Gymnasieelever på yrkesinriktade program ska, enligt regeringens utredning om en ny gymnasieskola, få en ökad specialisering inom respektive yrkesområde men också utveckla bland annat kommunikativ förmåga. I sin avhandling Samspel och solostämmor har Anne Palmér undersökt vilka möjligheter dagens gymnasieskola ger eleverna att utveckla sin muntliga förmåga, en viktig del av den kommunikativa förmågan.
Hon analyserar den muntliga kommunikationen i två klasser, en på omvårdnadsprogrammet (OP) och en på fordons- och hantverksprogrammen (FP/HV). Framför allt undersöks lärares och elevers samspel i svenska men också i yrkesförberedande karaktärsämnen. Studien fokuserar på två aspekter som är viktiga för framgång i både skola och samhällsliv: Att kunna delta i och bygga upp resonemang och att kunna inta rollen som talare inför en grupp. När och hur utvecklas resonerande samtal i undervisningen? Vilket stöd får eleverna att växa som talare?
Avhandlingen visar att gymnasieskolans yrkesförberedande program kan ge elever mycket olika förutsättningar att utveckla sin muntliga kompetens. Eleverna på OP deltog överlag i en mer varierad och utmanande kommunikation än eleverna på FP/HV. Men skillnaderna beror enligt Anne Palmer inte främst på ämne eller gymnasieprogrammen i sig, utan snarare på hur undervisningen organiseras på olika nivåer.
– Lärarens sätt att lägga upp undervisningen och samspela muntligt med eleverna har väldigt stor betydelse, säger Anne Palmér.
Svenskundervisningen i OP-klassen innehöll få resonemang men mycket förberett tal och i FP/HV-klassens svenska var situationen den motsatta. Också inom karaktärsämnena var variationen stor. Medan en fordonslärare bara använde resonemang under praktiska uppgifter, fick eleverna i en annan fordonsgrupp resonera också under teorilektioner och när de i grupp pratade om praktiken.
Anne Palmér har också analyserat ett urval elevers muntliga nationella prov. Hur klarar elever att individuellt bygga upp ett resonemang i ett muntligt anförande på 5 minuter?
– Min studie visar att uppgiften blir en stor utmaning för ovana talare. Om kursplanens mål för gymnasieelevers kommunikativa förmåga ska uppnås behöver den muntliga kommunikationen uppmärksammas och tas till vara i alla ämnen, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anne Palmér, 018-471 68 73, e-post: Anne.Palmer@nordiska.uu.se
Tvångsvården inom psykiatrin har varit och är föremål för debatt, både inom och utom Sverige och regeringen har nyligen (17/1 2008) föreslagit att en ny vårdform införs inom den psykiatriska tvångsvården – öppen psykiatrisk tvångsvård.
1992 ersattes den tidigare psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen Lagen om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV). Syftet med den ändrade lagstiftningen var att minska användandet av tvång i den psykiatriska vården, att stärka patienternas självbestämmande och delaktighet och att öka rättsäkerheten. Målet var att patienten skulle medverka frivilligt i vården och även om omgivningens skydd skulle beaktas skulle detta inte tillmätas samma betydelse som den tidigare lagstiftningen.
Tuula Wallsten har i sin avhandling studerat patienters och närståendes upplevelser av den psykiatriska vården och även jämfört tiden före och efter den nya lagstiftningen. Majoriteten av både tvångs- och frivilligt vårdade patienter, och deras närstående, ansåg att tvångsvård behövs. Studien visar också att få patienter hade upplevt att de var delaktiga i sin egen vård och här fanns ingen skillnad mellan patienterna som vårdades enligt den gamla (LSPV) och den nya lagstiftningen (LPT).
1992 stärktes också patienternas juridiska inflytande medan läkarnas möjligheter att besluta om tvångsvård begränsades. De flesta patienter och närstående i Tuula Wallstens studie ansåg dock att läkaren ska ha störst påverkan vid beslut om tvångsvård. Att känna sig väl bemött av personalen och att ha minst en kontaktperson var viktigt för att huruvida patienterna upplevde en förbättring, medan tvångsvård eller tvångsåtgärder inte hade någon avgörande betydelse.
Men studien visar också att patienternas minnesbild inte alltid stämde med journalanteckningarna. Medan nitton patienter beskrev att de varit fastspända i bälte fanns endast dokumentation i journalen på elva av patienterna. Och fyra patienter uppgav att de inte varit utsatta för fastspänning trots att det fanns dokumenterat i journalen.
– Att minnas tidigare händelser kan generellt vara svårt, men minnet kan sannolikt också grumlas av den psykiatriska sjukdomsbilden och medicineringen, säger Tuula Wallsten.
Tuula Wallstens slutsats är att samhällets försök att förändra tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Den psykiatriska vården är en av de få medicinska specialiteter som har både skyldigheter och rättigheter att vårda människor mot deras vilja.
