Det finns fortfarande skog i Sverige som är gammal, produktiv, naturlig och oskyddad. Med ”produktiv” menas att skogen är sådan att den skulle kunna användas för skogsbruk. Med ”naturlig” menas att den sannolikt aldrig har kalhuggits och ”oskyddad” att skogen inte tillhör naturreservat eller liknande.
Den här sortens skog hyser många djur- och växtarter och finns spridd över hela landet. Men ytan krymper snabbt, enligt forskare.
Mellan 2003 och 2019 försvann nästan en fjärdedel av dessa gamla oskyddade skogar. Och med nuvarande takt på avverkningen kommer skogarna om 50 år att vara helt borta, enligt forskare från Lunds och Umeå universitet.
– Det går galet fort. Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Resultaten i studien är tydliga, säger han.
– Det är tack vare det unikt rika datamaterialet vi har i Sverige som vi kunde undersöka detta.
Bild: Ulrika Ervander
Konsekvenserna är svåra att överblicka
Konsekvenserna för den biologiska mångfalden och det svenska samhället är svåra att beräkna, menar forskarna.
– Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet försvinner snabbt möjligheten att studera dessa system för att förstå vad vi förlorar, säger Daniel Metcalfe, naturgeografiforskare vid Umeå universitet.
Ingen vet exakt var avverkningen sker
Det verkar pågå mycket kalavverkning av gammal naturskog i de flesta av världens nordliga länder, konstaterar forskarna. Men exakt var den avverkningen sker, och i vilken omfattning, är svårt att veta. Det saknas officiella kartor och naturlig skog är svår att skilja från annan skog på satellitbilder.
– Det är samma i Sverige som i Finland, Kanada, Ryssland och andra nordliga länder. Ingen håller riktigt koll på detta, säger Anders Ahlström.
Bild: Ulrika Ervander
Skog försvinner i det tysta
Som jämförelse kan de flesta typer av omställning av markanvändning i tropikerna upptäckas med hjälp av satelliter som övervakar förlusterna av naturskog.
– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare, länder, säger Anders Ahlström.
– Vi måste snabbt göra kartor av dessa skogar och utveckla strategier för att bevara dem. Annars kommer dessa skogar snart att vara borta innan vi ens hunnit utvärdera dem för klimat, biologisk mångfald och kulturella värden.
Så gjordes studien
I studien kopplade forskargruppen ihop nationella skogsinventeringsdata om skogars ålder från mer än 90 000 inventeringsytor från riksskogstaxeringen med en statlig databas som dokumenterar nästan en miljon enskilda avverkningar sedan 2003.
Av alla inventerade skogar som har kalhuggits har 19 procent skett i skogar som är så gamla att de högst sannolikt aldrig tidigare kalhuggits och därmed inte är planterade eller sådda. Detta trots att en majoritet av den produktiva skogsmarken omfattas av miljöcertifiering som prioriterar skydd av skogar med högt ekologiskt värde.
Studien bygger på analys av registerdata från drygt 1,7 miljoner män som mönstrade för värnplikt i Sverige mellan 1969 och 2005. Genomsnittsåldern vid mönstring var 18 år.
Mönstringsuppgifterna omfattade bland annat längd, vikt, blodtryck, kondition och muskelstyrka. Med stöd av data från slutenvårds- och dödsorsaksregister kunde forskarna fastställa förekomsten av förmaksflimmer senare i männens liv.
Förmaksflimmer – oregelbundna hjärtslag
Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Ibland förmår inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Graden av symtom varierar och sjukdomen kan vara kronisk eller komma i attacker. Ofta krävs sjukhusvård. Med förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och ischemisk stroke, hjärninfarkt.
Källa: Göteborgs universitet
Kraftigt ökad risk vid BMI 35 eller mer
Genomsnittsålder för diagnosen förmaksflimmer var drygt 52 år i gruppen som helhet.
Den ökade risken för framtida förmaksflimmer ökade med stigande kroppsmasseindex, BMI, vid mönstring.
För dem med svår eller sjuklig fetma vid mönstring, BMI 35 eller mer, var risken för förmaksflimmer i yngre medelålder mellan tre- och fyrfaldigt ökad. För dessa män låg snittåldern vid diagnos på drygt 43 år.
Även risk för stroke
Enligt studien var förhöjt BMI hos ungdomar alltså starkt kopplat till tidigt förmaksflimmer, med efterföljande sämre kliniska resultat. Långtidsexponering för övervikt och fetma bland individer som fått förmaksflimmer var förenat med ökad risk för död, hjärtsvikt och ischemisk stroke.
Forskaren och läkaren Demir Djekic ser screening för förmaksflimmer och mer aktiv uppföljning och behandling som möjligheter på sikt. Han tipsar också om att låta testa hjärtat vid misstänkta symptom.
– Har man varit överviktig under lång tid och känner av symptom på förmaksflimmer, som hjärtklappning, andnöd eller oregelbunden puls, kan man vända sig till sin vårdcentral och lämna ett EKG.
Demir Djekic, anknuten till forskning inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset demir.djekic@gu.se
Bland alla människor sker i sena tonåren en normal utgallring av mindre önskvärda kopplingar mellan nervcellerna, så kallade synapser.
