I sin avhandling har Karen Nowé Hedvall studerat hur en svensk ungdomsförening i fredsrörelsen arbetar med information och kommunikation. Hon har bland annat granskat hur värderingarna i föreningen påverkar strategier för att nå ut med föreningens budskap.
– För små ideella organisationer som ofta saknar kapital och infrastruktur är kommunikationen med omvärlden, till exempel med politiker och via media, helt avgörande, säger Karen Nowé Hedvall.
Trots det saknar många ideella ungdomsorganisationer strategier för hur de ska kommunicera med omvärlden.
– De flesta har försökt lösa problemet genom att utgå från ny informations- och kommunikationsteknik som till exempel internet. Men utan en bredare förståelse för hur traditioner och värderingar i organisationen påverkar informationsarbetet kan det lätt slå fel.
Genom observationer och intervjuer har Nowé Hedvall följt styrelsen i en svensk ungdomsförening. Fallstudien har sedan kompletterats med enkäter till styrelsemedlemmarna i nio svenska ungdomsorganisationer som arbetar med fred, demokrati och hållbar utveckling.
Platt arbetsfördelning, små resurser och långa avstånd mellan aktiva medlemmar påverkade i stor utsträckning hur styrelsen arbetade med information och kommunikation.
– Även en stark intern tilltro till demokratiska värderingar och målet att alla medlemmar ska vara med och påverka organisationen styrde vilka informationsstrategier som var möjliga att genomföra.
En av slutsatserna i rapporten är att arbetet med att diskutera kommunikationsproblemen i organisationen trots allt är en viktig del av de unga styrelsemedlemmarnas lärandeprocess.
– Det skulle gå förlorat om informationshanteringen lades ut på vuxna professionellt skolade specialister, säger Karen Nowé Hedvall.
Avhandlingens titel: ”Tensions and Contradictions in Information Management: An Activity-theoretical Approach to Information Activities in a Swedish Youth/Peace Organisations”
Tid och plats för disputation: onsdagen den 19 december 2007, kl. 13:15, Sal 514, Annedalseminariet, Seminariegatan 1A, Göteborg
Avhandlingen kan beställas hos boel.bissmarck@hb.se. En elektronisk version finns utlagd på http://hdl.handle.net/2320/1813
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Karen Nowé Hedvall, tel 031- 14 31 64 (bost), 033- 435 44 81 (arb), e-post: karen.nowe@hb.se
Anna KlerfeltAnna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för att skapa berättelser.
Valet av avhandlingsämne har styrts av att hon under många år arbetat med barns berättande, både som pedagog och som biträdande forskare.
Mer eller mindre motståndare
– Datorns intåg i pedagogiska verksamheter har inte varit okomplicerat. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, säger Anna Klerfelt. Hennes studier visar hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för barns berättande.
Anna Klerfelt har under två års tid studerat 17 grupper av barn i åldrarna 3-9 år och 40 pedagoger, på förskola, fritidshem och i de tidiga årskurserna i grundskolan.
Komplext samtal
Pedagogerna använder olika strategier för att ge barnen möjligheter att använda sina erfarenheter från media. Platsen vid datorn visar sig vara en plats för en intensiv interaktion mellan pedagog och barn. Pedagogerna använder ord, men även olika former av gester när de samtalar med barnen vid datorn.
Anna Klerfelt visar att resultatet blir ett komplext samtal som erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. Barnen lär också av varandra både när det gäller att hitta på berättelser, rita och lägga till ljud, bildspel och animationer.
Motstridiga budskap
I barnens datorproducerade berättelser förenas lek, spel, drama och berättande, skapat genom datorns möjlighet till en produkt som går att manipulera; att leka med. I sina berättelser berättar barnen om sina liv. De skämtar, använder dubbeltydigheter och metaforer. Berättelserna fungerar som länkar mellan mediakultur och pedagogisk praktik.
Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina mediaerfarenheter med.
Pedagogen närvarande
– Barn kan lätt bli översköljda av motstridiga budskap från media. Då är det viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina funderingar, utan att barnen har någon att tala med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i mediavärlden, säger Anna Klerfelt som trycker på vikten av pedagogens närvaro vid datorn.
– Det är viktigt att avlägsna fördomen att den vuxna interaktionen inte behövs vid datorn, säger hon.
Barnkonventionen
Anna Klerfelt tar avstamp i FN:s Barnkonvention artikel 13 när hon argumenterar för barns rätt att delta och utöva inflytande i vårt visualiserade och massmediala samhälle. Artikeln stipulerar att barn har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
Vuxnas tillgång ifrågasätts inte
– Att vuxna i vårt samhälle har tillgång till verktyg ifrågasätts inte, däremot att barn, och då i synnerhet små barn, får denna rättighet är ingen självklarhet. Frågan är om inte datorns inträde i verksamheten kan ifrågasätta sådana inställningar och därmed utmana förhärskande maktstrukturer, skriver Anna Klerfelt.
Anna Klerfelt lägger fram avhandlingen vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon försvarar den fredag den 21 december kl 13.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Torsten Arpi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 21 61
0768-581187
torsten.arpi@ped.gu.se
– Vår nya sökmotor ger oss möjligheter till en smart kategorisering som kommer att underlätta sökandet för våra besökare, säger forskning.se:s redaktionschef Agneta Ringaby.
