjukna i bröstcancer.
– Vården måste se till helheten, till alla behov såväl psykiska som fysiska. Idag finns inget särskilt utformat stöd, till exempel samtalsstöd, inget vårdprogram och inga riktlinjer för kvinnor som drabbats av återfall i bröstcancer vilket verkligen behövs, säger Elisabeth Kenne Sarenmalm.
FAKTA BRÖSTCANCER
Drygt 7 000 svenskor drabbas årligen av bröstcancer och mer än 70 000 kvinnor lever med en bröstcancerdiagnos. Risken för bröstcancer ökar med åldern och 65 procent av de drabbade är 55 år eller äldre. Varje år avlider ungefär 1 500 kvinnor av bröstcancer.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: When Breast Cancer Returns – Women’s Experiences of Health, Illness and Adjustment During the Breast Cancer Trajectory
Avhandlingen är försvarad.
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter, och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg sjuksköterska Elisabeth Kenne Sarenmalm, telefon: 0500–43 29 68, 070–848 1992, e-post: elisabeth.kenne-sarenmalm@vgregion.se
Handledare:
Docent Joakim Öhlén, telefon: 031–786 6075, e-post: joakim.ohlen@gu.se
Neuropeptiden orexin upptäcktes 1998 och visade sig snart vara en viktig signalsubstans för aptitreglering. Upptäckten att hundar med sömnsjukdomen narkolepsi hade ett defekt mottagarprotein för orexin, den så kallade orexinreceptorn, ledde senare fram till insikten att dess primära uppgift är att kontrollera sömn och vakenhet. Narkolepsi hos människa orsakas av en brist på orexin och leder bland annat till enorm trötthet, plötsliga insomningar, hallucinationer och muskelförlamning.
– Idag används amfetaminderivat för att behandla sjukdomen, men de negativa bieffekterna gör att det finns ett stort behov av nya läkemedel direkt anpassat för orexinsystemet, säger Lisa Johansson.
Orexinreceptorerna tillhör en stor familj av proteiner (som förkortat kallas GPCR) och utgör idag den absolut största gruppen av målmolekyler för läkemedelsindustrin. Dessa proteiner skickar signaler inåt i cellen om vad den ska göra och mekanismen bakom detta är sedan länge välkänd för familjen. Men orexiner följer inte helt det klassiska mönstret.
Lisa Johansson har under sitt avhandlingsarbete i detalj studerat orexinreceptorns signaler inåt. Tidigare arbeten har bland annat visat att aktivering av orexinreceptorerna leder till att mängden kalcium i cellen ökar och att ett enzym, fosfolipas C, aktiveras. Kalcium är en av cellens absolut viktigaste signalmolekyler och regleras på ett mycket strikt sätt i alla celltyper.
Lisa Johanssons studie ger en detaljerad bild av kalciums betydelse för signalöverföringen i cellen. Orexinreceptorerna aktiverar till exempel primärt det som kallas för receptorstyrda kalciumkanaler, vilket leder till den kalciumökning som behövs för att vidarekoppla till signalvägar i cellen.
När det gäller aktiveringen av enzymet fosfolipas C har Lisa Johansson har också upptäckt att det finnas två olika aktivitetsnivåer, något som i så fall innebär att viss kunskap måste omvärderas. Slutligen har hon utvärderat olika metoder för att underlätta framtida forskning på cellsignalering.
– Mina studier ger en liten, men viktig pusselbit i sökandet efter nya läkemedel mot narkolepsi och ökar förståelsen för hur denna signalsubstans reglering av sömn kan influera aptit och födointag. Det är viktigt eftersom det visat sig finnas ett tydligt samband mellan sömnbrist och övervikt, säger Lisa Johansson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lisa Johansson, tel: 018-51 34 09, 018-471 4195 eller
070-228 89 42, e-post: Lisa.Johansson@neuro.uu.se
I valet 2006 gick Sverigedemokraterna (SD) starkt fram i Sverige, särskilt i Skåne. Svenska medier och politiska partier var tvungna att förhålla sig till ett nynationalistiskt parti som nu hade etablerat sig på den svenska politiska arenan och tagit fäste i det svenska samhället.