Processen är viktig för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Men patienter med schizofreni har färre antal synapser i hjärnan jämfört med människor utan sjukdomen.
Forskare från Karolinska institutet visade för några år sedan att nedbrytningen av synapser vid schizofreni är ökad. De visade också att detta kan kopplas till en genetisk riskvariant för sjukdomen och att den påverkar ett särskilt protein, C4A.
Förhöjda nivåer av proteiner vid sjukdomen
Nu har samma forskare utvecklat en metod för att kunna mäta nivåerna av proteinet i ryggmärgsvätskan. I två patientgrupper kunde forskarna se att nivåerna var förhöjda hos patienter som nyligen fått sina första psykossymptom, och som vid en senare uppföljning utvecklat schizofreni.
– Efter att ha kontrollerat för ökat antal genetiska riskvarianter hos patienterna observerade vi fortsatt förhöjda nivåer av C4A, säger doktoranden Jessica Gracias Lekander vid KI.
Cytokiner driver på proteinet
Vid upprepade tillfällen har även två olika cytokiner, IL-1beta och IL-6, som produceras av immunförsvaret vid inflammation, visat sig vara förhöjda hos patienter med schizofreni.
Forskarna gjorde därför fler experiment som visade att de här cytokinerna stimulerar uttrycket av proteinet C4A. Patienterna med höga nivåer av proteinet hade också höga nivåer av framför allt IL-1beta.
– Det här indikerar att den mekanism vi ser i laboratoriet också är relevant i patienternas hjärnor och att inflammation förstärker effekten av den genetiska riskvarianten, säger Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska institutet.
Kan leda till effektivare behandlingar
Forskarna hoppas att fynden ska leda till mer effektiva och riktade behandlingar i det tidiga förloppet av schizofreni.
– Tillgängliga behandlingar är i nuläget inte individanpassade och fokuserar på att minska symptomen hos de patienter som redan utvecklat sjukdomen, säger Carl Sellgren Majkowitz.
Carl Sellgren Majkowitz, överläkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, carl.sellgren@ki.se
Livet på jorden delas in i tre grupper av organismer: Bakterier, arkéer och eukaryoter. Människor tillhör den sista gruppen, eukaryoterna. En teori är att vi utvecklats från arkéer som i sin tur kan ha utvecklats från bakterier.
Det är arkéer och eukaryoter
Arkéer, tidigare kallade arkebakterier, är en av de tre stora domänerna för kategorisering av alla levande organismer. Arkéer finns överallt där man kan hitta bakterier och även i några andra, mer extrema miljöer, som heta källor, saltbassänger, undervattensgejsrar, kokande syra och radioaktivt avfall. Till skillnad från bakterier består inte arkéernas cellväggar av peptidoglykan utan av pseudomurein. Arkéerna saknar oftast ett yttre cellmembran.
Eukaryoter är organismer som har en eller flera komplexa celler, i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna som avgränsas av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora. Djur, växter och svampar är eukaryoter.
Källa: Wikipedia
Nu har ett forskarlag från Umeå universitet upptäckt tydliga spår från en arké, vid namn odinarchaeota, i ett enzym som finns i cellkärnan i mänskliga celler.
Det mänskliga enzymet har en mängd olika funktioner, som energimetabolism, stabilisering av arvsmassa och programmerad celldöd.
– Upptäckten bidrar med en liten pusselbit till förståelse av hur mänskliga celler har utvecklats från mer primitiva föregångare, säger Magnus Wolf-Watz, professor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Uråldriga föregångaren har unika egenskaper
Den primitiva föregångaren odinarchaeota har en helt unik och värdefull egenskap i jämförelse med det mänskliga enzymet. Det mänskliga enzymet kan bara känna igen och använda en specifik molekyl när den katalyserar en kemisk reaktion. Men enzymet från odinarchaeota kan använda ett brett spektrum av molekyler.
– I studien upptäckte vi den molekylära mekanismen för detta breda spektrum, säger Elisabet Sauer-Eriksson, professor vid Kemiska institutionen.
Glutamin är nyckelspelare
Tricket är att enzymet från odinarchaeota använder aminosyran glutamin. Den har unika kemiska egenskaper som utnyttjas till sin fulla potential i enzymet.
– Den generella och breda igenkänningen av olika molekyler sker med en kort loopsekvens i enzymet och denna loop skulle kunna användas som en legobit vid design av nya enzymer, säger Elisabet Sauer-Eriksson.
Området enzymdesign har som mål att utveckla enzymer som kan användas inom bland annat grön kemi, exempelvis när man förädlar träråvara.
Magnus Wolf-Watz, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet magnus.wolf-watz@umu.se
Moharen är en underart till skogsharen, med det latinska namnet Lepus timidus, och finns bara i södra Skandinavien och i västra Estland. I Sverige förekommer den upp till Dalälven.
Istället för den vita vinterdräkt som är typisk för nordliga skogsharar har den en gråblå färg som ibland kan ses hos fjällrävar. Denna färgvariant är troligen en anpassning till det mindre tillförlitliga snötäcket i södra Skandinavien.
