Vi reser sällan för resandets skull utan för att uppfylla olika behov, i det här fallet för att kunna ta oss till och från arbetet. Utgångspunkten är att varje individ har ett begränsat handlingsutrymme i valet av färdmedel och att detta handlingsutrymme inskränks beroende bland annat på arbetets krav, trafiksystemets utformning, barnomsorgen utformning och individens resurser och behov. Hans Olof Gottfridsson, kulturgeograf, har studerat färdmedelvalet i sin avhandling. Som studieobjekt har valts pendlare i Kils kommun i Värmland med en arbetsplats i Karlstad.
Trafiksystemet och färdmedelsvalet
Kollektivtrafikens yttäckning i Kil och Fagerås är sämre än i Karlstad, man har därför ofta längre avstånd mellan bostad och hållplats än mellan arbete och hållplats. Trots det förefaller inte förhållanden på boendeorten avgöra valet av färdmedel. I valet mellan bilen eller kollektivtrafik är det avgörande om man behöver byta mellan olika kollektiva färdmedel eller inte vid resa med kollektivtrafik.
Barnomsorgen och färdmedelsvalet
Ett hinder för att resa kollektivt till arbetet är förskolans och familjedaghemmets geografiska läge i förhållande till hållplatser och bostad. Barnomsorgens öppettider och den schablonmässigt beräknade restiden till och från arbetsplatsen inverkar negativt på möjligheten att fritt välja färdmedel. Snäva öppettider och snålt tilltagna tider inom vilka barn ska hämtas efter arbetstidens slut missgynnar kollektivtrafik.
Individen och färdmedelsvalet
En stor andel bilpendlare uppger att de i högre grad skulle vilja resa kollektivt om det bara var möjligt. Men flertalet av dem har dålig kunskap om kollektivtrafikutbudet och liten erfarenhet av att arbetspendla med kollektivtrafiken.
Kostnaden för att pendla uppfattas olika. Bilpendlarna är bara delvis medvetna om bilens kostnader, kollektivpendlarna mer medvetna om reskostnaderna. Bilpendlare prioriterar tid och flexibla transportlösningar och är beredda att betala för det. Därför är det svårt för trafikförtagen att hitta lösningar som tillgodoser de olika resenärgruppernas behov. Då kollektivpendlarna ofta är prismedvetna kan en satsning på lägre taxor vara ett sätt att behålla dem som resenärer medan det knappast lockar bilpendlare som är ganska okänsliga för priset.
Kollektivtrafikens framtidspotential
Småbarnfamiljer och boende i små och mindre tätorter som de i det studerade exemplet tillhör de mest frekventa bilresenärerna. Trots detta visar resultatet att det även i dessa grupper finns individer som regelbundet reser kollektivt till och från sin arbetsplats. Att kollektivtrafiken kan vinna resenärer bland dessa grupper ses här som en oväntad styrka för kollektivtrafiken och också en möjlighet att nå nya kundgrupper i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen Färdmedelvalets komplexa förutsättningar, kontakta Hans Olof Gottfridsson, filosofie doktor i kulturgeografi, tel 070-543 71 42
Det samarbetsavtal som på onsdagen undertecknades av LiU:s rektor Mille Millnert och Tekniska Verkens koncernchef Stig Holm innebär bland annat att universitetet kan rekrytera en ny professor inom området industriell ekologi.
Satsningen får också stor betydelse för Miljötekniskt Centrum, arbetsnamnet på ett samverkansprojekt som drivs av kommunerna i Linköping och Norrköping, näringslivet och universitetet.
– Vi har kvalificerad forskning inom energiteknik, miljöteknik och klimatpolitik med kopplingar till beteendevetenskap, samhällsvetenskap och logistik. I botten ligger ett systemtänkande som en viktig aspekt. Nu behöver vi en person som kan samla ihop alla dessa intressanta områden och ännu flera kvalificerade forskare, förklarar Mille Millnert.
