Målet med studierna har varit att klarlägga vilka signalmolekyler som är inblandade i programmeringen av de celler som bidrar till att hjärnbarken och basala ganglierna bildas, samt att de celler som skall ge upphov till linsen och luktsinnescellerna bildas och separeras från varandra.
Storhjärnan (telencephalon) är den största och mest utvecklade delen av hjärnan. Den kan delas in i hjärnbarken (cortex) och de basala ganglierna. Hjärnbarken hos människor är associerad med avancerade funktioner såsom minneshantering och förmågan att bearbeta sensoriska intryck. Basala ganglierna är viktiga framför allt för att kontrollerar rörelser. Luktsinnescellerna i näsan och linsen i ögat kommer från två embroynala strukturer, luktplakoden och linsplakoden. Dessa bildas tidigt under embryonaltiden.
Avhandlingen visar vilka signalmolekyler som styr bildandet av de olika regionerna i storhjärnan under den embryonala utvecklingen. I avhandlingen beskrivs samspelet mellan dessa olika signaler och vid vilka tidpunker de är nödvändiga för bildandet av hjärnbarken och basala ganglierna.
My Sjödal har visat att samma signalmolekyl, proteinet BMP, styr bildandet av både luktsinnes- och linscellerna. Celler som utsätts för signalen under kort tid blir luktsinnesceller medan celler som exponeras för BMP under en lång tid blir linsceller. Upptäckten att skillnad i exponeringstid för samma signal styr bildandet av två fundamentalt olika sensoriska organ, har stor principiell betydelse för förståelsen av hur olika organ bildas under fostertiden.
My Sjödal har växt upp i Sollefteå men studerat biomedicin vid Umeå universitet, där hon sedan fortsatte sina forskarstudier. En högupplöst porträttbild i färg av henne finns att ladda ned från http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Fredagen den 5 oktober försvarar My Sjödal, Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Specification of the lens and olfactory placodes and dorsoventral patterning of the telencephalon. Svensk titel: Specificering av lins- och luktplakoderna samt dorsoventral regionalisering av telencephalon.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal Major Groove, By 6L. Fakultetsopponent är Dr Juha Partanen, Institute of Biotechnology, University of Helsinki, Finland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta My Sjödal på e-post my.sjodal@ucmm.umu.se eller telefon 090-785 44 22.
Skolan ska enligt styrdokumenten förbereda alla ungdomar för ett aktivt samhällsliv. Förutom grundläggande kunskaper om samhället och dess styrning ska skolan främja elevdemokrati och stärka elevers självförtroende.
– Men det räcker inte för att göra alla ungdomar aktiva när det gäller samhällsengagemang, säger Tiina Ekman och poängterar att barn från tidig ålder socialiseras enligt olika normer i sin uppväxtmiljö.
Bland elever i gymnasieskolans olika program bildas helt olika förhållningssätt till aktivt medborgarskap. I ”Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola” undersöks 18-åriga gymnasisters inställning till aktivt medborgarskap. Utifrån analysen tecknas en bild av ungdomars demokratiska kompetens, som avslöjar stora skillnader mellan elever med olika utbildningsvägar i gymnasiet.
– Elever på det naturvetenskapliga programmet har bäst kunskaper om samhället och demokratin. De har ett brett intresse för politik, vilket återspeglas i medievanor och attityder till framtida politiskt deltagande, säger Tiina Ekman.
Bland naturvetarna svarar 94 procent att de kommer att rösta i framtida val, 49 procent att de kommer att delta i fredliga demonstrationer och 14 procent är positivt inställda till partimedlemskap.
– Elever i yrkesinriktade program med mest pojkar (bygg-, el-, energi-, fordons- och industriprogrammen) har de lägsta demokratikunskaperna kombinerat med ett lågt politiskt intresse och lågt tilltro till politiker, säger Tiina Ekman. Endast 49 procent svarar att de kommer att rösta, medan hela 19 procent svarar att de kommer att delta i någon protestaktion, till exempel att blockera trafiken.
– En viktig förklaring till de stora skillnaderna i attityder till politiskt deltagande är individens demokratikunskaper, säger Tiina Ekman.
Men resultaten visar även att politiskt självförtroende är en viktig förklaring till de omfattande skillnaderna i unga kvinnors och mäns syn på sin medborgarroll. Unga kvinnor, framför allt på de yrkesinriktade programmen, har en mycket låg tilltro på sin egen politiska kompetens.
I kombination med låga demokratikunskaper leder detta till en passiv medborgarroll, med ett intressant undantag. Intresset för socialt frivilligarbete är högst bland elever på barn- och fritids- samt omvårdnadsprogrammet.