Fältharen konkurrerar ut andra harar
Moharens utbredning överlappar dock idag med den introducerade fältharen, Lepus europaeus, som dessvärre tycks konkurrera ut skogsharar där de förekommer tillsammans. Det är därmed stor risk att moharen, som är en unikt anpassad underart till skogsharen, riskerar att dö ut.
Kunskap om den genetiska grunden för vissa egenskaper är viktig för förståelsen av specifika anpassningar, som exempelvis pälsfärg. För att utreda detta har forskare kartlagt genomet, hela arvsmassan, hos tre moharar med blå vinterdräkt. De har också undersökt arvsmassan hos två nordliga skogsharar med vit vinterdräkt och två fältharar som är bruna året om.
Skiljer sig åt
Det visade sig att mohararnas arvsmassa skiljde sig markant från de nordliga skogshararnas, trots att dessa två underarter samexisterat i Sverige under tusentals år. De äldsta fynden av skogshare är 12 000 år gamla.
– Vi konstaterar att skillnaden mellan dessa två underarter av skogshare inte är begränsad till färgdräkten, utan att moharen dessutom verkar ha ett unikt ursprung med ett unikt genom. Detta tyder på att moharen invandrade till Sverige söderifrån efter den senaste istiden, medan de nordliga skogshararna troligen invandrade senare, från nordost, säger forskaren Craig Michell.
Viktig kunskap för att bevara moharen
Fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att ytterligare klargöra de två underarternas olika invandringshistoria.
– Våra helgenomsekvenser kan dessutom användas för att utforma genetiska verktyg för övervakning och förvaltning, samt användas för studier av genetisk differentiering och lokal anpassning. Förhoppningsvis kan resultaten motivera kraftfulla åtgärder för att bevara vår unika mohare, säger Carl-Gustaf Thulin från SLU, som leder projektet om moharens status och bevarande.
Carl-Gustaf Thulin, forskare vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Sveriges lantbruksuniversitet, carl-gustaf.thulin@slu.se
Jordens klimat blir allt varmare och förändringen tycks gå allt snabbare. Det påverkar redan stora delar av jordens befolkning som måste fly sina hem på grund av extrem torka, höjda havsnivåer eller återkommande störtfloder. Situationen förväntas dessutom förvärras under de kommande åren.
Enligt Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser minska om den globala temperaturhöjningen ska kunna begränsas till två grader. Men i en studie ställer sig forskare vid Linköpings universitet frågan om vi verkligen har tillräckliga mätmetoder för att uppnå målet.
– Vid en hälsokris kan samhället göra gemensam sak av att snabbt utveckla nya diagnosverktyg för att sätta in rätt behandling. Det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Nu krävs på samma sätt snabb utveckling av bättre diagnosmetoder för den monumentala kris som klimatförändringarna innebär. Vi måste kunna mäta på fler sätt för att veta att vi vidtar bästa möjliga åtgärder, säger David Bastviken som är professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.
Akuta utmaningar finns
Han har lett en studie där 13 500 vetenskapliga artiklar granskats för att kartlägga vilka metoder som används för att mäta utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Resultaten visar att det finns akuta och allvarliga utmaningar.
Mätmetoderna som används idag fungerar bra för forskning, men de är inte anpassade för att utforma och utvärdera åtgärder för utsläppsminskningar i samhället, något som krävs för att nå Parisavtalets mål.
Det saknas mätmetoder som är anpassade för övervakning av hur olika utsläpp förändras över tid och för att veta om åtgärder fungerar som tänkt. Det saknas också metoder som tar hänsyn till den viktiga mellanstora landskapsskalan, utöver småskaliga punktmätningar och mätningar som ger storskaliga medelvärden för hektar till kvadratkilometrar. Detta skapar kunskapsluckor om lokala variationer och om hur utsläpp regleras och bäst kan minskas.
Svårt att fatta beslut om insatser
På global nivå är data om hur mängden växthusgaser har förändrats över tid i atmosfären tydliga, liksom utsläpp från fossila källor. De grundläggande orsakerna till klimatförändringarna är alltså klarlagda och odiskutabla.
Men klimatkrisen innebär att vi måste känna till och kunna hantera alla typer av utsläpp – inte bara de välkända fossila utsläppen. Det finns många typer av utsläpp och kan vi inte enkelt kartlägga var och när de sker. Det är därför svårt att fatta beslut om lokala insatser som i förlängningen påverkar det globala klimatet.
– Vi behöver billiga och mer användarvänliga metoder för att kunna följa alla typer av växthusgasutsläpp på lokal nivå för att få en helhetsbild. Ska vi kunna minska utsläppen behöver vi också kunna verifiera att de åtgärder som används fungerar. Metodutveckling tar tid, samtidigt som behovet av nya typer av mätmetoder som bättre stödjer samhällets arbete med att minska utsläppen är akut, säger David Bastviken
David Bastviken, professor i miljövetenskap, Linköpings universitet, david.bastviken@liu.se
De flesta språk saknar ordförråd för doftupplevelser. Därför används ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet velat ta reda på, i det engelska språket.
