Upp till 40 procent av luftvägsbesvären hos befolkningen i Norrbottens län kan förklaras av yrkesmässig exponering för luftföroreningar medan upp till 60 procent beror på ärftlig benägenhet för astma. Dessa båda faktorer tillsammans orsakar ca 70 procent medan 10 procent hänger samman med låg socialgrupp definierat som varu- och tjänsteproducerande arbetare.

Resultaten i avhandlingen bygger på analyser av material från OLIN-studierna (Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten) och undersökningar av gruvarbetare från LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna. Under 1960-talet upptäcktes där höga halter av radongas. Samtidigt infördes dieseldrift av fordon under jord. Detta ledde till ett omfattande åtgärdsprogram som markant minskade exponeringarna för radon, andra gaser och damm. Arbetsplatserna har sedan i regel legat klart under gällande gränsvärden. Ändå är gruvarbetare jämfört med andra yrkesgrupper högt exponerade för damm och dieselavgaser.

Gruvarbetare hade i de undersökningar som ingår i avhandlingen ökad förekomst av återkommande pip i luftvägarna, långvarig hosta och kronisk bronkit (ökad slembildning). Samtidig rökning och yrkesexponering förstärkte risken för det sistnämnda. Gruvarbetare som exponerats i genomsnitt 13 år under jord hade i genomsnitt 16 år efter avslutat arbete fortfarande ökade luftvägsbesvär i form av kronisk bronkit, kronisk slembildande hosta och en tendens till ökad förbrukning av astmamediciner. Gruvarbetare, som exponerats i genomsnitt 18 år för damm och dieselavgaser under jord hade inflammation i luftrören. Det gick inte att avgöra om detta var en skyddsmekanism eller ett förstadium till kronisk sjukdom.

Dödsfall i silikos förekommer fortfarande hos svenska gruvarbetare men drabbar nu de äldre. Medianåldern för död i silikos var 78 år, vilket innebär att hälften dör före och hälften efter denna ålder. Det nu gällande gränsvärdet för långvarig exponering för kvartsdamm i Sverige och många andra länder skyddar inte mot allvarlig silikos.

Fredagen den 11 april försvarar Ulf Hedlund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Occupational air pollutants and non-malignant respiratory disorders especially in miners. Svensk titel: Yrkesexponering för luftföroreningar och andra luftvägstillstånd än cancer.
Disputationen äger rum kl. 14.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Per Gustavsson, Karolinska institutet.

Kontaktinformation
Ulf Hedlund är född och uppvuxen i Göteborg, studerade från 1967 i Umeå och har sedan 1971 varit verksam i Gällivare som distrikts- eller företagsläkare. 1984—2003 var han företagsläkare vid LKAB i Malmberget. Han är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 0970-142 31, e-post ulf.hedlund@glocalnet.net

Forskargruppen, som leds av docent Sture Forsgren vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, har funnit att det inte behövs inväxt av nerver i smärtande senor för att acetylkolin ska verka. Acetylkolin är en signalsubstans som svarar för signalöverföringen mellan nervceller och skelettmuskler hos alla ryggradsdjur och den är även viktig i det autonoma (inte viljestyrda) nervsystemet. Förutom att vara av betydelse för blodkärlsreglering, har detta ämne visats ha en roll vid celldifferentiering och återuppbyggnad av kroppsvävnader och det anses ha anti-inflammatoriska och smärtmodifierande egenskaper.

Det traditionella synsättet är att acetylkolin bildas från just nervceller, men Umeåforskarna har påvisat att de lokala cellerna i senvävnaden vid kronisk sensmärta själva kan producera acetylkolin och att cellerna dessutom uppvisar receptorer (mottagarställen) för det. Det är överraskande fynd, som nu har publicerats i flera tidskrifter. Helt nyligen har gruppen också visat att det även finns ett liknande, nervcellsoberoende system i tarmen vid inflammatorisk tarmsjukdom och i ledvävnaden i samband vid reumatoid artrit.

