– Sjukvårdsrådgivningen med sin callcenterteknik är ett nytt sätt att organisera arbetet inom hälso- och sjukvården och en svensk variant av marknadsanpassad ledning av offentliga organisationer. Det har medfört nya arbetssätt, retorik, kontroll och nya arbetsrelationer, säger Monica Andersson Bäck som den 29 februari lägger fram sin avhandling vid institutionen för arbetsvetenskap.

Avhandlingen visar på en process kantad av spänningar, konflikter och motstånd. Beroende på fokus: politikerns, tjänstemannens, läkarens, avdelningschefens eller telefonsjuksköterskans, finns olika föreställningar om sjukvårdsrådgivningen.

– Det är ingen tillfällighet att sjukvårdsrådgivningen har uppstått i Sverige. Den är i högsta grad kopplad till den svenska utvecklingen i politisk, ekonomisk, avtals-och lagmässig och kulturell mening, säger Monica Andersson Bäck.

Call centers innebär en industralisering av tjänstesektorn. Den karaktäriseras av monotont, strikt kontrollerat arbete och standardiserade moment som utförs i en Tayloristisk anda. Hälso- och sjukvården är å andra sidan baserad på byråkrati, men utförs av personal med en lång utbildning och legitimation.

– Sjuksköterskor beskriver sitt yrke i termer av att vårda, uppmärksamt sköta om och utbilda sjuka. Sjukvårdsrådgivning ställer därmed nya krav på kompetens och öppnas upp för en specialisering av sjuksköterskans arbete på distans.

Avhandlingen “Conceptions, conflicts and contradictions in the introduction of a Swedish Health call centre” utforskar vad som händer när man kombinerar hälso-och sjukvård med just callcenterorganisation och teknik. Den visar både en positiv och negativ bild där professionellt ansvar står mot professionell sårbarhet, arbetsintensifiering kontra mindre fysiska krav, isolering kontra frihet och olika aspekter av social kompetens.

Avhandlingen bygger på en studie av sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal i Västra Götalandsregionen under tiden 2002 till 2006, ett 80-tal intervjuer med nyckelaktörer, 400 strukturerade intervjuer med brukare av tjänsten samt observationer på möten och på arbetsplatsen.

Kontaktinformation
Författare: Monica Andersson Bäck Avhandlingens titel: Conceptions, conflicts and contradictions in the introduction of a Swedish Health call centre. Handledare: Docent Christer Thörnqvist, institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet och Med.Dr Anna Carin Wahlberg Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Instistutet. Disputation: Fredagen den 29 februari 2008 kl 13.15 sal 10, huvudbyggnaden Göteborgs Universitet, Vasaparken, Opponent: Ph.D. Carole Thornley, Keele University, UK Kontakt: monica.andersson@av.gu.se, 031-786 5557, 0709-665402

Huvuddelen av världens befolkning räknas inte. Mer än hälften av alla människor föds och dör utan att deras existens blir noterad. De bor i världens fattigaste länder där sjukdomsbördan också är tyngst. I stora delar av Afrika, Asien och Sydamerika kan en person gå genom hela livet utan att träffa en läkare och begravas utan någon som helst kunskap om dödsorsaken. Denna brist på information – som har beskrivits i termer som ”en osynlighetens skandal” och ”det största enskilda misslyckandet när det gäller utvecklingen under de senaste 30 åren” – innebär att det blir omöjligt att med någon säkerhet besluta om de viktigaste hälsoprioriteringarna i de berörda samhällena: Om man inte vet vad människor dör av vet man inte heller vad som kan göras för att förebygga sjukdom och förtida död i befolkningen.

Idag saknas övergripande system för att mäta förtida dödlighet i fattiga länder vilket beror på att de är alltför kostsamma att genomföra. Däremot har ett antal mer småskaliga, lokala system för ”befolkningsövervakning” etablerats i många fattiga länder under de senaste 10-15 åren. De fungerar som ett användbart surrogat för mer globalt baserade aktiviteter, men de metoder som används saknar standardisering och solid vetenskaplig grund vilket gör att det blir svårt att t.ex. jämföra dödsorsaker över tid och mellan olika områden.

I avhandlingen utvärderas, utvecklas och förfinas metoder för att mäta dödlighet via lokala befolkningsövervakningssystem i Etiopien, Vietnam och Burkina Faso. En stor del av intresset ägnas åt en metod som kallas ”muntlig obduktion” (eng. verbal autopsy) och går ut på att noggrant och systematiskt intervjua nära släktingar till en avliden person för att samla information om sjukdomstecken och andra omständigheter i samband med dödsfallet. Denna information kan sedan användas för att härleda troliga dödsorsaker i miljöer där dödsbevis och obduktioner av västerländsk modell är sällsynta eller inte förekommer alls. I avhandlingen diskuteras också hur sådana data kan användas för att spåra och följa viktiga förändringar, t.ex. beskriva en föga uppmärksammad humanitär kris pga. svält på landsbygden i Etiopien, och utvärderas hur den här typen av data skulle ha kunna användas för att spåra den i tid.