De finner att det engelska ordförrådet, vad gäller lukter, främst skiljer på behagliga och obehagliga lukter samt på lukter av ätbara och icke-ätbara saker.
Luktorden kan delas in i ord som beskriver anstötliga, illaluktande, väldoftande och ”ätbara” lukter.
Kan användas av industrin
Sådan här identifikation och uppdelning av lukt-ord kan exempelvis användas inom mat- och parfymindustrin, säger Thomas Hörberg, forskare i lingvistik och psykologi vid Stockholms universitet.
– Dessa branscher behöver standardiserade vokabulärer för att beskriva och kategorisera lukter och smaker.
Nästa steg i forskningen är att undersöka luktordförrådet på svenska och sedan för andra språk.
AI hjälper till att hitta lukt-ord
Tidigare forskning om ord som beskriver lukter har varit begränsad till på förhand utvalda ord. Försökspersoner har sedan fått göra bedömningar av hur väl dessa ord beskriver på förhand utvalda lukter. Metoden som används i den här forskningsstudien baseras i stället helt på texter från internet.
– Vi identifierar luktord automatiskt genom att undersöka vilka ord som människor oftast faktiskt använder sig av för att beskriva lukter i text. Vi kartlägger sedan ordens betydelser vad gäller luktintryck med hjälp av en AI-metod och behöver därför inte vara beroende av bedömningar från faktiska försökspersoner, säger Thomas Hörberg.
Thomas Hörberg, docent i lingvistik och knuten till Sensory Cognitive Interaction Lab vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet thomas.hoerberg@psychology.su.se
– Efter coronavirusets utbrott var adekvat information av yttersta vikt. Allmänheten använde webben i stor utsträckning för att läsa information om pandemin och sjukdomen, vilket placerade ett stort ansvar på dem att förhålla sig källkritiskt, säger Susanne Georgsson, professor och rektor vid Röda Korsets Högskola.
Susanne Georgsson och kollegor har gjort en systematisk genomgång av forskning om den coronainformation som fanns på webben under det första året av pandemin.
De granskade studierna har tittat på läsbarheten, innehållet och kvaliteten på informationen om det nya viruset. Totalt undersökte studierna 2 654 webbsidor eller videor.
Låg kvalitet på webbsidor
Majoriteten av studierna rapporterade otillräckligt innehåll och låg kvalitet på pandemiinformationen, konstaterar forskarna. Läsbarheten var generellt mycket lägre än den rekommenderade nivån.
– Det fanns också stora variationer i kvaliteten, där de flesta webbsidor klassificerades som dålig eller måttlig kvalitet, säger Tommy Carlsson, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola.
Fyra studier angav också att det fanns webbsidor med felaktiga påståenden.
– Resultatet av vår studie illustrerar att otillräcklig och inadekvat information om covid-19 var ett problem i många delar av världen under början av pandemin, säger Tommy Carlsson.
Insatser behövs
Att människor fick bra och korrekt information var sannolikt särskilt viktigt i början av pandemin, eftersom det för många innebar en ny och okänd situation, menar forskarna. De önskar att framtida forskning tar itu med de kvalitetsbrister som forskningen belyser.
– Det behövs tydliga insatser som syftar till att förbättra kvaliteten på informationen som finns tillgänglig på webben. Vi behöver dra lärdom av hur det var under början av pandemin så att vi förbättrar och utvecklar adekvata, lämpliga sätt att förmedla hälsorelaterad information i framtiden, säger Tommy Carlsson.
Tommy Carlsson, docent, barnmorska, specialistsjuksköterska inom intensivvård, hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola tommy.carlsson@rkh.se
Idén med klimatkompensation är att den som orsakar utsläpp betalar för att motsvarande mängd utsläpp ska minska på annat håll. I samband med en flygresa kan man till exempel köpa utsläppsrätter eller lägga pengar på plantering av skog.
Men frågan är om valet att klimatkompensera bara styrs av mängden utsläpp, alltså ren matematik, eller om det kan finnas andra skäl.
Moralisk och omoralisk resa
Forskare på Högskolan i Gävle har i två experiment undersökt psykologiska mekanismer och motiv bakom klimatkompensation.
I det första experimentet fick 500 försökspersoner ta ställning till hur många träd som behövs för att kompensera för en flygresa. För hälften av deltagarna beskrevs att syftet med resan var att skicka flyktingbarn till en krigszon. För den andra hälften beskrevs syftet som det motsatta – att rädda flyktingbarnen ur en krigszon.
Utsläppsmängden för de tänkta resorna var densamma.
Omoralisk resa ger mer klimatkompensation
Det visade sig att de som tog ställning till resan med det omoraliska syftet, det vill säga att transportera barn till ett krigsområde, tyckte att kompensationen då behövde vara större än när syftet med resan var gott.
I det andra experimentet vägdes även deltagarnas kunskap om klimat och utsläpp in. Forskarna la även till ett neutralt res-syfte, utöver det moraliska och det omoraliska.
