Åsa Engströms doktorsavhandling består av fyra delstudier som i tur och ordning beskriver närståendes upplevelser när deras svårt sjuka maka/make/sambo vårdades på en intensivvårdsavdelning, den sjukes upplevelse av att ha sina närstående nära, hur intensivvårdssjuksköterskorna upplever de närstående samt hur både de sjuka och deras närstående upplever ett återbesök på en intensivvårdsavdelning.
Idén om att forska inom just detta område fick Åsa Engström när hon själv arbetade som intensivvårdssjuksköterska och i sitt dagliga arbete mötte närstående till svårt sjuka personer, möten som kunde vara givande men också svåra. När hon började titta närmare på vilken forskning som gjorts inom området upptäckte Åsa Engström att det bara fanns ett fåtal kvalitativa studier gjorda.
– Forskningen leder till ökad kunskap som är viktig för att kunna förstå de närstående och deras behov, men också för att se vilken betydelse de har för den svårt sjuka personen, säger Åsa Engström.
Forskningsresultaten visar att det för de närstående kan kännas svårt att se och röra vid den svårt sjuka personen som är kopplad till respirator och annan teknisk utrustning, samtidigt som det är oerhört viktigt att få vara nära och få veta vad som händer. Vardagen förändras totalt och allt handlar om den sjuke.
För den sjuke innebär de närståendes närvaro en känsla av trygghet, de gav de sjuka styrka och motivation att fortsätta kampen att hålla sig vid liv. Även intensivvårdssjuksköterna uttryckte att de närståendes närvaro utgjorde både en betydelsefull och krävande del av deras arbete.
Tidigare studier har visat att det kan finnas frågetecken kvar efter tiden på IVA. Många gånger minns inte personen som varit svårt sjuk vad som hände under vårdtiden, han eller hon kan ha haft hallucinationer och också de närstående kan ha obesvarade frågor som handlar om tiden på IVA.
– På en av intensivvårdsavdelningarna i Norrbotten testade man därför att erbjuda de tidigare svårt sjuka och deras närstående ett återbesök på IVA och därefter gjordes uppföljande intervjuer. Av dem framgick det att både de sjuka och deras närstående tyckte att det var värdefullt att få prata om sina upplevelser och få en klarare bild över miljön på IVA och vad som hände där, säger Åsa Engström.
– Också möjligheten att återigen få träffa den intensivvårdssjuksköterska och den läkare som var mest involverade i vården upplevdes som positivt. Dels för att man då fick möjlighet att uttrycka sin tacksamhet över personalens arbete, men också för att det gav en möjlighet att diskutera den vård man fått och kanske kunna ge förslag på förbättringar.
Åsa Engström (f 1956) kommer från Boden och tog sin sjuksköterskeexamen 1986 och vidareutbildade sig sedan till intensivvårdssjuksköterska. 2003 tog hon en magisterexamen i omvårdnad och har fram till 2001 arbetat som intensivvårdssjuksköterska. 2004 antogs Åsa Engström som doktorand och har deltagit i den kvinnliga forskarskolan vid LTU.
Den 22 februari försvarar hon sin doktorsavhandling som fått namnet A wish to be near: Experiences of close relatives within intensive care, from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses.
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Engström, tel. 0920-49 38 75, 070-691 41 36, asa.engstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Sociologen och bostadsforskaren Mats Sundins doktorsavhandling om Norrby i Borås, Nyfors i Eskilstuna och Öster i Gävle är en jämförande historisk studie av tre stadsdelars förändring. Han följer de tre stadsdelarnas framväxt från stadens och näringslivets utveckling under 1800-talets senare del. Allt eftersom staden växte ändrade dessa etablerade arbetsstadsdelar karaktär från utkant till centralt belägna – men blev till en paradox i stadsbebyggelsen i och med att de hamnade på stadens ”baksida” när järnvägen drogs fram och järnvägsstationen placerades mot stadens ”framsida”.
