På hemsidan kan vem som helst rapportera när olika örter, buskar och träd börjar blomma, sätta blad och frukt etc. I takt med att rapporter kommer in kan man också direkt följa vårens ankomst över hela landet på hemsidan. Det är det nybildade Svenska fenologinätverket som står bakom hemsidan. Målsättningen är att bygga upp ett landsomfattande register med fenologiska observationer för många olika arter.
– Om tillräckligt många rapporterar från olika delar av landet, kommer det att vara ett ovärderligt bidrag till att förstå effekterna av klimatförändringen. Därför har vi sett till att göra hemsidan så enkel som möjligt att använda, säger Kjell Bolmgren, forskare vid University of California i Berkeley.
Det förändrade klimatet har redan satt tydliga avtryck i årstidsmönstren. Pollenallergikerna får besvär av pollen allt tidigare på året. Växtsäsongen blir längre och många arter blommar tidigare, ibland t o m flera gånger på ett år. Skadeinsekter hinner med fler generationers förökning än tidigare. Olika arter svarar dock olika på klimatförändringen och det saknas kunskap för att förstå hur detta kommer att påverka deras livskraft och ekosystemens funktion.
– Tack vare att vi i Sverige har tillgång till data från gamla fenologiska observationer och en god kännedom om hur vår flora förändras, kommer de nya observationer vi förväntar oss att få på hemsidan att ge oss möjlighet att inom en relativt kort tid förstå vilken effekt klimatförändringen har, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning på SLU.
Kontaktinformation
Svenska Fenologinätverket:
Ola Langvall, SLU, tel 070-600 52 26, Ola.Langvall@esf.slu.se
Åslög Dahl, Botaniska Analysgruppen, tel 070-755 69 62, aslog.dahl@dpes.gu.se
Kjell Bolmgren, Berkeley-universitetet, tel + 1-510 367 7396, bolmgren@berkeley.edu
Från Sjuhäradsbygden i södra Västergötland gav sig hundratals husbönder, drängar och söner varje år av på långväga och långvariga handelsresor. De sålde framför allt textilier över så gott som hela Sverige och även utanför landets gränser. Ännu i dag är denna region ledande inom textilbranschen i Norden.
För två hundra år sedan var den västgötska gårdfarihandeln ett av få landsomfattande system för varuförmedling med nationell räckvidd. I Pia Lundqvists avhandling skildras Sjuhäradsbygdens gårdfarihandel och dess förändringar mot bakgrund av den snabba och omvälvande samhällsutvecklingen i Sverige från sent 1700-tal fram till 1864, gårdfarihandelns verkliga glansperiod. Vilka var egentligen gårdfarihandlarna? Hur kommer det sig att obetydliga småbönder kunde spela en så viktig roll för landets inre handel? Hur tog man sig runt i landet till de mest avlägsna trakter? Vilka varor såldes och vem köpte? Vad betydde gårdfarihandeln i längre perspektiv – för handlarnas hemtrakt Sjuhäradsbygden och för landet i övrigt?
Gårdfarihandeln och dess roll undersöks på flera nivåer, såväl på en nationell nivå som på hushållsnivå. Handeln var småskalig och utgick från hushåll, vilket gjorde den flexibel. Inom hushållen övertog kvinnorna arbetsuppgifter som på andra håll ansågs vara traditionellt manliga, medan männen huvudsakligen ägnade sig åt handel. Både i hembygden och på marknaden utvecklades strategier för att snabbt anpassa sig till förändringar i lagstiftningen och i efterfrågan.
Västgötarna hade ett vidsträckt kontaktnät med olika aktörer på marknaden. Via sina affärskontakter i städerna stod de i förbindelse med den internationella kredit- och varumarknaden. De rörde sig mellan olika regioner och mellan land och stad, vilket gav dem ett informationsövertag som utnyttjades strategiskt. Undersökningen har dessutom visat på hur flytande gränserna var mellan olika handelsformer och mellan städernas och landsbygdens ekonomi. Den äldre handelshistoriska forskningens uppdelning mellan land och stad, inrikeshandel och utrikeshandel framstår med andra ord som väl förenklade.
