Samtalets utveckling beror delvis på deltagarnas intressen men också på tillfälliga omständigheter, till exempel vem som talar först. Anna Malmbjer disputerade vid Uppsala universitet den 12 januari.
Grupparbeten blir allt vanligare på högskoleutbildningarna. Tanken är att studenterna genom att arbeta i små grupper ska vara aktiva, lära av varandra och samtidigt öva på att samarbeta, lyssna på andra, argumentera för sina idéer och planera det gemensamma arbetet. Både de flesta lärare och studenter vet dock att grupparbete inte alltid fungerar som det är tänkt. Anna Malmbjer har i sin avhandling Skilda världar studerat några nyblivna lärarstudenters första grupparbeten och -samtal för att ta reda på vad som egentligen händer i gruppen och vilka faktorer som bestämmer hur arbetet utvecklas.
Studenterna som deltog i studien ingick i samma undervisningsgrupp, fick samma information och löste liknande uppgifter ungefär samtidigt. De yttre förutsättningarna var alltså i det närmaste identiska, men trots det blev gruppsamtalen olika både till form och innehåll. Ett av samtalen påminde till exempel mest om ett möte, medan ett annat snarare liknade en intervju och ett tredje samtal hade formen av en konversation. Ett samtal kännetecknas av motsättningar, ett annat av samstämmighet och ett tredje av gemensamt utforskande och konstruktiv diskussion.
Avhandlingen visar att det är studenternas intresse och engagemang, lokala omständigheter och ibland rena tillfälligheter som avgör hur arbetet och samtalen utvecklas.
– Den student som råkar inleda gruppsamtalet bestämmer till exempel i mycket hög grad dess fortsatta utveckling, berättar Anna Malmbjer.
Studien visar också att grupparbeten och gruppsamtal som undervisningsform kräver mycket förarbete och lärarstöd för att fungera som det är tänkt, och att grupparbeten därför inte kan ersätta lärarledd undervisning.
Anna Malmbjers resultat är relevanta även för grupparbeten i skolan, möten i arbetslivet och helt vanliga samtal mellan flera personer.
– Vill man till exempel styra ett möte ska man se till att få ordet först, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Malmbjer, 08-58 17 68 65 (arbete) eller 08-581 768 65 (hem), e-post: Anna.Malmbjer@sh.se
Ann-Sofie Lönngren har analyserat den erotiska triangeln i sex av Strindbergs verk; romanen En dåres försvarstal (1887-88) samt dramerna Fordringsägare (1888), Leka med elden (1892), Brott och brott (1898), Dödsdansen I (1901) och Till Damaskus I-III (1898-1901). I samtliga texter byggs intrigen kring triangulära konflikter mellan två män och en kvinna.
Utgångspunkten för Ann-Sofie Lönngrens analys är queerteoretisk, vilket innebär att karaktärernas heterosexualitet och de heterosexuella könsrollerna inte tas för givna utan att kroppar, kön och sexualitet också kan förstås på andra sätt. Med hjälp av queerteorin formulerar hon ett nytt sätt att förstå dessa texter som lästs och analyserats många gånger tidigare. Hon visar hur det i Strindbergs triangulära formationer finns en potential för samkönat begär som hittills inte har fått någon större uppmärksamhet bland litteraturforskare.
– I samtliga texter jag har studerat är det förhållandet mellan de båda manliga rivalerna som är det mest intensiva, dynamiska och komplexa – inte förhållandet mellan männen och den kvinna de säger sig åtrå, säger Ann-Sofie Lönngren.
Avhandlingen visar att det samkönade begäret är en viktig del av den erotiska triangelns speciella dynamik.
– Det är i själva verket omöjligt att nå en djupare förståelse av kön och könskamp i Strindbergs författarskap utan att uppmärksamma sambandet mellan kön och sexuellt begär samt möjligheten till samkönat begär, menar Ann-Sofie Lönngren.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sofie Lönngren, 018-471 61 82, 018-50 96 07, 073-625 66 68, e-post: ann-sofie.lonngren@littvet.uu.se
Det välkända AB0-blodgruppssystemet, som är baserat på kolhydratmönster, beskrevs redan för mer än 100 år sedan av Karl Landsteiner och det är nära nog 60 år sedan Lundaforskaren Rune Grupp först påvisade att majoriteten av befolkningen har dess blodgruppsantigener i sin saliv, tårvätska och mjölk samt i de slemlager som täcker och skyddar celler och slemhinnor i både mag-tarmkanalen och munhålan. Fram till idag har man dock inte förstått den biologiska funktionen hos blodgrupperna, annat än att de orsakar komplikationer i samband med blodtransfusioner.