– I den psykiatriska tvångsvården finns en etisk konflikt. Det är svårt att samtidigt tillgodose principen att ”göra gott”, ”inte skada” och att respektera patientens behov av och rätt till självbestämmande, säger Tuula Wallsten som konstaterar att psykiatrisk tvångsvård förutsätter en genomtänkt balans mellan juridik, etik, forskning och praktik.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tuula Wallsten, tel: 021-17 62 50, 070-533 64 59, eller e-post: Tuula.Wallsten@ltv.se
Berättelser har länge betraktats som yttringar från en tradition, som om de vore fristående fenomen.
I sin avhandling studerar Coppélie Cocq berättaren som en socialt medveten samhällsmedlem. Texterna blir ställningstaganden i en tid av social förändring. Det politiska klimatet vid sekelskiftet 1900 innebar att den samiska kulturen och den samiska etniciteten blev ifrågasatt – en konsekvens av koloniseringsprocessen, av nationalism och assimileringsåtgärder.
Genom att sätta berättaren i fokus visar avhandlingen visar hur folkloristisk forskning kan ge en större förståelse av hur samhällsmedlemmarna kan ha upplevt sin kontext.
– Äldre material utgör en oersättlig och ovärderlig källa, trots bristande information om insamlingsprocessen och trots dåtida forskares vinklade perspektiv. När texterna gavs ut på början av 1900-talet negligerades de subjektiva aspekterna i berättandet. Min strävan har varit att ge tillbaka dessa bortglömda berättare sina röster, säger Coppélie Cocq.
I de nordsamiska sägnerna aktualiseras frågor som var centrala i dåtiden, t.ex. relationer inom och utanför samhället. Berättartraditionen var identitetsstärkande och betydelsefull för utvecklingen och bevarandet av hela gruppens identitet. I berättelserna kan rådande maktförhållanden uttryckas, ifrågasättas och omvandlas. Samerna, i realitet en minoritet i Norden, framställs inte sällan som överordnade och som de som har övertaget.
Fokus och utgångspunkt för studien är fyra berättare från sekelskiftet 1900. En av dem är Johan Turi, som måste betraktas som den första samiska författaren.
Analysen av hans verk ”Muitalus sámiid birra” (1910) (Svensk titel: En bok om samernas liv) visar att han utvecklat strategier för att förmedla personliga åsikter och ställningstaganden via ett traditionellt berättande. Boken följer ett berättarmönster som hämtats från den samiska berättartraditionen. Turi får auktoritet som medlem i samhället och innehavare av traditionella kunskaper, men lyckas även förmedla sin politiska ställning.
De övriga tre berättarna är Ellen Utsi, Per Bær och Isak Eira från Kautokeino-området i Norge. Deras repertoarer innehåller berättelser med både traditionella och nyskapande inslag; samiska traditioner sammanfogas med en mängd influenser både vad gäller språk och genrer. Berättelserna samlades in på 1920-talet av norrmannen Just K. Qvigstad och är resultatet av ett samspel: en förhandling och anpassning mellan berättarens egen vilja och norrmannens förväntningar.
Fredagen den 18 april 2008, kl. 10.00 försvarar Coppélie Cocq, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century. Disputationen äger rum i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Richard Jones-Bamman, Eastern Connecticut State University, USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Coppélie Cocq via
e-post: coppelie.cocq@samiska.umu.se.
”Det är folkets röst som skall höras när man läser dessa anteckningar”. Citatet från 1930 syftar på de framväxande samlingarna vid Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg.
Under 1900-talets första hälft införlivades hundratusentals uppteckningar om folkets liv, leverne och minnen i de stora folklivs- och folkminnesarkiven runt om i landet. Från och med 1970-talet ändrade många forskare inställning till uppteckningsmaterialet och idag uppfattas samlingarna ofta som resultatet av ett enhetligt och borgerligt projekt, som ett uttryck för de äldre traditionsforskarnas egna ideologier och syn på det förflutna.
Fredrik Skott har i sin avhandling kritiskt undersökt den nu rådande bilden och menar att dessa föreställningar är förenklade. Målsättningen är att fördjupa förståelsen för traditionsarkivens material.
Var insamlingen ett enhetligt nationalistiskt projekt, som stod nära samtida politiskt konservativ ideologi? Hur gick insamlingen till? Vems bild av det folkliga kulturarvet är det vi idag möter genom samlingarna? Var insamlingen primärt ett idealiserande projekt, ett uttryck för nostalgiskt tillbakablickande?
Fredrik Skotts avhandling visar att dokumentationen av folkets minnen var ett ytterst heterogent projekt. Flera uppfattningar om vad som var en ideal uppteckning rymdes inom verksamheten. Likaväl som kritik kunde riktas mot samtiden genom dokumentationen av det förgångna kunde folktraditionen nyttjas för framtidsbygget.