Avhandlingens titel: Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864.
Disputationen äger rum fredagen den 28 mars 2008 kl 10.00
Plats: Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Lundqvist, 031-92 92 39 (hem),
0706-01 51 80, pia.lundqvist@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Mineralgödsel kan snart utvinnas ur askor från avloppsslam och slakteriavfall. Forskare vid institutionen för markvetenskap, SLU i Uppsala, har utarbetat en metod som har patenterats och som kommer att kommersialiseras av EasyMining Sweden AB.
Ett vanligt sätt att ta hand om avloppsslam är att elda upp det i en förbränningsugn. Fosfor kan enligt forskarna utvinnas ur askorna i form av vattenlösliga fosfatsalter utan tungmetaller och andra föroreningar. På detta sätt möjliggörs en uthållig recirkulation av fosfor ur avfall och en jämn återförsel av avfallets fosforinnehåll till odlingsmark, utan miljörisker.
Övriga metaller, t.ex. järn och aluminium, för andra ändamål kan också utvinnas. Dessutom kan metoden användas för förenklad fosforutvinning ur mineralet apatit, ur järnmalm med högt fosforinnehåll och ur aluminium- och järnfosfatfyndigheter. Därmed kan man uppnå ett mer slutet växtnäringskretslopp och öka livslängden på världens fosforreserver. Metoden är mer energieffektiv än den nuvarande tekniken för att processa apatit.
Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år, medan produktion av nöt- och griskött minskat. Men trots det är lammproduktionen fortfarande liten och småskalig. Endast 40 procent av det lamm- och fårkött som konsumeras i Sverige har producerats inom landet och bara 30 procent av besättningarna har mer än 25 tackor.
Stora fårbesättningar kan bli lönsamma om gårdens förutsättningar är de rätta, enligt en studie vid SLU i Skara. Intervjuer med lammproducenter som byggt upp stora besättningar visar dock att det finns fördelar med att börja i liten skala, med befintliga byggnader och annat arbete vid sidan om. Därefter kan man successivt bygga upp en stor besättning, med egna djur och mer mark. Dyra inköp av livdjur, smitta med inköpta djur och stora kapitalkostnader för nybyggnad kan ge problem om man börjar för snabbt.
Arbetsinsatsen för att sköta 50 tackor inklusive foderodlingen är cirka 500 timmar per år och produktionen kan ge en ersättning till arbete, byggnad, maskiner och mark på 50 000 kr. För att ge en normal årslön och samtidigt betala kostnaderna för nya byggnader krävs cirka 500 tackor. I stora, lönsamma besättningar finns ekonomiska förutsättningar att vara flera under bland annat lamningen. Detta minskar arbetsbelastningen och möjliggör kontinuerlig tillsyn och därmed god djurvälfärd och låg lammdödlighet.
mailto:Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se, 0511-672 56
Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion http://publikationer.slu.se/Filer/Rapport_11.pdf
Möjligheter att förverkliga storleksfördelar i lammproduktionen http://www-hmh.slu.se/prodsyst/lamm.pdf
Metan (CH4, sumpgas) är en så kallad växthusgas som bildas när kor och andra idisslare smälter fodret. Gasen kommer till 95 procent ut med luften när korna rapar, resten där bak. En svensk mjölkko producerar 100-130 kg metan per år, beroende på hur mycket och vad hon äter. Mer foder leder till ökad metanproduktion per ko och dag, men mindre metan per kg mjölk.
En förändring av förhållandet mellan grov- och kraftfoder innebär enligt äldre beräkningar relativt små förändringar. I ny forskning vid SLU i Uppsala utvecklar man nu metoder för att säkrare kunna mäta metanavgången vid olika foderstater. Man vill också kunna förutsäga hur mycket metan som avgår från kor som äter ett visst foder.
Jan.Bertilsson@huv.slu.se, 018-67 16 45
Forskning special från Svensk mjölk http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/JanB%20Metan.pdf
Kartläggningen av melanocortinsystemet blev möjlig genom kloningen av generna för fem olika melanocortinreceptorer, vilket utfördes av Jarl Wikberg tillsammans med andra forskare i början av 1990-talet.