I artikeln visas att de flesta rhesusapor har blodgrupp B och är av s.k. svag sekretortyp, en sammansättning som är mycket vanlig hos människor i Sydostasien, vilket är det område som rhesusapor ursprungligen härstammar från. Denna märkliga likhet visar troligen att både människor och primater/apor i denna del av världen naturligt anpassat mag-tarmkanalens kolhydratmönster till faktorer i den lokala miljön, t.ex. trycket från infektionssjukdomar.
Dessutom visar artikeln att individens sekretortyp påverkar hur magslemhinnans kolhydratmönster förändras av en infektion av magsårsbakterien Helicobacter pylori. Den vanligaste sekretortypen i aporna, svag, verkar ”skydda” aporna mot effekterna av Helicobacter-infektion genom att djuren har ett mer stabilt kolhydratmönster. Därigenom får de mindre inflammation i magslemhinnan (magkatarr) och mindre mängd Helicobacter i magen, medan apor med reguljärt sekretorstatus, den sekretortyp som är vanligast i europeisk och nordamerikansk befolkning, i motsvarande läge får mer inflammation i magslemhinnan, minskade nivåer av AB0-blodgruppsantigener samt fler bakterier i magslemhinnan.
De nya resultaten pekar således på betydelsen av AB0-blodgruppssystemet och dess sekretorstatus som en del av människans och de högre apornas nedärvda första försvar mot infektionssjukdomar.
Forskarna bakom studien är Thomas Borén, Umeå universitet, samt Sara Lindén, Mater Medical Research Institute, South Brisbane, Australien, från 2008 vid The Mucosal Immunobiology and Vaccine Center vid Göteborgs universitet; Jafar Mahdavi, tidigare vid Umeå universitet, numera Queen’s Medical Centre, Nottingham, GB; Ingemar Carlstedt, Lunds Universitet, Cristina Semino-Mora, Cara Olsen och Andre Dubois, Bethesda, USA.
För mer information, kontakta professor Thomas Borén, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, samt Laboratoriet för Molekylär Infektionsmedicin (MIMS), tel. 090-786 93 60, epost Thomas.Boren@medchem.umu.se
Kontaktinformation
Boréns forskargrupp ingår i Umeå universitets starka forskningsområde Infektioner, läs mer om dess forskning i projektdatabasen
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=8
I studien fick 13 erfarna skördarförare först avverka träd i en skogsmaskinsimulator på vanligt sätt. Därefter fick de avverka samma träd en gång till, men med en simulerad head-up display. Tekniken innebär att avverkningsinformationen projiceras på vindrutan istället för att visas på en datorskärm framför förarstolen.
– Samtliga förare tyckte att arbetsbelastningen var mindre med head-up display. Dessutom ökade produktionen, eftersom det tog kortare tid att utföra arbetet, säger Björn Löfgren, Skogforsk.
Tekniken testades också av två förare i en verklig slutavverkning. För båda förarna gick det fortare att hantera stockarna när de använde head-up display. Arbetsbelastningen bedömdes vara lika hög som vid konventionell placering av skärmen.
– Belastningen borde ha ökat, eftersom det här är en helt ny teknik som förarna inte arbetat med tidigare. Resultaten är därför mycket uppmuntrande, säger Björn Löfgren.
Dessvärre kan inte den teknik som utvecklas för personbilar direkt överföras till skogsmaskiner, eftersom upplösningen och flexibiliteten är för dålig. Inte heller kan tekniken för militära flygplan användas, eftersom den är alldeles för dyr och komplicerad. En teknisk lösning däremellan behövs, men det är inte troligt att skogsbruket kan ta fram en sådan på egen hand.
– Totalmarknaden för nya skördare i Sverige är ungefär 500 maskiner per år, vilket är för lite för att bära utvecklingskostnaderna. Men intresset för head-up display ökar även i andra branscher och det kan ge driv i utvecklingen. Skogforsk följer de tekniska framstegen och kommer att ta initiativ för att engagera andra branscher och användare, säger Björn Löfgren.
Fakta head-up display
* I dagens skogsmaskiner presenteras skördardatorns information på en skärm inne i hytten, vilket gör att föraren hela tiden måste flytta blick och fokus mellan aggregat och datorskärm.
* Med head-up display projiceras informationen direkt på rutan. Föraren behöver alltså inte flytta blicken, utan kan hela tiden fokusera på skördaraggregatet.
Läs mer i Resultat nr. 16, 2007 som kan beställas via www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
För att komma vidare i arbetet med Nollvisionen behöver den framgångsrika forskningen inom passiv säkerhet, alltså skadereducerande system, kompletteras med nya grepp. Nu satsas stora resurser på aktiv säkerhet, det vill säga system som agerar innan olyckan är framme.
