Det statliga litteraturstödet inrättades för att stödja mångsidighet och kvalitet i den svenska bokutgivningen och kom särskilt att gynna lyriken. Aldrig förut har det getts ut lika många diktsamlingar i Sverige som under åren 1976-1995, visar Åsa Warnqvist i sin avhandling Poesifloden. Sammanlagt gavs 3848 nya lyrikböcker ut under tjugoårsperioden, och nivån var jämn med cirka 180-200 titlar per år.

– Det stora antalet titlar kan delvis förklaras med den tekniska utvecklingen men det statliga litteraturstödet spelade med största sannolikhet också en viktig roll, säger hon.

En tydlig förändring under perioden är att antalet kvinnliga poeter ökade från cirka 27 till 38 procent, men trots detta var alltså männen fortfarande i klar majoritet år 1995. De största utgivarna av lyrik under den här tiden var de tre stora förlagen Bonniers, Norstedts och Wahlström & Widstrand, men vid sidan av dessa publicerades mer än en tredjedel av alla diktsamlingarna av egenutgivare. Oberoende av vem som gav ut böckerna var upplagorna dock små och sålde generellt dåligt.

När det gäller att få uppmärksamhet exempelvis i media har de författare som ges ut på de stora förlagen däremot många fördelar. Åsa Warnqvist har studerat dagstidningarnas bevakning av diktsamlingar på olika typer av förlag och dessutom analyserat tre författarskap närmare; egenutgivaren Yngve Aldhagen, poeten och psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist samt den framgångsrike och väletablerade poeten Bruno K. Öijer. Studien visar tydligt att det finns en hierarkisk ordning mellan de olika utgivarna.

– Ju större förlag desto fler recensioner, kan man i princip säga, berättar hon.

Lyrikutgivning är inte ekonomiskt lönsam för förlagen men upplevs ändå som intressant eftersom den ger dem symboliskt kapital, menar Åsa Warnqvist.

– En bra lyrikutgivning lockar till exempel nya författare till förlaget och höjer dess anseende.

Porträtt på Åsa Warnqvist finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/90FFD2C9E5868BC0C12573A1003D118D/$File/portratt_asawarnqvist.JPG
Fotograf: Stefan Warnqvist.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Warnqvist, 018-471 29 52, e-post: asa.warnqvist@littvet.uu.se

Vätgas kan precis som elektricitet användas för att lagra, transportera och generera energi. Det går att producera vätgas ur många olika energikällor, idag sker det huvudsakligen från naturgas. En stor fördel är att det bara bildas vatten och ånga när vätgas förbränns.

Melakeselam Leul Zerihun beskriver i sin avhandling bakterien Frankia som har utvecklat två olika typer av enzymer, s.k. hydrogenas. Det ena typen medverkar när vätgas bildas och den andra när kvävegödsel produceras, vilket är en annan fördel med Frankia. Mängden vätgas som Frankia bildar är av samma storleksordning som den som påvisats av förskare i USA hos alger. Om det ska vara möjligt att optimera Frankia för vätgasproduktion behövs mer ingående molekylärbiologiska studier.

Frankia kallas för den vänliga bakterien eftersom den kan leva tillsammans med växter, t.ex. al, och göra om kvävet i luften till biologiskt gödsel baserat på kväve. Frankia kan även leva i marken och framställa kvävegödsel där. De frilevande och samlevande tillstånden är genetiskt mycket olika. Gemensamt för dem är dock att aktiviteten och mängden enzym i bakteriens membran ökar om nickel tillsätts.

Fredag den 7 december försvarar Melakeselam Leul Zerihun, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biodiversity of hydrogenases in Frankia. Svensk titel: Biodiversitet hos Frankia-bakteriens hydrogenas.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Kornel Kovacs University of Szeged, Ungern.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Melakeselam Leul Zerihun
Telefon: 090-786 52 89
E-post: Melakeselam.Leul@plantphys.umu.se

Det är allmänt vedertaget, och lätt att kontrollera, att barn uttrycker känslor. Vi vet också att uttrycken för känslor varierar för olika åldrar.