Syftet med resan påverkade fortfarande deltagarnas uppfattning om behovet av klimatkompensation – det gällde även de deltagare som hade goda kunskaper om koldioxidutsläpp.
Det visade sig också att neutralt eller gott syfte med resan inte skilde sig åt särskilt mycket vad gäller den mängd klimatkompensation som behövdes enligt försökspersonerna.
Men, precis som i det första experimentet, stack omoraliska resor ut som det som enligt deltagarna behövde mest klimatkompensation.
Borde vara ren matematik
– Det här visar att medlidande avgör när och hur mycket vi klimatkompenserar, trots att det egentligen borde vara ren matematik hur mycket och om vi ska kompensera för en viss resa, säger Patrik Sörqvist, professor i psykologi vid Högskolan i Gävle.
Studien, menar forskarna, stärker en tes från tidigare forskning, nämligen att människor strävar efter balans på ett moraliskt konto. Det här sättet att tänka verkar inte bara gälla balans i eget beteende, utan också balans i saker som ligger utanför oss själva.
– Ett moraliskt beteende som att donera panten till välgörenhet i affären följs ofta av ett mindre moraliskt beteende, som att inte välja ekologiska varor när man handlar efter att ha pantat burkarna. Samma tankefel verkar ha betydelse för klimatkompensation: Människor blandar in saker som inte har med utsläppsmängden att göra, säger Patrik Sörqvist.
IBD, se faktaruta nedan, har tidigare kunnat kopplas till negativa födelseutfall. Till exempel har samband synts mellan IBD och för tidig födsel, främst hos kvinnor med tecken på aktiv sjukdom.
De som inte har en uppenbar sjukdomsaktivitet har ofta en mikroskopisk inflammation i tarmens slemhinna. Men det har hittills inte varit känt huruvida sådan mikroskopisk inflammation kan kopplas till risker vid graviditet.
IBD, tarmsjukdom som går i skov
IBD omfattar ulcerös kolit och Crohns sjukdom och karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Det är oklart exakt vad som orsakar sjukdomen, men både arv och miljö är av betydelse.
Till skillnad från IBS, irritabel tarm, medför IBD synliga skador i tarmens slemhinna. Sjukdomarna debuterar oftast i åldern 15-30 år och förekomsten i befolkningen är cirka 0,5 procent.
IBD kännetecknas av att symtomen går i skov, ibland med längre perioder av låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Enligt studier utvecklar cirka 20 procent av patienterna med Crohns sjukdom kronisk kontinuerlig sjukdomsaktivitet, för ulcerös kolit är siffran betydligt lägre.
Men nu visar en studie att även mikroskopisk inflammation, framför allt vid ulcerös kolit, har ett samband med att föda för tidigt, före 37 fullgångna graviditetsveckor.
Av barn till kvinnor med mikroskopisk IBD-inflammation var 9,6 procent för tidigt födda, jämfört med 6,5 procent av barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna.
Det motsvarar en relativ riskökning på 46 procent. Mikroskopisk inflammation var inte tydligt kopplat till andra negativa födelseutfall, som tillväxthämning.
Resultaten bygger på registerdata om kvinnor i Sverige diagnosticerade med IBD. I studien ingick 1 223 barn till kvinnor med mikroskopisk inflammation i tarmen och 630 barn till kvinnor med IBD men med mikroskopiskt läkt tarmslemhinna. Till detta länkades uppgifter från flertalet nationella hälsoregister.
Kan få betydelse för födande
– Våra resultat antyder att IBD-behandling med mål att nå inte enbart symtomfrihet utan även mikroskopisk utläkning kan minska riskerna för att föda för tidigt, säger Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
– Om våra resultat står sig i framtida studier kan de därför ligga till grund för rekommendationer att bekräfta mikroskopisk utläkning före graviditet, för att minska risken för att föda för tidigt.
Även en ganska måttligt ökad risk för tidig födsel är viktig att uppmärksamma, menar Karl Mårild. Detta eftersom för tidig födsel kan påverka barns hälsa både korsiktigt och långsiktigt.
– För tidig födsel är även i Sverige en av de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem års ålder, det gäller framför allt extremt tidigt födda barn, säger Karl Mårild.
Karl Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på mag-, tarm- och levermottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg karl.marild@gu.se
Ett av målen med utvecklingen av förnybara träkompositer är att göra det starkt nog att ersätta fossilbaserade material som används till inredning i till exempel badrumsskåp, dörrar och bänkskivor. Forskare vid KTH utvecklar nu ett alternativt material som kan återvinnas.
– Nedbrytbarhet möjliggör cirkularitet. Genom att bryta ned plasten kan fibrerna återvinnas och de kemiska komponenterna från plasten återanvändas, säger Peter Olsén, forskare vid Kungliga tekniska högskolan.
Utmaningar med material
Högt fiberinnehåll är nyckeln till styrkan hos material som glasfiber, men det är svårt att leverera en nedbrytbar träkomposit utan värmeskador från processer som smältblandning.
Peter Olsén och hans forskarkollegor på KTH har hittat ett sätt att leverera både högt fiberinnehåll och nedbrytbarhet.