– Elevinflytande stärker i viss mån ungdomars politiska självförtroende, men huvudresultatet är att skolans viktigaste bidrag är att förmedla kunskaper i en positiv klassrumsmiljö. Dessvärre är det mycket ojämlikt fördelat bland dagens gymnasieelever, säger Tiina Ekman.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 oktober 2007, kl. 13.15, Sal X Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Tiina Ekman, tel 0300-184 62 (bost.), 0709-543 742 (mob.),e-post: tiina.ekman@pol.gu.se
Det är fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU som har beställt denna utredning om vilka behov av forskning som finns i ett svenskt perspektiv. Förutom klimatförändringarna är det ytterligare två områden som ingår: globaliseringen och förändringar i naturresurstillgångar.
– Om inte klimatet är ett samtalsämne vid middagsbordet så är det energifrågan, inledde Kristina Glimelius, dekan för fakulteten. Och det svenska jordbruket finns inte på en isolerad ö utan är beroende av utvecklingen i världen. Jordbruksforskningens inriktning är en angelägen fråga för såväl kommande generationer och som vår fakultet. Jag ser med spänning fram emot dagens presentationer och diskussion vad gäller det forskningsbehov vi har att tackla.
De beräknade klimatförändringarna bedöms av SLU-forskarna i hög grad gynna svenskt jordbruks växtproduktion och öka dess konkurrenskraft. Högre skördar förväntas, men till priset av ökade insatser i form av växtskydd, gödsling och bevattning av vissa grödor.
Det är också troligt att jordbrukets miljöbelastning per hektar ökar. Behovet att integrera produktions- och miljömål kommer troligen att öka, och därmed också behovet av forskning för att minska insatserna per producerad enhet.
Trots ökad konkurrenskraft tror forskarna att den svenska åkerarealen för mat och foderproduktion kan komma att minska i framtiden beroende på den internationella utvecklingen. Förutsägelserna är dock mycket osäkra och pekar på stort kunskapsbehov om möjliga utvecklingar av t.ex. åkermarkens produktionspotential.
Håkan Fogelfors vid institutionen för växtproduktionsekologi har varit drivande i arbetet.
– I Sverige har vi höga krav på att i produktionen värna om odlingsmiljön och djurens välbefinnande kopplat till frågor som biologisk mångfald, öppet landskap, rent vatten osv., och detta vill vi naturligtvis även i fortsättningen, framhöll Håkan Fogelfors. Det kräver forskning kring konsumtionsmönster och livsstilsfrågor, integrerade produktionssystem för livsmedel, foder, husdjur och bioenergi. Modeller för att kunna göra resurs- och konsekvensanalyser blir därmed en central fråga.
– Det är också mycket viktigt att vi får en ordentlig satsning på nationell växtförädling, så att vi kan få fram sorter som är speciellt anpassade till våra speciella förutsättningar, inte minst ljuset, på våra breddgrader, avslutade Håkan Fogelfors.
Läs mer
Framtidsanalys av svenskt jordbruk – FANAN, inklusive seminarieprogram och inom kort powerpoint-presentationer från seminariets föreläsningar, http://www2.vpe.slu.se/fanan_vpe_slu/fanan.html
Framtidsanalys av jordbruket, http://www.slu.se/?id=551&puff=153
Solros ny oljeväxt i ändrat klimat, http://www.slu.se/?id=551&puff=118
KONTAKTPERSONER
Dekanus Kristina Glimelius, 018-67 32 38, Kristina.Glimelius@vbsg.slu.se, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap
Projektledare
Håkan Fogelfors, 018-67 14 00, Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
Tvärvetenskaplig grupp
Maria Wivstad (utredningssekreterare), 018- 67 14 09, Maria.Wivstad@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
Jan Bertilsson, Jan.Bertilsson@huv.slu.se, 018-67 16 45, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU
Christer Jansson, Christer.Jansson@vbsg.slu.se, 018-67 30 53, institutionen för växtbiologi och skogsteknik, SLU
Tomas Pärt, 018-67 27 04, Tomas.Part@ekol.slu.se, institutionen för ekologi, SLU
Theo Verwijst, 018-67 25 50, Theo.Verwijst@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
Globalisering
Fredrik Holstein (utredningssekreterare), 018-67 17 54, Fredrik.Holstein@ekon.slu.se, institutionen för ekonomi, SLU
Naturresurstillgång
Susanne Johansson (utredningssekreterare), 018-67 14 08, Susanne.Johansson@cul.slu.se, Centrum för uthålligt lantbruk, SLU
Klimatförändring
Henrik Eckersten (utredningssekreterare), 018-67 32 59, Henrik.Eckersten@vpe.slu.se, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
– Som forskare definierar vi inte frågorna utan vi vill delta i processerna och finnas till hands när praktikerna är klara över vad de vill veta mer om för att kunna utveckla sin verksamhet, säger Karin Rönnerman, docent i pedagogik och ordförande i Aktionsforskningskollegiet vid Institutionen för pedagogik och didaktik.
Konferensen är den tredje årliga aktionsforskningskonferensen, som alternerar mellan Sverige och Norge.