– Men det bästa är att allt mer av det material om forskning som finns samlat hos alla universitet och högskolor kommer att kunna sökas direkt via forskning.se med hjälp av vår nya sökmotor Autonomy.
– Genom åren har vi blivit allt skickligare på att producera eget pedagogiskt interaktivt material, som till exempel Planeten, som vi är både stolta och nöjda med. Våra egna produktioner har nu fått en mer framträdande plats än tidigare, fortsätter Agneta Ringaby.
Forskning.se är en nationell webbplats om forskning, där alla som vill kan ta del av senaste nytt från forskningen på svenska universitet och högskolor. Målet är att väcka intresse för forskning som källa till kunskap, insikt och utveckling för både individen och samhället.
Forskning.se ger både snabba svar om var forskningen står i aktuella frågor och fördjupningar via multimediapresentationer i faktabanker om allt från klimatfrågor till hjärnforskning.
Andra nyheter på den nya webben är att det nu blir enklare för olika målgrupper som lärare, elever och företag att snabbt hitta ”sitt” material.
En betydelsefull del av forskning.se är ”Forskningsguiden” där all information om det svenska forskningssystemet finns samlad. Den avdelningen har nu fått helt nya texter som producerats på initiativ av VINNOVA i samverkan med Vetenskapsrådet.
Forskning.se:s nya utseende har tagits fram i samarbete med webbyrån Tewonder.
Agneta Ringaby avlutar med att konstatera: Vi växer stadigt och förra året hade vi i snitt en bra bit över 100 000 besökare per månad!
Forskning.se drivs av:
Energimyndigheten, FAS, Formas, KK-stiftelsen, MISTRA, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Vårdalstiftelsen i samarbete med Sveriges universitet och högskolor.
Kontaktinformation
Kontakt: Agneta Ringaby tel. 08-546 44 164 eller e-post: agneta.ringaby@forskning.se
Tidigare forskning visar att kön och etnisk bakgrund har betydelse i anställningsprocessen. Därför framförs allt oftare krav på avidentifierade (anonyma) ansökningsprocedurer där dessa egenskaper inte avslöjas under rekryteringens inledande skede. Men kunskapen om hur detta fungerar i praktiken är liten och den nya studien är den första i sitt slag.
Stor betydelse för första urvalet
I rekryteringar som använde vanliga anställningsförfaranden hade kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden betydligt lägre chans att få komma på intervju. Avidentifieringen innebar att sannolikheten att intervjuas ökade med ca 8 procentenheter för båda dessa grupper. Eftersom ungefär 19 procent av det totala antalet sökande kallades till intervju är detta en stor effekt. Avidentifierade ansökningar ökade dessutom kvinnornas chans att till slut bli erbjudna anställningar. För sökande med utländsk bakgrund gick det dock inte att se någon motsvarande effekt på sannolikheten att erbjudas arbete.
Vissa problem i tillämpningen
Erfarenheterna från Göteborg visar att avidentifiering kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning. Men metoden kan också kräva att även relevanta egenskaper (som var man utbildat sig) måste döljas för att inte indikera t ex utländsk bakgrund. Dessutom uppfattade rekryterande chefer att avidentifiering innebar administrativt merarbete.
Bakgrund
Studien bygger på mer än 3 500 ansökningar till över 100 jobb i Göteborgs kommun. Försöken med avidentifiering pågick mellan oktober 2004 och juni 2006. Resultaten bygger på en statistisk analys som ställer frågan: om en person med givna kvalifikationer söker ett visst arbete, spelar det då någon roll om personen är man eller kvinna, eller har svensk eller utländsk bakgrund?
Författare
Rapport 2007:28 ”Leder anonyma jobbansökningar till lika möjligheter?” är skriven av Oskar Nordström Skans och Olof Åslund. Rapporten bygger på Working paper 2007:31.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Olof Åslund på tel: 018-
471 70 89, mobil: 070-237 67 00, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se. eller Oskar Nordström Skans på tel: 018-471 70 79, e post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se
Med utgångspunkt i egna erfarenheter kan forskare och lärare tillsammans utveckla kunskap inom området mångkulturalism och autism. Det visar Fia Andersson i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet. I avhandlingen beskriver hon den kunskap som utvecklats i en så kallad forskningscirkel, i vilken sju pedagoger som arbetar med flerspråkiga barn som beskrivs ha någon problematik inom autismspektrum samt en forskarstuderande deltog.
– Forskningscirkeln kan beskrivas som en mötesplats där organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling sker i dialog mellan alla deltagare kring ett gemensamt problem. En inledande fråga löd: Vilka frågor ställer sig pedagoger i det vardagliga arbetet med flerspråkiga barn som har en problematik inom autismspektrum, berättar Fia Andersson vid Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.
Deltagarnas samlade erfarenheter pekar enligt Fia Andersson på att deras kunskap om barnen inte alltid efterfrågas eller tas tillvara.