Metoden Naturalistic Field Operational Test (FOT) innebär en kontinuerlig insamling av data från a) bilens system och sensorer, b) extra sensorer och kommunikation c) kameror som filmar föraren och omgivningen. Syftet är att mer noggrant kunna utvärdera vad som leder till olyckor och hur nya, aktiva system, som exempelvis kollisionsvarningssystem, kan hjälpa föraren i kritiska situationer.
– Det unika är att införskaffa kunskap om hur förare kör bil till vardags, hur man reagerar vid incidenter och olyckor och hur olika stödsystem för säkrare körning påverkar föraren och omgivningen, säger Trent Victor, projektledare på SAFER.
– Genom bättre kunskap om förarens beteende, kommer framtidens fordonssystem och trafikmiljöer att bli bättre anpassade till människan, och därigenom ökar trafiksäkerheten.
I projektet ”Sweden Michigan Naturalistic Field Operational Test (SeMiFOT)” satsas resurser motsvarande 18 miljoner kronor. Projektet pågår under 15 månader med start i januari 2008 och är en viktig utveckling inom trafiksäkerhetsforskning. 18 fordon ingår: 11 personbilar, sex lastbilar och en buss.
SAFER är ett kompetenscentrum inom fordons- och trafiksäkerhet som samlar Sveriges ledande organisationer inom området. SAFER är den samlande kraften som startat ett samarbete med University of Michigan Transportation Research Institute (UMTRI). UMTRI är pionjärer inom FOT och är idag världsledande inom området.
Huvudfinansiär för projektet SeMiFOT är VINNOVA, som tecknat ett avtal med Michigan Department Of Transportation (MDOT) för att främja utveckling på gemensamma forskningsområden.
För mer information, kontakta:
Trent Victor, projektledare Road User Behaviour, SAFER
Tel: 031-322 66 51
E-post: trent.victor@chalmers.se
Fakta:
SeMiFOT- Sweden Michigan Naturalistic Field Operational Test, är en gemensam satsning mellan 15 parter i Sverige och USA: AB Volvo, Autoliv, Chalmers tekniska högskola, Länsförsäkringar, Michigan Department Of Transportation (MDOT), Saab Automobile, Scania, SP, Test Site Sweden/Lindholmen Science Park, University of Michigan Transportation Research Institute (UMTRI), VINNOVA, Volvia, Volvo Personvagnar, VTI, Vägverket.
SAFER Fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers är en samlokaliserad forskningsmiljö bildad av tjugo parter och placerad i Lindholmen Science Park i Göteborg. Parterna ska genom gemensamma forskningsprojekt inom trafiksäkerhet stärka Sveriges globala konkurrenskraft.
Under 80- och 90-talet har det ställts ökade krav på forskare att nyttiggöra sin forskning i förhållande till samhället. Ur ett samhälleligt perspektiv kan detta ibland verka oproblematiskt och självklart. Men signalerna från politiskt håll är dubbla.
I sin avhandling ”Forskningens nytta” fokuserar Anders Jörnesten på problematiken som uppstår då det ur ett politiskt perspektiv ställs krav på excellens och inomvetenskaplig relevans, samtidigt som kraven ökar gällande forskningens praktiska nytta.
Syftet är att problematisera senare tids utveckling vad gäller relationen mellan forskaren, forskningspolitiken och forskningen. Han har bland annat kartlagt denna spänning i politiska dokument och intervjuat forskare. Dessa upplever ofta en konflikt i sin yrkesroll då kraven som ställs är motstridiga
– Man ska vara inomvetenskapligt excellent och kunna visa många vetenskapliga artiklar, men det kan stå i motsättning till att vara till praktisk nytta för samhället, säger Anders Jörnesten.
Han har valt att studera just t sociologer för att det är ett ämne med mycket stor spännvidd mellan praktiskt användbara studier och långa teoretiska monografier. Det leder också till en strid om vad som värderas högst, både mellan forskare och inom forskaren.
För att beskriva dubbelheten som forskare ställs inför har Anders Jörnesten försökt identifiera de normer som reglerar vad som är nyttig och onyttig forskning.
– Jag kom fram till att normerna är relaterade till sitt eget sammanhang. En forskare från ett större universitet kan till exempel upplevas som onyttig ur en mindre regional högskolas perspektiv och tvärtom.
Anders Jörnesten har också tittat på forskningspolitiken i ett historiskt perspektiv och kommer fram till att kommersialiseringen ökat sedan efterkrigstiden.