– Melanocortinsystemet känner av energibalansen och styr hur mycket vi äter och hur mycket energi som förbrukas i kroppen. Allt detta sammantaget gör att vi behåller en normal kroppsvikt, säger Jarl Wikberg.
Men mycket kan gå fel. Det är ett mycket komplext system och även små obalanser leder till stora förändringar. Melanocortinsystemet är t ex utsatt för stora genetiska variationer och många mutationer leder till extrem övervikt i tidig ålder. Hos 3-6 procent av de barn som har dessa problem finner man sådana mutationer.
– Det finns också mutationer som påverkar systemet åt motsatt håll och dessa kan vara en förklaring till anorexi.
Dessa upptäckter har lett till att de flesta större läkemedelsbolag nu utvecklar läkemedel med effekt på melanocortinreceptorer, för behandling av ätstörningar. Intressant nog har samma system också visat sig vara involverat i regleringen av sexuella beteenden och det har resulterat i utveckling av läkemedel även för behandling av minskad sexuell lust.
– Hos män har sådan behandling blivit accepterad, men det är ännu kontroversiellt att behandla kvinnor. Det skall bli intressant att se hur en effektiv behandling mot minskad lust kommer att mottas i framtiden, säger Jarl Wikberg.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jarl Wikberg, e-post: Jarl.Wikberg@farmbio.uu.se, tel: 070-3 449 549.
Det nya redskapet, som innefattar ett helt ”paket” med metoder, förenklar identifikation av mutationer i bananflugan, Drosophila melanogaster. Genkartläggningen i bananflugan är den hittills största tillämpningen av den så kallade minisekvensningsmetoden, som forskargruppen i Uppsala tidigare utvecklat och regelbundet använder i teknikutvecklingsprojekt.
– Vår metod lämpar sig väldigt bra för genkartläggning i bananflugan. Man kan analysera flera hundra markörer i 80 bananflugor samtidigt, vilket gör metoden både flexibel och tillräckligt billig, säger professor Ann-Christine Syvänen, som ledde den del av arbetet som utfördes i Uppsala.
Forskargruppen utvecklade först en karta av genetiska markörer (s k singel nukleotidpolymorfismer; SNP) som täcker bananflugans arvsmassa med hög täthet. Kartan kan jämställas med den så kallade HapMap-karta för människan som blivit ett viktigt hjälpmedel för att identifiera sjukdomsgener. Förutom SNP-kartan finns också en nyskapad ”biobank” bestående av 62 olika bananflugestammar, som tillsammans med genkartan möjliggör snabb lokalisering av mutationerna till någon del av bananflugans tre kromosomer. Till detta kommer minisekvenseringsmetoden för snabb genanalys med hjälp av kartan, liksom ett datorprogram för tolkning av resultaten.
Med de nya redskapen kunde gruppen snabbt identifiera 14 olika mutationer som ger upphov till typiska embryonala mönster i bananflugans muskler.
– Dessa resurser görs nu allmänt tillgängliga för alla forskare som använder bananflugan i sin forskning, säger Ann-Christine Syvänen.
Studien utfördes i samarbete ett av Europas ledande laboratorier för utvecklingsbiologisk forskning med hjälp av bananflugan vid Institutet för molekylär patologi i Wien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Ann-Christine Syvänen, Institutionen för medicinska vetenskaper, tel. 018-611 29 59, e-mail: Ann-Christine.Syvanen@medsci.uu.se
Rodney Edvinsson är koordinator för Riksbanks-projektet. Databasen inkluderar historiska serier över penningmängd, inflation, räntor, börskurser, växelkurser, löner och statslån. Inom en nära framtid kommer även bankstatistik och fastighetspriser att publiceras. De som kommer att ha nytta av databasen kommer att vara en bred grupp av användare. Det finns stora samhällsekonomiska vinster om prognoser baseras på konsistenta historiska serier som går långt tillbaka i tiden. Tre exempel kan illustrera innehållet i databasen:
– Konsumentprisindexet går ända tillbaka till 1290. Detta index har sammanställts av Johan Söderberg och Rodney Edvinsson. Sedan Riksbankens grundande år 1668 har den årliga inflationen i medeltal varit 2,4 procent per år. Under de flesta åren av Riksbankens existens har inflationen legat under två procent. Riksbankens nuvarande inflationsmål är två procent.