Arbetet bidrar till förståelsen av sådana metoder för mätningen av dödligheten och visar att också lokala övervakningssystem kan bidra väsentligt till att utveckla hälsovården i resursfattiga länder. Ytterst ligger deras värde inte i att räkna alla dödsfall utan i att få alla dödsfall att räknas.

Edward Fottrell är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, mobil 070-293 43 23 (engelskspråkig), e-post edwardfottrell@yahoo.co.uk

I motsats till den gängse uppfattningen närmar sig fattiga och rika länder varandra snabbt vad gäller sjukdomspanorama. Därmed är hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer snart lika vanligt i fattiga som i rika länder. När ett land utvecklas ekonomiskt kan de kroniska sjukdomarna först öka bland de välbeställda, men blir snabbt vanliga bland fattiga. Kronisk sjukdom och fattigdom är sammankopplade i ett elakartat förhållande. I många länder är det de fattigaste människorna som riskerar att utveckla kroniska sjukdomar och dö i förtid av dem, eftersom de har de sämsta förutsättningarna att bära den finansiella bördan. Kronisk sjukdom kan orsaka sjukdom bland individer och familjer och dra ner dem i en nedåtgående spiral som förvärrar sjukdom och fattigdom.

De huvudsakliga kroniska sjukdomarna – hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer – har ett antal gemensamma riskfaktorer som är relaterade till beteenden vad gäller kost och livsstil. Dessa omfattar bland annat högt blodtryck, höga kolesterolvärden, tobaksanvändning, överdrivet alkoholbruk, otillräckligt intag av frukt och grönsaker, övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Alla dessa riskfaktorer ökar i afrikanska länder, och deras bidrag till hjärt-kärlsjukdom är oförändrat i Afrika och andra delar av världen. Därmed står fem riskfaktorer för ungefär 90 % av risken för hjärtinfarkt i afrikanska befolkningar.

Även om effekterna av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i Afrika liknar effekterna på andra befolkningar dör nu dubbelt så många av hjärt-kärlsjukdom i u-länder jämfört med i-länder. Dessa sjukdomar påverkar yngre befolkningar och leder till för tidig död i u-länder på grund av brist på förebyggande åtgärder eller effektiv hantering av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Stroke och cancer i livmodertappen (cervixcancer) inträffar hos yngre personer och hos fler i Afrika än i utvecklade länder. Detta forskningsarbete utgör grunden för framtida insatser för att förebygga och hantera hjärt-kärlsjukdom och relaterade sjukdomar i Etiopien.

Fredag 29 februari försvarar Fikru Tesfaye, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Cardiovascular Disease Risk Factors in Ethiopia: The urban-rural divide”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 135, Norrlands universitetssjuhus. Fakultetsopponent är professor Rainer Sauerborn, Heidelbergs universitet, Tyskland.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fikru Tesfaye (engelskspråkig) på telefon 090-785 12 19 eller 090-785 27 69, eller e-post ttfikru@yahoo.com.

I rapporten ”Åtgärdbar dödlighet” analyseras regionala skillnader i den så kallade åtgärdbara dödligheten i Sverige under åren 1989-2003. Åtgärdbar dödlighet är ett internationellt begrepp som beskriver dödligheten i ett urval av diagnoser och skador som anses påverkbara med förebyggande eller behandlande insatser.

Viktiga dödsorsaker som direkt går att påverka med insatser från sjukvården är till exempel diabetes, astma och magsår. De betecknas som sjukvårdsindikatorer. Sjukdomar som påverkas av bredare hälsopolitiska insatser, till exempel lungcancer och levercirros, betecknas som hälsopolitiska indikatorer.

Rapportförfattaren Ragnar Westerling visar i studien att ett antal landstingsområden utmärker sig vid flera tillfällen. Därför kan det finnas systematiska olikheter i utformningen av sjukvården. Men resultaten kan påverkas av många faktorer, däribland hur vanligt förekommande sjukdomarna är i olika områden och skillnader i levnadsvanor.

I rapporten hade några landstingsområden höga dödstal för flera åtgärdbara dödsorsaker. För sjukvårdsindikatorerna gällde det främst Gotland (diabetes, kronisk luftrörskatarr och emfysem) och Gävleborgs läns landsting (cerebrovaskulär sjukdom och cancer i livmoderhalsen).