– Ingen har kunnat göra en nedbrytbar plast med så hög fiberhalt tidigare, samtidigt som fibrerna har god spridning i materialet och låg fiberskada. Detta möjliggör att materialegenskaperna förbättras dramatiskt jämfört med tidigare försök, säger Peter Olsén.
Ofarlig nedbrytning av produkterna
För att uppnå högre fiberinnehåll kombinerar forskarna polymerkemi med processteknik som liknar den som används för kolfiberkompositer. Allt bygger på billiga och tillgängliga råvaror. Nedbrytningsprodukterna är också ofarliga för miljön och kan återanvändas. Detta möjliggör vad Peter Olsén kallar ”ett helcirkulärt produktkoncept”.
– Materialet kan faktiskt rädda träd. Det uppmanar till återvinning av träfibrer för att möjliggöra omformning av materialet, säger Peter Olsén.
Enligt forskarna måste dock formeln optimeras för att kunna gå vidare till kommersialisering.
Det investeras stort i det som kallas foodtech, det vill säga nya tekniker för odling, förädling och distribution av mat.
Lösningarna påstås ofta vara miljösmarta och hållbara, men mycket få av dem har utvärderats vetenskapligt utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv, visar en ny studie.
– Ny teknik inom matsystemet omges ofta av en hållbarhetsgloria och många av dem har som ambition att reducera avtrycket på klimatet. Men de ignorerar i regel andra aspekter av hållbarhet, säger Anne Charlotte Bunge, forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
I en studie jämför hon och forskarkollegor den vetenskapliga grunden för hållbarhetslöftena gällande fyra matinnovationer: Växtbaserade substitut till animaliska produkter, vertikal odling, hemleveranser av mat samt blockkedjetekniken.
Alla fyra är populära bland investerare i Norden och presenteras ofta som hållbara lösningar på utmaningar inom matsystemet.
Växtbaserade substitut – mycket forskning saknas
Växtbaserade substitut, till att börja med, har enligt studien lägre miljöpåverkan än animaliska produkter, generellt. Men – hälsoeffekterna av att konsumera dessa produkter under en längre tid har ännu inte studerats. Och socioekonomiska faktorer, som prissättningen, diskuteras också sällan.
– Växtbaserade alternativ kostar mer än konventionella animaliska produkter. Det kan framstå som att en växtbaserad kost är dyrare och en sorts lyx, vilket i sin tur kan leda till sociala orättvisor, säger Anne Charlotte Bunge.
Vertikal odling är energikrävande
Vad gäller vertikal odling och hållbarhet är resultaten blandade. Att odla på höjden kräver mindre yta och vatten jämfört med att odla på traditionellt vis utomhus, eller i växthus.
Däremot behövs ofta mer energi. Växthusgasutsläppen är i regel också högre än vid utomhusodlingar. Andra hållbarhetsaspekter av vertikal odling har bara undersökts i mycket begränsad omfattning.
– Vi kan se att det finns en tydlig kunskapslucka vad gäller de socioekonomiska effekterna av att skala upp vertikal odling, säger Anne Charlotte Bunge.
Hemkörd mat är sämre ur hållbarhetsvinkel
Att få hemleverans av mat är i de flesta fall sämre ur hållbarhetssynpunkt än att handla mat i butiken. Det enda undantaget är om matleveransen ersätter en konsuments bilresa till affären.
Och att få lagad mat hemkörd har inga hållbarhetsfördelar alls, enligt studien.
– Forskningen visar att den som går till en restaurang och äter sin mat där kan spara 68 procent växthusgaser jämfört med den som får måltiden hemlevererad, säger Anne Charlotte Bunge.
Beträffande användning av blockkedjetekniken i livsmedelsbranschen finns ingen forskning som har visat påtagliga förbättringar, enligt studien. Det som hittills har publicerats diskuterar bara fördelar ur ett teoretiskt perspektiv.
Forskarna bakom den nya studien efterfrågar ett nytt ramverk för att bedöma nya teknikers hållbarhet.
– För att framtida investeringar ska kunna bidra till en verkligt hållbar omställning av matsystemet krävs en mer robust, kvantitativ bedömning av den ny teknikens faktiska hållbarhetseffekter, säger professor Line Gordon, chef på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Anne Charlotte Bunge, doktorand vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet annecharlotte.bunge@su.se
FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen.
– Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när det gäller utsläppsminskning och anpassning. Att man konkretiserar dessa program under årets möte är väldigt viktigt eftersom de globala utsläppen fortsätter att öka och klimateffekterna blir fler – det blir allt tydligare hur kort tid vi har på oss för att vända utvecklingen, säger Markku Rummukainen.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Institutionen för naturgeografi och ekosystemtjänster vid Lunds universitet. Bild: Kennet Ruona
FN:s klimattoppmöte – vad står COP för?
COP står för Conference Of the Parties. Parterna är de länder som har skrivit under FNs klimatkonvention (UNFCCC) som formades på Riokonferensen 1992.
Varje klimat-COP får en siffra som anger vilket toppmöte i ordningen det handlar om. COP27 är följaktligen det 27:e toppmötet om klimatet i FN.
