För 20 000 år sedan var Europa täckt av is hela vägen ned till Tyskland, och klimatet i övriga Europa var sådant att flera arter var begränsade till sydliga områden, som Iberiska halvön och Italien. Dessa områden utgjorde tillflyktsorter, områden där arter kunde överleva under kallare perioder för att återkolonisera centrala och norra Europa när det blev varmare. Men brunbjörnen var inte begränsad till dessa, utan kunde röra sig fritt över stora delar av södra och Centrala Europa. I den aktuella studien har mitokondrie-DNA från björnlämningar analyserats. Vissa av fossilen var så gamla som 20 000 år. Analysen visade att det genetiska mönster hos dessa gamla brunbjörnar skiljde sig från hur det ser ut i de björnar som lever i dag.

– Tidigare har man tolkat dagens genetiska struktur som att brunbjörnen var isolerad i södra Europa som flera andra arter. Men vår studie visar att så var inte fallet, säger Love Dalén, en av svenskarna som deltagit i studien.

De nya resultaten visar i stället att brunbjörnen överlevde i centrala Europa, även under den kallaste perioden av istiden. Forskarna tror nu att det genetiska mönstret som finns i dagens brunbjörnar är ett resultat av historisk jakt och mänskliga aktiviteter i brunbjörnens naturliga miljöer. För några tusen år sedan fanns det nämligen brunbjörnar i hela Europa, i dag finns det bara några populationer kvar i Spanien, Italien, Balkan, och Skandinavien.

– Det är inte konstigt att man har tolkat resultaten annorlunda tidigare, när brunbjörnen är utdöd i huvuddelen av sitt gamla utbredningsområde och vi bara kunnat arbeta med kvarlevande spillror av de populationer som levde här en gång, säger Anders Götherström som har lett studien.

Studien är ett samarbete mellan svenskarna och forskare i Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike publiceras i tidskriften Molecular Ecology. I den svenska gruppen ingår också forskaren Cecilia Anderung.

Kontaktinformation
Mer information: Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-99278 64 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se

Rapporten Vart tog dom vägen? Uppföljning av forskare och forskning vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet visar att ungefär hälften av de omkring 285 forskarna vid ALI har lämnat området genom att de har bytt verksamhet, gått i pension eller är arbetslösa. Utredarna uppskattar att det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen blir 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009. Regeringens beslut att institutet fick behålla reservationsmedel på 60 miljoner kronor underlättade omställningen, när ALI-forskare sökte sig till nya forskningsmiljöer inom universitet och högskolor.

Det är idag svårt att bedöma hur hållbara de nya forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor i praktiken kommer att bli, eftersom den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd. ALI var en av de absolut största aktörerna inom området, med en forskning motsvarande cirka 170 årsarbeten (11 procent) fördelat på 285 forskare. Det område som drabbades hårdast av nedläggningen var arbetsmiljöforskningen, där ALI stod för en femtedel av den totala forskningen.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS.
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Mats Engwall, enhetschef, Arbetslivslivsutveckling, VINNOVA.
Tfn: 08-473 30 59
E-post: mats.engwall@VINNOVA.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

Kenneth Abrahamsson, FAS programchef, framhåller att nästa års projektsatsning präglas, som så ofta tidigare, av en mångfald och variation inom FAS huvudsakliga stödområden.
– Forskarnas intressen speglar många aktuella samhällsfrågor från döva barns villkor och språkliga funktionshinder till arbetsmarknad och trygghet i en alltmer globaliserad värld.

Vidare uppmärksammas arbetsrelaterade hälsoproblem, där det framför allt är cancerrisker, luftvägsproblem och muskuloskeletala sjukdomar som står i centrum. En fråga med hög aktualitet är de stora sjukskrivningstalen som går igen, ur olika aspekter, i ett antal projekt. Bland andra projekt som beviljats medel finns studier om arbetsorganisation och arbetsledning inom privat och offentlig sektor; flera av projekten uppmärksammar särskilt förhållandena inom vårdsektorn. Drygt 800 projektskisser registrerades i år och 13 procent beviljades stöd.

– Projektfloran är mångskiftande, säger Kenneth Abrahamsson. Det finns flera nya projekt om riskfaktorer för hälsa, exempelvis hur mat och motionsvanor påverkar barns hälsa liksom sambandet mellan kostkvalitet och dödlighet hos kvinnor. Arbetsmarknadsstudier som fått bidrag omfattar till exempel organisation och ledarskap, segregation samt arbetsmarknadsreglering.

Även ansökningar om postdoc har ökat sedan förra året. Av de 86 ansökningar som inkom beviljades 13 stöd, det vill säga 15 procent. Postdoc-bidragen har tilldelats nydisputerade forskare inom FAS alla stödområden. Bidragen delas ut under två år för projekt inom ett brett spektrum av discipliner och forskningsfält.

En lista över samtliga projekt som fått bidrag kommer att finnas tillgänglig på www.fas.se/nyabidrag från den 26 november.