– Men spänningen mellan utom- och inomvetenskapliga ideal har funnits i alla tider, både i politiken och bland forskarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Jörnesten, tel: 070-994 72 60, e-post: Anders.Jornesten@mdh.se
I en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborg universitet studerar ek dr Pål Sjöberg konkurrensförhållandena på den omdanade svenska bankmarknaden. Den visar bland annat att kommersiella banker är mer konkurrensutsatta än sparbanker.
Avhandlingen ”Esseys on Performance and Growth in Swedish Banking” består av tre delstudier.
Den första, som bygger på data för ett 90-tal svenska banker från perioden1996-2002, undersöker den genomsnittliga konkurrensgraden. Den koncentrerade marknadsstrukturen till trots visar studien att konkurrensen är god. I studien framgår också att de kommersiella bankerna är mer konkurrensutsatta än sparbankerna, vilket den andra delstudien tar fasta på.
I den andra delstudien undersöks konkurrensen på lokala bankmarknader där sparbankerna ofta har en dominerande roll. I studien skattas så kallade inträdeströsklar, den minsta marknadsstorlek som fordras för att inhysa ett givet antal banker på en marknad. Resultaten visar att inträdeströsklarna per bank alltid ökar med stigande antal aktörer. Vinstmarginalerna är störst i de mest koncentrerade marknaderna, men krymper också mest då nyetablering sker i dessa marknader.
I avhandlingens tredje delstudie undersöks sambandet mellan bankers storlek (balansomslutning) och tillväxt i Sverige. Studien baseras på data för 79 svenska banker från perioden 1995-2002. Gibrats lag, som säger att ett företags tillväxt är proportionell mot dess storlek, testas empiriskt.
Resultaten visar att Gibrats lag inte kan förkastas.
– Gibrats lag erbjuder en förklaring till att koncentrationen på marknaden är hög, trots att större banker generellt sett inte växer fortare än små. Jag hade hypotesen att den nya tekniken skulle ha gynnat de större bankerna, men det kunde jag inte belägga i studien, säger Pål Sjöberg, avhandlingens författare.
Avhandlingen presenterades den 14 december 2007.
Författare: Ekonomie doktor Pål Sjöberg
Titel: Esseys on Performance and Growth in Swedish Banking
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Pål Sjöberg
031-786 1356, 0739-86 72 33
pal.sjoberg@handels.gu.se
Föreningar som arbetar med antirasism har ofta en bred utgångspunkt. Det konstaterar Jenny Malmsten, som disputerar vid Tema etnicitet, LiU. Hon har studerat antirasistiska aktörer, dels de antirasistiska filmdagarna, ARF, som ordnas i Malmö varje år, dels den statliga satsningen Arm i arm, där 45 olika antirasistiska projekt fick pengar från Allmänna arvsfonden 2001-2004.
– Antirasism förknippas ofta med radikala militanta organisationer som AFA, säger hon. Jag ville utforska en del av den antirasismen som arbetar med ickevåldsmetoder, och som är ganska ouppmärksammad i media.
Hon konstaterar att det inte existerar en enhetlig syn på vad rasism är, och därmed inte heller på vad antirasism innebär.
– De som arbetar med antirasism har retoriska svårigheter, säger hon. Begrepp som rasism, ras och etnicitet ställer till problem. De tolkas olika och det gör dem svåra att använda.
Inom den föreningsdrivna antirasismen finns en bred ingång till problematiken. Det gäller att motarbeta förtryckande strukturer i största allmänhet, eller rasism i dess vidaste bemärkelse. Det innebär att antirasism också kan handla om kvinnoförtryck och homofobi.
Detta arbete beskrivs som ett påverkansarbete och riktar sig till utvalda målgrupper, exempelvis skolungdomar, men inte direkt till motståndarna, ”rasisterna”. Syftet är snarare att förebygga rasistisk åsiktsspridning genom ökad kunskap.
Att öka kunskapen lyfts fram som en central metod av den föreningsdrivna antirasismen. Rasism motarbetas bäst av att människor lär sig mer och med hjälp av kunskapsbaserade argument kan bemöta rasistiska åsikter.
Det handlar också om att bli medveten om sina egna fördomar.
– Alla har fördomar, också de som arbetar med antirasism, säger Jenny Malmsten. Det är de mycket medvetna om. De talar mycket om att reda ut var de själva står, att förankra kunskapen hos sig själva, för att själva vara trovärdiga.
– All förändring börjar inom dig själv.
Kontaktinformation
Jenny Malmsten disputerar den 11 januari. Avhandlingen heter Den föreningsdrivna antirasismen i Sverige. Telefon till Jenny Malmsten: 040-665 7782, 0733-598403, e-post: jenny.malmsten@mah.se
– Drivaren är i dag det billigaste alternativet för avverkning i klena bestånd nära bilväg, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.