2007 tilldelades Tom Nilsson och Anders Hellström 200 000 kronor av Malmö högskola för ett forskningsprojekt kring debatten om Sverigedemokraterna. Nilsson och Hellström har framförallt fokuserat på de argument som används i debatter om demokrati och kultur. Flera återkommande budskap används i debatten kring Sverigedemokraterna visar rapporten.
Tom Nilsson och Anders Hellström undervisar och forskar båda två på institutionen Globala politiska studier.
– Vi har läst en rad artiklar i flera olika dags- och kvällstidningar, både lokala och rikstäckande, och analyserat det som skrivs, säger Tom Nilsson.
Vissa etablerade partier som före valet vägrat att offentligt debattera med SD väljer nu en ny strategi. De bjuder in Sverigedemokraterna till debatt och försöker istället ge SD dåligt rykte genom att poängtera partiets brist på erfarenhet av politiskt arbete samt deras främlingsfientliga åsikter och värderingar. Samtidigt skapar de nya, ibland krystade, koalitioner och försöker mota ut SD. Detta ger SD bränsle för att påpeka att demokratin i Sverige används för att diskriminera och SD får rollen som underdog eller ”demokratisk martyr”.
– De etablerade partierna hamnade i en svårt sits eftersom de vill kritisera SD men inte deras väljare. Det är alltså väldigt besvärligt att avfärda SD på grundval av att de skulle vara demokratiskt tvivelaktiga. Man försöker istället skildra SD som tokstollar eller clowner men det fungerar inte riktigt, säger Tom Nilsson.
SD själv å sin sida jämför sig ofta med något som är gott och positivt visar rapporten. Gemensamma värderingar kring demokrati och mänskliga rättigheter lyfts ofta fram och SD jämför sig själva med de gamla socialdemokraterna under Per Albin Hanssons tid. Samtidigt stödjer sig partiet också gärna på politisk retorik som grundar sig på rädsla eller fruktan inför det okända i det omgivande samhället och övriga världen.
– Sverigedemokraterna har varit framgångsrika på att genom en retorik skapa en positiv självbild kring partiet. De jobbar med att få bort stämpeln som ett främlingsfientligt parti med mörkt och smutsigt förflutet, säger Anders Hellström.
Svensk media i sin tur har blivit anklagad för att spegla en vriden syn på verkligheten, för att marginalisera skilda röster och för att framhäva vissa medan man tystar ner andra grupper i samhället. SD:s representanter känner sig missförstådda och skyller media för att gå den elitistiska majoritetens ärenden. Journalisten Pernilla Gudmundsson framhåller bland annat i en artikel i Helsingborgs Dagblad att journalister systematiskt stödjer en världsuppfattning som delar upp människor i vi och dem. Dessutom tas ofta etnicitet upp i samband med rapporteringen av sociala problem.
Men mycket av rapporteringen av och debatten kring Sverigedemokraterna i media handlar inte bara om demokrati. Lika ofta handlar budskapen om kultur. Detta handlar i sin tur om värderingar, perspektiv och ideologier. Och för Sverige liksom för övriga europeiska länder handlar det om identitet och självbild. Bland annat kom debatten i media att handla om vad som är svenskt eller vem som är svensk. Till exempel påpekade ledande SD-politiker att Zlatan Ibrahimovic inte är svensk.
– SD vill inte kalla sig rasister men framhåller att de är missnöjda med svensk integrationspolitik. De använder retoriska budskap som ”vi talar sanning” och ”vi säger det alla redan vet och tänker”. Utifrån en statisk monokulturell uppfattning om ”det svenska” spelar de på nostalgiska känslor kring folkhemmet och det ”gamla och bättre” Sverige. Men faktum är att SD har en väldigt vag bild av vad som egentligen är svensk kultur. Här försöker de därför istället ofta exploatera människors rädsla för förändringar, säger Anders Hellström.
– Det är viktigt att inte stigmatisera eller marginalisera SD. Deras uppfattningar, värderingar och föreställningar finns inom alla partier och bland olika samhällsgrupper. Inte bara SD, utan flera ledande samhällsdebattörer återkommer till integrationspolitikens misslyckande som en förenklad förklaring till orosstämningar i samhället. Det stämmer inte. Jämför man Sverige med Storbritannien som ofta lyfts fram som framgångsrikt på integration är Sverige bättre. Jag tror att man måste lyfta blicken och ta fram mer studier och jämföra sig med andra länder, säger Tom Nilsson.