Fynden kan ge uppslag för nya behandlingsstrategier riktade specifikt mot det nyupptäckta signalöverföringssystemet för att påverka t.ex. vävnadsomvandlingen, inflammationsgraden och läkningsprocessen. Man har länge, via läkemedel och delvis kirurgiskt, kunnat påverka effekterna av det klassiska, nervcellsberoende överföringssystemet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent Sture Forsgren, enheten för anatomi, tel. 090-786 51 47, mobil 070-309 71 55, e-post: sture.forsgren@anatomy.umu.se

Chlamydia är ett släkte bakterier som orsakar sexuellt överförbara infektioner, ögoninfektioner och lunginflammation. Klamydiabakterier kan bara leva och föröka sig inne i en värdcell och de använder en sprutliknande struktur för att injicera bakterieproteiner direkt i värdcellen. Mekanismen kallas ”typ 3-sekretion” (T3S). Den är en viktig sjukdomsframkallande egenskap också hos andra gramnegativa bakterier men hur den fungerar i klamydiabakterierna är delvis okänt.

Vissa små molekyler, ”T3S-hämmare”, kan specifikt avvärja T3S hos andra gramnegativa bakterier och är därför intressanta som alternativa läkemedel till antibiotika. I avhandlingen visas att T3S-hämmare hindrar klamydiabakterier från att växa i odlade celler, infektionsprocessen stannar och bakterierna kan inte sprida sig till andra celler. De proteiner som utsöndras via T3S kunde inte påvisas när klamydiabakterier behandlades med T3S-hämmare. Resultaten pekar mot att bakterierna använder T3S för att skaffa sig det järn som behövs för deras tillväxt.

Arten Chlamydia pneumoniae, även kallad TWAR, är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner och lunginflammation och misstänks också öka risken för vissa hjärt-kärlsjukdomar. I avhandlingen visas att möss som infekteras med Chlamydia pneumoniae får lägre benmassa än friska möss. Odlade mänskliga benceller kunde infekteras med Chlamydia pneumoniae och utsöndrade då inflammationsmarkörer som påverkar benomsättningen. Därför är det nödvändigt att vidare undersöka om TWAR-infektioner kan orsaka benskörhet hos människor.

Fredag 4 april försvarar Leslie Bailey, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet,, sin avhandling med titeln Infection Biology of Chlamydia pneumoniae.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi. Fakultetsopponent är prof. Kenneth Fields, Univ.of Miami School of Medicine, USA.

Kontaktinformation
Leslie Bailey är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 67 07, e-post leslie.bailey@molbiol.umu.se

Marie Holst har under sitt tioåriga arbete med patienter med kronisk hjärtsvikt upptäckt att de ofta är törstiga och torra i munnen. Muntorrhet kan leda till förändrat smaksinne, försämrad munhälsa och i värsta fall talsvårigheter. Törsten och muntorrheten beror bland annat på den vätskedrivande behandlingen och den vätskerestriktion patienterna är rekommenderade, i gällande riktlinjer 1,5-2 liter vätska per dygn. Räknat på vätskebehovet för en person som väger 80 kg innebär det ett dagligt underskott på nästan 1 liter.
– Med dagens effektiva farmakologiska behandling bör behovet av denna vätskerestriktion omprövas eftersom den medför obehag hos patienterna, säger Marie Holst.

Resultatet av hennes studie indikerar att en mer individuellt anpassad vätskerekommendation är både säker och fördelaktig för patienter med stabil kronisk hjärtsvikt, något som aldrig tidigare visats. I studien deltog patienterna i två interventioner. Under intervention 1 uppmanades de att inte dricka mer än 1,5 liter per dag. Under intervention 2 var det rekommenderade vätskeintaget individuellt anpassat och baserat på kroppsvikten. Resultatet visar ingen skillnad mellan interventionerna när det gäller hälsorelaterad livskvalitet, symtom, fysisk kapacitet eller inläggning på sjukhus. Däremot var upplevd törst och svårigheter att hålla vätskerekommendationen betydligt mindre när vätskeintaget var individuellt anpassat.

