Det första World Social Forum hölls i brasilianska Porto Alegre 2001. Syftet var att skapa en mötesplats för den globala rättviserörelsen och lyfta fram alternativ till den ekonomistiska, nyliberala, synen på människan och världen. World Social Forum beskrevs som en succé och fick snabbt efterföljare i form av hundratals regionala och lokala forum runt om i världen.
Även i Sverige har en rad lokala sociala forum hållits. Henrik Nordvall, som disputerar i pedagogik och vuxnas lärande, har studerat hur några av dessa forum organiserats. Han menar att de kan studeras som en ny form av folkbildning, samtidigt som de har starka relationer till de etablerade formerna av folkbildning, dvs studieförbund och folkhögskolor.
– De har fungerat både som kontaktyta och länk mellan till exempel LO och Attac i etablerandet av sociala forum, säger han.
Koalitionsbyggande har utmärkt de processer som föregått de sociala forumen, enligt Henrik Nordvall. Alla inblandade organisationer har velat skapa breda samarbeten. Fackliga organisationer har samarbetat med miljö,- kvinno,- människorätts- och utvecklingsorganisationer. Listorna på medverkande föreningar har ofta varit imponerande långa, även om det faktiska antalet deltagare vid forumen inte varit lika omfattande.
De personer som får störst inflytande i organiseringen representerar inte stora organisationer med många medlemmar. Istället dominerar individer som ofta själva deltagit på internationella forum och toppmötesdemonstrationer, varit inlästa på globala frågor och haft internationella kontakter. Det har i sin tur präglat utformningen av forumen. Även om de försökt belysa lokala politiska frågor har forumen präglats av språkbruk och symboler som knyter an till andra sociala forum runt om i världen.
– Kring forumen har bildats en egen delkultur, som känns främmande för de icke redan förtrogna, säger Henrik Nordvall. De flesta svenskar känner sannolikt inte ens till vad ett socialt forum är.
I september står Öresundsregionen värd för det europeiska sociala forumet, ett evenemang som väntas dra många 10 000-tals personer från hela Europa. Men Henrik Nordvall menar att forumrörelsens framtid nu står och väger. Om den inte lyckas knyta an till människors vardagsliv kan den marginaliseras och tyna bort. Samtidigt visar de sociala forumen på hur nya kontakter och allianser uppstår mellan olika rörelser och grupper, vilket kan få betydelse för den politiska utvecklingen.
Kontaktinformation
Henrik Nordvall disputerar den 31 januari. Avhandlingen heter I skärningspunkten mellan det globala och det lokala. Tolkningsprocesser och koalitionsbyggande i organiseringen av lokala sociala forum. Telefon till Henrik Nordvall 0703-620206, e-post: henrik.nordvall@liu.se
Kateterburen terapi eller embolisering innebär att man för in en kateter i blodkärlet med hjälp av en metalltråd. Genom katetern injicerar man sedan kontrastmedel och tar röntgenbilder som används för att analysera blodkärlens form och identifiera en eventuell blödning. Genom katetern kan man även applicera så kallat emboliseringsmaterial som stoppar blodflödet, antingen permanent eller tillfälligt.
– Metoden är effektiv och säker, säger Lars-Gunnar Eriksson.
De flesta svåra förlossningsblödningar kan behandlas med traditionella metoder med gott resultat. I ett fåtal fall kan man tvingas operera bort livmodern för att stoppa en livshotande blödning, och som ett alternativ till detta har kateterburen emboliserinsteknik tagits fram. Enligt Lars-Gunnar Erikssons undersökning påverkas vare sig kvinnans menstruationscykel eller fertilitet av denna metod. Han har studerat 20 kvinnor som genomgått embolisering och varken funnit några allvarliga komplikationer på kort eller längre sikt. Inte i något fall har man tvingats operera bort livmodern. Behandlingen kan utföras med lokalbedövning och upplevs som skonsam av patienterna.
Blödande magsår behandlas i första hand med gastroskopi. 10-30 procent av magsåren börjar dock blöda igen efter behandlingen, och då krävs antingen operation eller kateterburen embolisering. Eftersom patienterna ofta är äldre och kan ha flera andra sjukdomar samtidigt kan en akut operation vara påfrestande för dem, och dödligheten bland dem som opereras är hög. Lars-Gunnar Eriksson har studerat 18 magsårspatienter som istället genomgått embolisering, och hos 17 av dessa lyckades man stoppa blödningen med hjälp av metoden. Han har även jämfört dödligheten bland patienter som behandlats med kirurgi respektive kateterburen embolisering och visar att dödligheten var lägre bland dem som genomgick embolisering, trots att dessa patienter var både äldre och något sjukare än de som opererades.
– Det här visar att emboliseringstekniken är lika effektiv som kirurgi men mer skonsam mot patienten. Den bör vara det första alternativet när det gäller behandling av både blödande magsår och svår förlossningsblödning, säger Lars-Gunnar Eriksson.