Forskningsrapporten presenterades på en internationell konferens i franska Rennes i april.
Kontaktinformation
Tom Nilsson
E-post: tom.nilsson@mah.se
Telefon: 040 – 6657000
Anders Hellström
E-post: anders.hellstrom@mah.se
Telefon: 040 – 6657000
Det romerska imperiet hotades på 200-talet av både inre och yttre stridigheter. Flera kejsare dödades av andra som gjorde anspråk på tronen, eller blev mördade av sina egna soldater. Kejsarnas försök att med hjälp av propaganda hålla sig kvar vid makten syns bland annat i mynten som slogs för dem. Det var mycket vanligt att romarna använde mynt för att sprida propaganda, och under kejsartiden pryddes mynten nästan utan undantag av ett porträtt av kejsaren. På de mynt som slogs under andra halvan av 200-talet är dessa porträtt ofta speciellt detaljerade. Kejsaren visas ofta med diverse vapen, hjälmar och sköldar. Enligt Ragnar Hedlund vid institutionen för arkeologi och antikens historia fyllde dessa porträtt en speciell funktion:
– Jag menar att de skapades för att ersätta de triumfbågar och skulpturer som kejsarens makt oftast manifesterades genom. Mynten kom att fungera som ett slags miniatyrmonument, berättar han.
En orsak till att mynten fick en sådan funktion var det oavbrutna krigandet. Det fanns helt enkelt inte tid att bygga triumfbågar eller hugga statyer, samtidigt som behovet av att försäkra undersåtarna om kejsarens framgångar var större än någonsin. Krigandet hängde också samman med mer grundläggande förändringsprocesser i romarriket. Fram till 200-talet hade staden Rom varit rikets självklara centrum, men nu gick det inte längre att styra hela romarriket därifrån. Makten måste flyttas ut till provinserna, och då var inte längre självklart var kejsaren skulle bygga sina monument. Istället skapade man de nya bilderna på mynten för att snabbt och flexibelt kunna bedriva propaganda.
Decentraliseringen syns också i mynttillverkningen. Tidigare hade romarnas egna mynt nästan uteslutande slagits i staden Rom, men i mitten av 200-talet ersatte romarna dessutom lokala myntverk i provinserna med sina egna.
– Det här visar också på hur det växte fram ett nytt romarrike, som inte styrdes från Rom utan från platser som York i Britannien, Trier i Germanien och från Konstantinopel. På så sätt kan man på myntpräglingen se hur det post-romerska Europa sakta började skapas, säger Ragnar Hedlund.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ragnar Hedlund, 018-471 20 80, 070-251 70 67, e-post: Ragnar.Hedlund@antiken.uu.se, hemsida: http://www.arkeologi.uu.se/presentation/hedlundeng.htm
Den globala kulturella ekonomin och den teknologiska utvecklingen har ökat möjligheterna att konsumera var, när och hur som helst samtidigt som upplevelsen och platsen för konsumtion har blivit allt mer betonad. Detta har skapat förändrade förutsättningar och utmaningar för det vardagliga urbana livet, stadens utformning och kommersen.
Det är idag möjligt att inhandla och överföra varor och tjänster praktiskt taget överallt. I sin avhandling i kulturgeografi vid Stockholms universitet visar Lukas Smas att platser fortfarande är mycket betydelsefulla både materiellt och socialt för vår konsumtion.
– Att konsumera är ett vardagligt projekt som bland annat kan handla om att shoppa kläder, ta en kopp kaffe eller nedladdning från Internet. Konsumtion är ett materiellt, kulturellt och ekonomiskt projekt men också i allra högsta grad ett geografiskt projekt, betonar Lukas Smas.
I avhandlingen utforskas relationerna mellan stadsomvandling och vardaglig konsumtion teoretiskt men med praktiska exempel ur två olika vinklar. För det första analyseras olika konsumtionsprojekt och produkter som att shoppa kläder, dricka kaffe och köpa böcker med fokus på konsumenters och produkters geografiska rörlighet.