– Tekniska Verken jobbar intensivt med miljöfrågor och vill hjälpa till att förverkliga visionen om ett Miljötekniskt Centrum i regionen. Det handlar om att hantera klimatfrågan, att planera framtidens produktion av energi, att ta tillvara solenergin och att säkra vattentillgången. Utmaningarna är hur många som helst, säger Stig Holm.
Enligt Mats Eklund, professor i Industriell miljöteknik, möjliggör den gemensamma satsningen att lyfta forskningen till en internationell toppnivå.
– Professurens inriktning på industriell ekologi, som handlar om att utveckla industrins miljöprestanda genom smarta systemlösningar, passar både LiU och Tekniska Verkens profil synnerligen väl.
Universitetet har redan idag omkring 150 forskare som arbetar med miljörelaterad forskning. Regionen är en av Sveriges starkaste inom miljötekniskt näringsliv med cirka 500 företag i branschen.
Kontaktinformation
Mille Millnert, rektor Linköpings universitet, 013-281001
Mats Eklund, professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet, 0708-28 23 07
Stig Holm, koncernchef Tekniska Verken, tel 013-20 90 60, 070-660 90 60
– Det här är början till ett globalt samarbete med utbyte av evenemang mellan länder och kontinenter. Att uppleva det som sker på ett naturligt sätt, och i samma dimension som där det verkligen utspelar sig, är fantastiskt, säger Mats Erixon vid Centrum for Sustainable Communications, KTH, och ansvarig för sändningen från svensk sida.
Sändningen görs i samarbete med Inamori Foundation, stiftelsen bakom Kyoto Prize som är Japans största forskningspris. Bildkvaliteten, kallad 4K, har fyra gånger högre upplösning än digital bio. Den teknik som krävs för så hög upplösning har funnits i laboratoriemiljö i ett par år, och den första publika realtidsdemonstrationen ägde rum i San Diego 2005. Helgens sändning innebär att man tar steget till okomprimerad transport över IP under två oceaner.
– 4K är den högre standard man valt för rörlig bild till biografbruk men den har hittills bara använts vid lokal uppspelning från server. Det vi gör nu är att visa hur man kan delta i ett evenemang utan att behöva resa och ändå få en upplevelse som ligger väldigt nära att vara fysiskt på plats, säger Mats Erixon.
Som mottagare och fördelare av signalen används HP:s senaste switchlösning 8212, kameratekniken kommer från Olympus och projektorn är en Sony 4K projektor. En förutsättning för sändningen, utöver utrustningen i Kyoto och på KTH, är de globala, virtuella samarbetsorgan som finns för fibernätsöverföring. Mest känd är GLIF (Global Lambda Integrated Facility) som gör det möjligt för forsknings-och utbldningsorganisationer att prova ny teknologi tillsammans.
Överföringen sker över de avancerade nät för 10 Gbit/s (tio miljarder bitar per sekund) som ligger mellan Japan och USA, tvärsöver USA, vidare till Europa och slutligen till Stockholm över det optiska Nordunet/Sunet som blev klart tidigare i år. Sändningen tar 8 Gbit/s i anspråk, resterande bandbredd används för en HDTV-förbindelse som utgör en intern ”walkie-talkie” mellan teknikgrupperna i Japan och Sverige.
Tillämpningarna av tekniken är många – inom medicin, distansundervisning, för möten och för kulturevenemang. Stora filmproduktioner, som kräver tusentals resor och transporter världen över, kan nu göras helt digitalt i tillräckligt hög kvalitet. Ett filmklipp kan spelas in i Australien, klippas i Wien, färgkorrigeras i Toronto och visas i Hollywood samma eftermiddag – i full upplösning utan nämnvärd tidsfördröjning.
– 4K för hemmabruk ligger åtskilliga år framåt i tiden. Först ska vi införa HDTV över huvudtaget och sen uppgradera till full HDTV, vilket dubblerar behovet av bandbredd. Därefter ska vi fyrdubbla kapaciteten i överföringsnätet igen för att komma fram till 4K, säger Mats Erixon.
Tidsskillnaden mellan länderna gör att sändningen sker klockan sex på lördag morgon 10 november, svensk tid.