Det sker en genomgripande innerstadsförnyelse under 1960- och 1970-talen genom sanering av den äldre, slitna, otidsenliga och delvis förslummade bebyggelsen i kombination med ett storskaligt byggande av en förortslik, förtätad rekordårsbebyggelse avsedd för en skötsam arbetarbefolkning. De tre stadsdelarna utvecklas till kritiserade och socialt instabila ”förorter i centrum” med typiska problem; hög invandring och omflyttning, tomma lägenheter, sociala problem, kriminalitet och dåligt rykte trots sitt centrala läge. De blir områden för människor med små resurser. Därefter har de genomgått en fysisk, social och symbolisk stadsdelsförnyelse, bl a för att man planerat attraktiv bebyggelse i stadsdelarnas utkanter.
Mats Sundin utgår i sin studie från bebyggelsens utformning och hur den använts och framhåller också den bild som skapats av såväl media som av invånarna själva. Sammantaget har detta givit området dess rykte.
– Dessa centralt belägna problemområden med en förortsliknande arkitektur avviker från normen i Sverige. Studien visar också att så kallade förortsproblem är generella, inte exklusiva för förorten. De återfinns även i centralt belägna stadsdelar som Norrby, Nyfors och Öster.
Kontaktinformation
För mer information: Mats Sundin, tel: 026-420 65 20, 070-688 85 73, e-post: mats.sundin@ibf.uu.se
Överkäkens ben är normalt porösare än underkäkens. Detta har medfört längre inläkningstid för tandimplantat som installeras i överkäken jämfört med i underkäken. Under implantatens inläkningstid kan patienten tvingas använda en tillfällig tandprotes. Tandprotesen har ofta dålig passform, kan släppa från sitt fäste och falla ner i munnen när patienten äter. Detta är ett socialt handikapp för patienten och förkortad behandlingstid är därför positivt.
Leg tandläkare Kerstin Fischer har i sin avhandling utvärderat två patientgrupper. Den ena gruppen bestod av 24 patienter som var helt tandlösa i överkäken. Dessa patienter delades in två grupper där 16 patienter fick sina tandbryggor monterade på tandimplantaten efter i medeltal tretton dagar och åtta patienter fick sina tandbryggor efter tre till fyra månader. Efter fem år visades att i genomsnitt hade de patienter som genomgick snabb implantatbehandling samma kliniska resultat som de patienter vars behandling innebar flera månaders lång inläkningstid av tandimplantaten.
Avhandlingens andra patientgrupp bestod av totalt 32 patienter som saknade en eller flera tänder i överkäken. Sexton patienter som saknade en enda tand fick en tandkrona monterad på implantatet samma dag som operationen utfördes. Sexton andra patienter som saknade flera tänder fick sina bryggor monterade efter i medeltal 16 dagar. Efter ett år hade endast ett av totalt 53 installerade implantat förlorats. Det förlorade tandimplantatet var installerat i mycket poröst käkben.
– Sammanfattningsvis kan man konstatera att direkt eller tidig belastning av tandimplantat i överkäken resulterar i samma kliniska resultat som efter att implantat fått läka in i flera månader före belastning med en tandkrona eller tandbrygga, säger Kerstin Fischer.
FAKTA DENTALA IMPLANTAT
Implantatet är en slags artificiell tandrot av titan. Titanskruven opereras in i käkbenet och läker fast där för att användas som fäste för kronor, broar eller proteser. Metoden uppfanns av professor Per-Ingvar Brånemark vid Sahlgrenska akademin under 1960-talet. Det finns flera typer av titanfixturer, men alla bygger på att titanmetallen har den unika egenskapen att kunna osseointegreras.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: On immediate/early loading of implant-supported prostheses in the maxilla
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 februari, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Medicinaregatan 3, Göteborg
Man kan också öka skogsproduktionen betydligt genom kvävegödsling och därigenom öka kollagringen i träden, enligt forskare vid SLU och Mitthögskolan. Utsläppen minskar ytterligare om man använder skogsbränsle i stället för olja.