Han har även utvecklat en metod som gör det lättare att behandla blödande magsår i de fall då blödningen inte syns vid bildtagningstillfället. Om man vid gastroskopin märker ut stället med ett metallclip som kläms fast i kanten av det blödande magsåret blir såret det lättare att hitta, och man kan utföra emboliseringen med större precision än tidigare.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars-Gunnar Eriksson, 070-572 88 58, 018-32 08 19, e-post: lars-gunnar.eriksson@akademiska.se
Födoämnesöverkänslighet drabbar ungefär sex procent av alla barn under tre år och är därmed ett av de vanligaste hälsoproblemen hos små barn. Samtidigt är födoämnesöverkänslighet ett komplicerat och relativt outforskat fenomen som i många fall är svårt att diagnostisera korrekt.
En doktorsavhandling av Eva Östblom, forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, visar nu att det finns skäl att ompröva delar av dagens sätt att diagnostisera födoämnesöverkänslighet. Avhandlingen baseras på BAMSE-studien, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, i vilken man följt drygt 4000 barn upp till nio års ålder.
I dag antas oftast höga nivåer av så kallade IgE-antikroppar mot ett födoämne vara tecken på allergi, eller på att allergi kan komma att utvecklas. Eva Östbloms studier bekräftar att detta stämmer för mjölk, fisk och ägg. Däremot visar avhandlingen att sambandet inte gäller för soja, och att sambandet är otydligt för vete och jordnöt. Eva Östblom menar därför att metoden för att diagnostisera allergier mot soja, jordnöt och vete behöver därför förbättras.
– Ett positivt allergitest räcker ofta inte för att diagnostisera allergi mot mat, särskilt inte soja, jordnöt och vete. Barn med antikroppar mot de här ämnena riskerar att bli felaktigt diagnostiserade som allergiker och bli rekommenderade specialkost, trots att de egentligen är friska, säger Eva Östblom.
Avhandlingen visar också att antalet symtom och förekomsten av antikroppar kan användas som prognostiska faktorer. Barn som endast uppvisar ett enda symtom på mat har en god chans att tillfriskna helt och hållet. Även barn som har symtom på överkänslighet, men låga nivåer av IgE-antikroppar har en god prognos.
Eva Östblom har även undersökt hur födoämnesöverkänslighet påverkar barns och familjers livskvalitet. Födoämnesöverkänslighet visade sig sänka livskvaliteten och ta upp en stor del av vardagen i många familjer. Extra tydligt var detta för barn med flera olika symtom och/eller symtom från luftvägarna.
Begreppet födoämnesöverkänslighet innefattar alla onormala reaktioner mot mat och brukar delas upp i allergier, då reaktionen förmedlas av immunförsvaret, och födoämnesintolerans – då immunförsvaret inte är inblandat. Reaktioner orsakade av mjölk, ägg, jordnöt, eller andra nötter är i särklass vanligast medan reaktioner mot fisk, vete, och soja är betydligt mindre vanligt.
Avhandling: Symptoms of food hypersensitivity in relation to sensitization to food and health-related quality of life in children, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet vid Södersjukhuset.
För mer information, kontakta:
Med dr Eva Östblom
Tel: 070-518 61 78
E-post: Eva.Ostblom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Förr gick de i hjälpklasser, obsklasser eller specialklasser. Numera sätts ett växande antal barn som behöver specialpedagogiska insatser i s.k. särskilda undervisningsgrupper. Stor oklarhet råder dock om vad som utgör deras svårigheter. Här finns både elever med handikapp och elever med andra skolsvårigheter. Elever utan handikapp benämns som att de har ”socioemotionella” eller ”psykosociala” svårigheter, ”läs och skrivsvårigheter” eller ”problematiska lärandesituationer”. Någon entydig definition finns inte.
Yvonne Karlsson har studerat den vardagliga verksamheten i en särskild undervisningsgrupp bestående av fem pojkar i åldrarna sju till tolv år. Hon beskriver hur skolan, som formellt ska inkludera dessa barn, tvärtom fungerar avskiljande. Barnen definieras som problem och hamnar i ett utanförskap som riskerar bli permanent.
Barnen har fått lämna sina klasser för att undervisas på heltid i den särskilda undervisningsgruppen. De är placerade i en egen byggnad utan skylt, de får bristande skolinformation och är knappast delaktiga i skolans gemensamma verksamhet. Formellt tillhör de fortfarande sin klass, trots att de nästan aldrig är där.
– Inkludering är ett starkt ideal i skolan, säger Yvonne Karlsson. Alla elever ska vara med. De här barnen finns på skolan, men är avskilda från de övriga eleverna. Det blir ett dilemma som är svårt för skolan att hantera. Enligt idealet ska de här eleverna inte finnas, ändå finns de. Skolan vill inte peka ut dem, ändå blir de utpekade.