– Det är lite tidigt men ett gyllene tillfälle för den som vill uppleva TV-historia på plats. Alla som anmäler sig är hjärtligt välkomna, säger Mats Erixon.
Tid: lördagen den 10 november kl. 06.00
Plats: hörsal E1, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
KTH sänder även en inspelning av lördagens direktsändning måndag 12 november med start klockan 15.55.
Om Kyoto Prize och Inamori Foundation
Inamori Foundation delar sedan 1985 ut Kyoto Prizes till individer och grupper som på ett märkbart sätt har bidragit till förbättringar för mänskligheten. Priserna, som delas ut i kategorierna Avancerad teknik, Grundläggande vetenskap samt Konst och filosofi, är öppna för alla oavsett nationalitet, ras, kön, ålder och religion.
Kontaktinformation
Kontakt tekniska frågor: Mats Erixon, 08-790 9281, mex@kth.se
Kontakt för anmälningar: Emma Källblad, 08-790 6667, kallblad@kth.se
Lärartätheten i den svenska grundskolan minskade under i stort sett hela 1990-talet, för att öka något under 2000-talets inledande år. I genomsnitt minskade antalet lärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever mellan läsåren 1990/91 och 2002/03 (-15 %). Nedgången beror på att antalet lärare inte växt lika snabbt som antalet elever.
Färre lärare – sämre studieprestationer
I rapporten studeras vilken effekt neddragningen av antalet lärare har på elevernas resultat, genom att jämföra kommuner som dragit ner på skolresurserna under 1990-talet olika mycket. I kommuner som har dragit ner på antalet lärare mycket har eleverna fått sämre slutbetyg i årskurs 9 än elever i kommuner som minskat lärartätheten lite. Den genomsnittliga kommunen har minskat antalet grundskollärare från 9,1 till 7,7 per hundra elever, vilket medfört att eleverna i genomsnitt förflyttats 1,2 procentenheter längre ned i betygsfördelningen. Den minskade lärartätheten har också försämrat pojkarnas resultat på den teoretiska delen av mönstringsprovet innan militärtjänsten. Denna effekt är mer än dubbelt så stor som effekten på elevernas betyg. Neddragningarna i skolan tycks ha påverkat t ex barn till högutbildade och utlandsfödda barn lika mycket.
Bakgrund och metod
År 1991 blev kommunerna huvudmän för skolan. Grundskolan gick därmed från ett enhetligt system med öronmärkta statsbidrag, till ett system där kommunerna friare kan besluta om skolans utgifter och antal lärare. I rapporten undersöks om förändringarna i studieresultat i olika kommuner samvarierar med den förändrade kommunala resurstilldelningen. Analysen tar också hänsyn till t ex genomsnittsinkomst i kommunen, andel utlandsfödda elever och andelen högutbildade föräldrar.
Rapport 2007:24 ”Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?” är skriven av Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2007:26.
Kontaktinformation
Vill du veta mer, kontakta Björn Öckert på telefon:
070-237 67 00, 018-471 70 95 eller via e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.
Fodret till odling av kallvattensarter som lax och regnbåge baseras på marina råvaror, bland annat sill, skarpsill och lodda. Redan nu är produktionen så hög att man delvis använder växtoljor i fiskfoder, något som sannolikt kommer att ske i ännu större utsträckning i takt med att produktionen av odlad fisk ökar.
Forskare vid SLU i Uppsala och Umeå har tidigare konstaterat att regnbåge och lax växer lika bra med ett foder, vars fettinnehåll består av 75 procent rapsolja och resten fiskolja. De nyttiga marina omega 3-fettsyrorna DHA och EPA visade sig dock minska i denna fisk.
Nu har forskarna testat olika bioaktiva ämnen från växtriket och deras förmåga att påverka fiskens fettprofil så att mängden av de längsta, mest fleromättade fettsyrorna ökar.