Drivaren är ett enmaskinsystem, vilket innebär att inga träd avverkas när maskinen transporterar och lossar virket. Därför minskar konkurrenskraften i bestånd med långa transportavstånd och i grov skog, där avverkningsarbetet går snabbt och en stor del av arbetstiden utgörs av skotning.
– Men vid korta transportavstånd kan drivningskostnaden bli mellan 15 och 20 kronor mindre per fastkubikmeter jämfört med skördar-/skotarsystemet, säger Isabelle Bergkvist.
Eftersom drivaren lägger upp det avverkade virket på lasset direkt, rationaliseras också en del av det energikrävande kranarbetet vid skotning bort.
– Vi uppskattar bränslebesparingen till ca 25-35 procent. Nu är bara frågan när fler företag vågar satsa på tekniken, säger Isabelle Bergkvist.
Fakta – Drivarens fördelar
* Lönsam i klena bestånd nära bilväg.
* God virkeshantering. Vid direktlastning blir det ingen nedsmutsning och risk för att virke glöms kvar i snön.
* Naturlig arbetsväxling.
* Korta ledtider. Allt virke ligger vid bilväg när avverkningen är slutförd.
* Miljövinster tack vare lägre bränsleförbrukning.
* Enklare administration och billigare flyttning – endast en maskin och en förare att ta hänsyn till.
Läs mer i Resultat nr 15, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se
Kontaktinformation
Kontakt
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Forskarna tog prover från 97 fåglar i nordöstra Sibirien, norra Alaska och norra Grönland. Dessa prover odlades direkt i det särskilda laboratorium, som forskarna installerat på isbrytaren Oden och analyserades vidare på det mikrobiologiska laboratoriet på Centrallasarettet i Växjö.
— Vi blev mycket förvånade säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och på laboratoriet för zoonosforskning på Högskolan i Kalmar.
— Vi tog prover på fåglar som levde långt ute på tundran och som inte var i kontakt med människor. Det här styrker ytterligare att antibiotikaresistensen har blivit ett globalt fenomen och att i princip inget område på jorden, utom möjligtvis Antarktis, är opåverkat.
Forskarnas hypotes är att inflyttande fåglar passerat områden exempelvis i Sydostasien med ett högt antibiotikatryck och fört med sig de resistenta bakterierna till tundran.
— Att fåglar i västvärlden kan vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier visste vi redan, men att dessa bakterier finns hos fåglar på tundran är alarmerande, säger Jonas Bonnedahl, infektionsläkare i Kalmar och en av expeditionsdeltagarna.
— Våra fynd visar att antibiotikaresistens inte bara är begränsat till samhället och sjukhus utan nu också sprider sig vidare ut i naturen. Den eskalerande antibiotikaresistensen har under de senaste åren utkristalliserats som ett av de största hoten mot en fungerande hälso- och sjukvård i framtiden.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Björn Olsen, institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet. 070-238 49 44, eller Jonas Bonnedahl, Länssjukhuset i Kalmar, 070-720 36 92
Med hjälp av datorsimuleringar har forskarna vid institutionen för cell- och molekylärbiologi lyckats animera hur strukturen i is bryts ner av upphettning med en kort laserpuls.
I artikeln beskriver de hur energin från laserpulsen först absorberas i vattenmolekylernas bindningar, vilket får dessa att oscillera. Efter ett par pikosekunder (10-12 s) har den vibrationsenergin övergått till rotations- och translationsenergi, vilket leder till att iskristallen börjar smälta, även om små fickor av is finns kvar under en kortade tid därefter.
Hexagonal is är den på jorden vanligaste förekommande typen av is. I denna typ av is är syreatomerna organiserade i ett tetraediskt gitter, där varje vattenmolekyl binder till de intilliggande med så kallade vätebindningar. I hexagonal is är antalet vätebindningar per molekyl två, medan det i flytande vatten finns ca 1,75 vätebindningar per vattenmolekyl.
Forskarna Carl Caleman och David van der Spoel har lyckats simulera smältning av is med hjälp av s k molekyldynamiksimuleringar. Molekyldynamik är ett kraftfullt verktyg för att nå bättre förståelse av processer såsom smältning och frysning, eftersom det gör det möjligt att följa strukturförändringarna i systemet med atomär upplösning och med en tidsupplösning på mindre än en femtosekund (10-15s).
Simuleringarna visar att energin från laserpulsen först får syre-väte bindningen i vattenmolekylerna att vibrera. Strax därefter når denna vibrationsenergi sitt maximum. Efter ungefär en pikosekund har det mesta av vibrationsenergin övergått till rotationsenergi. Detta medför att de strukturerade vätebindningarna i isen bryts. Efter ytterligare tre till sex pikosekunder har rotationen övergått till en s k translationsrörelse. Molekylerna är nu fria att röra sig, och den kristallina strukturen har fullständigt kollapsat.