– Det råder en hierarkisk struktur när det gäller barn med problematik inom autismspektrum, där tas ett medicinskt/biologiskt tolkningsföreträde för givet. Deltagarna hävdade att de inte finner sig i detta utan är angelägna om att hitta mötesplatser där olika yrkesgrupper kan mötas och på likvärdiga villkor utveckla lärandemiljön för barnets bästa, säger Fia Andersson.
Avhandlingen visar också att i arbetet med flerspråkiga barn med autism ”tar diagnosen över” och att det därför sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet.
– En viktig insikt för deltagarna under forskningscirkeln var att både pedagoger och andra ofta tog på ”autismglasögonen”, vilket innebar att man ansåg sig ha ringat in problematiken, något som i sin tur kunde leda till en begränsning i synen på barnets förmågor, säger Fia Andersson.
De frågor som undersökts i forskningscirkeln har utgått från frågor av vikt i deltagarnas vardagliga arbete. De knyter an till såväl individuella frågor och aktuella problem i deltagarnas verksamheter som till insikt om sammanhang i ett vidare samhälleligt perspektiv. Frågorna har gått utöver de egna intressena och bildat underlag för en mer samhällelig förståelse, samt gett deltagarna viss styrka och beredskap för sitt fortsatta yrkesliv. Kunskapsinnehållet i forskningscirkeln föll ut i fyra teman och rörde modersmålsfrågor, funktionshinder och diagnoser, strukturfrågor samt samarbete med föräldrar och samverkan med andra yrkesgrupper.
Avhandlingens titel: Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel.
Disputationen äger rum den 20 december kl 10.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm. Opponent är professor Jerry Rosenqvist, Högskolan i Kristianstad.
Ytterligare information
Fia Andersson, Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. Avhandlingen läggs fram vid Stockholms universitet.
E-post: Fia.Andersson@lhs.se
Mobil: 070-336 44 42
För bild kontakta universitetes presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Signild Risenfors och Eva-Lena Haag har i sin rapport ”Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar. En intervjustudie om muslimska gymnasieflickor” intervjuat 14 muslimska gymnasieflickor från olika ursprungsländer med utgångspunkt i frågor som rör religion och genus. Bilden de fick fram av hur flickorna upplever sina liv visade sig vara mer nyanserad och hoppfull än den som syns i samhällsdebatten, där flickorna ofta framställs som människor med begränsade valmöjligheter och litet handlingsutrymme.
Islam, kön och jämställdhet visade sig, oavsett hur religiösa flickorna var, vara viktiga begrepp som flickorna förhöll sig till när de formade sin verklighet. När de gjorde sina ställningstaganden argumenterade de utifrån religionen och handlade enligt traditionen, men de lade in egna, moderniserade tolkningar. Det förekom dock även en del kritik mot att islam och muslimsk kultur kunde uppfattas frihetsberövande.
Medvetenheten om jämställdhet tror Signild Risenfors och Eva-Lena Haag att flickorna både kan ha fått med sig från den svenska skolan, men också från andra muslimska kvinnor i Sverige. Umgänge med infödda svenskar var det däremot sämre med.
Rapporten använder författarna nu på Högskolan Västs lärarutbildningsprogram. Även andra lärosäten har visat intresse för materialet.
– Det är viktigt att både lärarstudenter och de som arbetar i förskola/skola har kunskap om dessa frågor. Trots att man som lärare möter en sådan variation av människor finns fortfarande ett motstånd hos en del att ändra sitt synsätt, säger de.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lena Haag,mobiltel: 0708/33 55 59, eva-lena.haag@hv.se eller Signild Risenfors, mobiltel: 0706 -39 67 41, signild.risenfors@hv.se
Mediernas bevakning av ekonomi och affärsliv i allmänhet och storföretag i synnerhet har kritiserats för att vara onyanserad och okritisk, men hittills har debatten främst fokuserat på mediernas roll. Josef Pallas har istället vänt på frågan och studerat ett tiotal svenska börsföretag för att se vilken inverkan de har på mediernas nyhetsproduktion. Avhandlingen bygger på innehållsanalyser av över tusen pressmeddelanden från företagen, ett femtiotal intervjuer med informations- och presschefer samt två stycken tre månader långa observationer av företagens mediearbete.
Studien visar att de undersökta företagen och medierna har lärt sig varandras arbetssätt, rutiner, värderingar och preferenser när det gäller vad som skall publiceras, i vilken form och när. De har skapat en egen lokal praktik som reglerar hur de ska arbeta tillsammans och hur den slutliga rapporteringen kommer att se ut. Detta gör det möjligt för företagen att förse medierna med ”färdiga” texter, framför allt när det handlar om marknadsförings- och produktorienterat material.
För mediernas del innebär den gemensamma praktiken att man kan anpassa bevakningen av viktiga och känsliga ämnen, som finansiell information eller företagens inblandning i diverse skandaler. Här spelar nära och personliga relationer mellan företagens kommunikations- eller presschefer och de mest betydelsefulla journalisterna en viktig roll för hur nyhetsmaterialet tolkas och utformas.