– Traditionsinsamlingen kan inte ses som ett politiskt konservativt projekt, säger Fredrik Skott. Det var snarare radikalt och motsvarande den politiska vänsterns syn på en folkligare, fredligare och mer demokratisk historieskrivning, menar han.
Också i praktiken gavs upptecknarna mycket stora möjligheter att förmedla sin egen bild av det förgångna till framtiden. Således kan traditionssamlingarna knappast ses som att de huvudsakligen återspeglar de äldre forskarnas syn på det förflutna. Snarare är det insamlarnas – och deras meddelares – bild av det förgångna som återspeglas i samlingarna. Den här tanken överensstämde med det tidiga 1900-talets politiska vänsters önskan om en folkligare historieskrivning.
Avhandlingens titel: Folkets minnen. Traditionsinsamling i idé och praktik
1919-1964.
Disputationen äger rum fredagen den 18 april 2008 kl 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Skott 031-10 75 34 (arb)
031-775 99 84 (hem)
0703-01 17 75
fredrik.skott@sofi.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Blodkärl har inte bara en livsuppehållande funktion utan kan också agera kollaboratörer med fienden. De förser tumörer med näring så att dessa kan växa och hjälper metastaser att sprida sig via blodet. Genom att begränsa de biologiska processer som ligger bakom bildandet av nya blodkärl, finns därför möjligheter att öka cancerpatientens chanser till överlevnad.
För att blodkärl ska kunna bildas behövs så kallade endotelceller, som utgör blodkärlets väggar. Dessa celler rekryteras redan under fosterstadiet ur stamcellerna, men för att endotelcellerna ska kunna mogna behövs också en specifik receptor (VEGFR-2), som fungerar som en huvudkontakt, visar Dan Edholms studier.
– Genom att använda muterade stamceller, som saknar huvudkontakten, har jag funnit att den receptorn är nödvändig för endotelcellernas förmåga att bilda blodkärl, men inte för att endotelcellerna ska bildas, säger Dan Edholm vid institutionen för genetik och patologi.
Dan Edholm har också studerat en hjälpreceptor, Neuropilin-1, som även den är nödvändig för att endotelcellerna ska kunna bilda nya blodkärl.
– Ju mer vi vet om vilka processer som reglerar blodkärlsbildningen, desto bättre chans har vi att designa behandlingar i syfte att begränsa blodtillförseln till tumörer, säger Dan Edholm.
Det finns också hopp om behandlingar som syftar till att stimulera blodkärlsnybildning vid sårläkning. Kunskap om hur blodkärl bildas kan även komma att användas för så kallad ”tissue engineering” i framtiden. Med denna teknik vill man på konstgjord väg få patientens egna stamceller att bilda organ eller vävnader som sedan kan transplanteras in i patienten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dan Edholm, 073-812 66 10, e-post: dan.edholm@genpat.uu.se
Förlossningsläkaren Berith Karlsson Tingåker har i sin doktorsavhandling undersökt var smärtan uppkommer under förlossningen, samt hur livmoderns smärtkänslighet förändras under graviditeten. Resultaten visar att förlossningssmärtan i huvudsak utlöses från livmoderhalsen. Antalet nervfibrer och receptorer som är förknippade med smärta är betydligt större i livmoderhalsen än i livmodern vid fullgången graviditet.
Avhandlingen visar också att livmoderns smärtkänslighet skiljer sig markant mellan gravida och icke-gravida kvinnor. Hos icke-gravida kvinnor är hela livmodern smärtkänslig, men under graviditetens gång försvinner de smärtkänsliga nervfibrerna nästan helt från livmoderkroppen men finns kvar i livmoderhalsen.
Ryggbedövning är det mest effektiva sättet att lindra förlossningssmärta idag. Metoden är dock resurskrävande och har andra nackdelar som begränsar dess användbarhet.
– Resultaten ger nya förutsättningar för att utveckla enklare och effektiva metoder för smärtlindring med fokus på livmoderhalsen. Det finns ett stort behov av det både hos svenska kvinnor och globalt där många inte har tillgång till någon smärtlindring alls, säger Berith Karlsson Tingåker.
Avhandling: Changes in human uterine innervation in term pregnancy and labor; Occurrence and roles of neurotrophins and TRPV1, Berith Karlsson Tingåker, Institutionen för kvinnor och barns hälsa.
För mer information, kontakta:
Med dr Berith Karlsson Tingåker
Tel: 08 655 50 00 eller 070 778 36 54
E-post: Berith.Tingaker@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
BAMSE-projektet har studerat 4 000 barn i Stockholms län från födseln. Syftet var att se om luftföroreningar från trafiken som barnet utsattes för under sitt första levnadsår påverkade risken för astma och allergisjukdom upp till 4 års ålder.