– Förändringsprocessen som sådan kallas socialisering men hur den går till i detalj vet vi inte så mycket om. Frågor som om barn lär sig att prata om känslor som till exempel ilska istället för att slåss, och vilken roll föräldrarnas feedback har för utvecklingen ingen hittills fokuserat på tillräckligt i forskningen, säger Tove Gerholm.

I sin avhandling har Tove Gerholm kartlagt hur syskongrupper med barn mellan 2 och 5 år ger uttryck för sina känslor i interaktion med varandra och med sina föräldrar. Syftet med undersökningen var att kartlägga de emotiva uttryck som barnen använder sig av, att se hur de förändras över tiden och att se vilken respons de får hos föräldrarna. Resultatet tyder på att det förutom de välkända känslouttrycken som skratt, gråt, kramar, slag etc. också finns nyanser och varianter på uttryck. Ett exempel på sådant är torrgråt, det vill säga ansiktsuttryck och läte som vid gråt fast utan tårar, som barn använder när de vill förmedla något specifikt till föräldrarna men där den känslomässiga basen som krävs för gråt verkar saknas..

– Det här är också ett exempel på att det finns minst två aspekter av känslouttryck, säger Tove Gerholm. Dels är de uttryck för inre, biologiska upplevelser, till exempel att vi skriker vid smärta och skrattar vid glädje, och dels är de kommunikativa signaler som är kulturellt anpassade, som att vi förväntas le i vissa situationer och se sorgsna ut i andra. Medan den första formen av uttryck används av barnen från första början måste många av de socialt kodade uttrycken läras in, t ex i vilka situationer man förväntas säga ”tack”, ”förlåt”, och så vidare.

De huvudsakliga läromästarna under förskoleåren är föräldrar och syskon. Studien visade att barn imiterar hela fraser, tonfall och mimik som de sett sina föräldrar använda. Det var också markant att föräldrar använder olika strategier för att påverka och inpränta i barnen vad som anses ”rätt” och ”fel”. Ett exempel var det ständigt återkommande ”det är roligare om alla är med och leker” och ”man måste dela med sig”.

Genom den här typen av uttryck förmedlar föräldrar den värdegrund som de, åtminstonde officiellt, ställer sig bakom. I takt med att barnen blir äldre förändras föräldrarnas förväntningar och krav på dem och det återspeglas också i uttrycken. Medan en 2-åring kommer undan med att kasta saker i golvet etc. blir en 4-åring tillrättavisad vid liknande beteenden.

Syskonens inverkan på utvecklingen av de emotiva uttrycken är också stor. Många av de uttryck som barnet ”lånar” från föräldrarna praktiseras sedan tillsammans med syskon. Andra uttryck verkar vara specifika för barnkonstellationer och barnen hanterar från unga år konflikter, ambivalens och lojalitet även utan föräldrarnas övervakande och ingripande.

Sammantaget ger avhandlingen en bild av socialiseringprocessen under förskoleåren, så som den ter sig i hemmet. Fokus ligger på emotiva uttryck men även allmän språklig och ickespråklig utveckling berörs och beskrivs.

Disputationen äger rum den 30 november, kl 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Opponent är professor Karin Aronsson, Tema Barn, Sverige.

Avhandlingens namn
Socialization of verbal and nonverbal emotive expressions in young children.

Kontaktinformation
För ytterligare information
Tove Gerholm, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, mobil 070-644 83 58, 08-16 29 30, e-post: tove@ling.su.se.

Motiveringen för årets vinnare lyder, ”för hans omfattande och insiktsfulla forskning om hur individers och företags internationella handel påverkas av valutaregimen”.

− Jag är lycklig och tacksam över att få Partnerprogrammets Forskarpris. Att Handelshögskolan står nära näringslivet gör att forskningen kan få en särskild relevans och praktisk anknytning. Därför är det extra glädjande att få ett pris som vuxit fram ur detta unika samarbete. Partnerföretagens stöd till forskningen vid skolan höjer inte bara kvaliteten på forskningen utan även i förlängningen kvaliteten på utbildningen. Det är Handelshögskolans styrka – studenterna undervisas av lärare som är aktiva forskare och som befinner sig i forskningens framkant. För oss forskare är det en ynnest att varje år få möta 300 otroligt duktiga och taggade studenter, säger Richard Friberg.