– Företagen har lärt sig hur man ska skriva pressreleaser så att de bäst passar mediernas produktionsprocesser. Det finns strukturer och rutiner som ser till att texter kontinuerligt strömmar in till tidningarnas nyhetsredaktioner. Samtidigt är man på företagen mån om att utveckla långsiktiga relationer med de viktigaste medierna, bland annat genom att anställa förre detta journalister eller genom att erbjuda vissa medier exklusiv tillgång till företagets VD eller viktig information, säger Josef Pallas.
Avhandlingen visar att företagens medieaktiviteter inte bara fokuserar på att hantera olika intressen, dvs. företagens och mediernas olika uppfattningar om enskilda händelser eller ämnen. Mediearbetet karaktäriseras också av ett nära och välorganiserat samarbete, och fokuserar snarare på en kontinuerlig nyhetsproduktion än på innehållet i specifika nyheter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josef Pallas, 073-322 48 77, e-post: josef.pallas@fek.uu.se
Höök, som under tre år haft en professur i nanovetenskap för biofysik vid Lunds universitet, är ytterligare en i raden av rekryteringar som Chalmers gör inom biovetenskap som denna gång har sin bas inom fysik och knyter an till befintlig forskning inom materialvetenskap och nanoteknik. Fredrik Höök är också entreprenör och förväntas bli en viktig länk mellan Chalmers och bioteknikindustrin i Sverige.
– Chalmers bygger vidare på den redan framgångsrika miljön på Teknisk fysik. Fredrik Hööks verksamhet tar ytterligare ett steg närmare de behov och möjligheter som finns inom biologin och de medicinska tillämpningarna. Gränsytan mellan naturvetenskap, teknik och medicin har unika förutsättningar i Göteborg och förväntas leda till nya tekniker och innovationer som kan stärka svensk sjukvård och näringsliv. Jag är övertygad om att Fredrik Höök kommer att ta tillvara dessa möjligheter och utveckla dem väl med de forskare som han kommer att samverka med, säger Chalmers rektor Karin Markides.
Fredrik Hööks forskning handlar om utveckling av instrumentering och tekniker för förbättrad diagnostik och läkemedelsutveckling. Som doktorand på Chalmers var han med och startade företaget Q-Sense, som tillverkar och säljer mätinstrument som idag används över hela världen av såväl av forskare på universitet och sjukhus, och utvecklare inom industrin. Instrumentet används främst för studier av hur biomolekyler växelverkar med olika material, vilket är en nyckelkomponent vid utveckling av diagnostiska sensorer. Några år efter sin disputation blev han erbjuden en professur i Lund, där hans forskargrupp har utvecklat en helt ny metod för att analysera membranproteiner.
– Vi vill använda nya koncept inom nanoteknik tillsammans med de senaste framstegen inom molekylärbiologi för att utveckla effektivare sensorer och analysinstrument. Målet är snabbare detekteringar av sjukdomar på ett tidigare stadium. Vi vill utveckla nya och förbättra existerande kliniska instrument så att de blir säkrare och mindre kostsamma. Våra instrument ska kunna användas både av företag som arbetar med läkemedelsutveckling och direkt på sjukhusen för diagnostik, säger Fredrik Höök.
Forskargruppens mål är att detektera sjukdomsmarkörer på nivån av enstaka molekyler. Idag behövs ofta miljontals molekyler i ett blodprov för att man ska kunna säkerställa ett sjukdomstillstånd.
Till stor nytta kommer den redan starka forskningen inom till exempel mjuka material, supramolekylär kemi och biologisk avbildning vid Chalmers att vara. Även samarbeten med till exempel Chalmers biocentrum och Sahlgrenska gör det möjligt att närma sig den fundamentala basen för biologi och medicin på ett helt nytt sätt.
Fredrik Höök tycker att forskning i världsklass inte är nog:
– Vi har nått forskningsfronten, nu vill ta oss förbi den och bli ledande inom fältet. Det kommer vi inte att lyckas med som enskild forskargrupp, utan vi måste samverka med flera olika discipliner.
– Som en spin-off från vår forskning har vi lärt oss mycket om cellmembran och hur de smälter samman. Den kunskapen är viktig inom läkemedelsdistribution – ett nytt fält som vi är intresserade av. Man kan angripa sjukdomar på helt nya sätt om man kan ta sig förbi den barriär som membranet utgör och skicka in läkemedlet direkt in i de sjuka cellerna. Naturen har redan löst detta, t ex i den fantastiska process där en spermie och ett ägg smälter samman. Vi vill lära oss utnyttja den principen för att en dag kunna leverera läkemedel till en förutbestämd plats i kroppen, till exempel en cancercell.
Till Chalmers har han med sig en forskargrupp som integreras med den biologiskt inriktade verksamheten som tidigare letts av Bengt Kasemo vid avdelningen för Kemisk fysik.
– Kompetensen i gruppen blir bred. Vi ser fram emot att arbeta med flera olika forskare på Chalmers som fysiker, kemister, biotekniker, elektroingenjörer. Det roligaste med mitt arbete är att arbeta tillsammans med unga vetgiriga människor. Jag hoppas att även starkt kunna bidra till grundutbildningen på Chalmers.