Halterna av luftföroreningar vid barnens bostäder mättes. Resultaten visar att de barn som utsattes för höga halter av luftföroreningar hade 60 procent större risk att drabbas av långvariga astmabesvär. Även lungfunktionen påverkades negativt. Dessutom var dessa barn i större utsträckning allergiska mot luftburna allergen, särskilt mot pollen.
Forskarna studerade också hur risken för barn att utveckla allergisjukdom på grund av luftföroreningar påverkades av det genetiska arvet. Man har sett att barn som bär på en variant av GSTP1-genen (glutathione S-transferase P1), som är viktig för kroppens förmåga (antioxidativa system) att ta hand om luftföroreningar, löper en ökad risk att drabbas av allergisjukdom kopplat till luftföroreningar från vägtrafiken. Enligt nya analyser påverkar även varianter i en annan ”astmagen”, TNF (tumor necrosis factor), känsligheten för luftföroreningar. Barn med en särskild kombination av GSTP1- och TNF-varianter löper en avsevärt högre risk att utveckla allergi.
Barnen i BAMSE-projektet är nu 12 år gamla och en uppföljning har startat i form av en webb-enkät till barnen och deras föräldrar. Enkätsvaren ger forskarna information om hälsa, livsstil och miljöförhållanden, inklusive luftföroreningar, under barnens uppväxt.
Barn som växer upp i Stockholm har en ökad risk för astma, nedsatt lungfunktion och allergi mot pollen om de bor i områden med höga halter av luftföroreningar från trafiken
Alla barn som bor i områden med höga luftföroreningshalter får inte allergisjukdom. Om man drabbas eller inte styrs till stor del av ärftliga faktorer.
För första gången samlas data in för barnen i BAMSE-projektet med web-baserad teknik, som ger mer tillförlitliga svar.
BAMSE-projektet drivs i samarbete mellan Arbets- och miljömedicin inom Stockholms läns landsting och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/bamse
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Tom Bellander (om luftföroreningar)
Mobil: 070-484 14 28
PhD Erik Melén (om genetik)
Mobil: 070-668 91 94
Professor Magnus Wickman (om BAMSE-projektet)
Mobil: 070-484 39 00
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Efter att ha jobbat som gymnasielärare i två år blev litteraturvetaren Helen Schmidl intresserad av hur ungdomar läser och hur de tänker när de läser. I sin avhandling Från vildmark till grön ängel tecknar hon en bild av litteraturundervisningen i fyra olika åttor i olika kommuner i landet.
Avhandlingens fokus är riktat mot klassernas läsning av varsin roman som Schmidl valt ut i samråd med läraren, men studien ger också en inblick i hur elevernas arbete med skönlitteratur ser ut under ett läsår. Hur kommer flickornas och pojkarnas erfarenheter av läsning till sin rätt i undervisningen? Vilka texter läses, och hur arbetar man med dem? Vilka lässtrategier använder sig eleverna av, och hur förhåller sig flickornas och pojkarnas läsningar till varandra?
Spridningen mellan elevernas läsning visade sig vara tämligen stor, med allt från mycket vana läsare, oftast flickor, till pojkar som aldrig brukar läsa skönlitteratur. Elevernas olika läsvana påverkar i hög grad deras förmåga att analysera skolans litterära texter och ta till sig nya textgenrer.
– Det innebär att det inte går att ha en litterär kanon, ett rättesnöre, som en del förespråkar, utan lärarna måste anpassa litteraturen efter de elever man har, säger Helen Schmidl.
– En viktig uppgift för svenskundervisningen är dock att eleverna också ges utrymme att bredda sin läsning och lära sig hantera nya typer av texter.
Samtliga lärare i de fyra klasserna utgick när studien gjordes från elevernas egna läserfarenheter. Detta innebar att nästan all den skönlitteratur som lästes i klasserna var ungdomslitteratur och att eleverna ofta fick välja romaner individuellt, istället för att hela klassen läste samma bok.
Från vildmark till grön ängel är en studie om ungdomars tolkningar av skönlitterära texter. Genom att jämföra dels flickors och pojkars läsning, dels olika klassers arbete med skönlitteratur vill Schmidl visa hur litteraturundervisningen kan se ut i dag och skapa diskussion kring hur elevernas och skolans litterära kulturer kan mötas på ett för eleverna fruktbart sätt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helen Scmidl, 073-600 37 44, e-post: helen.schmidl@littvet.uu.se
Bakgrunden till Agneta Ståhles val av forskningsområde forskning var det faktum att äldre hjärtpatienter inte remitteras till rehabilitering och träning i samma utsträckning som yngre.
– Träning för äldre har varit omdiskuterad. Men det är aldrig för sent att förbättra konditionen, rörligheten och muskelstyrkan efter en hjärtinfarkt, säger Agneta Ståhle. Vinsterna är stora. De hjärtpatienter som tränar orkar mer, fungerar bättre i vardagen och får högre livskvalitet.