I ett försök har tillskott av alfa-liponsyra medfört att EPA ökade i fiskmuskeln och i ett annat har tillskott av sesamin resulterat i en ökning av DHA. Den senare effekten var så stor att man skrivit en patentansökan om sesamfrö i fodret för att förbättra den eftersträvade fettsyrasammansättningen i odlade rovfiskar.
BILD: Bioaktiva ämnen från sesamfrön har visat sig hjälpa odlad laxfisk att omvandla vegetabiliska fettsyror från rapsoljan i fodret till mer fleromättade fettsyror. På bilden en röding. Foto: Institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/roding.jpg
Kontaktinformation
Jana.Pickova@lmv.slu.se, 018-67 20 11
Afaf.Kamal-Eldin@lmv.slu.se, 018-67 20 36
Sofia.Trattner@lmv.slu.se, 018-67 20 05
Eva.Brannas@vfm.slu.se, 090-786 82 95
http://www.lmv.slu.se
http://www.vfm.slu.se
Vittecknade hundar har troligen valts ut aktivt av människan genom tiderna, kanske av estetiska skäl eller för att det vita syns bättre i mörker och under jakt. Men denna egenskap har en baksida – den är kopplad till hörselnedsättning hos många raser.
Rhodesian ridgeback är en av de raser som ibland får en mutation i genen som ger den karaktäristiska hårkammen längs ryggraden. Då uppkommer sjukdomen dermoid sinus, som kan yttra sig som dålig rörlighet, inkontinens och beteenderubbningar. Åtta till tio procent av de nyfödda valparna föds med denna defekt.
Det finns över 350 kända genetiskt orsakade sjukdomar hos hundar. Med hjälp av kunskap om hundens arvsmassa kan man nu hitta sjukdomsframkallande mutationer för många olika genetiska hundsjukdomar.
Genetiska fynd kan minska hundsjukdomar http://www.slu.se/?ID=135&Nyheter_id=7338
BILD 1: Nu vet man exakt vilken mutation som ger sjukdomar kopplade till vita tecken och rygghårkam, här på Rhodesian ridgeback. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/rhodridge.jpg
BILD 2: Vita tecken är kopplade till hörselnedsättning hos flera hundraser. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/hundar.jpg
Kontaktinformation
Goran.Andersson@hgen.slu.se
018-471 49 03
De är också både art- och talrika och berikar därmed den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.
Sandra Öberg vid SLU i Uppsala har funnit att spindlar tidigt finns ute i fälten på våren när bladlössen börjar etablera sig. De vanligaste spindelarterna fanns i högre antal i ekologiskt odlade fält än i konventionellt odlade.
Mångfalden av vargspindlar (Lycosidae) och mattvävarspindlar (Linyphiidae) påverkades också positivt av mängden perenna grödor, t.ex. vall, och av skog i närheten. Fältkanter visade sig vara viktiga livsmiljöer för båda spindelfamiljerna.
BILD: Ung vargspindel. Foto: Anders Lindström
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/vargspindel.jpg
Kontaktinformation
Sandra.Oberg@ekol.slu.se, 018-67 23 72
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka på grund av att tillväxten överstiger avverkningarna med god marginal. Detta trots att stormar och skadegörare har decimerat beståndet under senare år. Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå beräknar virkesförrådet till tre miljarder kubikmeter.
Tillgången på äldre skogar, dvs. skogar som är avverkningsbara, minskar långsamt men är fortfarande ungefär en tredjedel av den totala skogsmarken utanför reservat och nationalparker.
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se
BILD: Norrländsk skog. Foto: Nora Adelsköld http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/tallskog2NA.jpg
– En stor del av äldreforskningen är inriktad på gruppen 80+ och de grupper som har det svårast och som kräver mest omsorg och vård, säger Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS. Men vi måste även uppmärksamma det friska åldrandet och den potential som människor över 65 år innebär för samhälle, kultur och livslångt lärande.