– I Norden har vi lagt upp aktionsforskningen så att vi som forskare handleder lärarna i deras utvecklingsarbete. På det sättet blir kontakten naturlig mellan praktikerna och akademin, med de teorier, de metoder och den analys som vi kan bidra med.
Det upplägget vilar på övertygelsen att det grundläggande för att praktiken ska kunna utvecklas är förmågan att kunna samla in information systematiskt och att sedan kunna analysera den.
– Lärare är bra på att planera och genomföra saker. Att stanna upp och ta reda på vad det ledde till är svårare och tar tid, säger Karin Rönnerman.
Gehöret och intresset för aktionsforskningshjälp ute på förskolor och skolor är mycket stort.
– Hittills har vi kunnat möta efterfrågan från kommunerna. Men mycket har också kanaliserats till den ettåriga kursen ”Kvalitetsarbete genom aktionsforskning” där vi handleder grupper av lärare, säger Karin Rönnerman.
Konferensen på Novotel i Göteborg inleds torsdag 4 oktober med att Karin Rönnerman håller en inledande föreläsning om”Aktionsforskningens roll i dagens utveckling av förskola och skola”. Därefter talar konferensens keynote speaker, professor Eva-Lena Dahl, på temat ”Praxisnära forskning: konflikter och möjligheter i ett FoU-perspektiv”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Rönnerman, karin.ronnerman@ped.gu.se, tel: 031-7862174, 0703-130150
Pressmeddelandet sänt av Torsten Arpi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, 031-7862161, 0768-581187
– Läkemedel som Tamiflu ska bara användas när det är medicinskt motiverat, säger Björn Olsen professor i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Högskolan i Kalmar. Att använda Tamiflu mot banala influensainfektioner hos friska personer som inte tillhör riskgrupperna kan riskera att preparatet blir uddlöst den dagen det verkligen behövs.
Forskarna har visat att oseltamivir, den aktiva substansen i läkemedlet Tamiflu, går i princip opåverkat genom våra reningsverksystem. Oseltamivir bryts inte ned i de kemiska processerna, binder inte till partiklar och påverkas dessutom inte av solljus.
– Att substansen är så svårnedbrytbar betyder att den går rakt igenom reningsverket och ut i det omgivande vattnet, säger Jerker Fick, doktor i kemi vid Umeå Universitet som lett studien.
Forskarlaget har räknat ut att halten av oseltamivir i utloppsvatten i vissa länder kan vara så stor att den potentiellt kan göra att influensavirus i naturen utvecklar resistens mot läkemedlet.
– Förskrivningen av Tamiflu är generellt sett låg i det flesta länder med vissa undantag. I Japan behandlas exempelvis en tredjedel av alla influensapatienter med Tamiflu, säger Jerker Fick.
Influensavirus finns hos olika våtmarksfåglar och är särskilt vanliga bland simänder. Dessa fåglar letar ofta föda i grunda vatten och är inte ovanliga omkring reningsverk. De virus som änder bär kan om halten oseltamivir i vattnet är tillräckligt hög börja utveckla resistens.
– Det stora hotet är om resistens blir vanligt bland influensavirus hos vilda änder, säger Björn Olsen. Dessa skulle då kunna byta gener med virus som ger sjukdom hos människa och skapa virus som är motståndskraftiga mot ett av de få strategiska läkemedel som vi har till vårt förfogande för att dämpa effekterna vid en framtida pandemi.
Forskarna anser att problemet måste tas på allvar och att försiktighetsprincipen bör råda så att inte vår framtida hälsa påverkas av oförsiktig och onödig förskrivning av läkemedel idag.
Studien publiceras av forskare vid Högskolan i Kalmar, Umeå universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala i den högt rankade tidskriften PLoS ONE.
Kontaktinformation
Jerker Fick nås på:
Tfn; 090-786 93 24
070-261 65 56
E-post; jerker.fick@chem.umu.se
Björn Olsen nås på
Tfn: 0480-44 62 25
070-238 49 44
E-post; bjorn.olsen@hik.se
Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar. Uppemot 500 miljoner människor insjuknar varje år. Malaria är spridd i världens alla tropiska områden, men de flesta fallen inträffar i Afrika.
– I Sydostasien och i andra delar av världen har parasiterna blivit resistenta mot många läkemedel. I dessa områden rekommenderas nu att ge piperakin tillsammans med andra läkemedel, men hittills har det saknats grundläggande förståelse för hur kroppen tar upp, fördelar och gör sig av med substansen, säger farmakologen Joel Tärning.
I avhandlingen studeras läkemedlets omsättning både hos råtta och hos människa. I en studie ingick nästan 100 malariapatienter i nordvästra Thailand. Farmakologiska analyser av patienternas blod visade att barn troligen omsätter läkemedlet annorlunda än vuxna.