Betong och stål ger stora utsläpp av koldioxid då de tillverkas, vilket ger en direkt och bestående effekt på utsläppen. I trähus låser man in det kol som finns i byggnadsvirket under mycket lång tid – så länge som byggnaden finns kvar. Ett trähus fungerar därmed som en temporär kolsänka. När byggnaden sedan rivs kan virket användas som biobränsle.
Forskarna har jämfört de koldioxidutsläpp som sker då man producerar ett flerbostadshus med stomme av antingen betong eller trä. Koldioxidbalansen har analyserats i ett hundraårsperspektiv. Resultaten visar att byggande av trähus innebär avsevärt lägre nettoutsläpp av koldioxid än byggandet av betonghus.
Kontaktinformation
Mats.Olsson@sml.slu.se, 018-67 22 13
LUSTRA:s årsrapport, http://www-lustra.slu.se/rapportermm/pdf/2005.pdf
Använd skog motverkar växthuseffekten http://www.slu.se/?id=551&puff=202
Fram till 1980 spreds sjukdomen i Sverige bara genom smittade knölar. Numera kan dock svampen även föröka sig sexuellt eftersom bägge parningsformerna av patogenen nu finns i landet. De sexuellt förökade så kallade oosporerna är mer långlivade än de asexuella förökningskropparna, och kan därför övervintra i marken.
Om bladmögelsymptomen finns på samma ställe i fältet varje år, och om de först uppträder på blad som ligger mot jorden och på den nedre delen av stjälkarna, kan det tyda på att smittan kommer från oosporer i marken. Det är emellertid svårt att bestämma var smittan kommer från enbart med hjälp av symtomen i fält. För att vara säker krävs genetiska analysmetoder.
Potatisforskare vid SLU i Uppsala har nu med hjälp av genetiska markörer lyckats bekräfta att oosporer i marken kan fungera som smittkälla för potatisbladmögel under svenska förhållanden. Detta ställer ökade krav på en god växtföljd. I ett fältförsök med känd marksmitta i Uppsala visade forskarna att smittan avtog gradvis och att fältet var helt fritt från smitta efter 18 månader. De rekommenderar därför minst tre år mellan potatisgrödorna.
Kontaktinformation
Anna-Karin.Widmark@mykopat.slu.se, 018-67 25 40
Björn.Andersson@mykopat.slu.se, 018-67 16 17
Bekräftad marksmitta i svenska potatisfält http://www.slu.se/?id=551&puff=203
När det försurande nedfallet minskar får jorden allt svårare att hålla kvar de sura humusämnena, som då löses ut till vattnet. Detta leder till mer naturliga förhållanden för halten organiskt material i vattnet (brunhet). Den pH-höjning som forskarna hade väntat sig sedan nedfallet har minskat försenades emellertid.
När försurningen började uppmärksammas på 1960-talet är det troligt att motsatsen till ovanstående process pågick parallellt med försurningen. Humusämnen bands då hårdare till marken och vattnet blev mindre brunt.
Anders Wilander vid SLU är en av de sju författarna från olika länder till artikeln i Nature om resultaten av detta samarbete under FN:s luftkonvention.
Kontaktinformation
Anders.Wilander@ma.slu.se, 018-67 31 11
Artikel i Nature 450, nov. 2007: http://www.nature.com/nature/journal/v450/n7169/full/nature06316.html
Pressmeddelande: http://www.slu.se/?id=135&Nyheter_ID=7669&FunktionID=20
Antalet jägare har också minskat något sedan mitten av 1980-talet, medan de jägare som ändå ger sig ut i markerna jagar desto mer. Idag jagar genomsnittsjägaren sex dagar mer än för 20 år sedan. Inte oväntat är älgen det vilt som har störst jaktvärde. Men nya arter som vildsvin klättrar uppåt i listan, både när det gäller antalet jaktdagar och hur jakten värderas.
Detta och mycket mer visar en ny forskningsrapport som baseras på en enkät som gått ut till närmare 5 000 slumpvis utvalda jägare och markägare i Sverige. Senast en liknande undersökning gjordes var 1987.