Partnerprogrammets Forskarpris instiftades 2003 för att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm. Priset tilldelas en ung lovande forskare som antingen är allmänt framgångsrik på sitt område eller som har producerat ett arbete som bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin.

Richard Friberg är en respekterad forskare inom såväl internationell ekonomi som strukturekonomi. Hans specialitet är att integrera centrala makroekonomiska frågor inom fältet internationell finans med mikroekonomisk analys av marknadsstruktur och kontraktsförhållanden. Friberg har gett särskilt betydande bidrag till forskningen om valutakurssvängningars effekter på företagens beteende, vilket i nästa steg hjälper oss att bättre förstå svängningar i handelsvolymer och orsakerna till rigida priser. Så sent som i oktober i år publicerades Fribergs artikel i Journal of Finance som beskriver en ny metod för att visa hur svängningar i växelkursen påverkar företags lönsamhet och konkurrenskraft.

Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram
Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram grundades 1994 och består av ett exklusivt nätverk av 119 ledande företag som årligen bidrar med drygt 32 MSEK för att stödja utvecklingen av Handelshögskolans forskning. Sedan starten 1994 har partnerföretagen sammanlagt bidragit med närmare 310 MSEK till Handelshögskolan. Partnerföretagen är idag Handelshögskolans tredje största finansiär.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Richard Friberg, docent vid HHS
Tel. 08-736 96 02
E-post: richard.friberg@hhs.se

Lars Bergman, rektor vid HHS
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se

Tine Frivik, Executive Director, Corporate and Donor Relations
Tel. 08-736 90 72
E-post: tine.frivik@hhs.se

Vid primär hyperparatyroidism (HPT), som ses hos 1-2 procent av befolkningen, leder bisköldkörteltumörer till överproduktion av parathormon och hyperkalcemi (förhöjt kalcium i blodet). Detta kan orsaka njursten och urkalkning av skelettet och många patienter beskriver symptom som trötthet, muskelsvaghet och nedstämdhet. Sjukdomen behandlas vanligen med kirurgi. Vid långvarig njursjukdom är så kallad sekundär HPT vanlig, som kan vara svår att effektivt behandla.

Forskningsgruppen i endokrin kirurgi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper har identifierat genskador associerade till sjukdomen och kartlagt hur detta kan orsaka bisköldkörteltumörer. Ett protein (beta-catenin) som normalt reglerar celltillväxt visade sig ha ackumulerats i alla undersökta primära och sekundära bisköldkörteltumörer.

– Den förhöjda halten av beta-catenin berodde antingen på mutation i genen för beta-catenin eller på en förändring i en cellyte-receptor (LRP5) som observerades i en majoritet av undersökta tumörer, säger docent Gunnar Westin som lett studien.

Resultaten har stor betydelse för förståelsen av tumörtillväxt i bisköldkörtlarna och uppkomst av HPT, och LRP5 receptorn kan utgöra ett målprotein för läkemedelsterapi.

Doktoranden Peyman Björklund disputerar i ämnet den 8 december. Avhandlingens titel: ”Wnt/β-catenin signalling in parathyroid tumours”.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: docent Gunnar Westin, 018-611 29 65, e-post: Gunnar.Westin@surgsci.uu.se

Tekniken kallas för optisk pincett och har blivit ett kraftfullt verktyg inom biofysiken, som möjliggör enastående precision för att manipulera semitransparenta objekt som t.ex. celler och bakterier. Dessutom kan denna manipulation göras utan att fysiskt öppna eller penetrera cellernas membran. Den optiska pincetten kan även mäta extremt små krafter i biologiska system med utmärkt precision. Magnus Andersson har under sina doktorsstudier konstruerat en kraftmätande optisk pincett som används till att karakterisera biomekaniska egenskaperna hos några typer av tentakler från bakterier som ger upphov till urinvägsinfektioner.

På många bakterier bildas normalt ett stort antal telefonsladdsliknande tentakler som kallas för pili. Det är bland annat dessa utskott som gör att vissa bakterier vidhäftar till värdceller och orsakar sjukdomar som t.ex. urinvägsinfektioner och hjärnhinneinflammation. En djupare förståelse av pilis uppbyggnad och biomekanik kan därför ge information som kan vara vital i framtagandet av nya mediciner som förhindrar bakteriella infektioner, speciellt urinvägsinfektioner. Detta är av stor vikt i skenet av den ökande antibiotikaresistensen i vårt samhälle.