Syftet med Marie Holsts avhandling är att beskriva egenvårdsbeteendet och upplevelserna av det dagliga livet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. I en annan delstudie beskrivs egenvårdsbeteendet hos patienter med kronisk hjärtsvikt under ett år efter en patientutbildning. Resultaten visade inga förändringar under uppföljningstiden och pekar på att det inte räcker med ett utbildningstillfälle för att förbättra egenvårdsbeteendet och den hälsorelaterade livskvaliteten. Marie Holst har också genom en intervjustudie beskrivit hur patienter med kronisk hjärtsvikt upplever och hanterar sitt dagliga liv.
– Studien visar att patienterna inte ser nattsvart på sin situation utan är rätt positiva, säger hon.

Resultatet beskrivs i två huvudteman: Hindrande och Främjande krafter, där det första temat belyser svårigheterna och det andra hur patienterna anpassar sig och hanterar det dagliga livet.
– Genom att införa mindre strikta vätskerekommendationer kan en begränsning tas bort och det dagliga livet bli lite lättare att leva för patienter med hjärtsvikt, säger Marie Holst.

Hon tror att hennes avhandling kan komma till stor nytta i kliniska verksamheter, t ex i patientutbildning. Avhandlingen kan också användas i sjuksköterskeutbildningen och i vidareutbildningar för sjuksköterskor.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Holst på marie.holst@skane.se eller 0704-96 38 96.

Miljön i ett häststall är allt annat än dammfri. Såväl foder och strö som hästarnas eget stöv fyller stalluften med partiklar som retar både hästars och människors luftrör. Hos häst är inflammatoriska luftvägssjukdomar en av de vanligaste orsakerna till nedsatt prestation och långvariga hostproblem.

Men även till synes friska hästar som aldrig hostar kan ha inflammatoriska reaktioner i luftvägarna, särskilt under vinterperioden då hästarna är installade. Det visar ny forskning vid SLU som nu presenteras av veterinär Miia Riihimäki i en doktorsavhandling.

Hästar med astmaliknande symptom, s k Recurrent Airway Obstruction (RAO) och hästar med lindrigare grad av inflammation i luftvägarna, Inflammatory Airway Disease (IAD) har varit målgrupp för intensiv forskning de senaste decennierna. Kunskapen om hur och varför inflammation utvecklas kan förhoppningsvis användas för att utveckla nya behandlingsstrategier och förebyggande åtgärder.

– Det är främst hos hästar som arbetar extremt hårt som luftvägsproblem märks tydligast. Tävlingshästar inom trav, galopp och fälttävlan arbetar i ett tempo som ligger nära det maximala och då blir en nedsatt prestation uppenbar om de har någon inflammation i luftvägarna, säger Miia Riihimäki.

DÅLIG MILJÖ

Att en häst hostar några gånger när arbetspasset inleds behöver inte tyda på sjukdom men det kan ju vara ett tecken på att stallmiljön inte är optimal. I regel hinner hästar som sällan presterar maximalt, utveckla antingen RAO eller IAD, innan sjukdomen upptäcks. En vanlig förkylning kan vara inkörsporten.

– Hästar som drabbas av RAO har till viss del genetisk predisponering, det vill säga det är ärftligt, men man kan som hästägare försöka förebygga och erbjuda en så bra miljö som möjligt. Ett hö eller ensilage av hög hygienisk kvalitet är viktigt, samt att ströa hästboxen med torv, spån eller strimlat papper i stället för halm. Hästar med luftvägsproblem bör dessutom vistas utomhus så mycket som möjligt. Det är extra viktigt att de hålls ute när stallet sopas eller boxen mockas. Här krävs att stallet har genomtänkta rutiner för att minimera exponering av damm.

I sin forskning har Miia Riihimäki bland annat gjort provokationsstudier där hästar har fått vistas i dåligt ventilerad stallmiljö och fodrats med dammigt hö. Redan efter två dagar visade hästarna symptom på sjukdom. Samma hästar undersöktes sedan när de hade vistats en tid på bete och var helt fria från luftvägssymptom.