Under sitt avhandlingsarbete studerade Agneta Ståhle effekterna av motionsgymnastik i grupp för hjärtpatienter över 65 år. Träningsgruppen motionerade tre gånger i veckan under tre månader medan kontrollgruppen enbart informerades om vikten av träning. Skillnaderna avseende funktionsförmåga, livskvalitet och fysisk aktivitetsnivå var slående och en långtidsuppföljning visade att effekterna höll i sig i upp till sex år.
Risken för fall ökar med stigande ålder men fysisk aktivitet bidrar till att förebygga fallolyckor.
– Med en individuellt anpassad och progressiv balansträning kan man öka de reflexmässiga skyddsmekanismerna och därigenom förhindra fall och frakturer, säger Agneta Ståhle. På alla dessa områden har vi oerhört mycket att vinna. Både samhällsekonomiskt och när det gäller enskilda människors livskvalitet. Evidensbaserad rehabilitering kan direkt implementeras inom landstinget och sjukgymnastutbildningen.
Bakgrund
Agneta Ståhle är docent och kliniskt verksam som specialistsjukgymnast i hjärt-kärlsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan 2001 är hon redaktör för FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, en handbok i att förskriva fysisk aktivitet på recept. 1999 disputerade Agneta Ståhle med avhandlingen Physical fitness and quality of life in elderly patients recovering from an acute coronary event. A randomised controlled study on the effects of aerobic group training.
En tjänst vid Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.
Kontaktinformation
Agneta Ståhle, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet/Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, mobil: 070-775 71 22, e-post: agneta.stahle@ki.se
Observationer av universum har sedan 1930-talet visat att mängden synlig materia inte räcker till för att förklara den observerade inverkan av gravitationen. Den saknade materian kallas mörk materia, och de senaste mätningarna visar att den utgör ungefär 85 procent av all materia i universum. Ännu har man inte lyckats bestämma vad den mörka materien består av. Den för närvarande ledande teorin är att kall mörk materia har formen av svagt växelverkande massiva partiklar, det vill säga partiklar som rör sig sakta, är tunga, och reagerar sällan berättar Thomas Burgess vid Fysikum, Stockholms universitet.
– Det finns en rad teorier som kan ge sådana partiklar, men om någon av dem är korrekta återstår att se. En sådan teori är supersymmetri som kan ge en perfekt mörk materie-partikel, Neutralinon. Sådana neutraliner skulle kunna ansamlas i centrum på solen och därifrån ge upphov till en signal av neutriner från solen, säger Thomas Burgess.
Sökande efter neutriner kan ge ledtrådar om vad mörk materia är. Neutrinoteleskopet AMANDA består av 680 ljussensorer nedsänkta djupt i det tre kilometer tjocka istäcket på Sydpolen så att de täcker en 500 meter hög cylinder med en 200 meters radie. I avhandlingen har en analys av närmare två miljarder händelser uppmätta år 2003 genomförts.
– I analysen hittades ett tiotal intressanta händelser, vilket inte är nog för att hävda en signalupptäckt, men istället har övre gränser på styrkan hos en möjlig signal bestämts. I högenergiregionen är detta de striktaste gränserna som hittills publicerats av något experiment, säger Thomas Burgess.
Gränserna kan användas för att förfina teoretiska modeller och framtida experiment. Med nästa generations neutrinoteleskop IceCube som ska vara färdigkonstruerat 2011 förväntas avsevärt högre känslighet.
Avhandingens titel: A Search for Solar Neutralino Dark Matter with the AMANDA-II Neutrino Telescope
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf via
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7378
Kontaktinformation
Ytterligare information
Thomas Burgess, Fysikum, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8673, mobil +46702393799, e-post burgess@physto.se
Läs mer om IceCube på http://icecube.wisc.edu/ och http://www.physto.se/~amanda/.
För bild på Thomas Burgess på Sydpolen, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Studien bygger på intervjuer med elitrullstolsåkare och en granskning av nyhetsmedias rapportering från Paralympics.
Kim Wickman visar att press och media misslyckas med att framställa rullstolsåkare som kompetenta och självständiga idrottande kvinnor och män. Istället vinklas historien ofta till att ”den största segern är redan vunnen”, något som syftar på att idrottaren har övervunnit sin funktionsnedsättning. Placeringen i tävlingen spelar därför inte så stor roll, och det är svårt för både aktiva och allmänhet att uppfatta tävlingsinsatsen som en riktig idrottsprestation.
Kim Wickman menar dock att det vi uppfattar som ”riktig” idrott förändras hela tiden, och pekar på att kvinnliga skidåkare inte tilläts tävla i Vasaloppet förrän så sent som under 1980-talet.