Bakom rapporten står forskarna Leif Matsson, Mattias Boman och Göran Ericsson vid SLU i Alnarp och Umeå. Samtliga är också verksamma inom forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk.
Kontaktinformation
Goran.Ericsson@vfm.slu.se, 090-786 85 08
Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/2006,
http://www.viltochfisk.se
Korkrot orsakas av svampen Pyrenochaeta lycopersici, som infekterar tomatplantans rötter och försvårar dess vatten- och näringsupptag. Så mycket som 30-40 procent av skörden kan förloras vid kraftiga angrepp. Tidigare forskning har visat att tillförsel av kompost i vissa fall kan hämma växtskadegörare.
Mahbuba Hasna vid SLU i Uppsala har visat att tre veckors tomatplantor, som planterades om i en blandning av smittad jord och trädgårdskompost (20 procent), undgick en tiondel av angreppen av korkrotsjuka. Denna kompost hade låg halt av ammonium och hög halt av kalcium, vilket visade sig hämma utvecklingen av korkrot.
Den svampätande nematoden Aphelenchus avenae kunde reducera angreppet i infekterad jord utan kompost. När kompost var närvarande fick man emellertid ingen effekt, inte heller när metoden testades i en kommersiell odling. Det kan förklaras med en för hög angreppsnivå eller med att nematoderna inte trivdes.
Det finns alltså inte en enskild metod att rekommendera mot korkrotsjuka. För att hålla angreppsnivån på en acceptabel nivå måste ympade plantor på motståndskraftiga rötter kombineras med t.ex. användning av kompost och biologiska bekämpningsmedel.
Läs mer
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001642/
http://ekoforsk.slu.se/Projekt05_07/Tomat.htm
Kontaktinformation
Birgitta.Ramert@vpe.slu.se, 018-67 27 52
Paula.Persson@vpe.slu.se, 018-67 23 58
Familjär kombinerad hyperlipidemi orsakas av genen USF1 som i sin tur styr många andra gener men det har hittills inte funnits tekniker att hitta dessa. Professor Claes Wadelius, vid institutionen för Genetik och Patologi vid Uppsala Universitet har utvecklat nya metoder för att analysera genreglering och funnit en rad med gener som styr fettnivåer och energiomsättning. Genombrottet är ett resultat av ett nära samarbete med professor Jan Komorowski vid Linnaeus Center för Bioinformatik.
Hur aktiv en gen är regleras av proteiner, kallade transkriptionsfaktorer, som binds till DNA-tråden. Fram till nu har det analyserats i provrör och endast en gen i taget. Claes Wadelius forskargrupp har utvecklat nya högeffektiva metoder som på två avgörande punkter förbättrar resultatet. Dels analyseras nu levande celler och inte syntetiska gener i provrör. Dels analyseras nu hela mänskliga arvsmassan i ett enda experiment och inte bara ett genfragment.
Metoden har använts för att finna de gener som har en rubbad funktion vid den vanliga sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi. Patienterna har förhöjda nivåer av kolesterol eller andra fetter vilket leder till ökad risk att drabbas av tidig åderförkalkning och hjärtinfarkt. Analyserna visar att genen USF1 i sin tur styr aktiviteten av över 1000 gener, varav flera bestämmer kroppens fettnivåer. Den styr också en rad gener som deltar i cellens energiproduktion vilket ger nya uppslag till att förstå störningar i ämnesomsättningen. De nya metoderna är 10-100 miljoner gånger effektivare än de föregående och i projektet gjordes nära 1 miljard analyser. Det ställer höga krav på hur man registrerar, lagrar och tolkar data.
– De tekniska genombrotten gör medicinsk forskning till mer av informationsvetenskap. Med dessa nya, precisa metoder att analysera data har vi fått helt nya möjligheter att förstå orsakerna till störningar i ämnesomsättningen. I andra projekt använder vi samma metoder för att förstå nya orsaker till cancer, säger professor Claes Wadelius.