Eleverna är definierade som problem, vilket är anledningen till att de hamnat i en särskild undervisningsgrupp. Yvonne Karlsson beskriver hur barnen spjärnar emot denna definition och själva vill lyfta fram sina goda sidor, samtidigt som de också tar på sig ansvar för sina skolsvårigheter. Den kategorisering som görs av barnen innebär en risk:
– Dessa barn blir ensidigt betraktade som problem, istället för att deras förmågor lyfts fram. Fokus sätts på deras sociala problem, på bekostnad av deras utbildning. Samtidigt som skolan betonar att de ska arbeta med sitt sociala beteende frånsägs de paradoxalt nog aktörskap och ansvar.
De pedagoger som ansvarar för den särskilda undervisningsgruppen lämnas utan stöd, menar hon vidare.
– Pedagogerna vill ha utbildning, de famlar och känner sig osäkra, både på vad som utgör barnens svårigheter och hur de ska hjälpa barnen. Och de får mycket litet stöd uppifrån.
– Jag menar att det är en fråga för samhället, en ideologisk fråga, hur vi ser på dessa barn och vad vi gör med dem. Deras framtid och utbildningsmöjligheter står på spel. De riskerar tidigt i sina liv hamna i ett utanförskap.
Kontaktinformation
Yvonne Karlsson disputerar i pedagogiskt arbete den 25 januari. Avhandlingen heter Att inte vilja vara ett problem. Social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Telefon till Yvonne Karlsson 0732-071752, e-post: yvonne.karlsson@liu.se
Tyfoidfeber är en svår sjukdom som orsakas av salmonellabakterier. Bakterierna kan infektera blodet och leda till blodförgiftning.
Till skillnad från de vanliga salmonellainfektionerna är tyfoidfeber en ganska ovanlig sjukdom i Sverige med cirka 20 drabbade per år, varav i princip alla har smittats utomlands. Sjukdomen kan bli ganska långdragen med stegrande feber och influensaliknande symtom. Utan behandling är dödligheten i tyfoidfeber ganska hög.
Forskarna vet inte fullt ut varför tyfoidfeber har ett så intensivt förlopp, men en ny avhandling från Sahlgrenska akademin visar att det kan ha med de så kallade dendritiska cellerna att göra. Dendritiska celler är en del av immunförsvaret. Dess uppgift är att aktivera immunförsvaret när kroppen angrips av en främmande bakterie. Doktorand Malin Sundquist har i sina studier visat att salmonellabakterierna slår ut de dendritiska cellerna när de kommer in i kroppen.
– Detta kan vara ett sätt för bakterien att undkomma immunförsvaret, säger avhandlingens författare Malin Sundquist.
Genom att infektera så kallade knock-out möss, möss vars arvsmassa är manipulerad så att en specifik gen inte längre fungerar, kunde Malin Sundquist identifiera varför de dendritiska cellerna slogs ut.
– Det visade sig att salmonellabakterien dödade de dendritiska cellerna med hjälp av så kallade pro-inflammatoriska cytokiner, säger Malin Sundquist.
Pro-inflammatoriska cytokiner produceras normalt vid infektion och medverkar till att aktivera immunsystemet. Avhandlingen visar att de pro-inflammatoriska cytokinerna hjälper de dendritiska cellerna att aktivera immunförsvaret. Men när cytokinerna produceras i för stor mängd får de motsatt effekt, istället dödas de dendritiska cellerna.
– Det är möjligt att salmonellabakterien manipulerar immunsystemet att producera för mycket pro-inflammatoriska cytokiner för att på så sätt undkomma de dendritiska cellerna och därmed immunförsvaret, säger Malin Sundquist.
Hon säger vidare att forskningen ännu inte visat om människors dendritiska celler dödas på samma sätt.
– Men om det är så skulle det kunna vara en del av förklaringen till de allvarliga och långdragna infektioner som salmonella ger upphov till vid tyfoidfeber.