Utöver de två områdena hade även Södermanlands och Värmlands län något högre dödstal än riket vad gäller hela gruppen sjukvårdsindikatorer totalt. Stockholms län hade högre dödstal än riket för samtliga tobaks- och alkoholrelaterade hälsopolitiska indikatorer (cancer i luftstrupe, luftrör, lunga och matstrupe samt levercirros).

Vad gäller förhållandet tätort och glesbygd visar studien att skillnaderna minskat betydligt de senaste femton åren. I början av 1990-talet fanns stora skillnader med sämre resultat för sjukvårdsindikatorer på mindre orter och sämre resultat för tobaks- och alkoholrelaterade dödsorsaker på större orter. I början av 2000-talet var skillnaderna små.

Rapporten ”Åtgärdbar dödlighet” finns tillgänglig på www.fhi.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ragnar Westerling, docent, Uppsala universitet, 018-611 35 68 e-post: ragnar.westerling@pubcare.uu.se
Håkan Brodin, hälsoekonom, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 88, e-post: hakan.brodin@fhi.se

Tidigare har det varit omöjligt att fotografera elektroner eftersom deras väldigt höga hastigheter gjort bilderna suddiga. För att kunna avbilda de här snabba förloppen behövs extremt korta ljusblixtar som tidigare inte funnits. Men med hjälp av en nyutvecklad teknik att generera korta pulser från intensivt laserljus, s k attosekundspulser, har forskare vid Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet för första gången lyckats filma en elektron.

– Det tar ca 150 attosekunder för en elektron att röra sig ett varv runt en atomkärna. En attosekund är 10 upphöjt till -18 sekunder lång, eller annorlunda uttryckt: En attosekund förhåller sig till en sekund som en sekund förhåller sig till universums ålder, berättar Johan Mauritsson, forskarassistent i Atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola. Han är en av sju forskare som ligger bakom studien som letts av honom själv och professor Anne L’Huillier.

Med hjälp av ytterligare en laser har forskarna dessutom kunnat styra elektronens rörelse så att de kunnat avbilda en kollision mellan en elektron och en atom.

– Vi har länge lovat forskarvärlden att vi med hjälp av attosekundspulserna ska kunna filma elektroner som rör sig. Nu när vi har lyckats kan vi t ex undersöka hur elektroner beter sig när de kolliderar med olika objekt. Bilderna kan fungera som stöd för våra beräkningar. I detta fall betedde sig elektronen som vi förväntat oss och bekräftade våra teorier, förklarar Johan Mauritsson.

Forskarna hoppas också få veta lite mer om vad som händer med resten av atomen när en inre elektron lämnar den, t ex hur och när de andra elektronerna fyller upp hålet som då uppstår.

– Det vi sysslar med är ren grundforskning, om det råkar finnas framtida tillämpningar får de ses som en bonus, tillägger Johan Mauritsson.

Filmens längd motsvarar bara en svängning av en ljusvåg, men hastigheten har sedan skruvats ner betydligt så att den går att titta på. Filmsekvensen visar elektronens energifördelning och är därför inte en film i dess vanliga bemärkelse.

Tidigare har forskare studerat elektronernas rörelser med indirekta metoder, t ex genom att mäta deras spektrum. Med dessa metoder har man bara kunnat mäta resultatet av elektronernas rörelse, medan man nu har möjlighet att följa hela förloppet.

Attosekundspulser har varit möjliga att skapa i ett par år, men det är först nu som man lyckats använda dem till att filma elektronrörelser eftersom attosekundspulserna var för sig är för svaga för att kunna ta tydliga bilder.

– Genom att ta flera bilder vid exakt samma tillfälle i processen går det att få starkare, men fortfarande skarpa bilder. Förutsättningen är att processen upprepas på ett identiskt sätt, vilket är fallet med elektronens rörelse i en ljusvåg. Vi har utgått från ett s k stroboskop. Ett stroboskop gör det möjligt att “frysa” en periodisk rörelse, t ex avbilda en kolibri som flaxar med vingarna. Man tar då flera bilder när vingarna är i samma position, t ex högst upp och bilden blir tydlig trots den snabba rörelsen, tydliggör Johan Mauritsson.