Kontaktinformation
Kontaktperson Claes Wadelius, 070-425 0583, Claes.Wadelius@genpat.uu.se
Föreställ dig två personer som står vid varsin sida av ett bord med en karta mellan sig och diskuterar händelser som utspelar sig i det geografiska området. Om de använder en vanlig karta kommer namn och symboler att vara felvända för den ena av dem. Med de nyaste teknikerna för att använda bildskärmar kan datorgrafiken däremot anpassas så att båda betraktarna ser själva kartan på samma sätt, men namn och symboler är vända enligt på vilken sida man står.
– Tidigare forskning har visat att rotationsvinkeln gentemot betraktaren spelar stor roll då man tar till sig den här sortens information. Betraktare som har olika perspektiv har alltså olika förutsättningar att ta till sig informationen, säger Lars Winkler Pettersson.
Han har undersökt hur man med hjälp av grafiska visualiseringar kan göra komplexa beslutssituationer där flera personer än involverade mer effektiva. Forskningen har bedrivits i nära samarbete med Försvarshögskolan, och resultaten kan tillämpas både på militära och civila ledningscentraler.
Med hjälp av avancerade metoder har man registrerat olika positioner för de tänkta betraktarna, vilket gör det möjligt att anpassa informationspresentationen för varje enskild individ. Studierna visar att betraktare som fick anpassad information uppfattade den klart bättre när informationen skulle tolkas snabbt. Tack vare den senaste bildskärmsteknologin är det också möjligt att på samma område visa olika innehåll för de olika betraktarna. En visualisering på en bildskärm kan bli svår att uppfatta om alltför mycket information presenteras samtidigt, och då kan man göra bilden lättare att tolka genom att låta betraktaren se endast den del av informationen som är relevant för just honom eller henne.
– Det kräver visserligen att betraktarna kommunicerar innehållet med varandra för att förstå helheten, men vi kunde ändå observera att vissa typer av uppgifter löstes snabbare när testpersoner samarbetade med individuellt uppdelade visualiseringar, berättar Lars Winkler Pettersson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Winkler Pettersson, 070-723 21 23, e-post: mail@larswpettersson.se
Olle Hages forskning visar att individer som känner en moraliska skyldighet för återvinning också återvinner mer. En sådan moralisk skyldighet aktiveras om individen tror att det är många andra som också återvinner och om han eller hon tror att återvinning är viktig för en god miljö. En slutsats i avhandlingsarbetet är att myndigheter och återvinningsindustri genom olika kampanjer kan påverka hushållen att återvinna mer. Framför allt visar det sig att det är viktigt att dessa kampanjer ska handla om att det är många som återvinner.
– Resultaten visar också att en viktig ingrediens i våra beslut om återvinning handlar om kostnader och arbetsinsats för hushållen. Om en kommun exempelvis inför vikttaxa på soporna – vilket innebär att ju tyngre soporna är desto dyrare blir det att få dem hämtade – då ökar återvinningen. Återvinningen stiger också med antalet återvinningsstationer och/eller om hushållen har tillgång till fastighetsnära insamling, säger Olle Hage.
Det innebär att det verkligen är så att både kommunerna och återvinningsindustrin i allra högsta grad kan påverka i vilken omfattning hushållen återvinner. Vill de att återvinningen ska öka bör de alltså genomföra åtgärder som ger privatekonomiska fördelar för hushållen att återvinna, enkel matematik således.
– Intressant är också att betydelsen av en moralisk norm när det gäller återvinning minskar om det är enklare att göra det. Man skulle kunna säga att om det är besvärligt att återvinna så är det bara de som känner en väldigt hög moralilsk skyldighet för återvinning som gör det – men om det blir enkelt och mindre kostsamt så återvinner folk oberoende av vilken moralisk skyldighet de känner för återvinning, säger Olle Hage.