– Det finns all anledning för idrottsrörelsen att ompröva grunderna för att exempelvis anordna skilda tävlingsarrangemang som Olympiska spel och Paralympics.
Kim Wickman har också undersökt hur rullstolsåkare på elitnivå uppfattar och förstår sig själva och sitt idrottande. De aktiva definierar sig själva som rullstolsåkare, inte som handikappidrottare eller friidrottare, och gör därmed motstånd mot kollektiva föreställningar om duglighet och idrott.
– Det skapar ett frirum där vem som helst, med eller utan funktionsnedsättning, kan identifiera sig med rullstolsåkning som idrott, säger Kim Wickman, men påpekar att rullstolsåkarna samtidigt underkastar sig dominerande föreställningar om duglighet genom att definiera andra idrottare med funktionsnedsättningar som ”de andra” som inte utför det som uppfattas som ”riktiga” idrottsprestationer.
Fredagen den 11 april försvarar Kim Wickman, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling, Bending Mainstream Definitions of Sport, Gender and Ability Representations of Wheelchair racers. Svensk titel: Att utmana kollektiva föreställningar om idrott, kön och duglighet. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakutetsopponent: Professor Jorid Hovden,
NTNU, Trondheim, Norge.
Läs avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1586
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Kim Wickman
Pedagogiska institutionen,
Umeå universitet
E-post: kim.wickman@pedag.umu.se
Tel: 090-786 93 25, 070-646 8069
Tidigare forskning har visat att många cancerdrabbade svenska män över 50 anförtror sig till få eller inga andra människor med sina rädslor och känslor kring sjukdomen. För åtta av tio prostatacancerdrabbade män som lever i ett förhållande utgör partnern det enda emotionella stödet. Bland ensamstående män med prostatacancer delar sju av tio inte sina känslor med någon annan människa.
Samma forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu gått vidare och undersökt i vilken utsträckning kvinnor i samma åldersgrupp som förlorat sin man i cancer anförtror sig till andra människor. Av resultaten framgår att en tredjedel av dessa kvinnor inte har någon att dela sina känslor med.
– Vi är förvånade över att så många kvinnor är känslomässigt isolerade, det vill säga saknar djupa emotionella kontakter. Det finns en bild av att problemet bara gäller män, men så är det alltså inte, säger Asgeir Helgason, docent vid Karolinska Institutet som har lett studien.
– Vi väljer att lyfta fram detta på en konferens om mäns hälsa bland annat på grund av den avgörande rollen som partnern har när det gäller psykosocialt stöd för män med cancer. Fynden talar för att omvårdnaden av män med cancer borde inriktas även på partnern, säger Asgeir Helgason.
Resultaten är preliminära och presenteras vid en vetenskaplig konferens om mäns hälsa som äger rum 10-11 april. Se konferensens hela program på: http://ki.se/content/1/c6/05/28/70/Konferenceprogram80.pdf
För mer information, kontakta:
Docent Asgeir Helgason
Tel: 08-737 36 37,
Mobil: 070-484 55 74
E-post: asgeir.helgason@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Telefon: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 860 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi
Telefon: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
I undersökningen som utförts av naturvetenskapliga fakulteten ingick studenter som tagit naturvetenskaplig examen från Lunds universitet mellan åren 2000-2004. Bara 4 % av de tillfrågade studenterna har varit arbetslösa i mer än 6 månader. Hela 36 % av studenterna fortsätter som forskarstuderande.
Undersökningen visar tydligt att arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika typer av naturvetare. Att klumpa ihop och betrakta naturvetare som en enhetlig yrkesgrupp är felaktigt. För tillfället är exempelvis arbetsmarknaden för geologer mycket god.
– Företag inom miljöbranschen och bygg- och gruvindustrin kontaktar ofta mig och frågar om vi har studenter som snart är klara. Det finns ett enormt sug efter utbildade geologer, säger Lena Barnekow som är studievägledare på geologiska institutionen.
Men vad som är efterfrågat på arbetsmarknaden varierar över tiden.
– Därför måste vi ge en utbildning med både bredd och djup så att studenterna får arbete oberoende av vad som är trendigt när deras utbildning är klar. Undersökningen visar att vi är framgångsrika i det arbetet, hävdar professor Olle Söderman som är utbildningsansvarig på naturvetenskapliga fakulteten.
I undersökningen har man frågat studenterna hur utbildningen kan förbättras.
Två saker är genomgående i svaren. För det första vill studenterna redan under utbildningen ha tydligare kontakt med arbetsmarknaden.