FAKTA SALMONELLA/TYFOIDFEBER
Salmonella är en mycket smittsam bakterie som orsakar magsjuka eller den mer ovanliga sjukdomen tyfoidfeber. Tyfoidfeber är en allvarlig sjukdom som kräver sjukhusvård. Typiska symptom är hög feber till över 40 grader, huvudvärk, muskelvärk och hosta. Salmonella sprids via livsmedel eller vatten som förorenats med avföring. Få personer smittas av salmonella i Sverige, de flesta som insjuknar har fått sjukdomen utomlands. Ungefär 20 svenskar drabbas årligen av tyfoidfeber. Globalt är dock tyfoidfeber ett stort problem med cirka 20 miljoner drabbade och minst 200 000 dödsfall årligen. Det finns vaccin mot tyfoidfeber som rekommenderas vid längre resor till vissa länder.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin
Avhandlingens titel: Dendritic cell maturation and death during oral Salmonella infection – The role of pro-inflammatory cytokines and MyD88
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Malin Sundquist, telefon: 031-786 6203, e-post: malin.sundquist@immuno.gu.se
Handledare:
Professor Mary Jo Wick, telefon: 031-786 6325, e-post: mary-jo.wick@immuno.gu.se
– När brödet först dyker upp i östra Mälardalsområdet under yngre romersk järnålder på 200-talet e.Kr. verkar det ha utgjort en maktsymbol vid offentliga tillfällen såsom fester eller offerceremonier. Brödet framstod som symbol för någonting nytt och avvikande från den traditionella kosthållet, och visade även på dåtidens sociala skillnader. Brödets introduktion tycks vara knuten till införandet av vridkvarnen, som i sin tur är starkt kopplat till fornborgar i Skandinavien, berättar Liselotte Bergström vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Genom att undersöka de små brända resterna i mikroskop har Liselotte Bergström kunnat identifiera de olika sorters mjöl som bröden bakats av. Brödbitarnas former har studerats och jämförts med fynd av stekpannor, ugnskonstruktioner och andra föremålsgrupper. Även bakexperiment har genomförts för att återskapa järnåldersbrödens former. Resultaten visar att samtliga de sju sädesslag som odlades under järnåldern använts till att baka med, men i olika utsträckning.
– Särskilt intressant är att de tunnare kakorna innehåller vete medan de grövre, tjockare bröden mest innehåller korn och havre. Troligen beror den ökade andelen tunna bröd senare under järnåldern på en ändring av tillagningsmetod med ökad gräddning på stekjärn eller bakhäll. De äldre bröden, av vilka ett flertal är tjockare bullar, tillagades i ugnar eller i härdaskan, berättar Liselotte Bergström.
De flesta brödfynden under yngre järnålder har påträffats i brandgravar. Genom att jämföra i vilka gravar brödfynden har påträffats anser sig Liselotte Bergström kunna se vilka som fick med sig bröd som gravgåva.
– Endast ett litet fåtal personer inom en speciell elit fick med sig bröd på gravbålet. I många fall verkar denna sed fortlöpa under flera århundraden. Bröden utgjorde sannolikt en viktig social symbol vid gravläggningsceremonin, tydlig för den deltagande gårdsbefolkningen men osynlig efter igenläggningen för främmande, säger Liselotte Bergström.
Avhandlingens titel: Gräddat – Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen
Ytterligare information
Liselotte Bergström, FD vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 0703326617, e-post belibe@arklab.su.se
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) – den vanligaste formen av leukemi hos vuxna – uppstår ur en särskild typ av vita blodkroppar, B-lymfocyter, som normalt producerar antikroppar mot bakterier och virus som vi utsätts för. Vi vet idag inte vilka olika händelser som ger upphov till sjukdomsutvecklingen.
Ett forskarlag med Anders Rosén, professor i cellbiologi vid LiU, i spetsen har för första gången klarlagt att de antikroppar som KLL-cellerna producerar, är ytterst högspecialiserade för att känna igen vissa strukturer på ytan av bakterier och kroppsegna proteiner (autoantigen).
Fynden publiceras på måndagen i den välrenommerade hematologiska tidskriften Blood. Det viktigaste är att KLL-antikropparna även binder till skadade och döende (apoptotiska) celler, vilket tyder på att de B-lymfocyter som ger upphov till KLL kan tillhöra första linjens försvarsceller. Dessa tycks alltså ha den oerhört viktiga uppgiften att med sina antikroppar snabbt avslöja minsta lilla kryphål i skadad slemhinna eller hud, orsakat av bakterier eller andra mikroorganismer.
Men vid långvariga infektioner kan B-lymfocyterna börja dela sig alltför mycket och snabbt. Då ökar risken för kromosomskador, som i sin tur kan leda till att de omvandlas till leukemiceller. Den nu publicerade studien bidrar till ny förståelse av hur dessa B-lymfocyter fungerar och varför de kan bli tumöromvandlade.
KLL drabbar varje år 400-500 personer i Sverige, främst i 65-70-årsåldern och fler män än kvinnor. Sjukdomen har ett mycket varierande förlopp där många patienter lever tiotals år med näst intill ingen behandling alls, medan andra dör inom några år trots behandling.
I forskargruppen bakom studien ingår också doktoranderna Eva Hellqvist och Anna Lanemo-Myhrinder, Linköpings universitet, samt Sohvi Hörkkö, Oulu, Finland, och Richard Rosenquist, Uppsala.