Återstår den sista frågan – den om huruvida lagstiftningen kring hushållens återvinning av exempelvis olika förpackningar är kostnadseffektiv. Olle Hages forskning visar framför allt att insamlingen av förpackningar inte är kostnadseffektiv. Skälet till detta är att återvinningsföretagen får högre ersättning där insamlandet är dyrt.
– Ett reformerat ersättningssystem skulle innebära att vi skulle kunna återvinna lika mycket förpackningar till en lägre kostnad för samhället.
Olle Hage är född i Umeå men flyttade till Luleå som 11-åring, gick fyraårigt tekniskt gymnasium och tog sin ekonomexamen vid LTU 1995. Sedan dess har han arbetat som lärare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och disputerar den 8 februari med avhandlingen The economics of household packaging waste – Norms, effectiveness and policy design.
Kontaktinformation
Upplysningar: Olle Hage, tel. 0920-49 23 36, olle.hage@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Sara Lejon har studerat de två proteinerna med hjälp av röntgenkristallografisk metodik, som ger en bild av proteinets tredimensionella struktur. Den här strukturen kan i sin tur ge värdefull information om proteinets funktion. Hon har studerat proteinet GA, som är en del av ett protein som sitter på ytan hos sjukdomsalstrande stammar av en viss bakterie (Finegoldia magna). Bakterierna använder GA för att binda ett av kroppens egna proteiner (albumin) till sin yta, och på så vis kamouflera sig för kroppens immunförsvar. Med hjälp av kamoufleringen kan bakterierna sedan tränga in i våra vävnader och orsaka infektioner. Sara Lejon beskriver i avhandlingen hur detta går till på molekylär nivå.
– Mina studier av GA och dess interaktion med kroppens eget protein albumin har gjort att man även kan studera albumin på ett nytt sätt. Det här kan i sin tur ha betydelse för läkemedelsutvecklingen, eftersom man där ofta har problem med att albumin inte binder till läkemedel på det sätt man vill, förklarar Sara Lejon.
Det andra proteinet hon har studerat är ett enzym från en mögelsvamp (Acremonium
chrysogenum) som producerar antibiotikumet cefalosporin. Cefalosporin är tillsammans med penicillin ett av de mest använda antibiotika i världen. Med hjälp av de här studierna har Sara Lejon och hennes kollegor i detalj kunnat beskriva en ny pusselbit i enzymets produktion av antibiotika.
– Den här ökade kunskapen kan i framtiden göra det möjligt att utveckla nya cefalosporin-baserade antibiotika, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Lejon, 018-471 44 51, 073-342 35 12, e-post: sara@xray.bmc.uu.se
Porfyrier är en grupp ärftliga ämnesomsättningssjukdomar som beror på en mutation i ett enzym i syntesen av heme, som bland annat behövs för transport av syre och läkemedelsnedbrytning.
Akut intermittent porfyri (AIP) är den vanligaste formen i Sverige och många anlagsbärare finns i landets norra del. Kliniska data om AIP har inte publicerats på många år.
Avhandlingen redovisar fynd hos 356 vuxna anlagsbärare från de fyra nordligaste länen: Totalt 42% hade haft symtom och åtta olika mutationer hittades. Kvinnorna drabbades hårdare i form av fler och längre attacker och de behövde oftare sjukhusvård. Män rapporterade flest attacker i åldrarna över 40 år. De vanligaste symtomen under attack var buksmärtor, trötthet och förstoppning. Kroniska besvär rapporterades av totalt 18% medan 20% av dem med attacker rapporterade att de hade förtidspension pga. sin sjukdom.
Utlösande faktorer till attack var i vanlighetsordning: menstruation, psykisk stress, vissa läkemedel, fasta, infektioner, alkohol, fysisk stress samt graviditet. Rökning var kopplad till många attacker. Högt blodtryck, njurpåverkan och smärtor i benen var associerade till de som hade symptom av sjukdomen. I gruppen fanns också en hög frekvens av primär levercancer.