Vilka förväntningar på mötet är rimliga att ha?
– Inget enskilt möte löser klimatfrågan. Världen går fortfarande i otakt när det gäller åtgärder för klimatet. Men en konkretisering av besluten som togs i Glasgow kan bidra till att stärka både utsläppsminskning och anpassning. Vissa framsteg har gjorts under de ”mellansamtal” som hållits under året, till exempel när det gäller skador och förluster.
Vad behöver komma på plats under COP27 för att det globala klimatsamarbetet ska komma vidare?
– Det efterlyses mer klimatfinansiering för utvecklingsländer, inklusive ersättning för det som kallas klimatrelaterade skador och förluster. Det är också viktigt att den så kallade *globala översynen kommer längre under mötet, den ska jämföra den samlade effekten av länders nationella klimatplaner med Parisavtalets globala mål – hur mycket skiljer det sig mellan de förra och de senare? Facit på var vi står gällande ambitionsnivå i utsläppsminskningar ska sedan vara en grund till uppdaterade nationella klimatplaner.
Vad är den globala översynen?
Den globala översynen utvärderar alla länders gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. I stort sett alla världens länder (191) har ju förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Det är meningen att ländernas åtagande ska skärpas successivt och stäms av globalt var femte år genom den globala översynen.
Vad är Parisavtalet?
Parisavtalet är en internationell överenskommelse som slöts under FN:s klimatkonferens 2015 i Paris (COP21) och som började gälla året därpå. Genom avtalet, som ses som en historisk milstolpe i det globala klimatarbetet, förbinder sig de 191 undertecknande länderna att arbeta för att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader, med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet, som består av 29 artiklar, berör också frågor som klimatanpassning, klimatfinansiering, tekniköverföring, skador, förluster, med mera.
Rening av avloppsvatten är en nödvändig funktion i ett modernt samhälle. I reningsverket görs viktiga delar av arbetet av miljarder bakterier. Genom biologiska processer sker en stegvis rening i en process som kallas aktivt slam.
Det gör att avloppsvattnet så småningom kan släppas ut i hav eller vattendrag.
Bakterierna smittas ständigt av virus
– Bakteriesamhällena är konstant utsatta för virus som infekterar dem. Vi ställde oss frågan om reningsprocessen periodvis kan vara mer utsatt för infektioner och vad som händer då, säger Oskar Modin, biträdande professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.
Så här gjorde forskarna för att undersöka saken:
Oskar Modin och hans forskarkollegor mätte mängden viruspartiklar i det renade avloppsvattnet från fyra olika avloppsreningsverk i Sverige. I Lund, Malmö, Kalmar och Göteborg. Virusmängden jämfördes sedan med hur mycket organiskt kol som fanns i det vatten som släpptes ut från reningsverken.
Organiskt kol bryts lätt ned i naturen vilket orsakar ökad syreförbrukning i det vatten det släpps ut i. Ett virusinfekterat reningsverk ökar den här effekten. Anledningen är dels att virus själva består av organiskt kol. Men också för att virusangreppet på bakterierna skadar bakteriernas celler vilket leder till att ännu mer kol släpps ut i vattnet.
Mer virus, mer organiskt kol
– När vi mätte viruspartiklar i vattnet hittade vi ett samband mellan virus och organiskt kol – när det var mer virus var det också mer organiskt kol i det utgående vattnet, säger Oskar Modin.
Utsläpp av organiskt kol får konsekvenser för vattenlevande organismer i det marina ekosystem där utsläppet sker. Därför råder stränga krav på mängden kol i det renade avloppsvattnet. En ökad mängd organiskt kol bidrar också till ökad energi- och materialanvändning i reningsverk.
I delar av världen används resurskrävande processer för desinfektion och avskiljning av läkemedelsrester, och sådana processer blir också mindre effektiva när halten av organiskt kol ökar i avloppsvattnet.
Ingen risk att människor infekteras
Virus är beroende av en värd för att kunna föröka sig. Eftersom det finns en så stor mängd bakterier i avloppsreningsverk, vilka kan fungera som värdar för virus, kommer mängden virus att snabbt öka om bakteriefloran infekteras. Men någon risk för att dessa virus ska smitta människor är det inte tal om.
– Virus är ofta specialiserade på en viss art, vilket innebär att människor och bakterier inte kan smittas av samma virus. Ett möjligt sätt att påverka virusmängden i reningsverk skulle kunna handla om att justera styrningen av reningsverket. Vi såg skillnader mellan reningsverken i studien. Vi tror att de kan hänga ihop med hur de biologiska reningsprocesserna är utformade eller styrda, säger Oskar Modin.
Oskar Modin, biträdande professor, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola, oskar.modin@chalmers.se
Stigande temperaturer i världen innebär ett växande hot mot människors hälsa. I samband med FN:s klimatkonferens i Egypten har forskare vid Göteborgs universitet gått igenom olika scenarier och hälsoeffekter av extremvärme. Rapporten har bland annat utgått från vetenskapliga studier under de senaste 18 åren.