Magnus Andersson har karakteriserat de biomekaniska egenskaperna hos några typer av pili med hjälp av den optiska pincetten.
– Mina resultat visar att det finns tydliga biomekaniska skillnader mellan olika typer av pili. Olika typer av pili uttrycks huvudsakligen i olika miljöer och nu är vår förhoppning att vi ska finna ett samband mellan dem, säger Magnus Andersson.
Han har i sitt avhandlingsarbete även konstruerat en modell som beskriver pilis biomekaniska egenskaper och som visat sig fungera väldigt bra. Förhoppningen är att utveckla denna modell för att simulera hur pili vidhäftar till celler i urinledare under påverkan av urinflöde. Sådana simuleringar kan ge en bättre förståelse för pilis roll vid bakteriell vidhäftning.

Magnus Andersson kommer ursprungligen från Umeå.

Fredag den 30 november försvarar Magnus Andersson, Institutionen för fysik, Umeå universitet, avhandlingen ”Construction of Force Measuring Optical Tweezers and Investigations of Biophysical Properties of Bacterial Adhesion Organelles”, svensk titel: Konstruktion av kraftmätande optisk pincett och undersökning av biomekaniska egenskaper hos bakteriers vidhäftande organeller.
Disputationen äger rum i klockan 13.00 i N450, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Lene Broeng Oddershede, Associate Professor, Niels Bohr Institute, Köpenhamns universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Andersson, Institutionen för fysik
Telefon: 090-786 63 36
E-post: magnus.andersson@physics.umu.se

För andra året i rad kommer isbrytaren att fungera som en forskningsplattform i Södra ishavet på väg till den amerikanska forskningsstationen McMurdo. Förra årets lyckade samarbete sågs som en inledning till det Internationella polaråret, IPY, som startade den 1 mars i år. Under IPY kommer hundratals forskare från mer än 60 länder att arbeta i Arktis och Antarktis inom en mängd forskningsområden. Läs mer om IPY på webbplatserna www.ipy.org och www.ipy.se.

-Vi är mycket glada över forskningssamarbetet mellan Sverige och USA har realiserats, tack vare den framgångsrika jungfrufärden med Oden förra säsongen till Antarktis, säger Anders Karlqvist, chef för Polarforskningssekretariatet. Isbrytaren kommer nu att resa till Antarktis igen, denna gång med ett ytterligare ambitiöst forskningsprogram ombord, och vi hoppas att det kommer att följas av många års fortsatta forskningsexpeditioner. Det är en unik möjlighet för våra svenska forskare att samla data och göra under­sökningar i avlägsna områden som är sällan besökta eller utforskade.

Karl Erb, direktör för NSF:s antarktisforskningsprogram, håller med sin svenske kollega och påpekar att samarbetet mellan de båda länderna, som har sin grund i tidigare polarårssamarbeten, tillhandahåller nya forskningsmöjligheter för amerikanska och svenska forskare och bygger betydande samarbeten som kommer att leva länge och vara ett arv efter Internationella polaråret.

Oden lämnade Sverige i mitten av oktober för resan mot Sydamerika och den chilenska hamnen i Punta Arenas där forskarna kommer att gå ombord. Totalt kommer 25 forskare och tekniker från Sverige och USA att delta i expeditionen. Polarforskningssekretariatet leder expeditionen samt medverkar med expertis inom logistik, IT och medicin.

Isbrytaren Odens ankomst till forskningsstation McMurdo är planerad till den första veckan i januari. Då avslutas forskningsprogrammet och Odens uppdrag övergår till isbrytningstjänst för att möjliggöra fartygstransporter till forskningsstationen.

De svenska forskningsprojekten är inriktade på marinbiologi, miljökemi och marinkemi för en ökad förståelse av växthuseffekten genom studier av kemiska och biologiska processer i havet och på havsisen. Provtagningar kommer dels att ske från kontinuerligt intag av havsvatten till laboratoriet ombord, dels vid de tillfällen då isbrytaren stannar så att forskarna får möjlighet att ta prover på havsisen och ytvattnet.