Syftet med konferensen är att lyfta fram samhällsvetenskaplig forskning om äldres villkor och omsorg. Ämnesområden som Befolkningsutveckling, välfärdskrav och hälsa, Äldresyn och kompetensbehov samt Framtida utmaningar för forskning om äldre och åldrande utgör huvudpunkter. Halvdagskonferensen avslutas med en paneldiskussion där företrädare för arrangörerna FAS, Riksbankens jubileumsfond, Vinnova och Vårdalstiftelsen möts. Även riksdagsledamot Barbro Westerholm och författaren och journalisten Ludvig Rasmusson deltar tillsammans med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting.
Dag: Onsdag 7 november 2007
Tid: kl. 13.00-17.20
Plats: Folkets hus, Stockholmsrummet, Barnhusgatan 12-14, Stockholm.
Media är välkomna till konferensen, som är avgiftsfri.
Ladda ned programmet: www.fas.se/kalender
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ___________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm, tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se
www.fas.se
Org.nr: 202100-5240
Gunilla Isaksson, som den 9 november disputerar med avhandlingen Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter – Erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män, har i sitt forskningsarbete fokuserat på vilken betydelse stödet från det sociala nätverket har för kvinnor som drabbats av en plötsligt ryggmärgsskada för att de ska kunna återfå en meningsfull vardag med god livskvalitet. De som deltar i studien är dels de drabbade kvinnorna, men också deras äkta män och sambor.
– Resultatet visar att behovet av stöd förändras eftersom kvinnorna efter skadan behöver praktisk hjälp för att klara flertalet av sina vardagliga aktiviteter. Det handlar om den personliga vården, om skötsel av hemmet, eventuella arbetsuppgifter och att utöva olika typer av fritidsintressen. Studierna visar också att det känslomässiga stödet är av samma betydelse om det rent praktiska för att kvinnorna ska återuppta de aktiviteter de ägnade sig åt innan skadan. Behovet av stöd förändras över tid och då i förhållande till kvinnornas behov, säger Gunilla Isaksson.
– Det är viktigt att de som arbetar inom rehabiliteringsverksamheten har kunskap om detta, det är ju ofta de som möter de skadade kvinnorna.
En annan slutsats är att vissa personer i det nära nätverket får extra stor betydelse för den drabbade och de måste involveras i rehabiliteringen för att den ska bli framgångsrik. Hur människorna i nätverket bemöter den skadade är också viktigt, inte minst för hur de skadade kvinnorna klarar att delta i olika vardagliga aktiviteter.
De allra viktigaste är självfallet de skadade kvinnornas män och sambor. Gunilla Isakssons studier visar att männen i hög utsträckning har behov av stöd från professionell rehabiliteringspersonal för att veta hur de ska kunna ge både praktiskt och emotionellt stöd till sina kvinnor.
– Det stödet saknas dock i hög utsträckning i dag, vilket också påverkar männens möjligheter att i sin tur ge det stöd de skulle vilja ge.
Upplysningar: Gunilla Isaksson, tel. 0920-49 38 53, gunilla.isaksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Ojämlikhet i hälsa innebär systematiska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. I sin avhandling visar sociologen Susanna Toivanen bland annat att låg inkomst ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. En del av denna riskökning förklaras dock av arbetsmiljön.
– Inkomst och arbetsmiljöfaktorer har en självständig betydelse för uppkomsten av hjärtkärl-sjukdomar, försämrat psykiskt välbefinnande och värk i muskler och leder. Vilka faktorer som är viktigast för de olika typerna av ohälsa skiljer sig mellan kvinnor och män. Exempelvis tycks inkomst ha större betydelse för mäns risk för hjärtkärlsjukdomar medan arbetsmiljöfaktorer har större betydelse för kvinnors risk för hjärtkärlsjukdomar och försämrat psykiskt välbefinnande, säger Susanna Toivanen vid CHESS.
Vår inställning till livet i stort, mätt som en stark känsla av sammanhang (KASAM), tycks skydda oss mot den skadliga effekten av hög fysisk belastning och minskar således risken för värk i muskler och leder menar Susanna Toivanen. Även de med en stark känsla av sammanhang hade en ökad risk för ohälsa när de var utsatta för arbetsmiljöpåfrestningar, men riskökningen var mindre jämfört med dem med en svag känsla av sammanhang.