Artikeln A new perspective: molecular motifs on oxidized-LDL, apoptotic cells, and bacteria are targets for chronic lymphocytic leukemia antibodies publiceras i Blood´s First Edition Papers.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Rosén 013-222794, 0707-303460, anders.rosen@ibk.liu.se
Förhöjda blodfetter är en av orsakerna till åderförkalkning som i sin tur kan leda till allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Blodfetterna består av flera olika delar som LDL, som brukar kallas det onda kolesterolet, HDL, det goda kolesterolet, och triglycerider.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i samarbete med forskargrupper från flera andra länder kartlagt de genetiska varianter som påverkar hur blodfetterna är sammansatta hos olika människor. Vissa varianter finns hos stora delar av befolkningen, andra hos betydligt färre. I studien, som i dagarna publiceras på Nature Genetics webbplats, beskriver forskarna 18 olika genetiska varianter som ger skilda sammansättningar av blodfetter som i sin tur gör olika individer olika benägna att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
Forskargruppens upptäckter har rönt stort intresse i forskarkretsar eftersom gruppen i detalj visar hur olika blodfettsrubbningar påverkar kolesterolmönstret.
– Förhöjda kolesterolvärden är mycket vanliga i alla befolkningsgrupper. Behandling med kolesterolsänkande läkemedel är allmänt accepterat för att minska framtida risk för hjärt-kärlsjukdomar. Idag är sådan behandling mycket vanlig världen över och erkänt kostandseffektiv, säger professor Thomas Hedner, Sahlgrenska akademin och en av forskarna i studien.
I det fortsatta arbetet kartlägger nu forskargruppen i vilken utsträckning de genetiska varianterna enskilt och inbördes påverkar risken för framtida hjärt-kärlkomplikationer.
– Målet med arbetet är att hitta bättre möjligheter att identifiera högrisksindivider och på så sätt skapa ett bättre underlag för långtidsbehandling för den stora grupp av patienter som har förhöjda blodfetter, säger doktorand och läkare Björn Wahlstrand, Sahlgrenska akademin.
I samarbetet ingår forskare från Finland, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige och USA.
Tidskrift: Nature Genetics
Artikelns titel: Six new loci associated with blood low-density lipoprotein cholesterol, high-density lipoprotein cholesterol or triglycerides in humans
Författare: Sekar Kathiresan, Olle Melander, Candace Guiducci, Aarti Surti, Noël P Burtt, Mark J Rieder, Gregory M Cooper, Charlotta Roos, Benjamin F Voight, Aki S Havulinna, Björn Wahlstrand, Thomas Hedner, Dolores Corella, E Shyong Tai, Jose M Ordovas, Göran Berglund, Erkki Vartiainen, Pekka Jousilahti, Bo Hedblad, Marja-Riitta Taskinen, Christopher Newton-Cheh, Veikko Salomaa, Leena Peltonen, Leif Groop, David M Altshuler, Marju Orho-Melander
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
professor Thomas Hedner, telefon: 031-342 8524, 0705-20 51 99 , e-post: thomas.hedner@pharm.gu.se
Doktorand/läkare Björn Wahlstrand, telefon:031-342 7472, 0731-51 00 42, e-post: bjorn.wahlstrand@gu.se
– Sprutbytet nyttjas av olika kategorier missbrukare och nyttjandemönstren varierar i mycket hög grad. Det gäller både hur länge man deltar, hur ofta man gör sina besök och vilken service man efterfrågar, konstaterar Nils Stenström. Ett överraskande resultat var att en stor del av besökarna, nära hälften, besökt mottagningen utan att byta sprutor. Dessa besök har en social karaktär – ändå sammanhänger de med minskade smittrisker. Det visar att sambanden mellan sprutbyte, riskbeteende och smittrisker är komplexa, säger Stenström.
I studien följs 3660 injektionsmissbrukare som deltar i sprutbytesprogrammet i Malmö under 15 år. Närmare 180 000 besök ligger till grund för omfattande analyser av hur programmet används samt utvecklingen när det gäller smittspridning, HIV- och hepatittestning, vaccinationer och social utveckling. Studien är troligen den hittills största i världen av långtidsförlopp i sprutbytesprogram.
Analyser av besöksdata visar att ju längre tid man deltar i programmet desto oftare besöker man mottagningen. Men förhoppningen att sprutbytet ska utgöra en språngbräda till samhällets reguljära vård och behandlingsutbud för narkotikamissbrukare infrias dock inte i någon större utsträckning. Däremot har mottagningen i sig själv genom omfattande testning, vaccinering och rådgivning fått en viktig roll i ett allmänt preventionsinriktat hälsoarbete.
Titeln på avhandlingen är ”Sprutbyte vid Intravenöst Narkotikamissbruk: En longitudinell studie av deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö”. Nils Stenström disputerade vid Institutionen för socialt arbete i Östersund den 24 januari 2008.
Kontaktinformation
Nils Stenström, 063-16 59 04, 070-368 5832, E-postadress nils.stenstrom@miun.se
En vanlig tanke inom den internationella statsvetenskapen är att man blir ”snällare” av att samarbeta. I forskningsprojektet ”En mänskligare demokrati?” har Lewin och hans medarbetare studerat en av de grupper som enligt den holländsk-amerikanske statsvetaren Arend Lijphart får det bättre i ”samarbetsdemokratier” än i ”majoritetsdemokratier”, nämligen de funktionshindrade. Stödet till funktionshindrade varierar starkt mellan Sveriges kommuner. Somliga ger tio gånger mera stöd per 10 000 innevånare än andra.