Denna smältprocess startar lokalt på slumpmässiga platser i isen. När isstrukturen väl har brutits på ett visst ställe ökar sannolikheten för smältning drastiskt i just detta område. Smältningen sprider sig då från denna punkt i kristallen, men på andra ställen i systemet kan den kristallina strukturen finnas kvar tiotals pikosekunder.
— Nya strålkällor kommer inom en snar framtid att göra det möjligt att studera struktur och dynamik vid fasövergångar med mycket bättre tidsupplösning än tidigare. Beräkningar som dessa är vägledande inför sådana experiment, säger David van der Spoel.
En animerad film av smältningen kan ses på: http://folding.bmc.uu.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David van der Spoel på, tel: 018-471 42 05, 070-425 01 95, David.VanderSpoel@icm.uu.se
I sin avhandling vid Stockholms universitet har Lisbeth Segerlund undersökt utvecklingen av nya organisationer och initiativ som drivit frågan om företagens samhällsansvar fram till idag. Frågan är inte ny, men har förändrats sedan 1970-talet berättar Lisbeth Segerlund. Då var frågan först och främst en mellanstatlig affär, starkt påverkad av kalla kriget och avkolonialiseringen, med bara delvis medverkan av några stora fackföreningar och de transnationella företagen själva. I fokus var de nya självständiga staternas självbestämmande.
– Idag genomsyrar diskussionen alla nivåer i samhället, både nationellt och internationellt, där vi som enskilda individer möts av frågan om ”Vad gör dina pensionspengar nu?” i annonser i morgontidningen eller på bussen på väg till jobbet och där förslag om ett nytt internationellt dokument på området diskuteras inom FN, säger Lisbeth Segerlund.
Förändringen kan enligt Lisbeth Segerlund förstås utifrån idéer kring internationell normbildning och normcykler där frivilligorganisationer i ett inledande skede ifrågasätter de transnationella företagens agerande och introducerar ett nytt synsätt, företagens samhällsansvar, som efter enträget och inte sällan konfliktfyllt arbete så småningom leder till att synsättet vinner gehör hos viktiga aktörer.
– När det sker, kommer en vändpunkt och till synes helt plötsligt ses företagens samhällsansvar som en accepterad uppfattning. Alla vill med på tåget, vilket leder till en kaskad av nya organisationer och initiativ på området, säger Lisbeth Segerlund.
I förlängningen medför denna förändring en utveckling mot att många företag och organisationer samlas kring ett begränsat antal initiativ, som med tiden bildar legitima institutioner och på sätt formas en till en början kontroversiell fråga till en ny vedertagen internationell norm.
– De transnationella företagen förväntas nu ta ansvar för situationen för mänskliga rättigheter och de arbetsrättsliga förhållanden i de länder de är verksamma, även om de inte själva står som ägare till fabrikerna eller företagen där aktiviteterna bedrivs – ett ansvar som tidigare allmänt ansetts enbart vila på landets regering, menar Lisbeth Segerlund.
Undersökningen är gjord med utgångspunkt i den diskussion om företagens samhällsansvar som var aktuell under 1970-talet och genom fördjupade studier av fem icke-statliga organisationer (så kallade NGOs) som driver dessa frågor. Dessa organisationer har genom sina aktiviteter i någon mening skapat nya förväntningar om vilket ansvar de transnationella företagen har för de negativa, direkta såväl som indirekta, effekterna av deras verksamhet.
Avhandlingens titel: Making Corporate Social Responsibility and International Concern – Norm Construction in a Globalizing World
Ytterligare information
Lisbeth Segerlund, doktorand vid Ekonomisk-historiska institutionen, 08-16 3018, e-post lisbeth.segerlund@ekohist.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se tfn 08-164090.
Många djurarter utsätts dagligen för risken att bli dödade av ett rovdjur. Vissa apor och murmeldjur har utvecklat specifika alarmläten som kommunicerar rovdjurskategori eller avstånd till rovdjuren till andra gruppmedlemmar. Detta har föreslagits vara en anpassning som hjälper dem att överleva de dagliga mötena med rovdjur.
– Men risken som ett rovdjur utgör för ett bytesdjur är också beroende av rovdjurens beteende och därmed skulle det vara en överlevnadsfördel att kunna kommunicera om rovdjuren är i jaktstämning eller om de är mätta och belåtna, förklarar Michael Griesser, som är forskare vid institutionen för ekologi och evolution vid Uppsala universitet.