– Mellan december 1918 och december 2006 har börsindex exklusive utdelningar i genomsnitt stigit med 6,5 procent per år, inklusive utdelningar med 10,7 procent per år. Som jämförelse steg obligationsindex med 6,7 procent per år och konsumentprisindex med 3,1 procent per år under samma tidsperiod. Men börsindex stiger inte oavbrutet. År 1953 låg exempelvis börsindex exklusive utdelningar fortfarande på en lägre nivå än år 1907.
– I september 1914 var Riksbankens kurs på en tysk mark 89 svenska öre. En miljard tyska mark i september 1914 kunde köpa en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. 1 oktober 1923 var Riksbankens kurs på en miljard tyska mark 30 svenska kronor. En månad senare var kursen 4 svenska öre. I september 1924 var kursen under en tiondels öre. En miljard tyska mark kunde då endast köpa ½ cl svensk mjölk.
Databasen nås via Riksbankens webbplats, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26813
Ytterligare information
Fil. dr Rodney Edvinsson, Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08-16 1386, mobil 070-5696491, e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se.
Radioaktiviteten från kol 14 halveras på 6000 år och metoden kan användas för dateringar 50 000 år bakåt i tiden. Men fastän radioaktiviteten avklingar på ett regelbundet matematiskt sätt är problemet att mängden kol 14 i atmosfären inte är konstant.
Kol 14 bildas när kosmisk strålning tränger in i jordatmosfären. Men det finns flera faktorer som påverkar den processen. För det första kan variationer i solaktiviteten och i det jordmagnetiska fältet medföra att mer eller mindre kosmisk strålning träffar jorden. Oceanerna tar också upp mycket kol. Om cirkulationen under en period minskar, kommer det att finnas mer kol 14 i atmosfären.
Men den kosmiska strålningen ger också upphov till en annan radioaktiv isotop: beryllium 10. Och den lagras i inlandsisen. Medan träden kan berätta sin historia via årsringarna kan isen berätta via sina årliga lager. I mellersta Grönland är isen ca tre kilometer tjock. Totalt motsvarar det minst 100 000 år varav de översta 1 500 meterna motsvarar 10 000 år. – detta därför att den djupast belägna isen pressas ihop av de överliggande ismassorna. Det är just på borrkärnor av is från mellersta Grönland som Raimund Muscheler och Svante Björck vid Geologiska institutionen har analyserat mätningar av beryllium 10. Projektet är ett internationellt samarbete vari även ingår forskare från Tyskland, Danmark, Schweiz och USA.
Raimund Muschelers forskning tog sitt avstamp i vad internationella forskare tidigare pusslat ihop. Genom att lägga olika fossila trädfynd ovanpå varandra hade de skapat en karta av årsringar som sträckte sig 14000 år bakåt i tiden. Men på ett ställe fanns ett gap som antogs vara 300 – 400 år stort. Muschelers metod visar att gapet bara är 100 år och att många händelser längre bak i tiden inträffat något senare än vi trott.
Denna tidsförskjutning gäller t ex för de dramatiska kasten i temperaturskillnader som inträffade under istidens slutskede. För 12 700 år sedan sjönk temperaturen dramatiskt – på mellersta Grönland handlar det om en temperaturskillnad på ca tio grader inom loppet av några decennier. Ca 11 600 före vår tid steg temperaturen lika dramatiskt och avsmältningen av inlandsisen fortsatte.
– Under den perioden tycks Atlantströmmen av varmt vatten från ekvatorn och norrut tillfälligtvis ha upphört eller avtagit – det var denna dramatiska klimathändelse som inspirerade katastroffilmen The Day After Tomorrow, säger Raimund Muscheler.