– Alla kokar, men vid olika temperaturer, konstaterar Susanna Toivanen.
Resultaten i avhandlingen visar också att risken för stroke är högre för kvinnor och män i yrken med lågt beslutsutrymme än för dem i yrken med högt beslutsutrymme. Risken för hjärnblödning var högst bland kvinnor med lågt beslutsutrymme, medan lågt beslutsutrymme inte ökade risken för blodpropp i hjärnan för kvinnor.
– Det vetenskapliga intresset för psykosociala arbetsmiljöfaktorer och risken att drabbas av stroke har hittills varit litet, och resultaten från de få befintliga studierna är motsägelsefulla. Dessa nya fynd som avhandlingen presenterar är viktiga för den framtida forskningen om arbetsmiljöns betydelse för stroke, konstaterar Susanna Toivanen.
Avhandlingen om arbetsrelaterad ojämlikhet i hälsa baseras på statistisk bearbetning av ett flertal svenska datamaterial, bland annat levnadsnivåundersökningar och olika register.
Avhandlingens titel: Work-related Inequalities in Health. Studies of income, work environment, and sense of coherence
Ytterligare information
Susanna Toivanen, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, tfn 08-674 7399, mobil 0708-32 78 89, susanna.toivanen@chess.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Syftet med projektet, som går under namnet PERSPEC – ”Perspektiv kring mobilisering av prioriterade föroreningar i mark – är att få bättre förståelse för vilka processer som är viktiga för transport av föroreningar i mark och vatten.
– Både i Sverige och i övriga Europa ser vi förändringar i nederbörd och temperatur. Dessa klimatfaktorer påverkar kraftigt hur olika föroreningar förflyttas i miljön, säger Magnus Bergknut, projektledare.
Han har tillsammans med Hjalmar Laudon och Karin Wiberg initierat projektet, som nu leds och koordineras av honom och professor Mats Tysklind.
Projektet utgår från avrinnningsområdet runt Krycklan, ett vattendrag som mynnar ut i Vindelälven. På denna plats har hydrologisk och biogeokemisk data samlats in under de senaste 30 åren.
– Krycklan är ett markområde med liten mänsklig påverkan, vilket ger oss en värdefull utgångspunkt för studier av områden med stor mänsklig påverkan, förklarar Magnus Bergknut.
Forskarna kommer att fokusera på de ämnen som är prioriterade enligt European water framework directive (WFD), så som metaller (kvicksilver, bly och aluminium) och persistenta organiska miljögifter (t.ex. polycykliska aromatiska kolväten, bromerade difenyletrar, klorfenoler, klorbensen, PCB:er och dioxiner).
I PERSPEC medverkar forskare vid Umeå universitet, Lancaster University i England och Technische Universität Graz i Österrike. Det drivs med hjälp av medel från SNOWMAN – ”Sustainable management of soil and groundwater under the pressure of soil pollution and soil contamination”, som i sin tur finansieras av European Research Area Networks (ERA-NET).
SNOWMAN
http://www.snowman-era.net/
Krycklan
http://ccrew.sek.slu.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Magnus Bergknut, projektledare för PERSPEC
Tel: 090-786 82 30
E-post: magnus.bergknut@chem.umu.se
– Det lönar sig att ha patienterna med! konstaterar Jonas Eberhard, som beskriver studien i sin avhandling från Lunds universitet.
Han tror att behandlingen av psykospatienter har mycket att vinna på att läkaren ställer frågor på ett strukturerat sätt, i stället för att bara allmänt fråga patienten ”hur det känns idag”. Då fångar man in alla eventuella förändringar i symtom, läkemedelsbiverkningar, socialt liv etc.
Bara 15 procent av de 166 patienterna i studien hade en meningsfull sysselsättning, och hela 20 procent träffade aldrig någon annan än vårdpersonalen. Det är dystra fakta att dra fram, men Jonas Eberhard menar ändå att strukturerade frågor inte behöver öka dysterheten:
– Om man under kontrollerade former kan bena upp patienternas problem, så har man större chans att göra något åt dem. Dessutom kan man ju också få syn på framsteg som kanske annars inte upptäckts.