Kontakt och mer information:
Fredrik Höök
Tel 031 7726109
E-post: fredrik.hook@chalmers.se
STAR Design, Space and Terrestrial Architectural Research design, är ett projekt om att skapa mänskliga miljöer i rymden. Miljöer där människor inte bara överlever utan kan fungera någorlunda normalt under en längre period. I projektet arbetar arkitekter och designers med att kombinera mjuka mänskliga värden med high-tech i ogästvänliga och ibland livsfarliga omgivningar.
I år har arbetet helt inriktats på arbeten kring den permanenta forskningsstation som NASA planerar på månen från 2020. Studenterna vistades under oktober vid Johnssons Space Center i Houston, Texas. Maria Nyström har sedan 1998 lett STAR Design i samarbete med Houston University och NASA från Lunds tekniska högskola
– Månen är het just nu. Vi arbetar tillsammans med bland andra Christer Fuglesang och vi fick se premiärvisningen av den nya Månbilen. Chefsarkitekten Larry Toups på NASA, som arbetar med bland annat månprojektet, hjälpte oss mycket. Han är väldigt intresserad av studenternas bidrag och det fantastiskt kul att han kommer till Chalmers, säger Maria Nyström.
Maria Nyström är nu adjungerad professor vid Chalmers och tjänstledig från Lund. Hon har flyttat med sig projektet och två doktorander, även om samarbetet med Lunds tekniska högskola ska fortsätta.
– Vi ville ha årets presentationer på Chalmers inför att det nästa år drivs härifrån. Området ligger egentligen mittemellan arkitektur och design så även om jag är placerad vid Arkitektur, kommer jag att samarbeta mycket med programmet Teknisk design på Chalmers, säger Maria Nyström.
Maria Nyström är delvis bosatt i Nairobi och arbetar också med att utveckla enkel, hållbar teknik för utvecklingsländer, bland annat genom olika projekt i Kenya, där svenska studenter också deltar.
– Det finns många kopplingar mellan design och arkitektur för hållbar utveckling och för rymden, säger hon.
15 studenter och 11 projekt
I år har 15 studenter i industridesign gjort 11 olika projekt kring månstationen. Det handlar bland annat om hur man kan leva där under längre perioder, arbeta med att utforska geologin och klara livhanken genom att gräva ner sig vid solutbrott.
Fakta:
Projektet STAR Design (Space and Terrestrial Architectural Research design) har pågått sedan 1998 och drivits i nära samarbete mellan NASA, University of Houston och arkitekter och industridesigners vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Från och med hösten 2008, drivs projektet av Chalmers inom Masterprogrammet Design for Sustainable Development i samarbete med Lunds tekniska högskola, Industridesignprogrammet.
Inom projektet arbetar arkitekter och industridesigners med design för boende i rymden och på andra planeter. STAR Design arbetar också med kopplingar till jorden.
Tid: 17-18 december
Plats: Arkitektur, A-gården, Sven Hultins gata 6, Göteborg
Program:
OBS: Presentationerna hålls på engelska.
17 december:
13.00-17.00 Studentpresentationer
18 december:
9.15-9.55 Studentpresentationer
10.00-11.00 Sammanfattning, presentation för media
11.00-15.00 Studentpresentationer
Mer detaljerat program>>
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/star-design-2007
Den 19 december håller Maria Nyströms doktorand Susmita Mohanty ett seminarium om sin forskning. Läs mer:
High-fidelity planetary mission simulators
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/high-fidelity-planetary
Den 20 december håller Maria Nyström en docentföreläsning. Läs mer:
Design for Sustainable Development: Making Re-search
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/design-for-sustainable
För mer information, kontakta:
Maria Nyström, adjungerad professor i Design för hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel: 031-772 80 82
Mobil: +46706-76 68 49
Kenya: +254722521330
maria.nystrom@chalmers.se
Per Liljeqvist, universitetslektor, kursansvarig för STAR Design – kursen 2007 på Lunds tekniska högskola.
Tel: 0705 – 51 65 60
per@liljeqvistdesign.se
I sin avhandling tar Linda Wänström upp olika aspekter på intelligensutveckling. I en delstudie behandlas den så kallade Flynn-effekten som innebär att resultat på IQ-test blir allt högre, något som bekräftas i flera studier. På grund av detta normeras test om då och då. Forskare har försökt att förklara Flynn-effekten med förbättringar i ”nutrition”, TV/datorer, ett allt mer komplext samhälle, mer träning i att ta test av olika slag, förbättringar i skola etcetera.
I en av delstudierna i avhandlingen har Linda Wänström studerat om denna effekt fanns i ett amerikanskt datamaterial som består av flera tusen barn mätta mellan 1986 och 2000. Hon upptäckte då effekten i ett matematiktest. Femåringar som testades 1986 fick sämre poäng än femåringar som testades 1988 som i sin tur fick sämre poäng än femåringar som testades 1990 och så vidare fram till 2000. Detsamma gällde för andra åldersgrupper (mellan 5 och 13 år). Denna effekt har också upptäckts i Norden, men där har man sett att trenden skulle kunna avta lite under senare år.
– Jag vill inte påstå att det betyder att amerikaner (eller andra) blir allt smartare. Man måste först studera förändringar i hela fördelningen, är det övre delen/undre delen som ökar? Ökar IQ på liknande sätt i olika samhällsgrupper? Resultaten visar att effekten finns i det amerikanska datamaterialet samt att materialet kan användas för att utreda frågor som om fördelningen förändras över tid och om trenden är liknande i olika samhällsgrupper. Datamaterialet innehåller också mycket information om barnens familjer och aktiviteter som kan användas för att senare utreda orsaker till en eventuell trend, säger Linda Wänström.