– För att vara helt säkra på att det är så behöver vi genomföra ännu större studier, men om resultaten kan bekräftas behöver barnens dos troligen ökas, säger Joel Tärning.
Barn som inte får tillräckligt mycket av läkemedlet riskerar att inte bli friska. Låga halter av läkemedlet i kroppen under lång tid kan även öka resistensens utveckling.
Den kombinationsbehandling med piperakin som analyserades i studien visade sig vara en säker och effektiv behandling mot malaria. Substansens omsättning i kroppen blev inte annorlunda om standardbehandlingen gjordes enklare.
– Om vi kan förenkla behandlingen borde den bli mer effektiv eftersom vi tror att fler patienter då skulle följa behandlingsinstruktionerna bättre, säger Joel Tärning.
I avhandlingen presenteras även en ny bioanalytisk metod som förenklar läkemedelsbestämningen. Med den nya metoden är det inte längre nödvändigt att ta blodprov på patienterna, istället räcker det ett enkelt urinprov.
– Det minskar risken för smitta och infektioner, som annars kan vara ett problem med blodprover på landsbygden i tropikerna, säger Joel Tärning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för farmakologi
Avhandlingens titel: Piperaquine – Bioanalysis, drug metabolism and pharmacokinetics
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 oktober, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Joel Tärning, farmakolog, telefon: 031-786 32 40, 070-851 48 49, e-post: joel.tarning@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Michael Ashton, telefon: 031-786 34 12, e-post: michael.ashton@pharm.gu.se
Docent Niklas Lindegårdh, telefon: +66 23 54 60 17, e-post: niklas@tropmedres.ac
Ytvetenskap handlar om att studera ytor och de molekyler som sitter på ytorna. Johan Bergeld har studerat hur vanligt vatten beter sig på olika ytor tillsammans med molekyler som syre och kolmonoxid, och hur dessa system påverkas av att bli belysta med ljus. I sin avhandling presenterar han resultat som visar att ljus går att använda för att positivt påverka oxiderandet av kolmonoxid till koldioxid i katalysatorn.
Resultaten kan vara svåra att tillämpa direkt, men visar hur det är möjligt att försöka använda resultat från modellsystem i en mer normal miljö.
I avhandlingen presenteras även resultat som kan förklara olika fenomen i rymden. Johan Bergeld har studerat en form av vatten som är främmande för oss i vårt dagliga liv. För oss är is i kristallform den vanliga typen, men den största delen av is i universum är av en oordnad och glasliknande form som bildas ute i rymden. Isen går att återskapa i laboratoriets vakuumkammare, där förutsättningarna med låga tryck och temperaturer finns.
Genom att skjuta laserljus på isen, kunde han se att vattenmolekyler lossnade från ytan eftersom energin från ljuset överfördes till isen. Bergeld använde sig även av grafit som täcktes av kaliumatomer och en slags film av den glasliknande isen, som sedan belystes. I vanliga fall lämnar reaktionsprodukterna ytan direkt när de bildas, men täcker man allt med isfilmen fastnar molekylerna under isen och lossnar först när isen blivit tillräckligt varm för att lämna grafiten.
Resultaten visar bland annat hur ämnen kan bildas på små sotpartiklar täckta med is ute i rymden eller i vår atmosfär.
Kontaktinformation
För mer information:
Johan Bergeld
Institutionen för fysik
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 3464
Mobil: 0704-60 81 21
E-post: bergeld@fy.chalmers.se
Handledare: Docent Dinko Chakarov, tel: 031-772 3375, e-post: dinko.chakarov@fy.chalmers.se
Avhandlingen har titeln: Thermo- and Photostimulated Reactions of H2O, O2 and CO on Pt (111) C(0001) surfaces.”
Disputationen äger rum: Torsdagen den 4 oktober kl 10.00 i rum Kollektorn, ”MC2”, Chalmersområdet, Göteborg
Under tävlingen ska deltagarna klura ut översättningar från språk de aldrig har hört talas om förut – de kan ombedjas att tyda gamla skrivtecken, lista ut grammatiken i döda indianspråk och designa kodsystem. Ingen speciell språkkunskap förutom en god känsla för logik och samband behövs för att lösa problemen.
Liksom förra året kommer vinnarna, förutom bokpriser, få ett resestipendium till den internationella tävlingen. Förra årets vinnare har deltagit i den internationella olympiaden i St. Petersburg. År 2008 kommer Olympiaden att anordnas i Bulgarien. Tanken bakom LingOlympiaden är att locka fram och stimulera intresset för språk bland dagens ungdomar – oumbärlig kunskap som behövs i dagens internationella samhälle.
Evenemanget går av stapeln den 9:e Oktober, i Göteborg hålls tävlingarna på Humanisten vid Göteborgs universitet. Totalt kommer evenemanget att engagera cirka 100 deltagare i Göteborg, Lund och Stockholm.