I studien bedömdes patienternas tillstånd både av läkarna och av dem själva enligt ett visst formulär. Bedömningarna överensstämde bättre än väntat: patienterna övervärderade i regel inte läkemedelsbiverkningarna, och hade ofta nästan samma bild som läkarna av sina symtom.
En slutsats av studien är att dess långa tidsperspektiv var viktigt. Under de fem år studien pågick kunde man t ex se ganska stora svängningar i sjukdomen även hos kroniska patienter. Det betyder att läkarna måste vara medvetna om att en förbättring inte alltid kvarstår, utan ofta kan följas av en försämring. Studien visade också att vissa symtom som ansetts som läkemedelsbiverkningar minst lika mycket kan bero på sjukdomen i sig.
Ytterligare ett fynd är att patienter med många akuta sjukdomsepisoder var mest påverkade när det gällde förmågan att tänka och resonera (kognitionen). För att hjälpa upp denna förmåga menar Jonas Eberhard att dataspel och datoriserad träning av den sort som används t ex vid ADHD och hjärnskador kunde vara till nytta.
– I väntan på nya och bättre läkemedel finns det sådana enkla metoder som nog kunde förbättra behandlingsresultaten en hel del, om de bara användes, menar han.
Avhandlingen heter Schizophrenia in a longitudinal perspective. Clinical and neurocognitive aspects och läggs fram den 19.11. Jonas Eberhard nås på jonas.eberhard@med.lu.se och det danska mobiltelefonnumret 0045-30832813.
Cervixcancer, livmoderhalscancer, är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i hela världen. Därför är ett högt deltagande ett av målen i screeningprogrammet. I det landsting där studien genomfördes visade det sig att cirka tolv procent av kvinnorna i åldern 28-65 år saknade ett registrerat cellprov de senaste fem åren
– Många kvinnor upplevde att de kände sig friska, och så länge som kroppen inte signalerade några symptom ansåg de att de inte behövde delta i gynekologisk cellprovs-kontroll, berättar Marie Oscarsson. Kvinnorna uppgav att de haft det svårt att få tiden att räcka till. De prioriterade den tid de hade till familj och arbete och inbjudan till screeningen blev ett ytterligare stressmoment i deras liv.
Ofta fanns det ett motstånd mot hälso- och sjukvården, alltifrån en obehagskänsla till totalt avståndstagande. En del kvinnor hade dåliga erfarenheter av sina kontakter med sjukvården, andra trodde inte på den sjukvård som bedrevs inom hälso- och sjukvården. En del av kvinnorna hade varit med om negativa upplevelser i samband med tidigare gynekologiska undersökningar och de gjorde allt för att undvika att hamna i samma situation igen.
De främsta önskemålen var att bli försäkrade om att få ett vänligt bemötande. Det andra vanligaste önskemålet var att få en passande provtagningstid. När provtagning erbjöds efter varje enskild kvinnas önskemål ökade deltagandet, men till höga kostnader. Men en majoritet av kvinnorna avstod fortfarande från att delta i gynekologisk cellprovskontroll.
Marie Oscarsson disputerar vid Linköpings universitet den 9 november. Hennes avhandling heter ”Healthy women or risk patients? Non-attendance in a cervical cancer screening program”.
Kontaktinformation
Marie Oscarsson
tel: 0480-44 60 80
mobil: 070-3234243
e-post: marie.oscarsson@hik.se
I Nutekrapporten Samverkan i det akademiska vardagslivet av Clas Wahlbin och Caroline Wigren från Internationella Handelshögskolan i Jönköping har nära 10 000 lärare på svenska universitet och högskolor svarat på frågor om samverkan. Lärarna på Högskolan på Gotland visar sig vara synnerligen aktiva och positiva till samverkan och de deltar i flest aktiviteter av alla lärosäten. Bland 34 olika samverkansaktiviteter som undersökts så har Högskolan på Gotland högst andel i och med att våra lärare har deltagit i 16 av de 34 aktiviteterna. ”Det är en anmärkningsvärd ställning” konstateras i rapporten.