I avhandlingen behandlas även det negativa samband som observerats mellan syskonstorlek och födelseordning samt intelligens. Linda Wänström visar dock att det inte behöver betyda att barns intelligens påverkas negativt av att få fler syskon. En longitudinell studie på amerikanska barn (samma barn som ovan) som upprepade gånger testats genom matematik- och läsförståelsetest visar att deras förmåga inte påverkas negativt då ett eller flera syskon föds. Det negativa sambandet skulle kunna bero på skillnader mellan familjer som får olika antal barn.
Två av delstudierna i avhandlingen undersöker även en latent tillväxtmodell (”second order latent growth curve model”) som kan användas för att studera intelligensutveckling. Där presenteras bland annat algebraiska formler som kan användas för att beräkna den stickprovsstorlek som behövs för att upptäcka skillnader mellan grupper.
Linda Wänström lägger fram sin avhandling ”Intelligence and models for cognitive development” den 18 december klockan 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati.
Kontaktinformation
Linda Wänström nås på Linda.Wanstrom@stat.su.se eller telefon 08-162975 eller 073-6524036.
Sväljfunktionen är mycket komplex och bygger på att 148 muskler och nervsignaler arbetar i takt med varandra, snabbt och precist. Problem med att svälja är vanliga bland annat hos strokepatienter – av de 30 000 svenskar som årligen insjuknar i stroke får cirka hälften sväljbesvär i det första skedet, och en tiondel får långvariga problem. Mary Hägg visar att det finns ett starkt samband mellan sväljsvårigheterna och nedsatta funktioner i ansiktets och munnens muskler, som många strokepatienter också har problem med.
Munnen representeras av ett stort område i hjärnan, och Mary Hägg beskriver i avhandlingen hur man kan behandla sväljsvårigheterna genom att på ett effektivt sätt utnyttja detta. Hon visar att det är möjligt att via munnen trigga igång hjärnans formbarhet och förmåga till självreparation.
– Problem med att svälja inverkar fysiskt, psykiskt och socialt på patienten. Den här behandlingen innebär en stor samhällsekonomisk vinst, säger hon.
Behandlingen kan till exempel bestå av att patienten före varje måltid tränar i 15-30 minuter med hjälp av en gomplatta (bild 1) som har infattade metallpärlor i speciella regioner. En annan övning går ut på att gympa med en sorts munskärm (bild 2-3), som placeras innanför läpparna och som aktiverar muskler och nervbanor långt ner i svalget. Hon har även varit med om att utveckla en så kallad läppkraftsmätare, med hjälp av vilken man kan mäta effekten av behandlingen (bild 4).
– De här metoderna har gett positiva resultat på relativt kort tid. Resultaten visar att många patienter, trots att de haft långvariga sväljproblem och inte blivit hjälpta av konventionell behandling, kan träna upp både sväljfunktion och ansiktsmuskler till att fungera normalt igen, berättar Mary Hägg.
Vid sidan av strokepatienterna lämpar sig behandlingsmetoden också för barn och vuxna inom många andra diagnosgrupper. Till dessa hör patienter med andra neurologiska sjukdomar, barn med Downs syndrom eller CP (cerebral pares) samt för tidigt födda barn med nedsatt muskelfunktion i ansikte och munhåla.
Bilder finns att ladda ner på adressen http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/mungympa-kan-laera-patienterna-att-svaelja-igen-186500
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mary Hägg, 0650-927 54, 070-631 84 96, e-post: mary.hagg@lg.se
Ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa framträder sent i tonåren och resulterar i kraftiga synnedsättningar på grund av att fotoreceptorerna dör. Den åldersrelaterad ögonsjukdomen Makuladegeneration (AMD) har en senare debut. Dessa sjukdomar har olika primära orsaker, men båda involverar en försämring av fotoreceptorerna. Gemensamt för RP och AMD är även att näthinnans stödjeceller aktiveras och skapar en förödande ärrbildning. Liknande ärrbildning kan uppträda som en komplikation vid diabetes, vilket hotar näthinnans struktur och funktion. Dessa skador i näthinnan ger livslånga funktionshandikapp, då det i dagsläget saknas behandlingsformer.
Under de senaste åren har transplantation av progenitor- och stamceller i näthinnan föreslagits som en behandlingsterapi. De transplanterade celler ersätter eller hjälper försvagade fotoreceptorer.
– Min forskning är fokuserad på samspelet mellan progenitorceller och näthinna, säger Ingela Liljekvist Soltic. Den mest signifikanta observationen är att försämringen av fotoreceptorer som induceras vid odling, bromsas vid närvaro av progenitorceller.
Identifiering av de faktorer från mänskliga progenitorceller som har potential att bromsa degeneration och ärrbildning, är ett delmål för att skapa framtida behandlingar vid näthinnedegeneration.