Däremot visar avhandlingen att det bland anlagsbärarna var mindre vanligt med epileptiska kramper (3,7%) än vad som tidigare publicerats, men ändå mer än i befolkningen. Anlagsbärare med kramper hade lägre utsöndring av melatonin i urinen jämfört med släktingar med AIP som inte haft kramper. Detta pekar mot att melatonin kan ha en antikrampeffekt, vilket också är visat i studier på djurmodeller och människor.
Socker används som behandling vid akut attack. En fallrapport har visat att porfyriattackerna försvann efter diabetesdiagnos. Av 328 undersökta anlagsbärare hade 16 även typ 2-diabetes. Ingen av dessa hade porfyrisymptom efter diabetesdiagnosen.
Fallrapporter har pekat på likheter mellan porfyri och nervsjukdomen MS (multipel skleros). Avhandlingen redovisar magnetröntgenundersökning av hjärnan och analys av ryggmärgsvätskan. Ingen av de undersökta hade de tecken i ryggmärgsvätskan som finns hos de allra flesta MS-patienter, däremot upptäcktes vitsubstansförändringar på hjärnan hos var fjärde anlagsbärare.
Ingemar Bylesjö är doktorand vid enheten för allmänmedicin. Han kan nås på tel. 0730-715347 och 08-358975, epost byle@hem.utfors.se
Torsdagen den 7 februari 2008 försvarar Ingemar Bylesjö, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Epidemiological, clinical and pathogenetic studies in acute intermittent porphyria.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 135, by. 9A, bv., allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Pertti Mustajoki, Helsingfors universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1489〈=sv
För att kvinnor ska vara fruktsamma under större delen av livet är det viktigt att de allra flesta av deras primära äggblåsor ligger ”sovande” eller inaktiva i äggstocken. Klimakteriet inträder när alla primära äggblåsor har mognat ut och inga fler ägg finns tillgängliga för ägglossning. Mekanismerna som kontrollerar den tidiga aktiveringen av de sovande äggblåsorna, dvs när de stimuleras till att börja växa och mogna ut, har hittills varit okända.
Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet visar nu att aktiveringen av äggblåsorna kontrolleras av signaleringsvägen PTEN-PI3K. I en musmodell där genen som kodar för PTEN-proteinet inaktiverats specifikt i äggceller aktiveras alla äggblåsor för tidigt och äggstocken töms på alla ägg redan i unga år. Hos kvinnor som drabbats av sjukdomen premature ovarian failure (POF) töms äggstocken på ägg på ett sätt som antagligen är snarlikt, vilket leder till att klimakteriet inträder betydligt tidigare än normalt.
Fyndet tros ha bred fysiologisk, klinisk och praktisk betydelse. Tidigare har det inte varit möjligt att använda inaktiva primära äggblåsor för provrörsbefruktning, eftersom de inte kunnat fås att mogna ut då de odlas i laboratoriet. Förutom att dessa resultat ökar vår kunskap om vad som styr längden på kvinnans fruksamhetsperiod, kan resultaten även leda till att det i framtiden blir möjligt att aktivera utmognaden och tillväxten av primära äggblåsor i provrör. Därmed blir tillgången till äggblåsor för provrörsbefruktning större.
Detta gäller inte endast för människor utan även för husdjur, boskap och utrotningshotade djurarter. Fynden har därför inte enbart betydelse för kvinnors hälsa men även för att förbättra fruktsamheten hos djur inom lantbruket och för möjligheten att rädda utrotningshotade djurarter som har problem med att fortplanta sig.
Läs hela artikeln här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/319/5863/611
Science redaktion har även skrivit en nyhetsartikel om upptäckten här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/319/5863/558b
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kui Liu (engelskspråkig) på e-post kui.liu@medchem.umu.se, telefon 090-786 77 62 eller mobiltelefon 073-620 50 64.
Det finns en tendens idag att stater går mot en mer straffbetonad kriminalpolitik, efter årtionden av dominans för vårdtanken, där syftet med brottspåföljden främst är att vårda och rehabilitera gärningsmannen. Utvecklingen mot mer straffbetonad politik beklagas ofta, inte minst bland intellektuella.