Resultaten av studien visar att lavskrikor har olika alarmläte för hökar som sitter, som söker byte eller som attackerar. Med hjälp av ett playbackexperiment där forskaren spelade upp de olika alarmlätena till lavskrikor, kunde han visa att alarmlätet är tillräckligt för att lavskrikor ska visa ett situationsspecifikt flyktbeteende.
Efter att ha hört lätet som ges för sittande hökar flyger de upp i trädtopparna och letar efter höken. Attacklätet leder till att de snabbast möjligt flyr till närmaste skydd och därefter börjar leta efter höken. Uppspelning av lätet som ges för bytessökande hökar leder till att skrikorna flyr till närmaste skydd och stannar där utan att röra på sig, i flera minuter, för att undvika att bli upptäckta av höken.
– Dessa resultat är häpnadsväckande och visar för första gången att djur kan bedöma och kommunicera om rovdjurens beteende, och att inte bara däggdjur men också fåglar har utvecklat avancerade kommunikationssystem, säger Michael Griesser.
En tidigare studie av lavskrikor visade att föräldrar beskyddar sina avkommor men inte obesläktade gruppmedlemmar med alarmläten, och att detta extra skydd leder till mycket lägre odds för besläktade gruppmedlemmar att bli slagen av en hök under första vintern. Tillsammans med den nya studien visar detta för första gången att alarmläten verkligen ökar överlevnaden för andra individer. Hittills har det bara varit ett antagande trots att detta är en grundläggande funktion för alarmläten.
– Eftersom komplexa kommunikationssystem i djurvärlden har utvecklats huvudsakligen i arter som lever i familjegrupper, verkar det som om släktskapselektion är en viktig faktor för deras utveckling i djurvärlden. Att kunna rädda livet på ett besläktat djur leder i slutändan till att främja de egna generna. Kanske var denna faktor också en viktig förutsättning för att våra förfäder, som också levde i familjegrupper, kunde utveckla språkförmågan, säger Michael Griesser.
Läs ett tidigare pressmeddelande om lavskrikor
http://info.uu.se/press.nsf/pm/bo.kvar.id3E8.html
Kontaktinformation
Michael Griesser är på fältarbete i Frankrike men nås, lättast torsdag eftermiddagar, via e-post, Michael.Griesser@ebc.uu.se, eller Skype (m-griesser)
I sin avhandling har Annica Djup studerat livscykelspraktiker och föreställningar kring människa-anderelationer bland yuracaré, ett tämligen outforskat ursprungsfolk i de södra delarna av Amazonas regnskogar i Bolivia.
Studien bygger på närmare ett års fältarbete i ett antal yuracarébyar i Isiboro-Sécureregionen och presenterar en mer detaljerad beskrivning av denna ritual och en analys görs av dess innebörd och syften utifrån en vidare kulturell kontext av livscykelspraktiker. Analysen blottlägger framför allt en kulturell syn på kropp och genus/kön som betonar dessa aspekter som i hög grad performativt och relationellt konstituerade – med andra ord som formade genom vissa aktiviteter – snarare än som förutbestämda av ”inre”, naturgivna egenskaper.
– Rituella tekniker, såsom de som ingår i ceremonikomplexet kring en flickas första mens, tillskrivs i detta sammanhang en viktig roll för formandet av individer till starka och kapabla, genuspecificerade personer som förkroppsligar idealen av manlighet och kvinnlighet bland yuracaré, säger Annica Djup vidare.
– Även om en hel del kristna element och trosföreställningar inkorporerats av yuracaré har många också bevarat en i grunden animistisk världsbild där personers hälsa och välmåga ses som avhängig de relationer som var och en upprättar med de andeväsen som anses befolka den naturliga omgivningen, framför allt med djurens och markens rådare.
Annica Djups avhandling låter oss få inblick i denna för oss annorlunda tanke- och erfarenhetssvärld, och stifta bekantskap med några av de grundläggande antaganden som enligt aktuell, interpretativ teoribildning inom antropologi mer generellt utmärker så kallade animistiska världsåskådningar.
Avhandlingens titel: Personhood and human-spirit relations among the Yuracaré of the Bolivian Amazon
Tid och plats för disputation: Lördag den 12 januari 2008, kl. 10.15, Annedalsseminariet 204, Seminariegatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Annica Djup, tel 031-21 52 47(bost.), 031-786 43 03(arb.)
annica.djup@globalstudies.gu.se
Deltagare i en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning var arbetslösa drygt 20 % kortare tid än jämförbara arbetslösa arbetssökande. Det är en stor effekt och gäller i stort sett alla grupper och kursinriktningar under åren 2002-04.