Avhandlingen heter ”Neuropathology of Cultured Rat Retinas: Effects of Progenitor Cells and Trophic Factors”. Disputationen äger rum torsdagen den 20 december kl 12.00, sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 26 B, Kalmar. Opponent är docent Cecilia Lundberg, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ingela Liljekvist Soltic
tel: 046-2220770
e-post: ingela.liljekvist_soltic@med.lu.se
− Dessa frivilliga samarbetsprojekt har väldigt svårt att införliva de åtgärder som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, säger Monica Macquet, som skrivit avhandlingen.
Att frivilliga samarbeten är otillräckliga beror förenklat på tre saker; 1) samarbeten mellan flera sektorer tar väldigt lång tid att bygga upp och andra händelser i omgivningen försvårar överenskommelser och genomförande, 2) det rent frivilliga skapar inte tillräckligt starkt tryck för förändring av nuvarande beteende, 3) de lösningar som kommer till stånd tappar sin ursprungliga koppling till vad som ses som nödvändigt ur ett ekologiskt perspektiv.
Partnerskap för hållbar utveckling bör därför inte ses som ett alternativ eller komplement till reglering och lagstiftning, eftersom de inte har förmåga att verka tillräckligt kraftfullt i sig själva. De behöver snarare stöd just i lagstiftning och reglering för att kunna vara verksamma.
− Däremot är partnerskap för hållbar utveckling inte helt förkastliga. De kan ha sina förtjänster, främst då det finns ett gemensamt intresse för att ett tydligt avskilt miljöproblem ska hanteras, så som tillståndet i en sjö.
− I de fall som studerats i avhandlingen har syftet däremot varit att förändra nuvarande praxis i företag som är kopplade till mer diffusa miljöproblem, så som växthuseffekten och i dessa fall är frivilliga samarbeten helt enkelt inte tillräckligt kraftfulla, säger Monica Macquet.
Monica Macquets avhandling ”Systrar av Oikos och guvernanten som blev diplomat – konflikt och symbios mellan ekonomi och ekologi i partnerskap för hållbar utveckling” kan beställas genom Ekonomiska forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monica Macquet, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 69
E-post: monica.macquet@hhs.se
Män lägger ungefär hälften så mycket pengar på kläder och skor som kvinnor. Kvinnors utgifter för resor med allmänna kommunikationsmedel är dubbelt så stora som männens, men när det gäller drift av konsumtionen fram till och med 2006.
Ur innehållet kan även nämnas att den privata konsumtionen ökade med drygt 30 procent mellan 1996 och 2006. Från 2005 till 2006 ökade konsumtionen knappt 3 procent.
Rapporten visar att möbler och inredning (+11 procent), fritidsaktiviteter (+8 procent) samt kläder och skor (+5 procent) är de områden som växt allra mest mellan 2005 och 2006.
Konsumtionsrapporten ger en översikt av den privata konsumtionen i Sverige.
I rapporten finns en sammanställning av offentlig statistik om hushållens utgifter och fördjupande analyser av konsumtionsforskare.
Rapporten sammanställs av ekonomie doktor Ulrika Holmberg och ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Konsumtionsrapporten 2008 finns att ladda ner på www.cfk.gu.se
Kontaktinformation
För mer information:
Ek dr Ulrika Holmberg 031-786 56 06, ulrika.holmberg@cfk.gu.se
År 2100 förväntas temperaturen att ha stigit med allt från allt från två till åtta grader. Osäkerheten i siffrorna om framtidens temperaturhöjning beror till stor del just på aerosolerna. Målet i ett pågående EU-projekt är att minska osäkerheten om aerosolernas inverkan med 50 procent.
— Kunskapen om hur aerosoler fungerar fortfarande är ganska liten. Temperaturförändringen beror också hur mycket aerosolutsläppen kommer att minska framöver, förklarar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola som deltar i EU-projektet.
Nyligen fick Erik Swietlicki och andra aerosolforskare vid LTH även anslag från Vetenskapsrådet och Formas med sammanlagt 20 miljoner kronor för att ytterligare kartlägga luftburna partiklars effekter på miljö och hälsa.
Varje år beräknas ca 5000 människor i Sverige och 350 000 i Europa dö i förtid till följd av höjda halter av skadliga partiklar i atmosfären. Därför görs ansträngningarna för att förbättra luftkvaliteten.
— Insatserna för att förebygga partiklarnas hälsoeffekter medför troligen att aerosolernas avkylande inverkan minskar. Problemet är att det idag finns ganska liten kunskap om hur aerosoler fungerar och vad man därför kan göra för att dämpa temperaturhöjningen. FN:s klimatpanel IPCC menar att aerosolpartiklarna för närvarande utgör den största osäkerheten när det gäller att förutsäga hur mänskliga aktiviteter påverkar jordens klimat, berättar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik.
Ett stort nyutbyggt forskningslaboratorium på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet, där flera av mätinstrumenten är världsunika, blir ett viktig redskap och en viktig mötesplats för ett 20-tal forskare från olika discipliner.
Med start i mars nästa år kommer Erik Swietlicki och hans kollegor att kontinuerligt samla data från en mätstation på Söderåsen i Skåne för att studera hur aerosoler påverkar klimatet. De kommer även att börja göra liknande mätningar i såväl Arktis och Amazonas med start i början av nästa år för att få en mer global bild. I Europa finns flera liknande mätstationer där andra forskare inom samma EU-projekt, som löper ytterligare tre år, att samla liknande uppgifter.