Mer information om Lingolympiaden:
Förbundet Unga Forskare är ett nationellt ungdomsförbund som arbetar för att stimulera och stödja intresset för forskning hos ungdomar. Lingvistik kallas med ett annat namn för språkvetenskap – läran om hur och varför mänskliga språk fungerar.
Kontaktinformation
För mer information om Lingolympiaden i Göteborg kontakta:
Kenneth Wilhelmsson: 0768-810832
kennethwilhelmsson2005@hotmail.com
För att utbyta erfarenheter anordnar Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ett seminarium på temat där forskare från olika områden och länder diskuterar metoder och strategier.
Datum: 2007-10-10 klockan 10.00-16.00
Plats: Celciussalen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm
Vid seminariet medverkar:
Professor Tom Schuller som är chef för Centre for Educational Research and Innovation (CERI) vid OECD. Schuller arbetar bla med frågor kring evidensbaserad forskning.
Professor Olle Stendahl från Institutionen för molekylär och klinisk medicin vid Linköpings universitet. Utreder just nu, på regeringens uppdrag, den kliniskt inriktade medicinska forskningen.
Professor Ingrid Carlgren, rektor vid LHS. Carlgren har mångårig erfarenhet av praxisnära forskning.
Professor Gert Biesta från University of Exeter, Örebro universitet och Mälardalens högskola. Biesta har varit aktiv i den internationella debatten om evidensbaserad forskning.
Professor Bengt Molander, Trondheim NTNU (Norges Teknisk-naturvitenskapelige universitet). Molander arbetar med kunskapsteori och kunskapens användning.
Fullständigt program:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/
nyhetsarkiv/nyheter2007/seminariumkring
evidensbaseradforskning.5.1145e299115288c5a1680001200.html
Kontaktinformation
Anmälan sker per e-post till carina.lof@vr.se
För mer information kontakta katarina.pettersson.brdarski@vr.se
Livskvaliteten vid obotlig cancer blir mer komplicerad de sista veckorna i livet än tidigare under sjukdomen. Patientens livskvalitet pendlar under denna tid mellan perioder av akuta fysiska komplikationer som tillstöter när sjukdomen avancerar och perioder av vila från komplikationer. Även om den fysiska hälsan försämras är den psykologiska hälsan bättre då patienterna, trots fysisk svaghet, fortsätter att planera sitt liv och sin framtid. Faktorer som påverkar patienternas livskvalitet negativt är när cancersjukdomen blir synlig för andra människor. Att känna sig märkt av sjukdomen och inte längre kunna dölja den gör att många patienter känner sig frånstötande.
Trots detta visar studien att livskvaliteten var mer positiv än vad forskargruppen förväntat sig.
– Faktorer som förbättrade patienternas livskvalitet var stödet från anhörigvårdare, optimal symtomlindring, att bli vårdad i hemmet, upprätthållandet av ett dagligt och socialt liv samt att bli sedd som den människa man alltid varit och inte enbart som en person med cancer, säger Christina Melin-Johansson som skrivit avhandlingen.
Att leva med obotlig cancer innebär att det fysiska, psykologiska, sociala och existentiella välbefinnandet är i fokus. Därför räcker det inte att göra en utvärdering av en dimension av välbefinnande för att uttala sig om livskvaliteten. För de 76 patienter som medverkade i studien var det av betydelse för livskvaliteten att få adekvat medicinsk behandling som ledde till frihet från fysisk smärta samt från depression och oro. Det dagliga och sociala livet blev extra värdefullt eftersom det var det enda som var tämligen normalt i en tid av ständiga förändringar. Anslutning till ett palliativt hemsjukvårdteam innebar att patienterna kände sig tryggare eftersom de lättare kunde nå vårdpersonal samt att de i högre grad fick passande vård. Viktigt för det existentiella välbefinnandet var att kunna skapa mening i sitt liv trots sjukdomen genom att till exempel ha positiva minnen att tänka tillbaka på från tiden som frisk. Det är även viktigt att kunna upprätthålla ett värdigt liv samt att ha positiva strategier för att hantera livet som obotligt sjuk.
– Det finns brister i forskningen gällande livskvalitet i livets slutskede och mer forskning behövs inom framförallt den sociala och existentiella dimensionen. Med en ökad förståelse och kunskap om att livskvalitet i livets slutskede är individuell kan vårdpersonal anpassa och planera vården till den aktuella fas i sjukdomen som patienten befinner sig i, säger Christina Melin-Johansson.