Avhandlingen visar att ur ett geografiskt perspektiv har exempelvis e-handel stora likheter med traditionell detaljhandel och postorder men färre likheter med andra Internetaktiviteter som nedladdning av musik och filmer vad gäller distribution och tillgänglighet.
– Dessa nya konsumtionsformer framhåller också hemmet som en plats för shopping. Ofta är också platsen och de sociala relationerna en viktig del av konsumtionsupplevelsen vilket kaféer och restauranger illustrerar, säger Lukas Smas.
För det andra analyseras omvandlingen av olika konsumtionsplatser i Stockholms city och de olika aktörer och processer som är med och skapar dessa platser. Avhandlingen visar att konsumtionsplatser som till exempel butiker, passager och gallerior formas i samspel av hur så väl konsumenterna handlar och personalen arbetar, som av politiker och planerares beslut samt olika nationella och internationella fastighetsaktörer.
Konsumtion och handel har historiskt varit en viktig del i staden och de sociala relationerna har länge varit en viktig del av att konsumera. Att spatsera runt och shoppa längs stadens gator är exempelvis ingen ny företeelse utan har praktiserats av såväl män som kvinnor under olika epoker.
– Ur ett urbangeografiskt perspektiv uppvisar konsumtionspraktiker och platser för konsumtion både historisk kontinuitet och förändring. Det är framför allt möjligheten att shoppa och betoningen av konsumtion som har förstärkts vilket understryks av den samtida stadsplaneringen och utformningen av staden, säger Lukas Smas.
Avhandlingens namn: Transaction Spaces: Consumption Configurations and City Formation
Kontaktinformation
Ytterligare information
Lukas Smas, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-3246564, 08-6747853, e-post lukas.smas@humangeo.su.se, hemsida http://people.su.se/~lsmas/
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Den mänskliga spridningen av främmande arter anses vara ett av de största hoten mot bevarandet av biodiversiteten. Den svartmunnade smörbulten, som härstammar från Svarta havet, har antagligen spridits till Östersjön via de stora fraktfartygens barlastvatten, vilket är en av de vanligaste spridningssätten för främmande vattenlevande organismer globalt sett. Gustaf Almqvist vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, har under de senaste fem åren undersökt fiskens framfart i Gdanskbukten. Han berättar att fisken där är så vanlig att då man vadar i grunt vatten kan se hur det spritter och skvätter av svartmunnade smörbultar framför fötterna.
– Eftersom arten utgör en helt ny ingrediens i Östersjöns djursamhälle har detta varit ett gyllene tillfälle att studera dels hur den anpassar sig och dels hur den påverkar typiska östersjöarter, säger Gustaf Almqvist.
Hans forskning visar att arten uppvisar skillnader i könsmognad, tillväxt och livslängd under olika förutsättningar, vilket sannolikt har underlättat dess anpassning till strikt skilda miljöer. Tillsammans med svenska och polska kollegor har Gustaf Almqvist visat hur den nya arten har potential att konkurrera med inhemska fiskar såsom skrubbskädda. Även om fisken sällan blir längre än 20 cm så är den i förhållande till exempelvis inhemska besläktade fiskar (sandstubb, lerstubb och svart smörbult) relativt stor. Den är aggressiv och territoriell (hannarna är bovaktande) och tränger därför bort andra bottenlevande fiskar från stora kustområden.
Södra Östersjöns två vanligaste rovfiskar, torsk och abborre, har börjat utnyttja den nya arten som bytesobjekt och i kustnära områden står svartmunnad smörbult högst upp på menyn. Musslor, framför allt blåmusslor, är viktig föda för svartmunnade smörbultar och eftersom andra fiskarter i södra Östersjön inte äter blåmusslor i särskilt stor utsträckning utgör den svartmunnade smörbulten en ny länk mellan musslor och rovfiskar.
– Mer energi, men också mer gifter som ansamlas i musslorna, kan därför transporteras från musslor och högre upp i näringsvävarna, berättar Gustaf Almqvist.
Mycket talar för att artens framtida spridning inom Östersjön är klimatberoende eftersom den behöver långa varma somrar för att kunna etablera bestånd.
– Det är svårt att sia om artens framtida spridning i Östersjön men med tanke på klimatförändringarna och att det inte råder någon brist på blåmusslor i Östersjön har jag svårt att se att den inte kommer att sprida sig vidare, säger Gustaf Almqvist.