Artikeln publiceras i Physical Review letters, vol. 100. Filmen och den vetenskapliga artikeln ”Coherent Electron Scattering Captured by an Attosecond Quantum Stroboscope” finns på http://www.atto.fysik.lth.se

En populärvetenskaplig version av artikeln finns på: http://focus.aps.org/

Filmen går också att se här: ftp://ftp.aip.org/epaps/phys_rev_lett/E-PRLTAO-100-004808/Mauritsson.mov

För mer information, kontakta: Johan Mauritsson, forskarassistent Atomfysik, 046-22 27 654, 0702-38 55 32, Johan.Mauritsson@fysik.lth.se

Studenterna anpassar sig också till denna situation, visar en doktorsavhandling vid Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Doktoranden Kerstin Pettersson är en erfaren matematiklärare och arbetar sedan 1985 vid Högskolan i Skövde. Hennes avhandling är den första vid institutionen som fokuserar på matematik-lärande. Avhandlingen bygger på två fallstudier.

I den ena har studenter från ingenjörsutbildning intervjuats om hur de uppfattar begrepp som funktion, gränsvärde, derivata och integral.

I den andra har en grupp matematikstuderande fått arbeta med en utmanande uppgift. Resultaten visar att studenter på de inledande matematikkurserna i stor utsträckning anpassar sig efter hur matematiken framställs i läroböcker och efter vilka frågor som ställs vid tentor och andra examinationer.

– Förenklat kan man säga att studenterna lär sig vad de ska stoppa in för att få ut ett visst svar. Men ändamålet med matematikstudierna är att ge eleverna en helhetsbild av begreppen. Vi vill inte bara lära ut hur de ska göra, utan också varför, säger Kerstin Pettersson.

Avhandlingen visar också att studenter senare utvecklar även andra förhållningssätt till matematiken. Resultaten visar att studenter kan utnyttja en växelverkan mellan olika förhållningssätt.

Doktorsavhandlingen Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel: En studie av hur studenter nyttjar sina begreppsuppfattningar inom matematisk analys försvarades vid en disputation 8 februari. Handläggare var professorerna Mats Andersson och Inger Wistedt.

Kontaktinformation
Kerstin Pettersson,
Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet och Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde
0500-448605
kerstin.pettersson@his.se

Fotosyntesen äger rum i kloroplasten, en självständig organell inuti de gröna växternas celler. Energin från det infångade solljuset tappas ur steg för steg i en komplicerad kemisk process där fosfat spelar en viktig roll.

Nu visar Maria Turkina vid Avdelningen för cellbiologi att grönalgen Chlamydomonas reinhardtii har stora möjligheter att optimera fotosyntesen och därmed utvinna maximalt med energi vid olika förutsättningar i miljön.

En viktig parameter är intensiteten i det infallande solljuset.

– För låg ljusintensitet ger dåligt energiutbyte, och är den för hög kan hela processen förstöras, säger Maria Turkina.

Genom att preparera fram alla proteiner i de cellmembran där processen sker och analysera dem med masspektrometri har hon identifierat 30 exakta positioner för fosfat, så kallade fosforyleringar. Tidigare var bara två sådana positioner kända. Med denna kunskap kartlägger hon funktionerna av dessa olika fosforyleringar i fotosyntesen.

De nya rönen skulle i förlängningen kunna användas för att kontrollera en växt och på så vis effektivisera dess fotosyntes. Ökad förståelse för processen är också en förutsättning för att skapa artificiell fotosyntes.

Den encelliga Chlamydomonas reinhardtii är en mycket anpassningsbar alg som lever i både mark och vatten, i avlopp och i ishavet. Den används flitigt som experimentorganism i molekylärbiologin eftersom den har en fullständigt kartlagd arvsmassa med cirka 15 000 gener varav många är samma som hos människan. Till exempel är de flageller som algen simmar med av samma ursprung som mänskliga spermiesvansar.

Avhandlingen Functional proteomics of protein phosphorylation in algal photosynthetic membranes läggs fram 29 februari kl 13.00 i Linden, Linköpings universitet Campus US. Opponent är professor Göran Samuelsson, Umeå plant science center.

Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Turkina 013-225133, martu@ibk.liu.se

I den aktuella studien ingick patienter med MS från tre olika länder: Sverige, Finland och Spanien.

Forskarna fann att en variant av genen IRF5 (interferon regulatory factor 5) ökar risken för att insjukna i MS. Detta resultat är mycket intressant av flera orsaker, menar professor Ann-Christine Syvänen från institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, som koordinerade studien.

Trots ett mycket stort antal genetiska studier av MS känner man idag till endast ett fåtal gener, förutom gener från det välkända HLA-systemet, som ökar risken för MS.

– Intressant är att vi i tidigare studier har funnit att IRF5-genen ökar risken för flera autoimmuna sjukdomar, nämligen SLE, reumatoid artrit och två inflammatoriska tarmsjukdomar. Att IRF5, som är en viktig faktor i immunsystemet, nu visar sig vara associerad också till MS, stöder den tills vidare obevisade hypotesen att MS åtminstone delvis är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, säger hon.