– Men det beror inte på om partierna samarbetar med varandra i kommunledningarna och faktiskt inte heller på om kommunens har goda ekonomiska resurser, säger Leif Lewin.
Stödets omfattning förklaras istället av sådana förhållanden som traditioner (kommuner som tidigare haft vårdhem fortsätter att ha en större omsorgsvolym), regional kultur att vända sig till staten (den så kallade Norrlandsfaktorn), små landarealer med närhet till omsorgsförvaltningen samt politiskt vänstersyre (socialdemokrater, vänsterpartiet och miljöpartiet).
Lijpharts idé är ett utflöde av 1800-talets socialkonservatism med samarbete och välgörenhet som honnörsord. Lewin avslutade sin föreläsning med en hänvisning till skildringen av välgörenhetsdamerna i Strindbergs Röda rummet. Välfärdsstatens värdegrund är inte snällhet, menade Lewin. Men den är heller inte egoism, menar han.
– En generös välfärdspolitik ligger i alla medborgares långsiktiga egenintresse, något som bland andra den brittiske samhällsforskaren Richard Titmuss betonar.
Kontaktinformation
För mera information om projektet ”En mänskligare demokrati?”, kontakta skytteanske professor Leif Lewin, tel: 018-471 34 12, e-post Leif.Lewin@statsvet.uu.se
Bokens författare är forskare i sociologi, socialt arbete och nationalekonomi som i olika studier undersökt hur vi i jämställdhetens Sverige beter oss i våra nära relationer och hur vi lyckas förena arbete och familj.
Resultaten visar att jämställdhet i familjen eller parrelationen är slitsamt och ställer många invanda föreställningar på huvudet. Många par som försöker skapa en jämställd familjesituation måste omformulera det kontrakt de ingått och det kan medföra negativa konsekvenser i form av missnöje, konflikter, stress och en plågsam osäkerhet.
I boken presenteras nya rön i en rad frågor om jämställdhet och familjeliv:
* Kan jämställdhet bidra till stabilare relationer och ökat barnafödande?
* Vad betyder inkomst och utbildning för partnerval och skilsmässor?
* Hur rationellt beter vi oss egentligen när vi ska dela på arbete och pengar inom hushållet?
* Leder strävan efter jämställdhet till mer vardagsbråk?
* Hur gör egentligen svenska par för att hitta lösningar på vardagens problem?
* Kan flexibla arbetstider bidra till ett mer jämställt och harmoniskt familjeliv?
* Har jämställdhetspolitiken gjort att vi i Sverige har lättare att förena arbete och familj än människor i mer konservativa länder?
* Har välfärdsstatens utveckling lett till att vi inte längre är beroende av familjeband och privata relationer?
Bokens redaktörer Anne Grönlund och Björn Halleröd svarar på övergripande frågor om boken, och kan hänvisa vidare till de forskare som ansvarar för respektive tema. Den 13 februari presenteras också boken av flera författare under ett seminarium vid den sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Anne Grönlund,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
e-post: Anne.Gronlund@soc.umu.se,
tel: 090-786 68 14
Björn Halleröd
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
e-post: Bjorn.Hallerod@soc.umu.se
tel: 090-786 56 52
Kina har under de senaste 30-40 åren konsekvent satsat på utveckling i Afrika i form av jordbruk. Västerländska biståndsarbetare har under tiden hoppat från än den ena än den andra strategin:
På 50-talet satsade man på att bygga upp tunga industrier, på 60-talet satsades på uppbyggnad av institutioner för utbildning och demokrati, på 80-talet handlade det om strukturanpassning och marknadsekonomi. Mot slutet av 90-talet insåg man att man var fel väg och nu, 30 år efter kineserna, börjar västerlandet inse att vägen till Afrikas utveckling går genom jordbruk.
Kinas satsningar har alltså inte bara varit konsekventa utan också framgångsrika. Yahia Mohamed-Mahmoud har studerat två projekt, i Mali och i Mauretanien, för att hitta nyckeln till kinesernas framgång.
– Kineserna har varit otroligt duktiga på att känna av och studera marknaden innan de sätter in en åtgärd, säger Yahia Mohamed-Mahmoud. De har också valt att satsa sitt bistånd på odling av produkter som var viktiga för Kinas egen väg ut ur fattigdomen.
En annan framgångsfaktor är den ömsesidiga nyttan; båda parter måste gynnas för att ett projekt ska falla väl ut.
– Många västerländska biståndsprojekt har stupat på dålig uppföljning, säger Yahia Mohamed- Mahmoud. Först satsas pengar och experthjälp men när allt är på plats lämnar man landet. Den som har intresse av egen vinning på det ena eller andra sättet stannar kvar.