VÄRDEFULL BIOPSI

En viktig målsättning för Miia Riihimäkis avhandling var att undersöka vilken roll luftvägsslemhinnan spelar i den inflammatoriska processen som orsakas av dålig stallmiljö. Det vanligaste sättet att diagnostisera en ”hosthäst” är att göra ett lungsköljprov men de nya studierna visar att en biopsi(vävnadsprov) från slemhinnan i hästens luftstrupe ger ytterligare information. Miia Riihimäki noterade även att hästarna reagerade mindre negativt när det togs en biopsi i halsen än när det gjordes lungsköljprov.

– Dessutom ger denna provtagningsteknik en unik möjlighet att upprepade gånger samla vävnadsmaterial från patienter. Det ger värdefullt material vid forskning på inflammation i hästens luftvägar.

HUR PÅVERKAS MÄNNISKOR?

Förutom att studera hur hästarna mår i stallmiljön har Miia Riihimäki även valt att koppla in hur människor reagerar på den miljön. Parallellt med sin avhandling har hon därför samarbetat med forskare från Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet samt institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Forskarna har gjort studier på hur människor som arbetar i stallmiljö reagerar på exponering av damm. Vid en ridskola i Skåne och vid ett travstall i Uppland, har såväl ridlärare, stallpersonal som ridskoleelever samt hästarna undersökts parallellt med stallmiljöundersökningar. Studierna pågår fortfarande och kommer att redovisas längre fram.

– Även forskningen på hästars luftvägsproblem kommer att fortsätta på bred front, berättar Miia Riihimäki. Vi har nu nya strategier för att undersöka hästar med RAO eller IAD och de kommer bland annat att tillämpas på den specialistmottagning av hosthästar som nu etableras i samarbete med Universitetsdjursjukhuset här vid SLU.

Kontaktinformation
För mer information: Miia Riihimäki
tel: 018-67 18 81 miia.riihimaki@kv.slu.se

Det forskarna nu visar för första gången är hur ett nytt bindarprotein kan kapsla in Alzheimers amyloid-ß-peptiden. Alzheimers sjukdom kännetecknas av att det bildas giftiga ansamlingar av ß-peptider i hjärnan. Upptäckten leder till nya insikter om hur giftiga former av peptiden bildas vid Alzheimers sjukdom och hur detta kan förhindras.

Dessa upptäckter publiceras nu i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA och den amerikanska vetenskapsakademin har bedömt att upptäckten är av allmänt intresse.

Professor Torleif Härds forskargrupp vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har kartlagt amyloid-ß-peptidens tre-dimensionella struktur. I denna process har han använt sig av en Affibody-molekyl® som utvecklats speciellt för att fånga upp enskilda amyloid-ß-peptider.

Man har visat att Affibody-molekylen på så sätt hindrar ß-peptiderna från att klumpa ihop sig till de giftiga ansamlingar som anses vara förstadiet till Alzheimers sjukdom. Affibody-molekylen har utvecklats av en forskargrupp ledd av professor Stefan Ståhl vid Skolan för bioteknologi vid KTH i samarbete med bioteknikbolaget Affibody AB.

– Det känns verkligen givande när vår forskning kring Affibody-teknologin leder till ett genombrott av oväntad natur och speciellt när det gäller medicinskt viktiga områden som Alzheimers sjukdom, säger professor Stefan Ståhl, som är dekanus vid Skolan för bioteknologi vid KTH.

Affibody-molekylen fångar upp och kapslar in amyloid-ß-peptiden i en speciell struktur som man benämner ”hårnål”.

– Det är en lika vacker som överraskande struktur, säger professor Torleif Härd som leder forskarlaget vid Sahlgrenska akademin. Upptäckten har lett till nya insikter om hur de giftiga formerna kan uppstå.

– Vi hade hoppats att strukturen av amyloid-ß-peptid-Affibody-molekylkomplexet skulle ge nya insikter, men vi hade aldrig trott att det skulle vara så här spektakulärt. Nu förstår vi hur man kan förhindra bildandet av giftiga ansamlingar bestående av flera peptider, säger Torleif Härd.