– Det mest påfallande i materialet är omfattningen av problemen, att extrem hetta drabbar så många. Och det är allt fler områden i världen som riskerar att bli sådana att man inte kan bo och arbeta där, säger hon professor Anna-Carin Olin vid Göteborgs universitet.
Barn känsliga för värmestress
I rapporten beskrivs det som kallas värmestress. Den uppstår när kroppen inte kan reglera hög värme, något som leder till att hjärta och cirkulationssystem påverkas. I kombination med arbete utomhus, sjukdom eller hög ålder ökar riskerna för exempelvis lågt blodtryck och värmerelaterad huvudvärk. I svårare fall kan även värmeslag och dödsfall inträffa.
Barnens utsatthet lyfts också fram. Små barn har liten kroppsvolym i förhållande till den yta som exponeras för värme. Det gör att de blir extra känsliga för värmestress och uttorkning.
Svårt att hitta kyla i stora städer
Överbefolkade storstadsmiljöer i riktigt varma länder, där dagsvärmen absorberas i gator och byggnader, lagras och sedan frigörs långsamt nattetid, innebär en svår levnadsmiljö för barn. Fenomenet kallas urbana värmeöar och ger inte utrymme för återhämtning från hettan.
– Det här är särskild svårt i utvecklingsländer, det förekommer ofta i fattigare områden i stora städer utan möjligheter att kyla ner sig. I de här områdena där det inte går att skydda sig utgör barnen en särskilt sårbar grupp, säger Anna-Carin Olin.
Problem också i Sverige
De befolkningar som kommer att påverkas mest av stigande temperaturer finns i redan varma regioner i världen, där även små temperaturförändringar kommer att ha en allvarlig påverkan på hälsan.
I Europa väntas ökningen av dödsfall kopplat till värme vägas upp av minskad köldrelaterad dödlighet, men inte på längre sikt.
– Vi ska inte glömma bort att vi också är utsatta. Det gäller inte minst äldre personer som bor själva eller på äldreboenden. Där har vi inte alltid beredskap för att skydda folk från höga temperaturer, Anna-Carin Olin.
Mer om rapporten
Rapporten beskriver de mest utsatta befolkningarna i världen, regioner där extremvärme råder och olika framtidsscenarier för global uppvärmning. Underlaget är hämtat från rapporter och vetenskapliga publiceringar från åren 2004-2022, med tyngdpunkt på de senaste åren.
Anna-Carin Olin, professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, anna-carin.olin@amm.gu.se
Om man tar stort ansvar för att vårda en gammal förälder, hur påverkar det sådant som psykiskt mående och närvaro på jobbet? Det är ämnet för en avhandling vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar. Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk, vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet, säger avhandlingens författare Elisa Labbas.
Obetalt arbete hemma, frånvaro på jobbet
Hon har studerat ett antal europeiska länders mönster vad gäller sådant som lönearbete, obetalt omsorgsarbete och livskvalitet. Länderna skiljer sig sinsemellan: i Norden sköts stor del av omsorgsarbetet av det offentliga och i södra och östra Europa sker mer av samma arbete i hemmet. Detta obetalda arbete utförs ofta av kvinnor – som många gånger samtidigt har ett lönearbete.
Detta är omsorgsansvar
”Omsorgsansvar” definieras i avhandlingen som regelbunden hjälp till en egen förälder med personlig omvårdnad som påklädning, hjälp med bad eller dusch och hjälp med måltider och toalettbesök. Det omfattar även hjälp med pappersarbete samt praktiskt hushållsarbete, som att handla, städa, sköta trädgård eller ordna med transporter. Hjälpen kan ha skett varje dag eller mindre ofta, men med regelbundenhet.
I hela Europa är omsorg för föräldrar kopplad till en ökad risk för sjukfrånvaro, visar avhandlingen.
Risken för sjukfrånvaro är högre i länder där många får hemtjänst. Det skulle kunna tyda på att hemtjänsten inte räcker fullt ut och familjemedlemmar måste ta ett större ansvar än förväntat, enligt Elisa Labbas.
Inga bevis syns dock för att många skulle minska sin arbetstid, eller sluta jobba, på grund av omsorgsansvar för en förälder.
Risken för depression ökar
Dessutom finns en koppling mellan obetalt omsorgsarbete och eget mående. Kvinnor i södra Europa som tar ett stort vårdansvar uppvisar de dystraste siffrorna vad gäller livskvalitet och risk för depression.
Även i Norden syns sambandet, om än inte lika starkt. De män och kvinnor i Norden som tar ett stort ansvar för en äldre förälder upplever också en sämre livskvalitet och har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte tar ett sådant ansvar.
Anhöriga behöver mer stöd
Resultaten tyder på att det är vanligt att uppleva svårigheter med att kombinera arbete och omsorg. De visar också att de nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv, menar Elisa Labbas.
Hon vill betona vikten av att politiker – som uttryckligen vill att människor ska kunna jobba längre och vara friska – beaktar och ger stöd till familjemedlemmar som tar hand om äldre och kanske sjuka släktingar. När stora reformer görs måste man också beakta den offentliga äldreomsorgens betydelse för anhöriga i arbetsför ålder.