Nu har Kinas kontakter med Afrika kommit in i en annan fas där de ekonomiska investeringarna på kontinenten intensifieras. Kinas behov av råvaror växer i takt med den ekonomiska utvecklingen och i väst finns en nyvaknad insikt om att vi är på väg att bli omsprungna när det gäller inflytande i Afrika.
– Tack vare flera decenniers samarbete och goda kontakter föredrar många afrikanska regeringar att samarbeta med Kina, säger Yahia Mohamed-Mahmoud. Det har visat sig att västerländska näringsidkare i Afrika har mycket svårt att hävda sig i konkurrensen.
Kontaktinformation
Förutom forskning och undervisning vid Lunds universitet arbetar Mohamed Mahmoud Yahia som konsult åt i El Salvador. Han disputerade den 19 december med avhandlingen Chinese Development Assistance and West African Agriculture: A Shifing Approach to Foreign Aid?
Han nås på 046-222 84 06, Yahia.Mohamed-Mahmood@keg.lu.se
Rapporten ”Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom” visar att personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar har en upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det finns även ett samband mellan vissa psykiska problem av mer allvarlig karaktär – bland annat självmordstankar – och konsekvenser i form av ytterligare allvarliga psykiska problem hos personen i fråga. Slutsatserna belyser en individnivå och dras efter en systematisk genomgång av det aktuella forskningsläget på området.
– Kunskapen om vad som påverkar risken för en person att drabbas av psykiska problem är viktig. Vi hoppas att rapporten blir ett viktigt bidrag i utvecklingen av området och kompletterar nuvarande perspektiv, säger Sven Bremberg, läkare och avdelningschef på Folkhälsoinstitutet.
Lindriga psykiska symtom som oro, ängslan och sömnstörningar är vanliga i befolkningen. I en nationell intervjuundersökning från Statistiska centralbyrån 2004/2005 anger 23 procent av kvinnorna och 13 procent av männen att de har känslor av ängslan, oro eller ångest. I samma undersökning uppger 29 procent av kvinnorna och 19 procent av männen att de har sömnbesvär.
Att av och till vara nedstämd eller orolig är en naturlig del av livet och symtom av detta slag behöver inte följas av allvarliga konsekvenser. Men det finns en risk för att lindriga symtom varslar om en ökad risk för allvarliga psykiska problem hos den drabbade.
När det gäller mer allvarliga psykiska problem så beräknas mellan två och fem procent av den vuxna befolkningen lida av depression och ungefär 12-17 procent av någon form av ångestsjukdom. En studie från 2007 uppskattar att samhällskostnaden för depression i Sverige har fördubblats mellan 1997 och 2005, från 16,1 till 32,9 miljarder kronor per år.
Hela rapporten ”Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom” finns tillgänglig på www.fhi.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sven Bremberg, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 53, e-post: sven.bremberg@fhi.se
Sofia Ljungdahl, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 77, e-post sofia.ljungdahl@fhi.se
För Grass är det viktigt att knyta samman historiska händelser med människor och det mänskliga perspektivet. Detta gäller även för hans syn på konst. Det visade sig nämligen under arbetets gång att Grass´ förståelse av konst utgår ifrån det som för honom utgör grunden för mänskligt handlande, dvs. det konkreta, pauserna och tvivlet.
Dessa tankegångar återkommer inte bara i hans romaner, dikter och essäer utan syns även tydligt i hans bilder, skulpturer och grafik. Men text och bild har inte enbart samma tematik utan kompletterar varandra, för varandra vidare, svarar och frågar varandra, ja är rent utav beroende av varandra.
Katja Standfuss´ avhandling öppnar för nya perspektiv av förståelsen av Grass´ verk, där hans bildkonst inte längre kan tolkas som illustrationer till texterna utan snarare förklarar, fördjupar, motsäger etc. texternas innehåll. Dialogen mellan text och bild förenar de båda till en enhet som blir till ytterligare en berättelse i sig samtidigt som den ger en möjlighet att samla olika konstnärliga uttryck.
Avhandlingens titel: Gegenständlichkeit der ”neuen, alle meine Möglichkeiten versammelnden Form”. Die Text-Bild-Bände von Günter Grass
Disputationen äger rum: Lördagen den 2 februari kl. 10.00 i T302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Katja Standfuss, 031-786 46 65, katja.standfuss@tyska.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, 031-786 48 65, petra.platen@hum.gu.se
Sjögräs är ängbildande blomväxter som återfinns i kustområden världen över. Samtidigt som de är viktiga genom att t ex producera syre och utgöra yngel- eller ”barnkammare” för kommersiella fiskarter, är sjögräsens framtid hotad av övergödning, fiske och muddring.