– Vi ska bli bättre på att stödja våra institutioners arbete med att bygga upp kontakter med företag och andra avnämare. Andra åtgärder är att bjuda in föreläsare från näringslivet och låta våra studenter göra studiebesök under utbildningen, säger Olle Söderman. Vi ska också bygga upp en webbportal, som ska fungera som en mötesplats mellan före detta studenter vid vår fakultet, företag och våra naturvetarstudenter. I vårt arbete för att öka anställningsbarheten är samarbetet med våra studenter och deras studentkår mycket viktigt. I år har arbetsmarknadsdagar arrangerats där naturvetarstudenterna möter framtida arbetsgivare. Detta kommer att bli ett årligen återkommande arrangemang.
– Vår bestämda mening är att naturvetare är brett användbara i samhället, och att det finns många områden där vi är underrepresenterade. Som exempel behövs politiker med naturvetenskaplig träning, inte minst med tanke på de problem vi står inför när det gäller klimat och miljöfrågor. Ett annat exempel är mediesektorn där journalistkårens naturvetenskapliga kompetens behöver höjas. Därför, och för att visa på alternativa karriärvägar för naturvetare, har vi bl.a. startat en ettårig utbildning i journalistik för naturvetare.
Kontaktinformation
För mer information Olle Söderman 046 – 2228603
Den nya analysmetod som använts av forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, har skapat ett helt nytt evolutionärt stamträd. Enligt detta var kammaneterna de första djuren på jorden – en nyhet som mycket överraskar forskarna i projektet:
–Kammaneten har en ganska komplicerad kroppsbyggnad, och det finns betydligt enklare byggda djur, till exempel svampdjur, som man kunde tro hade uppstått först, säger Matthias Obst, forskare vid Zoologiska institutionen och stationerad vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Kristineberg.
Det nya evolutionära stamträdet har skapats genom analyser av stora mängder genetiska data. I sin studie har Matthias Obst jämfört 150 gener, eller nära 40 miljoner genetiska så kallade baspar, samlade från de flesta av jordens 35 djurstammar. Många av dessa djurstammar uppvisar mycket märkliga kroppsformer, och deras ursprung har tidigare varit okänt.
–De flesta av jordens mest egendomliga livsformer återfinns i havet, som märkliga stjärnmaskar, armfotingar och pilmaskar, eller små mossdjur som mer liknar växter än djur. Vårt nya stamträd hjälper oss att förstå dessa djurs evolution, säger Matthias Obst.
Kartläggningen av de genetiska släktträden har bland annat finansierats av Svenska Artprojektet, vars mål är att inom 20 år få fram en komplett beskrivning av Sveriges flora och fauna; ett projekt unikt i världen. Men utvecklingen inom molekylär biologi går i rasande fart. Enligt Matthias Obst kommer ett djurs hela genom, alltså organismens ärftliga information kodad i DNA, inom en nära framtid kunna kartläggas i vanliga laboratorium.
– Men utan de faciliteter som Sven Lovén centrum för marina vetenskaper erbjuder för att hitta och odla marina djur hade det i princip varit omöjlig att kartlägga så mycket genetisk information från de havslevande djuren, säger han.
Artikeln ”Improved relations – phylogenomics brings the animal tree of life into sharper focus” är förstasidesnyhet i kommande numret av Nature, som publiceras 10 april.
Fakta kammaneten:
Kammaneten är oftast bara några centimeter lång. Dess kropp är vanligen glasklar med reflekterande hår (cilier), men den kan också vara klart röd, orange eller till och med svart.
En amerikansk variant, Mnemiopsis leidyi, har haft en explosionsartad utveckling i svenska vatten och följs nu noggrant av marina forskare vid Göteborgs universitet. Mnemiopsis är en effektiv predator där varje individ kan äta stora mängder hoppkräftor och andra djurplankton, vilket på sikt kan hota det befintliga ekosystemet.
Kontaktinformation
Matthias Obst, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0523-18553
0738-475 003
matthias.obst@zool.gu.se
Resultaten baseras på 1 458 kvinnor som ingick i den så kallade Kvinnoundersökningen 1968. När de undersöktes av läkare fick de uppge hur ofta de drack vin, öl och starksprit genom att välja mellan sju kategorier i skalan från ”aldrig” till ”dagligen”. Forskarna vet inget om hur mycket de drack vid varje tillfälle, eller hur korrekta uppskattningarna var. För varje dryck som kvinnorna angett att de drack mer än en gång i månaden klassificerades de som en konsument av just den drycken.
34 år efter den första undersökningen hade 162 kvinnor fått diagnosen demens. Resultaten visar att bland de kvinnor som angett att de drack vin fanns betydligt lägre andel demensdrabbade, medan detta samband inte fanns hos dem som uppgett att de regelbundet drack öl eller starksprit.
– Den grupp som hade minst andel demens var de som hade angett att den enda alkohol de drack var vin, säger professor Lauren Lissner som leder studien i samarbete med professor Ingmar Skoog, båda Sahlgrenska akademin.
Trots det vill forskarna inte ge några rekommendationer huruvida en kvinna ska börja dricka vin, fortsätta dricka vin eller öka sin konsumtion. Det är också viktigt att poängtera att dessa resultat inte kan generaliseras för män som har ett annat dryckesmönster.