För ytterligare information kontakta:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd. ___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

Familjesituationen påverkar män och kvinnor olika
Män och kvinnor utan barn har samma chanser att bli chef, men i och med föräldraskapet ökar männens chanser medan kvinnornas är oförändrade. Det beror delvis på att papporna har en starkare arbetsmarknadsanknytning än mammor efter att de blivit föräldrar. Men sambandet gäller även när hänsyn tagits till individers arbetstid, utbildning, civilstånd och om individerna jobbar i privat eller offentlig sektor. Studien är den första som tydligt kunnat koppla förändring i människors familjesituation till förändring i deras chefsansvar.

Bakgrund och datamaterial
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder så är kvinnor fortfarande starkt underrepresenterade på chefspositioner. På drygt 30 år har andelen chefer bland de arbetande kvinnorna dock ökat från 15 % till 20 % (1968-2000). Andelen chefer bland sysselsatta män har samtidigt legat konstant kring 30 procent. I rapporten undersöks vilken betydelse familjesituationen har för detta förhållande. Med chefspositioner avses arbeten med arbetsledande funktioner, dvs att individen har underställda. I studien används data från Levnadsnivåundersökningen, som är ett representativt urval av den svenska befolkningen under perioden 1968-2000.

Rapport 2007:25 ”Kvinnors underrepresentation på chefspositioner – en familjeangelägenhet?” är skriven av Magnus Bygren vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Gähler vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Rapporten bygger på IFAU Working paper 2007:28.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta Magnus Bygren på telefon 070-830 65 54 eller Michael Gähler på telefon 073-692 63 25. Författarnas e-postadresser är: magnus.bygren@sociology.su.se och michael.gahler@sofi.su.se

– Genom vårt tema ”Media and Global Divides” belyser vi mediernas roller i den samtida utvecklingen av världssamfundet. Vi kommer bland annat att ta upp kommunikation kring HIV/AIDS, miljökommunikation och medieetik, säger medieforskaren Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, som sitter med i kongressens organisationskommitté och vetenskapliga råd.

Det är första gången i den internationella medieforskarorganisationen IAMCR:s (International Association for Media and Communication Research) 50-åriga historia som ett nordiskt land står som värd. Över 800 medieforskare och opinionsbildare från hela världen samlas till kongressen som äger rum vid Stockholms universitet den 20-25 juli 2008.

– Syftet med kongressen är att vårda det internationella mötet, att förstärka internationella forskarnätverk och att föra ut medieforskningen till en större publik, säger Ester Pollack.

Bland de deltagande forskarna finns dr. Vandana Shiva, New Dehli (indisk fysiker och miljöaktivist som fick alternativa nobelpriset 1993); professor Jan Nederveen Pieterse, University of Illinois at Urbana-Champaign (forskar kring globalisering, utvecklingsstudier och intercultural studies); samt professor Yudishthir Raj Isar, The American University of Paris (fransk sociolog och rådgivare inom kulturell identitet och etnisk mångfald, etniska konflikter med mera).

Kongressen är öppen för media. Ytterligare pressinformation kommer under 2008.

Läs mer om kongressen på www.mediaandglobaldivides.se

Ytterligare information
Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-164497, 070-9724375, e-post pollack@jmk.su.se
Anja Hirdman, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-163194, 070-4007466, e-post hirdman@jmk.su.se

– Att beskriva ett främmande ord genom att inventera dess betydelser är som att montera ihop likdelar i hopp att återskapa en människa. Som i en rysk saga, behövs det ett levande vatten för att besjäla skapelsen, ett litet mirakel, säger Eugene Rivelis.

I sin avhandling visar han att det är möjligt att åstadkomma just detta. Med hjälp av den helt nya typ av tvåspråkig ordbok han utvecklat bevaras ordet från att sönderfalla i en rad föga sammanhängande betydelser samtidigt som det förmår att ge ordboksanvändaren en aha-upplevelse och en känsla av igenkänning.

– Som språkbrukare har vi en grundmurad övertygelse att ord har betydelser, att de är som klossar med etiketter på. Var och en passar i ett bygge. Vänder man bara dem med rätt sida uppåt för att välja en passande etikett och följer ”byggnormerna”, det vill säga grammatikens regler, ja, då kan man sätta samman något meningsfullt. Detta är en vanföreställning, säger Eugene Rivelis.

Orden i sig tillhandahåller inga färdigförpackade betydelser. Varje enskilt ord är snarare en unik modell som utgör ett fragment av språkkollektivets samlade erfarenheter av sin livsvärld. Ett ord kan ses som ett kognitivt ramverk för talarens meningsfulla orientering i världen. Det representerar ett koncept, en både stabil och flexibel enhet som ger utrymme åt oändligt många ”betydelser”. Man kan säga att det som ordet tillhandahåller är en spelplan, men att det är talaren som har bollen och därmed spelar ut betydelserna – i ett pågående språkligt motspel som vi kallar diskurs.

Eugene Rivelis disputerade den 17 november 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”Kak vozmoþen dvyjazyènyj slovar” (How is the bilingual dictionary possible?). Opponent var professor Dmitrij Dobrovolskij, Institutionen för ryska språket, Rysslands vetenskapsakademi.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Eugene Rivelis, Slaviska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08 16 33 43, mobil 070-24 25 987, e-post: eri@slav.su.se.
För bild kontakta universitetets presstjänst:
tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se.