Studien indikerar också att interferonsystemet, dit IRF5 hör, spelar en viktig roll i flera autoimmuna sjukdomar som drabbar helt olika organ i kroppen. Samma genetiska variant av IRF5 tycks vara riskfaktor för MS, reumatoid artrit och inflammatoriska tarmsjukdomar.

– Men SLE skiljer sig från dessa sjukdomar genom att vi funnit två av varandra oberoende genetiska varianter av IRF5 som ökar risken för SLE.  Den ena varianten av IRF5 är specifik för SLE, medan den andra varianten nu förefaller vara en universell riskfaktor för ett flertal autoimmuna sjukdomar, säger Ann-Christine Syvänen.

I studien ingick flera lärosäten i Finland och Spanien, samt i Sverige även Karolinska institutet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Ann-Christine Syvänen, Institutionen för medicinska vetenskaper, tel. 018-611 29 59, e-mail: Ann-Christine.Syvanen@medsci.uu.se

Salmonella, Campylobakter och EHEC sprids från smittade djur, via slakten fram till livsmedelsdiskarna och in på matborden. Smittan kan också överleva länge i marken. Den kan spridas vid kraftiga regn och bevattning av grödan som i sin tur så småningom hamnar på matbordet. Klimatförändringarna med ökade regnmängder gör att problemen förväntas bli allt större. Nu bedrivs forskning för att bekämpa denna spridning.

I Miljöforsknings temanummer om veterinärforskning Kunskap om djur bästa försvar rapporteras också om senaste rön när det gäller antibiotikaresistens, fågelinfluensa samt likhet mellan människa och hund. Miljöforskning ges ut av Forskningsrådet Formas.

Kontaktinformation
Beställ Miljöforskning nr 1/2008 från Forskningsrådet Formas. www.formas.se

Tidigare publicerade artiklar finns på http://miljoforskning.formas.se

Kontakt:
Birgitta Bruzelius
08-775 4011
birgitta.bruzelius@formas.se

Kerstin Franklin
08- 775 40 45
kerstin.franklin@formas.se

Forskningsrådet Formas
Miljöforskning
Box 1206
111 82 Stockholm

Daniel Meléns nya avhandling ”Sjukskrivningssystemet – Sjuka som blir arbetslösa och arbetslösa som blir sjukskrivna” visar att individens egen vilja och motivation att komma tillbaka i arbete är en viktig men inte avgörande framgångsfaktor.

– Det förändrade klimatet på arbetsmarknaden är det största hindret. Arbetsgivarna tvekar att anställa människor som kanske inte är 100 procent arbetsföra. Till syvende och sist är det någon som ska betala för arbetskraften och bedöma om den är värd att köpa eller inte.

Avhandlingen pekar på att samhällets syn på arbetsförmåga har förändrats och att myndigheterna inordnat sig efter de krav som råder i arbetslivet.

– I dag har vi en arbetsmarknad där arbetsgivarnas skyldigheter gentemot sina anställda har minskat och ett socialförsäkringssystem som anpassat sig efter det. Med allt fler visstidsanställningar blir sjukskrivna med svaga anställningskontrakt i högre grad arbetslösa, säger Daniel Melén.

Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ökat och de har blivit bättre på att skapa sysselsättning men grundproblemet kvarstår.

– Cirka en tredjedel av de arbetslösa långtidssjukskrivna återgår till arbete men av dessa jobb är ungefär 75 procent statligt subventionerade. Dock verkar också bara en liten del av dessa jobb övergå i reguljära anställningar, säger Daniel Melén.

Daniel Melén disputerar på avhandlingen ”Sjukskrivningssystemet – Sjuka som blir arbetslösa och arbetslösa som blir sjukskrivna”, den 22 februari klockan 10, i Kulturens audiotorium, Lund.

Läs avhandlingen i fulltext på: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=940955

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Daniel Melén, Mobil: 0730-544 673, Telefon: 046-222 34 99, E-post: daniel.melen@soc.lu.se
Bilder för fri publicering hämtas på: http://www.flickr.com/photos/lunduniversityeducation/

En forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet har identifierat de signaler som koordinerar den tidiga utvecklingen av de centrala och perifera nervsystemen under fostertiden. Detta har stor principiell betydelse för vår förståelse av hur de centrala och perifera nervsystemen länkas ihop till ett fungerande system.