När patienten är i en fas då hon eller han vilar från akuta komplikationer har vårdpersonalen en unik möjlighet att stötta patienten och anhöriga psykologiskt, socialt och existentiellt och uppmuntra till en så bra livskvalitet som möjligt. Vårdpersonal bör diskutera vilka faktorer som patienter nära döden och deras anhöriga anser som viktiga för att livskvaliteten ska bli så optimal som möjligt. Resultaten i denna studie är därför till nytta för all vårdpersonal som möter patienter med obotlig sjukdom samt för anhörigvårdare.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Patients quality of life – Living with incurable cancer in palliative homecare
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 oktober klockan 9.00, Arvid Wallgrens backe, hus 1, hörsal 2119, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information:
Christina Melin-Johansson, leg. sjuksköterska, telefon: 063-16 56 72, 070-344 87 59, e-post: titti.melin-johansson@miun.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031-786 6032, 070-676 14 60, e-post: ella.danielsson@gu.se
Biosensorer har möjlighet att följa snabba förändringar i koncentrationer av sockerarter ifall interaktionen med den biologiska molekylen i sensorn är tillräcklig snabb. Henrik Engström har studerat interaktioner som med hjälp av biosensorerna är snabbare än vad som är normalt i många andra instrument, vilket ger möjligheten att kontinuerligt följa förändringar av sockerkoncentrationen.
– Genom att designa olika biosensorer har antikroppar med förmåga att interagera och binda olika sockerarter studerats, säger Henrik Engström. Jag har fokuserat på att utveckla biosensorer som kan mäta förändringar av halten maltsocker. Maltsocker används i bryggerinäringen och övrig livsmedelsindustri. Den är den huvudsakliga sötman i havredryck.
Henrik Engström har forskat på biosensorer för koncentrationsbestämning av olika sockerarter med hjälp antikroppar och fluorescensteknik. Biosensorerna kan kontinuerligt mäta förändringar i koncentration genom att antikropparna interagerar med sockerarterna och därmed ger biosensorerna direkta mätdata. Biosensorer som baseras på antikroppar har idag möjligheten till att anpassas för invärtes bruk, till exempel för placering under huden, och tillsammans med fluorescensteknik är det möjligt att genom huden avläsa mätdata från biosensorn.
– Tillsammans med industrin har vi utvärderat en typ av antikropp som har potential för framtida blodsockeranalyser hos diabetiker, säger Henrik Engström. Idag finns det behov hos diabetiker att slippa fingerstick för att mäta blodsockret och istället följa den aktuella koncentrationen med hjälp av en sensor som inte kräver blodprover. Forskning inom detta område har möjlighet att avsevärt förbättra situationen med ökad levnadskvalité hos diabetiker.
Avhandlingen heter ”Development of Fluorescence-based Immunosensors for Continuous Carbohydrate Monitoring – Applications for Maltose and Glucose”. Disputationen äger rum fredagen den 5 oktober kl 09.00 i hörsalen N2007 på Norrgård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är professor Christopher Lowe, University of Cambridge, England.
Kontaktinformation
Henrik Engström
tel: 0480-44 62 61
mobil: 0706-433004
e-post: henrik.engstrom@hik.se
Idag uppskattas 10-15 procent av den vuxna befolkningen vara allergisk mot ett eller flera kemiska ämnen. Eftersom kontaktallergi är ett livslångt problem är det viktigt att vår dagliga exponering för allergiframkallande ämnen begränsas. Ökad kännedom om vad som gör att ett kemiskt ämne orsakar kontaktallergi ökar därmed möjligheten att förhindra att befolkningen utsätts för starka allergiframkallande ämnen, så kallade kontaktallergen.
Moa Andresen Bergström har studerat kemikalier som inte är kända för att vara allergiframkallande, men som omvandlas av hudens enzym till allergena och skadliga ämnen. Den här typen av ämnen kallas för prohapten och själva aktiveringsprocessen kallas bioaktivering. Hon visar att kemiska ämnen med specifika strukturer är prohapten, och bioaktiveras av hudens enzym.
Dessa specifika strukturer, konjugerad dien och α,β-omättad oxim, bör därför undvikas i kemikalier som används på huden. Strukturen konjugerad dien finns bland annat i doft- och smakämnen, så kallade terpener. Terpener hittar man bland annat i hudprodukten Tea Tree Oil. Strukturen α,β-omättad oxim ingår i industriellt använda kemikalier, men det finns även oximer som används som sötningsmedel för diverse produkter i bland annat Japan.
I avhandlingen presenteras även möjligheten att, genom små förändringar i ämnenas kemiska struktur, reducera eller helt ta bort förmågan att orsaka allergi hos dessa ämnen.
Det är troligt att vi dagligen exponeras för prohapten och att dessa ämnen påverkar vår hud. Trots detta är forskningen om prohapten ett område som är i hög grad outforskat. Det aktuella arbetet har bidragit till att utveckla nya metoder för studier av prohapten och kommer att ligga till grund för ytterligare studier samt hälsoriskbedömningar av ämnen som bioaktiveras i huden.