Attityd 07 är en undersökning bland 26 000 studenter om deras attityd till företagande och entreprenörskap från Nutek och Drivhuset. Här hamnar Högskolan på Gotland bland top fem när det gäller lärosäten där studenterna är eller kan tänka sig att bli företagare och där studenterna fått kunskap om företagande under sin utbildning. Högskolan lyfts fram som ett gott exempel på det här området.
Rapporten Samverkan i det akademiska vardagslivet finns på följande länk:
http://fm.nutek.se/forlaget/pdf/info_060-2007.pdf
Rapporten Attityd 07 finns att ladda ner på: http://www.drivhuset.se/filarkiv/filer/attityd07_rapport_web.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta följande personer vid Högskolan på Gotland:
Hans Jansson, planeringschef hans.jansson@hgo.se
Tel:0498 29 99 78
Mobiltel:0706-711377
Rickard Elgán, forsknings- och utbildningsstrateg rickard.elgan@hgo.se
Tel:0498 29 99 06
Mobiltel:0706-691149
Petra Lindberg, informationsansvarig, petra.lindberg@hgo.se
Tel:0498 29 91 13
Mobiltel:070-2057337
– Det är hög tid att Sverige tar steget från prat till handling när det gäller innovationers betydelse för näringslivets utveckling och Sveriges export av varor och tjänster. På KTH och andra högskolor i Sverige arbetar vi hårt för att få in mer av det i utbildningarna och i vår forskning, säger Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling på KTH.
Med seminariet på KTH erbjuder en rad högskolor och företag en fördjupad diskussion och en rad konkreta exempel kring innovationsfrågorna, och hur dessa ska få bättre genomslag i svensk utbildning, forskning, industri och tjänsteproduktion.
Seminariet arrangeras av PIEp, Product Innovation Engineering program, ett nationellt VINNOVA-stöttat program som syftar till att stärka förmågan till innovativ produkt- och affärsutveckling. Ambitionen med seminariedagen är att ge olika aspekter på produktinnovation och diskutera grundläggande förutsättningar för lyckade innovationssatsningar.
– En viktig del i detta är designfrågorna – därför är det extra roligt att under seminariet få presentera Bicky Chakrabortys tankar, hans nya professur i Produkt- och tjänstedesign och dess innehavare Sara Ihlstedt-Hjelm, säger Margareta Norell Bergendahl.
Entreprenörens behov av investerare, och vice versa, är ytterligare en nyckelfråga. Anna-Carin Månsson, med erfarenhet från båda sidor, berättar om hur hon som vd för Theia Investment ser på det ömsesidiga beroendet.
Att arbeta med innovationer som tydligt är baserade på insikt om konsumenters behov och förväntade önskemål kräver ett speciellt tänkande. Mats Ekblad, teknikchef på Electrolux, delar med sig av sina erfarenheter.
Larry Leifer från Stanford University och Christian Marxt från ETH, Zürich, tar upp det globala samarbete som krävs när innovation går över gränserna för en större marknad som ser olika ut från plats till plats.
Anders Flodström, chef för Högskoleverket och tidigare rektor för KTH, tar upp frågan om hur regeringen och högskolan kan bidra till svensk innovationskraft.
– Från PIEps sida kan vi bidra på många olika sätt. Tillsammans med partners i och utanför Sverige arbetar vi med insatser inom utbildning, forskning och näringsliv för en helhetssyn inom området, säger Sofia Ritzén, ledare för PIEp.
Tid: onsdag 7 november kl.15-18
Plats: Salongen på KTHs bibliotek, Osquars backe 31, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Hedlund, koordinator PIEp, 08-790 6444, hedlund@md.kth.se
Margareta Norell Bergendahl, prorektor KTH, 08-790 8068, maggan@md.kth.se