Människans nervsystem består av hjärnan och ryggmärgen som bildar det centrala nervsystemet (CNS) och sensoriska nervceller som ingår i det perifera nervsystemet (PNS). Information från vår omgivning, syn, lukt, hörsel etc., överförs från specifika sensoriska nervceller i PNS till det centrala nervsystemet där det bearbetas och styr vårt gensvar. Dessa processer kräver att de två nervsystemen är funktionellt sammankopplade. Man vet att sammankopplingen grundläggs under fosterstadiet, men hur bildningen av de centrala och perifera nervsystemen koordineras i tid och rum har hittills varit okänd.

Resultaten publicerades i dagarna i tidskriften PLoS ONE. Författare till artikeln är Cedric Patthey, Lena Gunhaga och Thomas Edlund, alla vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet.

Referens: Patthey, C., Gunhaga, L. and Edlund, T. Early development of the central and peripheral nervous systems is coordinated by Wnt and BMP signals. PLoS ONE, 2008. http://www.plosone.org/doi/pone.0001625

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Thomas Edlund, UCMM, tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52, e-post Thomas.Edlund@ucmm.umu.se.

Forskarassistent Lena Gunhaga, UCMM, tel. 090-785 44 35, mobil 070-262 18 79,
e-post Lena.Gunhaga@ucmm.umu.se.

Elproducerande solceller är ett av de mest attraktiva alternativen för att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem, men än så länge kan inte solceller konkurrera ekonomiskt med fossila bränslen. Forskarna tittar just nu mycket på hur nanoteknik kan bidra till att få ned kostnaden.

Solceller är uppbyggda av skivor som absorberar solljuset och omvandlar det till elektrisk ström. Tunnare solceller kan ge både billigare och mer elektricitet än dagens celler, om deras förmåga att absorbera solljus optimeras. Ett sätt att förstärka absorptionen i det ljusfångande materialet i en solcell är att utnyttja nanopartiklar av ädelmetall. Carl Hägglund på Chalmers har tittat närmare på hur detta fungerar i sin färska doktorsavhandling.

Det rör sig om partiklar med speciella optiska egenskaper som beror på att deras elektroner svänger fram och tillbaka tillsammans i takt med ljusets frekvens, det vill säga ljusets färg. Partiklarna fångar in ljuset som små antenner och via svängningarna förs energin vidare som elektricitet. Dessa svängningar, plasmoner, blir extra kraftiga vid vissa så kallade plasmon-resonansfrekvenser, som i sin tur påverkas av partiklarnas form, storlek och omgivning.

– Vad vi har gjort är att vi med hjälp av nanoteknik tillverkat partiklarna och på så vis kunnat styra egenskaperna och sett hur de kan förstärka absorptionen av ljus med olika färg, säger Carl Hägglund.

I solcellssammanhang är den stora utmaningen att effektivt överföra den energi som absorberas i elektronsvängningen till energi i form av elektricitet.

– Vi visar att det är just partiklarnas svängningar som ger energin, hur den överförs till materialet och blir till elektricitet. Det hade ju till exempel kunnat vara så att svängningarna bara genererade värme istället, säger Carl Hägglund.

Verkningsgraden för de bästa solcellerna är redan idag väldigt hög. Möjligheten att få ännu billigare solceller ligger därför bland annat i mindre materialåtgång och lägre produktionskostnader. Med solceller av specialdesignade nanopartiklar av guld, som Carl Hägglund tittat på, krävs bara ett fåtal nanometer tjockt lager för att partiklarna ska absorbera ljuset på ett effektivt sätt.

I avhandlingen undersöks effekten av nanopartiklar av ädelmetall på två olika typer av solceller, som kan sägas representera två ytterligheter. I den ena typen av solcell absorberas ljuset i molekyler på en yta, och i den andra djupt inne i materialet. De experimentella och teoretiska resultaten visar att partiklarna kan bidra till att överföra ljusets energi till användbar elektricitet på flera olika sätt, och att det är möjligt att förstärka solcellers absorption både på ytan och i djupet via olika mekanismer.

Arbetet har utförts inom ramen för ett materialvetenskapligt forskningsprogram (”PhotoNano”) finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF.

Avhandlingen, med titeln ”Nanoparticle plasmon influence on the charge carrier generation in solar cells”, försvaras vid en offentlig disputation den 22 februari kl 10.15 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Avhandlingens abstract i Chalmers publiceringsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=67239

För mer information, kontakta:
Carl Hägglund, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers,
tel: 031-772 33 76, mobil: 0738-154696.
carl.hagglund@chalmers.se

Handledare: Professor Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers,
tel: 031 772 33 70, mobil: 0708-28 26 01
kasemo@fy.chalmers.se

Bilder finns att ladda ned för media under Aktuella bilder:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212

Det nya pensionssystemet innebär att pensionerna tydligt griper in i våra liv. Överallt exponeras vi för den osäkerhet som är förenad med ålderdomen: vid frukostbordet, framför TV:n, på bankkontoret eller på busshållplatsen.