Filosofen Bertrand Russell argumenterade för att det är lika meningslöst att straffa en människa som begår brott som det är straffa en krånglande bil. I båda fallen finns det en förklaring till varför saker och ting inte är som de ska, och det vore mer humant eller rationellt att ta itu med det som är fel än att ägna sig åt skuldbeläggning och straff.
Men i sin avhandling Punishment and Personal Responsibility argumenterar Göran Duus-Otterström för straffpraktiken. Enligt honom finns det i själva verket klara fördelar med att staten straffar, snarare än vårdar lagbrytare.
– I straffet finns ett optimistiskt och respektfullt budskap inbyggt: den som straffas klandras som en moraliskt ansvarig individ som man kan ställa krav på och förvänta sig mer utav, säger Göran Duus-Otterström, politisk teoretiker vid Göteborgs universitet.
– Det är inte säkert att någon – varken gärningsman eller samhälle – i slutändan vinner på att det budskapet vattnas ur av välmenande försök att undergräva brottslingens ansvar för sina handlingar. Det kan vara att föredra att bära skuld än att liknas vid en krånglande bil i behov av mekaniker, säger Göran Duus-Otterström.
Punishment and Personal Responsibility är ett filosofiskt försvar för en mild, förutsägbar och rättvis straffregim som talar ett moraliskt språk med sina medborgare. Här förklaras bland annat varför rehabiliteringstanken är problematisk ur ett etiskt perspektiv, varför det är fel med straffrabatter för förstagångsförbrytare och hårdare straff för återfallsförbrytare. Och varför straff i framtiden kan komma att bestå i att tvingas genomlida föreläsningsserier om Kants moralfilosofi.
– Avhandlingen visar också på varför ett politiskt fokus på samhällsskydd är farligt, varför de marginaliserades brottslighet inte är ursäktlig men kanske berättigad, och varför vi gör rätt i att anta att människan har ett fritt val, trots alla medicinska diagnoser av avvikande beteende som påstår motsatsen, avslutar Duus-Otterström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Punishment and Personal Responsibility.
Avhandlingsförfattare: Göran Duus-Otterström, 031-786 4686, e-post: goran.duus-otterstrom@pol.gu.se
Tid och plats för disputation: Fredagen den 1: e februari 2008, kl. 13:00, sal 10, Universitetsbygganden i Vasaparken, Göteborg
Det är tidigare känt att patienter med diabetes har en ökad risk för att insjukna i olika demensformer, bl.a. Alzheimers sjukdom. Den riskökningen kan orsakas av en kombination av de riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som denna patientgrupp har, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter, ökad inflammatorisk aktivitet och högt blodsocker.
Man har tidigare inte vetat om blodsocker i sig skulle kunna påverka minnet negativt hos personer utan diabetes och det har också varit oklart vilken del av hjärnan som skulle vara mest känslig för högt blodsocker. Genom en analys av 411 friska personer som deltagit i både Västerbottens Hälsoundersökningar och Betulaprojektet har forskargruppen kunnat konstatera att förhöjda blodsockernivåer sannolikt påverkar en specifik del av hjärnan, hippocampus, och då hos framför allt kvinnor. Hippocampus är en del av hjärnan som ansvarar för lagring av nya minnen och är den ofta först drabbade delen av hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom.
Studien ger viktig information till grund för ytterligare i studier med syftet att studera hur förhöjt blodsocker kan försämra minnet.
Forskargruppen består av Olov Rolandsson, Anna Backeström, Sture Eriksson och Göran Hallmans från Umeå universitet samt Lars-Göran Nilsson, Stockholms Universitet.
För mer information kontakta Olov Rolandsson, enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, tel. 090-785 35 71, e-post: olov.rolandsson@fammed.umu.se
Referens: Rolandsson O, Backeström A, Eriksson S, Hallmans G, Nilsson LG, Increased glucose levels are associated with episodic memory in nondiabetic women”, Diabetes 2008;57:440-443