Ett respektive två år efter att deltagarna börjat programmet ger utbildningen högre sysselsättning, högre inkomster och minskat socialbidragstagande. Att effekten kommer först efter ett år beror troligen på att deltagarna när de deltar i programmet söker färre arbeten än jämförbara arbetslösa arbetssökande, den så kallade inlåsningseffekten. Färre sökta arbeten gör att deltagarna har lägre chans att få ett arbete under programtiden.
Ett drygt år (ca 400 dagar) efter att deltagarna började sin utbildning uppväger nyttan av att gå en utbildning inlås-ningen i programmet.
Personer längre ifrån arbetsmarknaden har mest nytta
Personer med högst grundskoleutbildning och personer födda utanför Norden har större nytta av en arbetsmarknadsutbildning än andra.
Rapporten visar också att ungdomar under 25 år samt universitets- och högskoleutbildade har mindre nytta av en arbetsmarknadsutbildning.
Kontrast till tidigare studier
Resultaten står i skarp kontrast till tidigare studier. Det kan bero på att arbetsmarknadsutbildning är mer effektiv idag än under 1990-talet. Men det kan också bero på att vi, till skillnad från många tidigare studier, endast utvärderar yrkesinriktad och inte förberedande arbetsmarknadsutbildning.
I rapporten görs en statistisk analys av 20 100 individer som börjat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under 2002-04. Dessa jämförs med en lika stor matchad kontrollgrupp av arbetslösa arbetssökande.
Till grund för utvärderingen ligger ett rikt datamaterial om samtliga inskrivna vid arbetsförmedlingen samt information om inkomster, sysselsättning, socialbidrag och lön.
IFAU-rapport 2008:1 ”Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden 2002-04” är skriven av Xavier de Luna, Anders Forslund och Linus Liljeberg.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Anders Forslund på tel: 018-471 70 76, e-post: anders.forslund@ifau.uu.se eller Linus Liljeberg på tel 018-471 70 97, mobil 070-237 67 00, e-post: linus.liljeberg@ifau.uu.se.
Den privata tjänstesektorn är expansiv och förväntas växa i Sverige när industri och offentlig sektor krymper. Ofta ses den som en framtidsbransch där sysselsättningen kan öka kraftigt.
Men hur ser arbetsvillkoren i denna framtidsbransch ut? Paula Mulinari har studerat hotell- och restaurangnäringen i Malmö genom att intervjua anställda. Branschen sysselsätter av tradition många kvinnor och många som invandrat. Det är en låglönebransch där de flesta arbetar deltid, oftast mindre än 50 procent, och många har tidsbegränsade anställningar.
– De anställda förväntas vara mycket flexibla, både när det gäller arbetstider och arbetets innehåll, säger Paula Mulinari. De är mångsysslare.
Hon beskriver arbetet som både fysiskt tungt och ett omsorgsarbete, som också har inslag av löpande band och att kunna spela teater. Att vara servitris är ett synligt och därmed kontrollerat arbete. Kundens krav står i centrum och kravet är oftast att bli serverad snabbt och att känna sig ompysslad. Hon betonar dock att de hon intervjuat tycker om sitt arbete men upplever det svårt att göra ett bra jobb, som att ge kunderna den omsorg de vill.
Här finns också en stark yrkesidentitet och stolthet. Paula Mulinari beskriver en kollektiv känsla, en solidaritet med arbetskamraterna och en vilja att göra ett bra jobb.
– Jag kallar det för solidaritetsfällan, säger hon. Man ställer upp för varandra, man vill göra ett bra jobb och då anstränger man sig extra. Till exempel kommer man tidigare till jobbet utan att få betalt för det, för att hinna med allt som ska förberedas.
Det ger arbetsgivaren möjlighet till permanent underbemanning.
Att servicesektorn förväntas expandera beror delvis på en ökande turism men också på privatiseringar av den offentliga sektorn och den ökande polariseringen i samhället. När klyftorna ökar får fler rika råd att köpa tjänster som fler fattiga tvingas sälja till ett låg lön.
– I samhällsdebatten förutsätter man att ett lönearbete alltid är att föredra framför att inte arbeta. Jämställdheten sägs öka när kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Men jag menar att man också måste synliggöra och diskutera villkoren i dessa arbeten. Risken är annars att ojämlikheten fortplantar sig i arbetslivet, varnar Paula Mulinari.
Och hon frågar sig om epitetet framtidsbransch för servicenäringarna är befogat.
– De upprepar mönster som alltid har funnits där: Det är en bransch som lever på invandrare och som alltid har gjort det. Man säger att framtiden kräver flexibel arbetskraft, men här har den alltid varit flexibel.
Kontaktinformation
Paula Mulinari disputerade den 14 december. Avhandlingen heter Maktens fantasier & servicearbetets praktik. Telefon till Paula Mulinari 040-978624, 0736-690008, e-post: paumu@tema.liu.se