Artikeln i Nature Geoscience som nu publiceras on-line heter Tree rings and ice cores reveal 14 C calibration uncertainties during the Younger Dryas. Författare är R Muscheler, B Kromer, S Björck, A Svensson Michael Friedrich, K F Kaiser och J Southon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Raimund Muscheler tel 046 222 04 54 eller via e-post Raimund.Muscheler@geol.lu.se
En stor grupp människor i samhället har olika typer av funktionsnedsättningar som påverkar deras liv. Gränsen mellan vem som har en funktionsnedsättning och inte kan variera beroende på definition. Men de avgränsningar som görs i Folkhälsoinstitutets senaste nationella folkhälsoenkät visar att cirka en femtedel av befolkningen i åldern 16 – 84 år eller närmare 1,5 miljoner har någon form av funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om psykiska funktionsnedsättningar, rörelsehinder och nedsatt syn samt hörsel.
I många fall finns ett självklart samband mellan en funktionsnedsättning och dålig hälsa. Men bilden som träder fram är att gruppens ohälsa är vanligare än den skulle behöva vara. Nästan genomgående var ohälsan störst bland personer med rörelsehinder.
Kartläggningen visar att personer med funktionsnedsättning oftare har en kort utbildning och sämre ekonomisk situation än andra. Det är också betydligt färre som yrkesarbetar. Utifrån de grunderna finns också förklaringar till stora delar av ohälsan. Brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrande processer eller faktorer som sätter ner livskvaliteten.
Risken för dålig hälsa minskar med runt en tredjedel när kontroll görs för ålder, utbildningsnivå, saknar kontantmarginal, stillasittande fritid, kraftig övervikt och socialt deltagande. Det betyder att det är möjligt att förbättra hälsan i gruppen.
– Öka det sociala deltagandet, minska kraftig övervikt, öka den fysiska aktiviteten, förbättra de ekonomiska förutsättningarna och minska diskrimineringen, det är vägar för att förbättra hälsan bland personer med funktionsnedsättning, säger Ylva Arnhof som lett regeringsuppdraget.
Folkhälsoarbetet måste på ett tydligare sätt än hittills omfatta personer med funktionsnedsättning och fokusera på funktionshindrande bestämningsfaktorer.
För mer information: Hela rapporten ”Onödig ohälsa” finns på www.fhi.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ylva Arnhof, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 070-483 35 07, e-post: ylva.arnhof@fhi.se
Magnus Wimmercranz, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 61, e-post: magnus.wimmercranz@fhi.se
1,3 miljarder av jorden befolkning är överviktiga eller feta. Det är en viktig uppgift för forskarna att ta reda på hur fetmaepidemin kan stoppas eftersom fetman orsakar följdsjukdomar. Men det är inte alla som blir sjuka av sina extrakilon, men varför det är så är fortfarande oklart.
– I den forskargrupp jag ingår i försöker vi förstå varför fetma leder till sjukdom. Resultaten kan ge oss möjlighet att förebygga och bota några av våra allvarligaste folksjukdomar, säger Margareta Jernås som skrivit avhandlingen.
I sitt avhandlingsarbete har hon studerat fettvävnad och fettcellers storlek. Risken för fetmarelaterade komplikationer påverkas inte bara av mängden fettvävnad och var på kroppen fettet sitter, utan också av storleken på fettcellerna.
Tidigare jämförelser mellan små och stora fettceller har utförts med fett från olika individer eller olika fettdepåer. Det gör att det inte går att utesluta att olikheter i födointag, hormonbalans eller genetiska faktorer påverkar fettcellens ämnesomsättning. För att komma runt detta problem har Margareta Jernås tillsammans med sina forskarkollegor utvecklat en teknik där de separerar små och stora fettceller från samma fettväv.
– För att studera genernas aktivitet i fettcellerna och i fettväven använde vi så kallade mikroarrayer. Det är en metod som gör det möjligt att studera mer 20 000 gener samtidigt. Vi jämförde genaktiviteten i små och stora fettceller och fann att flera immun-relaterade gener har mycket högre aktivitet i de stora cellerna, säger Margareta Jernås.