I sin avhandling har Johan Eklöf studerat hur nyttjandet av naturresurser i östafrikanska kustsamhällen påverkar sjögräsängar. Den första fallstudien fokuserar på kustnära fiske, som bedrivs med enkla medel som kanoter och träfällor. Resultaten från 20 års fältdata och experiment gav en skrämmande bild över komplexiteten:
– Om du fiskar ut rovfiskarna leder detta på sikt till att de sjöborrar de äter ökar i antal, och börjar beta ner sjögräsen. Även om vissa sjögräsarters förmåga att hantera betningen bättre än andra till viss del bromsar förloppet, kan fisket i värsta fall leda till att sjögräsen blir helt nedbetade och försvinner, säger Johan Eklöf.
För att minska fisketrycket har man på flera platser på bl a den populära turistön Zanzibar introducerat algodling som en ny och alternativ inkomstkälla. Även om algerna inte kräver några gödningsmedel eller bekämpningsmedel, utgör algerna en främmande komponent i havsmiljön. Tillsammans med lokala kollegor odlade Johan själv alger för att undersöka eventuella miljöeffekter.
– Även om algodlingen miljömässigt sett är att föredra framför t ex intensivt fiske eller räkodling, så skuggar algerna ut sjögräsen och de försvinner. Eftersom sjögräsen i sig är så viktiga för andra organismer kan dessa sidoeffekter därför fortplanta sig genom näringsväven hela vägen upp till fiskefångster, säger han.
Just dessa indirekta effekter är något som han under slutfasen av sin doktorandperiod varit speciellt intresserad av. En syntes av egna och andras resultat visade att när sjögräs försvinner på grund av exempelvis övergödning kan de ersättas av andra organismer som alger, musslor och kräftdjur därför att de är bättre anpassade till de nya förutsättningarna.
– När nya arter blir funtionellt sett dominerande kan hela systemet så att säga gå i baklås: den naturliga återväxten av sjögräs blir i stort sett noll, och manuell transplantering av plantor från friska områden har små chanser att lyckas. Detta kan ge långsiktiga och rent av katastrofala förändringar i t ex fiskproduktion, säger Johan Eklöf.
Lösningen till problemen är, enligt författaren, lika komplex som systemen han studerat. Framförallt krävs det en helhetssyn som tar hänsyn till hur länkade sjögräsängar och det mänskliga samhället är, inte bara i Östafrika utan även här hemma i Sverige.
För att kunna nyttja de viktiga resurserna på ett hållbart sätt krävs bl a teknologiska förbättringar av algodlings- och fiskemetoder, lagligt skydd av särskilt viktiga habitat eller arter, miljöövervakningsmetoder som signalerar förändring i nyckelprocesser innan sjägräs försvinner, samt att man ser över och reglerar de socio-ekonomiska drivkrafter som till stor del ligger bakom utarmningen av dessa viktiga ekosystem.
Avhandlingens titel: Anthropogenic disturbances and shifts in tropical seagrass ecosystems. Doktorsavhandling i marin ekotoxikologi vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Disputationen är fredagen den 8 februari, kl 09.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati.
Kontaktinformation
Disputationen är fredagen den 8 februari, kl 09.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati.
Kontaktuppgifter: Johan Eklöf kan nås på e-post johane@ecology.su.se eller på telefon (arb) 08 16 44 84 / (mobil) 070 738 43 15
De effekter som gått att mäta är förbättrad benmuskelstyrka, balans och gånghastighet – främst på lång sikt.
– Många deltagare uppfattar också att de blivit mindre trötta och att de kan röra sig säkrare och tryggare. När de beskriver hur de upplevt träningen säger de exempelvis att de klarar saker som de inte kunde innan träningen – exempelvis att kunna gå bättre – och att förbättringarna påverkar aktiviteter i det dagliga livet positivt, säger Nina Lindelöf.
– Träningen kan också ge gemenskap, ökat självförtroende och mentala förbättringar. Kroppsliga begränsningar kan utgöra ett hinder för att träna, medan tro på den egna förmågan och stöd från kunniga tränare underlättar deltagandet. Intensiv träning kan för äldre människor med funktionsnedsättningar innebära att de övervinner begränsningar för att uppnå ökad vitalitet till kropp och själ.
De positiva resultaten innebär, inte oväntat, att Nina Lindelöfs slutsats blir att äldre personer med funktionsnedsättning bör erbjudas intensiv, funktionell träning. Det träningsprogram som studierna grundar sig på är lätt att använda och förstå och är direkt tillämpbart inom äldrevården och äldreomsorgen.
Doktorsavhandlingen Effects and experiences of high-intensive functional exercise programmes among older people with physical or cognitive impairment har gjorts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.
Nina Lindelöf, uppvuxen i Umeå, tog sin sjukgymnastexamen 1995 och en magisterexamen i sjukgymnastik 2005. Hon har sedan 1996 varit verksam som sjukgymnast vid Geriatriskt centrum i Umeå och är sedan våren 2005 anställd som doktorand vid Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Upplysningar: Nina Lindelöf, tel. 070-597 41 06, nina.lindelof@germed.umu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