Illustratören och författaren Jakob Wegelius från Mörtfors i Småland deltar i expeditionen som Polarforskningssekretariatets konstnärsstipendiat. Den amerikanska läraren som deltar ingår i USA:s lärarprogram PolarTREC. Hennes rapporter kan läsas på www.polartrec.com/oden-antarctic-expedition-07.

Kontaktinformation
Mer information ges av Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, per e-post sofia.rickberg@polar.se eller telefon 08-673 97 25 alt. 070-344 92 65.

Nyligen fick också landets naturhistoriska museer, från Umeå i norr till Lund i söder, dela på 19 miljoner kronor under nästa år för att vårda samlingarna och datalägga uppgifter om djur, växter och svampar.

Forsknings- och museistödet ingår i riksdagens satsning som kallas Svenska artprojektet. Meningen är att fylla de stora kunskapsluckor som fortfarande finns om den biologiska mångfalden i Sverige. Alla arter i landet ska kartläggas och beskrivas, i vetenskaplig litteratur, i databaser och i det stora bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.

-Trots att Linné var oerhört flitig hittade han bara 5-6% av de arter vi troligen har i landet, säger Ulf Gärdenfors, ordförande i Svenska artprojektets styrgrupp. Genom Svenska artprojektet kommer vi att få mycket bättre underlag för att kunna följa tillståndet för den biologiska mångfalden och hur arterna påverkas av klimatförändringar och t.ex. jordbruk, fiske och skogsbruk.

Svenska artprojektet startades 2002 och har redan resulterat i att långt över 1000 nya arter för landet har upptäckts. Av dessa var ungefär hälften tidigare helt okända för vetenskapen. Till de dåligt kända artgrupper som denna gång får medel för utforskning hör blomsterflugor, gallmyggor, brokparasitsteklar, havsborstmaskar, skålsvampar och spricklavar.

För de svenska biologiska museerna har stödet från Svenska artprojektet inneburit att museerna kunnat satsa betydligt mer på att datalägga samlingarna av svenska arter och göra informationen om var de finns eller har funnits tillgänglig i databaser som naturvårdare och allmänhet kan nå via internet. Museerna arbetar nu med stöd av bland annat ArtDatabanken och Statens kulturråd med att utveckla en gemensam databas, som ytterligare ska effektivisera arbetet.

Tips: besök Systematikdagarna i Lund 28-29 nov för att höra det senaste inom forskningen!
Läs mer: www.lu.se/Systematikdagarna2007

Mer information:

ArtDatabanken, SLU, Box 7007, 750 07 Uppsala
www.artdata.slu.se

Fakta: Svenska artprojektet är ett världsunikt forsknings- och folkbildningsprojekt. Alla 50 000 svenska flercelliga djur, växter och svampar ska dokumenteras. Resultaten från projektet blir en viktig kunskapsbas för svenskt naturvårdsarbete och forskning kring biologisk mångfald. Arbetet beräknas ta 20 år och publiceras i populär form i det omfattande bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Läs mer på: www.svenskaartprojektet.se.

Kontaktinformation
Ulf Gärdenfors, ordförande, Svenska artprojektets styrgrupp, tel 018-67 26 23; 070-678 5432
Rikard Sundin, forskningssekreterare, Svenska artprojektet, tel. 018-67 25 74
Johan Samuelsson, pressansvarig, ArtDatabanken SLU, 018-67 34 09

Crébillons sista roman fick av dåtidens kritiker ett ganska kyligt mottagande. Den ansågs vara oläsbar, obegriplig och långtråkig. Dagens kritiker tycker att romanen präglas av kaos, och den tolkas antingen som mångtydig eller uppfattas som en text med brist på betydelse. Några kritiker menar till och med att den är oavslutad.