— För att förstå hur vi bäst ska balansera partiklarnas oönskade hälsoeffekter mot deras avkylande effekt måste vi bygga en modell som bygger på våra och andras mätresultat, berättar Erik Swietlicki. Denna förfinade modell kan sedan användas för att bättre förstå hur olika åtgärder för att mildra både klimatförändringar och hälsoeffekter verkligen fungerar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Erik Swietlicki, professor i kärnfysik, 046-2229680, Mobil 0709-924512, Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se eller Mats Bohgard, professor, Ergonomi och aerosolteknologi, 046-2228016 Mats.Bohgard@design.lth.se
Länkar till några projekt som LTH-forskarna deltar i:
EUCAARI med målet att minska osäkerheten om aerosolernas roll i klimatförändringarna med 50 procent:: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/
Broschyr som beskriver EUCAARI: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/images/flyer_web.pdf
EUSAAR: http://www.eusaar.net/
SCARP: http://www.scarp.se/
Aerosolteknologins betydelse för en hållbar utveckling
Luften i alla miljöer innehåller svävande partiklar. Dessa aerosolpartiklar uppmärksammas alltmer både för att de kan ge allvarliga miljö- och hälsoeffekter och för att de därmed har betydelse inom olika teknikområden för att skapa en hållbar utveckling.
Partiklarna och klimatet
Jordens klimat bestäms av balansen mellan kortvågig solinstrålning och infraröd värmeutstrålning. Växthusgaserna – främst koldioxid och metan – absorberar infraröd strålning i atmosfären och gör att jordens temperatur ökar oroväckande snabbt. Insikten ökar nu om att partiklarna effektivt reflekterar kortvågig solstrålning, vilket reducerar den globala uppvärmingen. Atmosfärsvetenskapliga studier visar tydligt att fenomenet ”global dimming” påverkar värmebalansen kraftigt. Att det ökande antalet partiklar även har stor påverkan på molnens strålningsegenskaper har förvånat forskarvärlden. Osäkerheterna är dock fortfarande stora.
Partiklarna och hälsan
Partiklarna har allvarliga hälsoeffekter. Man vet inte tillräckligt mycket om sambanden för att avgöra vilka partikelegenskaper som viktigast. EUs program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de luftburna partiklarna i omgivningsmiljön årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa. (motsvarande siffra för Sverige bedöms vara 5000).
Detta har lett till att vi nu har stränga gränsvärden i EU för luftburna partiklar i utomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs för att minska utsläppen av partiklar och de gaser som bidrar till partikelbildning i atmosfären. Partiklarna är också ett stort problem i arbetsmiljön och i vanliga inomhusmiljöer. Det finns starka skäl att anta att luftburna partiklar medverkar till den ökade förekomsten av luftvägsallergier och astma. Att partiklarna påverkar besvärsförekomst är väl känt. Många teknologier har betydelse för möjligheten att uppnå god luftkvalitet.
Det är Jenny Rundberg från Avdelningen för psykiatri som gjort studierna. Utgångspunkten är en stor hälsoundersökning som gjordes 1995-2000 av kvinnor i åldrarna 50-59 år i Lund med omnejd. Ur denna har Jenny Rundberg tagit fram uppgifter om bland annat alkohol och psykisk hälsa. Här är några av resultaten:
• Tre fjärdedelar av kvinnorna drack alkohol regelbundet. De flesta drack bara lite, men en tiondel hade en riskabelt hög konsumtion. Av de nio tiondelar av kvinnorna som drack alkohol, så hade 40 procent ägnat sig åt intensivdrickande minst en gång under den senaste månaden. Somliga sa sig dricka alkohol för att känna sig mindre spända, vilket kan innebära en risk att utveckla missbruk.
• Psykiska symtom var vanliga. Över hälften av kvinnorna hade två till sex symtom som almän trötthet, nedstämdhet, svårigheter att koppla av, sömnproblem och irritation, och 22 procent hade hela sju psykiska symtom. Kvinnor med många psykiska besvär hade också ofta många fysiska besvär.
• De kvinnor som inte drack alkohol regelbundet hade sämre fysisk hälsa och social situation. De hade oftare lägre utbildning, var ensamstående och förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.
— Att dessa kvinnor drack mindre alkohol kan bero på att kvinnor som är gifta och yrkesarbetande har bättre ekonomi och fler sociala miljöer där vin och sprit förekommer, tror Jenny Rundberg.
Hon hoppas att hennes resultat ska öka medvetenheten inom vården om hur vanligt det är med psykiska symtom hos medelålders kvinnor, och att inte så få kvinnor också har en riskabelt hög alkoholkonsumtion.
Läkare bör gärna fråga efter den psykiska hälsan hos kvinnor som söker för fysiska problem. De bör också vara medvetna om att alkoholkonsumtionen kan vara hög även – eller inte minst – hos kvinnor som har en bra social och ekonomisk situation, menar hon.
Avhandlingen heter Alcohol use and mental health in middle-aged women