– Vi måste vara mycket försiktiga när vi tolkar dessa resultat, eftersom vi i den här typen av befolkningsundersökningar inte kan se vad som är orsak och vad som är verkan. Det kan finnas andra faktorer hos kvinnor som dricker vin som gör att de får ett skydd mot demens, saker som vi inte kan mäta. Men det funna sambandet är starkt och kan inte förklaras med andra faktorer som vi kan mäta, som utbildning, BMI och rökning, säger Lauren Lissner.
Sedan tidigare vet forskarna att dryckesvanorna hos svenska kvinnor har förändrats de senaste decennierna. Dagens kvinnor dricker mer vin och starksprit, men mindre öl, än tidigare generationer. Till exempel visar studien att mindre än 20 procent av medelålders kvinnor drack vin varje vecka i slutet av 60-talet. Idag uppger drygt hälften av kvinnorna i den åldern att de dricker vin varje vecka.
– Dessa resultat, i kombination med att kvinnor idag dricker mer vin än för 40 år sedan, visar att det är viktigt att fortsätta att forska om detta samband. I framtida analyser ska vi studera effekten på mer specifika typer av demens, som Alzheimers sjukdom. Andra forskningsmetoder kommer att behövas för att se vilken roll vin och andra alkoholhaltiga drycker har för utvecklingen av demens, säger Lauren Lissner.
FAKTA KVINNOUNDERSÖKNINGEN
Den här studien baseras på Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg, kallad Kvinnoundersökningen, som startades 1968. 1 462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv. Dessa kvinnor har sedan undersökts på samma sätt igen åren 1974, 1980, 1992, 2000 och 2005. Samma år har nya kvinnor rekryterats till undersökningen, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.
Tidskrift: American Journal of Epidemiology
Artikelns titel: Alcohol Beverages and Incidence of Dementia: 34-Year Follow-up of the Prospective Population Study of Women in Göteborg
Författare: Kirsten Mehlig, Ingmar Skoog, Xinxin Guo, Madlen Schütze, Deborah Gustafson, Margda Waern, Svante Östling, Cecilia Björkelund och Lauren Lissner
Läs artikeln i sin helhet: http://aje.oxfordjournals.org/
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Lauren Lissner, telefon: 031–786 6847, 070–820 7343, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031–343 8640, 070-943 3681, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Det är välkänt att långvariga smärttillstånd ger många vuxna en besvärlig livssituation. Många ungdomar lider också av återkommande huvudvärk, magont och muskel- eller skelettsmärtor, men problematiken bland yngre barn har fått mindre uppmärksamhet. Avhandlingen, som studerar barn från förskoleklass till och med mellanstadiet, finner en hög andel smärtproblem också i dessa låga åldrar. Två tredjedelar av eleverna i studien har huvudvärk, magont och/eller ryggvärk minst en gång varje månad och hälften av dessa har ont en eller flera gånger i veckan. Problemen växer med åldern men är ändå vanliga redan bland de allra yngsta: Var femte sexåring har huvudvärk, magont eller ryggvärk minst en gång i veckan.
Den höga andelen barn med smärtproblem är oroande, bland annat på grund av att barnen med återkommande smärta visade sig ha väsentligt sämre livskvalitet, både fysiskt och när det gällde emotionell och social funktion och allmänt välbefinnande. De fungerade också sämre i skolan än kamrater som inte hade återkommande smärta. Bara ett fåtal av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården för sina smärtproblem, men deras livskvalitet var lika mycket nedsatt som den enligt tidigare studier är hos barnpatienter på specialistsmärtmottagningar.
Ett viktigt fynd i avhandlingen är att barn med återkommande smärta, speciellt om de har ont ofta, för det mesta har besvär från flera olika ställen på kroppen. Det tyder på att dessa barn ofta har en allmän smärtstörning.
Avhandlingens fynd är angelägna, speciellt med tanke på barnens ålder. De första skolåren är betydelsefulla för den personliga utvecklingen och under dessa år ska barnet också skaffa sig viktiga kunskaper och färdigheter inför framtiden. Tidigare undersökningar har dessutom visat att smärtproblem i barndomen ofta kvarstår i vuxen ålder och då med en koppling till psykiska problem. Det är därför viktigt att skaffa mer kunskaper om hur återkommande smärta hos barn kan förebyggas.
Fredagen den 11 april försvarar Solveig Petersen, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Recurrent Pain and Quality of Life in Young Schoolchildren. Svensk titel: Återkommande smärta och livskvalitet bland yngre skolbarn.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal B, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Sven Bremberg, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Solveig Petersen är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheterna för pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri, och kan nås på mobil 070-392 52 10, e-post: solveig.petersen@pediatri.umu.se