Målet med studien är att påvisa att det finns en noga övertänkt narrativ struktur vars syfte är att lyfta fram och förstärka verkets ideologi. Av 56 romanfigurer totalt är 28 kvinnliga och det är genom dessa som ideologin förmedlas. Enligt Borzee bör man därför fokusera på dessa fiktiva kvinnor och i synnerhet på Némée, en kurtisan som uttalar ett antal moraliska idéer. Borzee anser att Némée är bokens verkliga tyngdpunkt och betydelsebärare och ägnar därför ett helt kapitel i sin analys åt denna figur. För att förstå boken är dock en jämförelse mellan Némées liv och hennes utmärkande egenskaper och de övriga 27 kvinnliga karaktärerna nödvändig. Då blir nämligen tydligt att texten består i ett sökande efter ett nytt kvinnligt ideal, som mot slutet av romanen förkroppsligas av just Némée.

Resultaten av Borzees forskning visar att boken Lettres athéniennes är uppbyggd i två delar. Uppdelningen framhäver en ideologisk struktur i vilken begreppet ”dygd” spelar en central roll, och även hur betydelsen av detta begrepp förändras under romanens lopp.

I romanens första del hänger sig kvinnorna åt trohet, kyskhet och ödmjukhet i enlighet med det klassiska monogama idealet. I den andra delen däremot möter läsaren andra karaktärer som har övergett idén om renodlad och andlig kärlek och är både desillusionerade och självmedvetna. Kvinnornas agerande underordnar sig inte längre samhällets befästa sedvänjor, men kan framför allt beskrivas som en strävan efter självrespekt, frihet och självständighet. Den kvinnliga sexualiteten som skildras här vittnar om stor frigjordhet gentemot samhällets moraliska konventioner. Genom dessa kvinnors uppförande försöker författaren att omvälva rådande normer och lägga grunden för en ny och mer modern kvinnosyn. Avhandlingen betonar att författarens tänkande präglas, inte enbart av 1700-talets ”naturalistiska” leverne, utan i hög grad även av etiska principer.

Brevromanen /Lettres athéniennes/ anses i studien vara ett läsbart och fullbordat verk med en djup moralisk avsikt. Crébillon använder sig av ett språk som är invecklat samt oerhört rikt och vackert.

Avhandlingens titel: Le roman de Némée dans les Lettres athéniennes de Claude Crébillon.

Disputationen äger rum lördagen den 8 december 2007, kl. 10.00 i sal T219, Arkeologen, Olof Wijksgatan, 6 Göteborg.

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Natacha Borzee Sjöberg, 031-786 18 15 eller 031-16 21 51, e-post: natacha.sjoberg@rom.gu.se

Syftet är att ramverket ska hjälpa förvaltaren att fatta beslut som innebär att ett mer proaktivt underhållsarbete kan genomföras, något som främjar hela transportsystemet och dess intressenter. Faktorerna i ramverket klassas i hur viktiga de är för underhållsstrategin – det vill säga hur stor deras inverkan är på kapacitet och transportkvalitet, hur flexibla de är och om förvaltaren, i det här fallet Banverket, kan påverka dessa med tillgängliga resurser.

– Ramverket beskriver också om faktorerna har strategisk, taktisk eller operativ inverkan, hur de är relaterade till varandra och hur systemet påverkas om en av faktorerna förändras, säger Ulla Espling som disputerar med doktorsavhandlingen Maintenance strategy for a railway infrastructure in a regulated environment den 30 november.

– Dessutom tar ramverket hänsyn till de övergripande transportpolitiska målen, till lagar och regelverk, säkerhet och miljö och inte minst till samspelet mellan fordon och bana respektive mellan förvaltare och underhållsentreprenör. Och eftersom ramverket speglas mot en beställar- och utförarorganisation har även outsourcing, partnering. Benchmarking och riskanalys beaktats.

Upplysningar: Ulla Espling, tel. 070-526 50 35, ulla.espling@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Arbetsterapeuten Maria Prellwitz har i sitt forskningsarbete beskrivit bland annat barns och föräldrars syn på lekplatsers tillgänglighet – eller rättare, brist på tillgänglighet – och resultaten presenterar hon i doktorsavhandlingen Playground accessibility and usability for children with disabilities. Experiences of children, parents and professionals (på svenska Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet för barn med funktionsnedsättningar. Erfarenheter från barn, föräldrar och professionella), med vilken hon disputerar den 30 november.

”Jag ser lekplatsen från mitt fönster men jag har aldrig varit där, för där är sand. Vad jag önskar mest av allt är plattor för då skulle jag i alla fall komma in och vara nära mina kompisar”.