”Mellan folkbildning och fondrådgivning är en antologi som diskuterar de nya pensionernas kulturella verkningar. Bokens kapitel behandlar tillkomsten av det orange kuvertet, Premiepensionsmyndighetens (PPM) informationsuppdrag, förutsättningarna för en svensk massinvesteringskultur samt pensionsreformens betydelse för samhällsmoralen.

Författarna är forskare i antropologi, statsvetenskap, nordiska språk och företagsekonomi.

Redaktör Urban Lundberg.

Rapporten kostar 150 kr exkl. port och kan beställas via info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta Urban undberg
Tel 08-402 12 58

Kjerstin Larsson följde ett projekt som handlade om lärande på arbetsplatsen inom vård och omsorg. Hennes syfte var att hitta vilka faktorer som stödjer respektive försvårar ett hållbart utvecklingsarbete.

– Jag blev gradvis medveten om chefernas centrala betydelse, sade hon.

Hon fortsatte därför med att intervjua chefer inom kommun och landsting om kritiska händelser i deras ledarskap, som inneburit en förändring. Dessa har hon sedan analyserat. Hon disputerar nu i sociologi.

Hon ser mellancheferna som en viktig resurs i allt utvecklingsarbete.

– De är gränsöverskridare, säger hon. De ska omsätta ledningens direktiv i praktiskt arbete, men de kan också föra upp kunskap i organisationen, och hjälpa politiker och högre chefer att förstå den vardagliga praktiken och de problem som kan finnas där.

Ofta fungerar denna kommunikation dock bara i en riktning, uppifrån och ned. Mellanchefer arbetar med att utveckla verksamheten utifrån centralt tagna beslut. Dessa beslut tar dock inte alltid hänsyn till de faktiska utvecklingsbehoven i verksamheten, utan kan styras av helt andra saker.

– Ofta vill ledningen att man ska jobba med frågor som är ”inne”, ledningen styrs av trender och ser inte alltid det som verksamheten är beroende av.

Och utan stöd uppifrån är inget utvecklingsarbete möjligt, konstaterar hon.

En annan central faktor är de anställdas delaktighet.

– Det gäller att jobba med varje enskild medarbetare, att se varje människas resurser. Men då får det inte vara för stora grupper, en mellanchef bör helst inte ha fler än 30 anställda under sig.

Mellancheferna behöver också få inspiration utifrån. Horisontella nätverk är viktiga. Där kan de på neutral mark ventilera sina frågor med andra i liknande positioner.
De måste också ha en egen förändringskompetens, kunna jobba parallellt med drift och utveckling, ha visioner och egna idéer och samtidigt vara strukturerade.

Med en kärv ekonomi blir utvecklingsarbete också svårare att bedriva. Men det är inte omöjligt.

– Om allt annat stöd fungerar går det att åstadkomma ett hållbart utvecklingsarbete även i tider av besparingar, säger Kjerstin Larsson som har hittat flera sådana exempel i sin studie.

Kontaktinformation
Kjerstin Larsson disputerar den 22 februari. Avhandlingen heter ”Mellanchefer som utvecklar – om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg”. Hon nås på telefon 0706-780321, e-post: kjerstin.larsson@liu.se

Han levde under Songdynastin för tusen år sedan, men hans tankar och idéer är lika aktuella idag och knyter an till en modern syn på bildvetenskap.

Han Si presenterar Zheng Qiaos liv och arbete i en inledande biografi, och sätter in honom i den historiska och kulturella miljö han verkade i. Hans viktigaste verk inom bildteorin, Tu Pu Lüe, är för första gången översatt till engelska. Zheng Qiao utgår från en analys av hur bilder använts – och gått förlorade – och betonar den centrala roll bilden har för kunskapsutvecklingen inom olika discipliner, som t. ex. astronomi, geografi och arkitektur.

Avhandlingsförfattaren analyserar Qiaos inflytande i den kinesiska traditionen fram till vår tid mot bakgrund av modern bildteori formulerad av W.J.T. Mitchell, Michael Twyman, James Elkins, och andra. I avhandlingen analyseras också centrala kinesiska begrepp inom bildteorin och de sätts i relation till nyckelbegreppen i det engelska språket.

Institutionen för Konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet har varit pionjär när det gäller att studera bildens funktion. Opponenten professor James Elkins från Chicago är en av världens ledande forskare inom bildteorin.

Avhandlingens titel: A Chinese Word on Image. Zheng Qiao (1104-1162) and His Thought on Images.