När det gäller Alzheimers sjukdom så är dagens behandlingar först och främst inriktade på att begränsa det största och mest kända symptomet på sjukdomen, det vill säga minnesbortfallet. Något botemedel eller effektiv behandling av själva sjukdomen finns inte. Forskarlagets upptäckt innebär nya möjligheter att ta fram potentiella behandlingar som kan angripa själva orsaken till Alzheimers sjukdom.

– Detta arbete kan få stor klinisk betydelse men det behövs ytterligare studier för att utröna om detta är en möjlig väg för behandling av Alzheimers sjukdom, säger professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet.

Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America
Artikels titel: TStabilization of a ß-hairpin in monomeric Alzheimer’s amyloid-ß-peptide inhibits amyloid formation

Författare: Wolfgang Hoyer, Caroline Grönwall, Andreas Jonsson, Stefan Ståhl och Torleif Härd

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Torleif Härd, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 3952, e-post: torleif.hard@gu.se
Professor Stefan Ståhl, Skolan för bioteknologi, KTH, telefon: 08-5537 8329, e-post: stefans@biotech.kth.se
Vetenskaplig chef Lars Abrahmsén, Affibody AB, telefon: 08-5988 3812, e-post: reception@affibody.com

Avhandlingen är den första i Skandinavien som undersökt både förekomst och kvalitet av rotbehandlingar av permanenta tänder hos tonåringar. Karin Ridell har bland annat studerat journaler från samtliga 19-åringar registrerade vid Folktandvården i Malmö under ett år – totalt 1 971 patienter. Av dem hade nio procent fått minst en tand rotbehandlad. I en majoritet av fallen var behandlingen orsakad av kariesangrepp.

51 procent av rotfyllningarna, som gjorts av allmäntandläkare, hade sjukliga förändringar och kvaliteten var bristfällig hos hälften av dem. Det finns flera anledningar till den höga siffran, menar Karin Ridell.

– Det är svårt att göra en bra rotfyllning och kanske är det extra svårt på barn och ungdomar. Det behövs fler specialister för att kunna ta hand om de mest komplicerade fallen, säger hon.

Det dåliga behandlingsresultatet kan kanske också förklaras av att en framgångsrik rotbehandling kräver tid, vilket är en bristvara inom barn- och ungdomstandvården idag. Rotbehandlingar tillhör de svåraste behandlingarna inom tandvården. Det visar de studier som undersökt kvaliteten av rotbehandling hos vuxna. Även där ses en relativt hög frekvens av misslyckade behandlingar, men siffrorna är bättre jämfört med hos ungdomar.

Karin Ridell har också funnit att tidig förekomst av karies är den största riskfaktorn för att behöva rotfylla en tand i unga år, men att tandvårdsrädsla och andra behandlingsproblem också ökar risken.

Ungdomar som drabbas av karies tidigt löper alltså en ökad risk att behöva rotfylla en tand och Karin Ridell har därför studerat förekomsten av dentinkaries hos en hel åldersgrupp 15-åringar (2 487) som var registrerade vid Folktandvården i Malmö 2005. Dentinkaries innebär att angreppet brutit genom tandens starka emalj.

– I de allra flesta fall ska ett kariesangrepp med utbredning i dentinet lagas.
Men det visade sig att cirka 20 procent av deltagarna i studien hade dentinkaries som inte åtgärdats. Och i fyra av fem fall med dentinkaries fanns det ingen journalanteckning om kariesangreppet. Det innebär att ungdomarna undersökts av tandvården utan att hålet upptäckts.

– Det är anmärkningsvärt. Om det beror på att tandläkaren eller tandhygienisten som undersökt patienten inte sett kariesangreppet på röntgenbilden, eller om det finns andra anledningar till att det inte är noterat i journalen vet jag inte, säger Karin Ridell som menar att problemet måste uppmärksammas.
– Det här är något som vi måste diskutera. Kanske behövs det mer utbildning, men framför allt tror jag att personalen behöver mer tid för att undersöka sina patienter, granska röntgenbilder och planera behandlingen ordentligt.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Ridell via e-post: karin.ridell@mah.se
eller på telefon: 040-665 84 88