Efter att med mikroarrayteknik ha funnit tre nya fettcellsspecifika gener – serum amyloid A, CIDE-A och NQO1 – gick Margareta Jernås vidare och studerade hur dessa geners aktivitet förändras av viktnedgång. Överviktiga personer med högt blodtryck och förhöjt blodsocker fick under 16 veckors äta endast 450 kalorier om dagen. Personerna gick ner mellan 17 och 40 kilo. Under viktnedgången togs upprepade fettvävsprover och genaktiviteten mättes med microarrayteknik. Två av de gener vars aktivitet påverkades mest var de tidigare identifierade fettcellsspecifika generna, NQO1 och CIDE-A.
– Detta är ett viktigt fynd eftersom vi genom att hitta gener som huvudsakligen är uttryckta i fettceller kan identifiera faktorer som påverkar hela kroppens ämnesomsättning när storleken på fettceller och fettdepåer förändras. Kunskap om gener som påverkar sjukdom är mycket viktig för att möjliggöra utveckling av nya, förbättrade läkemedel. Att hitta markörer som visar vilka personer som löper störst risk att bli sjuka är också ett mål, så att förebyggande åtgärder kan sättas in i tid, säger Margareta Jernås.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Microarray analysis of gene expression in human adipocytes and adipose tissue
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Medicine doktor Margareta Jernås, telefon: 031-342 11 42, 070-795 29 12, e-post: margareta.jernas@medic.gu.se
Handledare:
Professor Lena Carlsson, telefon: 031-342 28 66, e-post: lena.carlsson@medic.gu.se
Under ett valår ökar kommunerna sin personal med en procent. Det betyder 0,6 fler helårsanställda per 1 000 invånare. Dessutom ökar utgifterna med 630 kronor/person eller 2,3 procent, och skatten sänks med 0,05 procentenheter.
Rapporten bygger på nästan 20 års data från 276 svenska och 411 finska kommuner. Under perioden (1985-2002) har det hållits sex svenska och fyra finska kommunalval.
Flera saker kan tänkas påverka kommunernas sysselsättning, konsumtion och skatter: statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas löner, invånarantal, andel barn och ungdomar samt andel äldre än 64 år. För att se hur just valåren påverkar kommunpolitiken tar man i rapporten hänsyn till alla dessa saker med hjälp av statistisk analys.
Varför påverkar valår den kommunala politiken?
Mönstret gör att man kan misstänka att de kommunala beslutsfattarna inte bara ser till (ekonomisk) effektivitet. Vad beror kommunernas återkommande generositet under valår på?
– En tänkbar och kanske inte helt orimlig hypotes, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar, säger Eva Mörk som är en av forskarna bakom rapporten.
– Effekten är för stor för att enbart kunna förklaras av ökade administrativa kostnader i samband med själva valet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
IFAU-rapport 2008:4 ”Valår och den kommunala politiken” bygger på IFAU Working paper 2008:3 ”Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects”. Bägge är skrivna av Matz Dahlberg och Eva Mörk, IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Om du vill veta mer kontakta Matz Dahlberg, tel 018-471 11 26, e-post: matz.dahlberg@nek.uu.se eller Eva Mörk, tel 018-471 70 72, mobil
070-237 67 00, e-post: eva.mork@ifau.uu.se.
En viktig aspekt av ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor, ändå tyder forskning på att musikundervisning försummar denna aspekt. Jessika Karlsson började med att undersöka hur musikundervisning vanligen går till, med särskilt fokus på känslomässigt uttryck.
– Trots att det fanns skillnader mellan lärare utmärktes samtligas undervisning av en brist på tydliga mål, specifika uppgifter och informativ feedback, säger Jessika Karlsson.
Tillsammans med sin forskargrupp utvecklade och utvärderade hon sedan ett nytt datorprogram som analyserar musikutföranden och ger informativ feedback med förslag på hur det känslomässiga uttrycket kan förbättras. Musiker delades slumpmässigt in i tre grupper, där en grupp fick feedback från datorprogrammet, en från en lärare och en tredje blev utan feedback. Resultaten visar att musikerna tyckte att programmet var lätt att förstå och lätt att använda, men de ville ändå inte använda det i sitt framtida lärande.