Kontaktinformation
För mer information
Moa Andresen Bergström
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 2923
Mobil: 0703-79 45 40
E-post: moa.andresen@chem.gu.se
Handledare: Ann-Therese Karlberg, tel: 031-772 4726
Disputationen äger rum: Den 5 oktober 2007 kl. 9.15 i sal KB, Kemigården 4, Göteborg
Avhandlingen har titeln: ”Bioactivation of Xenobiotics in the Skin ¿ Mechanistic Investigations and Structure-Activity Relationship Studies of Alkene and Oxime Prohaptens in Contact Allergy”
Ännu vid 1800-talets början hade endast ett mycket litet antal svenska romaner skrivits och även om romaner lästes flitigt hade genren ett dåligt anseende. Detta förändrades när romantiken i början av 1800-talet kom till Sverige, och Vilhelm Fredrik Palmblad (1788-1852) var den svenske romantiker som ägnade mest möda åt att höja romanens status. Palmblad var en av de ledande krafterna bland fosforisterna, den litterära krets i Uppsala som på 1810-talet häftigt angrep det svenska kulturetablissemanget. Påverkad av tyska författare som Goethe, Friedrich Schlegel och Novalis strävade han efter att göra romanen till en ansedd konstform.
I sin avhandling undersöker Henrik Wallheim Palmblads uppfattning av romanen med hjälp av såväl hans litteraturkritik som hans egna romaner. Enligt Palmblad står romanens rötter att finna i medeltidens riddardiktning – precis som den ska romanen vara en ”underbar berättelse” som skildrar äventyr och hjältedåd i religionens och kvinnans tjänst. Exakt vad detta innebär förändras dock under den trettiofemårsperiod som Henrik Wallheim behandlar.
– I början demonstreras hjältarnas duglighet genom yttre handlingar, men mot slutet av perioden har romanpersonernas psykologi och inre resning blivit viktigare. Den här förändringen hänger samman med det krav på individuellt tecknade personer och miljöer som Palmblad under hela perioden uppfattade som centralt, berättar Henrik Wallheim.
Förutom att avhandlingen kastar nytt ljus över den svenska romanens tidiga historia problematiserar den också bland annat uppfattningen om övergången från romantisk till realistisk roman.
Bild finns att ladda ner på adressen: http://info.uu.se/press.nsf/033418EC38533380C125736A00293572/$File/pm_romanhj%E4ltar.jpg
Bildtext till bifogad bild: Vilhelm Fredrik Palmblad, målning av Gustav Curt Stever, 1852. Målningen finns på Östgöta Nation i Uppsala. Foto: Tommy Westberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Henrik Wallheim, 018-471 61 83, 070-526 70 75, e-post: Henrik.Wallheim@littvet.uu.se
Cellerna hos människor och djur har ett högt utvecklat, dynamiskt system av membran som omger och löper genom dem. Det är tunna hinnor som består av icke vattenlösliga ämnen, lipider. De molekyler som ska förflyttas inom cellen omsluts av membran som bildar små tubliknande blåsor för transporten till respektive målplats.
EHD2 ingår i en stor familj av proteiner som kan modellera formen på cellmembran och i artikeln presenteras dess kristallstruktur, vilket tillsammans med biokemiska data gör det möjligt att förstå modelleringsmekanismen. Forskarna kan visa hur två EHD2-proteiner binder till varandra och skapar en optimal yta för att binda till krökta membran med en viss sammansättning. Därefter binds ytterligare EHD2-proteiner ihop vilket bildar en ring runt membranet och tvingar det att forma sig till en blåsa. Den energi som frigörs vid bindningen utnyttjar EHD2 till att klippa av membranblåsorna. På så sätt bildar EHD-proteiner de membranbehållare som krävs för att tillsammans med andra proteiner reglera lokaliseringen av en rad molekyler.
Arbetet utfördes delvis under Richard Lundmarks post-doctjänstgöring 2004-2006 hos Harvey McMahon vid laboratoriet MRC-LMB, Cambridge, Storbritannien, och Lundmark är tillsammans med kristallografen Oliver Daumke försteförfattare till artikeln.
En högupplöst porträttbild i färg på Richard Lundmark finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Referens: R Lundmark, O Daumke, Y Vallis, S Martens, PJG Butler, HT McMahon: Architectural and mechanistic insights into an EHD ATPase involved in membrane remodeling Nature doi:10.1038/nature06173, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Projektassistent Richard Lundmark, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 070-620 24 64, epost Richard.lundmark@medchem.umu.se
Nästa generations optiska kommunikationssystem förväntas behöva en bandbredd på ca 40 GHz per kanal och kommer att använda sig av avancerade modulations format. Chalmers snabba optiska oscilloskop är ett viktigt verktyg för att kunna bygga och utvärdera optiska kommunikationssystem eftersom dagens lösningar, både kommersiella och vetenskapligt publicerade, inte klarar detta.