Gustaf Almqvist har skrivit sin avhandling inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet AquAliens (finansierat av Naturvårdsverket) och under tiden varit anställd på Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund samt vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Avhandlingens namn: Round goby Neogobius melanostomus in the Baltic Sea – Invasion Biology in practice.
Abstract till avhandlingen finns att ladda ner som pdf på:
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7450
Kontaktinformation
Ytterligare information
Gustaf Almqvist, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 10 59, 0739-4000 92, epost gustaf@ecology.su.se.
För bild på den svartmunnade smörbulten eller på Gustaf Almqvist, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
– Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att politisera frågor som handlar om kön och könsrelationer, säger Anette Gustafsson.
Anette Gustafsson har undersökt kvinnliga och manliga kommunalpolitikers inflytande, verklighetsuppfattning och värderingar på olika områden. Studien visar på både möjligheter och begränsningar när det gäller kvinnors handlingsutrymme i kommunalpolitiken. Studien baseras på en enkät till fullmäktigeledamöter i 28 svenska kommuner.
– Kvinnors politiska närvaro medför att specifika kvinnointressen i större utsträckning är representerade i kommunalpolitiken. Kvinnliga politiker företräder i större utsträckning en politik för utjämnade könsmaktsrelationer i samhället, säger Anette Gustafsson.
Samtidigt visar studien att män dominerar kommunalpolitiken när det gäller såväl politisk aktivitet som politiskt inflytande. Det politiska uppdraget är för kvinnornas del förknippat med fler problem och svårigheter jämfört med männen.
Dessutom har intressemotsättningar mellan könen ”väjningsplikt” framför vänster-höger-baserade intressemotsättningar. Ett aktivt manligt maktutövande förekommer också, som till exempel att män lägger beslag på de mest statusfyllda politiska uppdragen och att kvinnor utestängs från maktpositioner.
– Könsrelationen i sig är dessutom endast i begränsad utsträckning politiserad på den kommunalpolitiska arenan, säger Anette Gustafsson. Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att lyfta upp frågor som handlar om kön och könsrelationer på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Studien visar dock att varken kvinnor eller män är homogena grupper. Exempelvis solidariserar sig vissa män i hög utsträckning med kvinnors intressen och driver aktivt sådana frågor politiskt. Partipolitiken är också av stor betydelse, och partier som står till vänster är mest gynnsamma och mottagliga för kvinnors intressen.
Studien tyder också på att förekomsten av separatistisk kvinnoorganisering är ytterligare en betydelsefull faktor för kvinnors möjligheter att göra sig gällande i politiken och kunna driva politiska kvinnointressen.
– Kvinnors politiska representation är en nödvändig, om än inte tillräcklig, förutsättning för att frågor som handlar om könsrelationer ska tas upp på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Avhandlingens titel: Könsmakt och könsbaserade intressen. Om könspolitisk representation i svensk kommunalpolitik.
Tid och plats för disputation: onsdagen den 23 april 2008, kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anette Gustafsson
0303-79 88 44
031-786 53 29
anette.gustafsson@spa.gu.se
En ökad förståelse av regleringen av blodstamceller är viktig för att kunna vidareutveckla behandlingar av sjukdomar som kräver benmärgstransplantation, t. ex. leukemier, immundefekter och blodbristsjukdomar. Blodstamceller är unika eftersom de kan både kontinuerligt bilda alla typer av blodceller, men också göra nya stamceller, s. k. självförnyelse. Dessa två egenskaper är grunden till att vi har ett fungerande blodsystem livet ut och att benmärgstransplantationer är en fungerande behandlingsmetod.
Förståelsen för hur vävnadsspecifika stamceller bildas och regleras är av yttersta vikt för att kunna utveckla behandlingsformer inom den s.k. regenerativa medicinen, d.v.s. där skadad vävnad behöver ersättas med ny. En källa till transplanterbara celler för detta ändamål är embryonala stamceller eftersom de har en enastående förmåga att bilda olika typer av vävnader. Men ett av de stora problemen med embryonala stamceller är att på ett reproducerbart sätt etablera och isolera vävnadsspecifika stamceller, exempelvis blodstamceller, från dessa celler.