– Men lyssningsexperiment visade att den största förbättringen ägde rum i den grupp som fick feedback från datorprogrammet.
Hon undersökte därför om oviljan att använda det nya datorprogrammet kunde bero på generellt negativa attityder till datorer, eller på att man ogillade själva innehållet i datorns feedback. Syftet med experimentet var dolt för deltagarna. Resultaten visar att feedback bedömdes som bättre om den verkligen kom från en lärare, eller om man trodde att den gjorde det – jämfört med om man trodde att den kom från en dator. I synnerhet uppskattades lärarnas exempel och förklaringar till varför deras förslag skulle fungera.
– Avhandlingen visar att musiker kan förbättra förmågan att uttrycka känslor genom datorstödd undervisning, men att sådan undervisning kan vinna på att inkludera aspekter som uppmuntran, exempel och förklaringar för att göra metoden mer attraktiv för potentiella användare, säger Jessika Karlsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jessika Karlsson, mobil: 073-932 69 94, e-post: Jessika.Karlsson@psyk.uu.se
Adiam Tedros har granskat hur storstäderna framställdes i samband med att ett nytt politikområde – ”Storstadspolitiken” – inrättades i slutet av 90-talet. Genom storstadspolitiken utformades en särskild politik för Stockholm, Göteborg och Malmö.
Studien visar att storstäderna ofta beskrevs som mångfacetterade i de diskussioner som föregick storstadspolitiken. Å ena sidan var de potentiella tillväxtmotorer för hela landet, å andra sidan var de belastade med sociala problem, inte minst i förorterna. Den nya politiken kom att fokusera på det senare: invånarna i förorten var socialt och ekonomiskt svagare än övriga storstaden. Förortens höga andel av personer med invandrarbakgrund osynliggjordes därmed.
Själva förortsmiljön blev förklaringen till problemen. Problemen beskrevs i socioekonomiska termer, medan frågor om etnicitet och diskriminering undveks. Strukturer i den urbana storstadsmiljön som helhet sågs inte som någon orsak till problemen.
– Det fanns inte någon plats för en diskussion om hur det kunde komma sig att vissa samhällsgrupper var överrepresenterade i stadens minst attraktiva och mest utsatta områden, säger Adiam Tedros.
Förekomsten av maktstrukturer och etnisk diskriminering ignorerades alltså i den politiska diskussionen.
– Kultur- eller etnicitetsbundna förklaringar undviks ofta i den politiska debatten. Motivet sägs vara att man vill undvika utpekande och förenklade förklaringar. Min studie visar dock att ett osynliggörande av den etniska dimensionen inte nödvändigtvis behöver resultera i en mindre utpekande politik, förklarar Adiam Tedros.
Paradoxalt nog var det först när storstadsproblemet identifierades som ett förortsproblem som storstadspolitiken verkligen etablerades.
– Men storstadspolitiken utgick från beskrivningen av förorten som problematisk och icke-fungerande. Och det innebar det att såväl förortens invånare som deras problem placerades utanför staden, avslutar Adiam Tedros.
Avhandlingens titel: Utanför storstaden. Konkurrerande framställningar av förorten i svensk storstadspolitik.
Tid och plats för disputation: onsdagen den 12 mars, klockan 10.15, sal K001, Pilgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Adiam Tedros,
031-786 44 85, adiam.tedros@spa.gu.se
Informatör: Monica Bengtson
031-786 1022, 0708-61 0998
Det nyupptäckta proteinet, som går under benämningen NALP5, utgör målet för immunsystemets angrepp på bisköldkörtlarna vid sjukdomen APS-1. Fyndet gör det möjligt för forskarna att närmare studera den första fasen av autoimmuna sjukdomar i allmänhet, där immuncellerna i stället för att angripa främmande bakterier och virus felaktigt angriper kroppens egen vävnad.
Proteinet fungerar som mål för immuncellerna hos människor, men även i en djurmodell för sjukdomen som har samma genetiska defekt som APS-1-patienterna.