Disputationen äger rum fredagen den 22 februari 2008 kl 9.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Han Si 031-7115988, si.han@arthist.gu.se

Informatör: Barbro Ryder Liljegren
031-786 48 65

Den pågående energiomställningen i Sverige syftar till att minska användningen av fossila bränslen och öka användningen av inhemska förnybara energislag. Hittills har skogsbränslen främst bestått av grenar, toppar, bark och brännved, men om användningen ska fortsätta att expandera behövs ”nya” bränslen. Inom skogsindustrin finns nu ett tydligt intresse för stubbtäkt, men Skogsstyrelsen kräver att det först görs en miljöanalys, dvs. en generell värdering av fördelar och risker med storskalig stubbtäkt.

En sådan miljöanalys kommer att göras utifrån befintlig kunskap, men bedömningen är att det finns stora kunskapsluckor, i alla led – från stubbrytningens logistik till inverkan på vattendrag, biologisk mångfald, skogsproduktion och omsättningen av kol och kväve. Energimyndigheten (STEM) har därför gjort en bred satsning på ett flertal forskargrupper vid SLU i Uppsala som tillsammans får 21 MSEK fram till 2010. Dessutom bidrar skogsindustrin med 2 MSEK. Nu har SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap beslutat att skjuta till 15 MSEK för att skapa det gemensamma forskningsprogrammet <STRONG>Stubbskörd och miljöeffekter</strong>. Drygt 20 forskare medverkar i programmet, men man ska också samverka med forskare vid SLU i Umeå, Skogforsk, Metla i Finland, IVL i Göteborg och Riksskogstaxeringen.

Bred samverkan
Studierna syftar till att ta fram rekommendationer om vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd och hur markstörningar bäst ska undvikas. Detta arbete förutsätter konkret samarbete över institutions- och disciplingränser, liksom en öppen dialog med de myndigheter och företag som är intresserade av stubbrytningens miljökonsekvenser. Hit hör Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, och skogsindustrin. Årliga seminarier planeras där olika tillämpade frågor kan ventileras.

Gyllene tillfälle för fakulteten
Syftet med bidraget från SLU:s NL-fakultet är att det ska förbättra möjligheterna för högkvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering. Dessutom förväntas tydliga synergieffekter av att de enskilda projekten binds samman i ett gemensamt forskningsprogram.

– Vi räknar med att vår satsning ger forskningen ett ökat vetenskapligt djup. Dessutom får vi mer generella resultat genom att undersökningarna kan spridas över större geografiska områden, säger Kristina Glimelius, dekanus vid fakulteten.

Fyra insatsområden
Såväl positiva som negativa följder av stubbtäkt ska kunna bedömas. Till de positiva hör att den ökade användningen av biobränsle bidrar till att Sverige når nationella mål om begränsad klimatpåverkan, men också att man blir av med smitthärdar – från stubbarna sprids både snytbaggar som skadar planteringar och rotticka som ger kvalitetsskador på virke. Den minskade mängden död ved i skogen kan samtidigt leda till förluster av biologisk mångfald, näringsämnen och kol. Det kan också bli en större utlakning av ämnen som påverkar vattendrag och sjöar. Forskningen delas in i fyra insatsområden:

Stubbarnas bränslekvalitet och miljöeffekter i systemperspektiv handlar om att hitta system som ger så små miljöeffekter som möjligt i förhållande till mängden producerad bioenergi. Detta inbegriper hur bränslevärdet påverkas av lagring och hantering och hur man får en fördelaktig energibalans.

Effekter på skogsskadegörare handlar om hur mycket stubbar som minst behöver föras bort för att angrepp av snytbaggar och rotröta ska minska. Här undersöks stubbrytningens inverkan på plantöverlevnad och virkeskvalitet och den skogsekonomiska betydelsen.

Effekter på biologisk mångfald handlar om hur mycket stubbar som kan tas bort utan skador på den biologiska mångfalden. Här undersöks stubbarnas fauna och flora i förhållande till vad som finns på andra substrat. Viktiga frågor är vilka stubbkvaliteter och skogsmiljöer som bör undantas från stubbuttag. Likaså var stubbskörd kan bedrivas intensivt med hänsyn till andra skogsbruks- och naturvårdsåtgärder som görs för att förstärka den biologiska mångfalden på landskapsnivå.

Kretsloppet av kol och näringsämnen och vattenkvalitet handlar om stubbrytningens inverkan på kol- och näringsbalanser samt på flöden av partiklar, kvicksilver och löst organiskt kol till vattendrag på kort och lång sikt. En viktig fråga är om stubbskörd ger allvarligare effekter på vattensystem än konventionell markberedning ger. <BR>