Upplösningen hos dagens system för mätning av snabba optiska förlopp är begränsat av bandbredden hos elektroniken som används efter det att en optisk signal detekterats. Denna är idag ca 15 GHz om man mäter med s.k. realtidssampling d.v.s. en metod som fångar in hela signalen även om den bara uppträder en enda gång. En annan begränsning som kan uppkomma är Nyquists samplingsteorem* vilket visar att den största bandbredd en signal man studerar får ha är halva samplingsfrekvensen; t.ex. 10 GHz vid en samplingsfrekvens på 20 GSampel per sekund. Dock har denna begränsning inte gjort sig gällande vid höga bandbredder – förrän nu.
Forskarna på Chalmers har separerat problemet genom att mäta mycket snabba optiska datasignaler i två delar. Den första delen går ut på att sampla signalen med en optisk teknik som har mycket hög bandbredd och att parallellisera resultatet i fyra olika utgångar. I den andra delen detekteras dessa fyra signaler och samplas med ett kommersiellt tillgängligt samplingssystem (4 x 25 GS/s). Detta sammantaget gör att man får ett system med samplingsfrekvensen 100 GSa/s och alltså en ”Nyquist” begränsad bandbredd på 50 GHz, vilket är tre gånger större än idag. Dessutom har systemet ett minnesdjup som är lika stort som i traditionella lösningar och detta innebär att konceptet blir mycket användbart för praktiskt bruk i framtiden.
Resultaten presenterades vid konferensen European Conference on Optical Communication, i Berlin i september.
Referens:
M. Sköld, M. Westlund, H. Sunnerud, and P.A. Andrekson, ”100 GSample/s optical real-time sampling system with Nyquist-limited bandwidth,” in Proc. European Conference on Optical Communication, Berlin, Germany, September 2007, post-deadline paper PDP1.1.
* Harry Nyquist, född 1889 i Sverige. Emigrerade till USA 1907 och publicerade sitt viktiga resultat vid Bell Telephone Laboratories år 1928.
För ytterligare information kontakta:
Prof. Peter Andrekson
peter.andrekson@mc2.chalmers.se, tel: 031-772 1606
Doktorand Mats Sköld
mats.skold@chalmers.se, tel: 031- 772 1602
Dr. Mathias Westlund
mathias.westlund@mc2.chalmers.se, tel:031-772 1626
Dr. Henrik Sunnerud
henrik.sunnerud@mc2.chalmers.se, tel: 031-7721600
Projektet med att utveckla oxyfuel-förbränning pågår sedan flera år vid Avdelningen för energiteknik på Chalmers. Förbränningen ger en rökgas som huvudsakligen består av koldioxid. Detta möjliggör effektiv avskiljning av koldioxiden, som sedan kan lagras till exempel under mark. Oxyfuel-tekniken är alltså ett nytt sätt att förbränna fossila bränslen utan att bidra till utsläpp av växthusgaser.
En försöksanläggning har byggts upp på Chalmers och nu presenteras lovande resultat från experiment i denna anläggning i den första doktorsavhandlingen från gruppen. Data från mätningar i försöksanläggningen visar att koldioxidkoncentrationer mellan 94-95 procent kan uppnås under väl kontrollerade förhållanden. Anläggningen har körts mer än 1500 timmar med både gas och kol som bränsle.
Klas Andersson är författare till doktorsavhandlingen, som presenteras vid disputationen den 5 oktober 2007.
– Arbetet handlar om att skaffa grundläggande kunskaper om denna förbränningsprocess och det har vi gjort genom experiment och matematisk modellering. Den övergripande målsättningen är att få den kunskap som krävs för optimering av oxyfuel-tekniken, för att minska kostnaden för att avskilja koldioxiden, säger Klas Andersson.
Nästa steg är att metoden ska prövas i ännu större skala i den pilotanläggning Vattenfall bygger i Tyskland. Den är klar om ett år. Forskargruppen leds av professor Filip Johnsson och forskningen sker i nära samarbete med bland andra Vattenfall.
– Vi behöver en mängd tekniker och åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Koldioxidavskiljning med hjälp av oxyfuel-förbränning är ett exempel. Vår forskning har karaktäriserat oxyfuel-förbränningen och tagit fram data som är viktiga för den fortsatta utvecklingen mot en storskalig demonstration. Allt pekar på att oxyfuel-förbränning är en effektiv teknik för stora kolkraftverk, säger Filip Johnsson.
För mer information, kontakta:
Klas Andersson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031- 772 52 42, mobil: 0706 – 29 61 95
klas.andersson@me.chalmers.se
Professor Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 14 49, mobil: 0703 – 08 80 68
filip.johnsson@me.chalmers.se
Avhandlingen ”Characterization of oxy-fuel flames – their composition, temperature and radiation” presenteras vid en offentlig disputation den 5 oktober 2007.
Tid: 9.00
Plats: Sal VK, Sven Hultins gata 6, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Läs avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL, här >>
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=47455
Bild på Klas Andersson finns att ladda ned under Aktuella bilder här>>
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212