– Det här betyder att vi nu för första gången i en experimentell situation kommer att kunna jämföra immunförsvaret med exakt samma målprotein hos människan och en djurmodell, säger Mohammad AliMohammadi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, som gjort upptäckten.
Bisköldkörtlarna är de senast beskrivna anatomiska strukturerna hos människan. De upptäcktes 1879 av forskare vid Uppsala universitet och styr kroppens kalkbalans. Att man hittat proteinet NALP5 i biköldkörtlarna ökar förståelsen för deras funktioner. Det här kan på sikt göra det möjligt att utveckla läkemedel och behandlingsmetoder mot sjukdomar som ger störningar i kalkbalansen, som till exempel benskörhet.
Hos patienter med APS-1 kan bisköldkörtlarna förstöras redan vid tidig ålder, vilket kan leda till svåra krampanfall som vanlig krampbehandling inte hjälper mot. Ifall sjukdomen inte upptäcks leder den därför ofta till döden. Den nya upptäckten av Uppsalaforskarna gör det också möjligt att tidigt diagnostisera sjukdomen, så att patienterna kan få rätt behandling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mohammad AliMohammadi, 070-882 99 22, e-post: Mohammad.Alimohammadi@medsci.uu.se
Ett stort antal forskare från Belgien, Frankrike, Tyskland, Sverige och USA har samarbetat i kartläggningen av genomet med finansiering från amerikanska energidepartementets Joint Genome Institute . Den svenska forskargruppen leds av professor Anders Tunlid på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet. Rönen publiceras i det senaste numret av Nature.
Mykhorizzasvamparna lever i symbios med trädens rötter. De tar och ger. De överför näringsämnen – främst kväve och fosfater – som de brutit ner av förmultnande organiska ämnen i marken. Samtidigt tar de upp kol från träden.
Den nu studerade mykhorizzasvampen Laccaria bicolor förekommer allmänt i tallskogar och hagar i stora delar av Sverige.
– Mykhorizza-symbiosen har varit av central betydelse för livets utvecklingen på jorden. Utan den hade inte de första växterna kunnat etablera sig på land, säger professor Anders Tunlid och fortsätter:
– Det här är det största svampgenom som någonsin kartlagts. I Lund har vi som arbetar med mikrobiologisk ekologi länge intresserat oss för vilken roll genfamiljer spelar, dvs när samma gen upprepas på olika ställen i den genetiska sekvensen. Normalt kan det hos svampar handla om fem till tio gener som på det sättet upprepas. Men hos Laccaria rör det sig om stora familjer på upp till 150 gener.
– Varför det är så vet vi inte. Men vi vet att med tiden kommer dessa från början identiska gener att förändras och sinsemellan skilja sig åt. Med så här stora genfamiljer kan man gissa att det är här en organism med stor flexibilitet och anpassningsförmåga.
Man har också kunnat isolera gener som gör det möjligt för mykhorizzasvampen att ta sig igenom trädens naturliga försvarsmekanismer så att symbios blir möjlig, likaså gener som är viktiga vid nedbrytningen av organiskt material.
Ett av skälen till att det amerikanska energidepartementet satsat på projektet är de tillämpningar som det kan leda till. Med större kunskaper om genernas och enzymernas roll i symbiosen kanske man kan få fram träd som tar upp näring effektivare och ger större avkastning i biomassa.
Dessutom är mykhorizzaorganismerna av stor betydelse för kolbalansen på vår planet; de håller stora mängder kol bundet i marken. Och kolbalansen är sin tur av avgörande betydelse för växthuseffekten. Kanske kommer framtiden att bjuda på biotekniska metoder, där genförändrade organismer kan binda stora mängder kol i marken och därmed bromsa jordens uppvärmning.
Kontaktinformation
Artikeln i Nature heter The genome of Laccaria bicolor provides insight into myccorrhizal symbiosis. För ytterligare information: Anders Tunlid är anträffbar på tel 046 222 37 57 eller 070 314 00 67 eller via e-post på adress Anders.Tunlid@mbioekol.lu.se