Trots att självförnyelseprocessen är välkänd så är de bakomliggande molekylära mekanismerna i stort sett okända. Det faktum att man nu på ett reproducerbart sätt kan etablera och isolera blodstamceller från embryonala stamceller kommer att ge viktig insikt i de molekylära mekanismerna som reglerar blodstamcellsfunktion och därmed skapa förbättrade behandlingsmetoder för patienter som behöver benmärgstransplantation, exempelvis vissa leukemipatienter.
Dessa rön publiceras i PLoS ONE på http://www.plosone.org/doi/pone.0002025.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Prof. Leif Carlsson, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), på telefon 090-785 44 36 eller e-post leif.carlsson@ucmm.umu.se.
Enligt traditionella etiska synsätt är de skäl som vi antas ha för att bry oss om naturen härledda ur den nytta som den har för oss, dvs. naturens moraliska status är endast indirekt. Men har vi också moraliska skäl att visa naturen omtanke för dess egen skull?
Med utgångspunkt i en samtida moralfilosofisk diskussion om skäl för handling, argumenterar Lars Samuelsson för att vi kan ha det. Naturen kan med andra ord även ha direkt moralisk status. Vid sidan av de indirekta skäl som vi har för att visa naturen omtanke, tycks vi också ha åtminstone svaga direkta skäl för en sådan omtanke; skäl att hysa omsorg om naturen för dess egen skull, oberoende av de goda konsekvenser – för oss – som denna omsorg har.
Vissa av dessa skäl är av estetisk karaktär, medan andra har sin grund i det faktum att naturen är oumbärlig för oss. Det ger förvisso naturen indirekt moralisk status, men det tycks också ge oss skäl att uppskatta naturen – och visa den omtanke – för dess egen skull, vilket skulle innebära att naturen även har direkt moralisk status.
– De direkta skäl som vi har för att visa naturen omtanke bör ha relevans vid politisk beslutsfattning – även om det skulle visa sig att dessa skäl inte gäller för var och en av oss, säger Lars Samuelsson. Det är nämligen fråga om genuina skäl som inte bygger på missuppfattningar, falska trosföreställningar eller irrationalitet.
Fredagen den 2 maj försvarar Lars Samuelsson, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World. Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke.
Disputationen äger rum kl. 13 i Dramastudion, humanisthuset. Fakultetsopponent är fil. dr. Johan Brännmark, Filosofiska institutionen, Lunds Universitet.
Lars Samuelsson är uppvuxen i Nynäshamn och bor för närvarande i Rosvik, Piteå kommun.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Lars på tel: 0768-904735, eller via e-post: lars.samuelsson@philos.umu.se.
I debatten om den biologiska mångfalden i Sveriges skogar har fokus ofta legat på sällsynta arter, medan de vanligt förekommande fått mindre uppmärksamhet.
– Men antagligen har vanliga arter som blåbär en mycket större betydelse för mångfalden, säger växtekologen Johan Bergstedt som nu lägger fram sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
– Många andra växter och djur är beroende av dessa vanliga arter. Förändringar i deras utbredning får därför större konsekvenser än om någon enstaka sällsynt art försvinner, säger han.
Avhandlingen visar att blåbär är den allmänt förekommande art som minskar mest när avverkningen ökar. Exempel på växter som i stället gynnas av avverkning är gräsarten kruståtel och mjölkört (rallarros), men för att de ska öka i utbredning krävs en avverkning på mer än 75 procent av den stående volymen träd.
Många vanliga arter är relativt okänsliga för avverkning, däribland lingon, ljung och odon. En förklaring till det kan vara att de nordliga barrskogarna är ett dynamiskt system, där arter med livscykler anpassade till olika störningar kunnat breda ut sig.
Däremot tycks lingon liksom kråkbär, klotstarr, väggmossa och en art av levermossa påverkas negativt av den markberedning som görs före återplantering. Björnmossor – en grupp som innehåller så kallade pionjärarter – är den enda grupp i denna studie som tydligt ökar vid markberedning.
Avhandlingen Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory läggs fram fredag 25 april 2008 kl 9.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är professor Göran Ståhl, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Bergstedt 013-281332, jober@ifm.liu.se