Så beskriver en pojke som sitter i rullstol sina tankar om lekplatser, och Maria Prellwitz konstaterar också i sin avhandling att lekplatser framför allt är en social miljö där barn träffas och leker tillsammans.

– För många barn med funktionsnedsättningar är leken endast möjlig med hjälp av någon vuxen eftersom tillgängligheten är så dålig, och att ha en vuxen med sig försvårar givetvis möjligheterna att leka med kompisarna, säger Maria Prellwitz.

”Nej, lekplatser är inget ställe för honom, han kan inte leka där om jag inte är aktiv, det är ingen rolig plats för oss”, säger en förälder i avhandlingen.

Av Maria Prellwitz intervjuer med barn såväl med som utan funktionsnedsättningar framgår att de vill ha exempelvis små hus, bilar och båtar på lekplatsen, lekredskap som uppmuntrar till fantasi- och rollekar. Själv är hon förvånad över att det nästan inte skett några som helst förändringar på de svenska lekplatserna under de senaste 100 åren – bortsett från färger och byggnadsmaterial ser de flesta lekplatser likadana ut i dag som då.


– I dag finns forskning som visar hur viktig leken är för alla barns utveckling och hur viktigt det är för barn att kunna vara delaktiga i lek med andra barn. Möjligheten till lek på lekplatser är viktig för alla barn, oberoende av förmågor. Jag och andra arbetsterapeuter, med vår kunskap om hur miljön och olika funktionsnedsättningar påverkar ett barns förmåga att utföra aktiviteter, har därför mycket att bidra med när det gäller att utforma lekplatser som möjliggör lek för alla.

Maria Prellwitz är född i Boden, legitimerad arbetsterapeut och har en teknologie licentiatexamen från 2002. Hon är anställd som universitetsadjunkt på Avdelningen för hälsa och rehabilitering vid LTU:s institution för hälsovetenskap.

Kontaktinformation
Upplysningar: Maria Prellwitz, tel. 0920-49 38 61, 070-537 82 13, maria.prellwitz@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Vi har tidigare aldrig sökt pengar från Formas, men uppenbarligen uppskattades våra idéer och vi är mycket glada, säger Peter Zygmunt vid institutionen för laboratoriemedicin.
Den gemensamma nämnaren i den nya forskningen kring mänsklig smärtlindring och effektiva insektsskydd är jonkanaler, närmare bestämt en ganska nyupptäckt grupp med jonkanaler som går under namnet TRP (Transient Receptor Potential) . Dessa jonkanaler finns i kroppens vävnader på de nervtrådar som signalerar smärta då vi utsätts för skadliga temperaturer, kemiska ämnen eller mekaniska påfrestningar.
Även insekter har liknande jonkanaler och ofta reagerar de mot samma ämnen som vi människor gör. Exempelvis får starkt luktande senapsolja en fruktfluga att ta till flykten.
Forskarna i Lund och vid KTH ska försöka identifiera kemiska ämnen med förmåga att påverka TRP jonkanaler hos människa och liknande jonkanaler hos insekter och för att sedan ”skräddarsy” nya molekyler, som selektivt blockerar eller aktiverar TRP jonkanlerna på människor eller insekter.
– Genom att hitta ämnen som aktiverar de smittbärande insekternas jonkanaler men inte våra kan vi få fram nya ekologiska bekämpningsmedel mot exempelvis malariamyggor och fästingar, säger Peter Zygmunt. Enligt samma princip ska vi försöka hitta ämnen som blockerar människors jonkanaler så att de inte känner smärta. På så sätt kan vi få fram nya och bättre läkemedel för kroniska smärttillstånd – till exempel långvariga smärtor från rygg och nacke – där det idag saknas effektiv läkemedelsbehandling.

Peter Zygmunt och hans kollega Edward Högestätt vid institutionen för laboratoriemedicin har arbetat med TRP kanaler sedan 1999 då de upptäckte kroppsegna substanser som aktiverar TRPV1 (chillipepparreceptorn). Projektet engagerar ytterligare tre forskare vid Lunds universitet, Urban Johanson och Per Kjellbom vid Naturvetenskapliga fakulteten och Olov Sterner vid Tekniska högskolan, samt en forskargrupp ledd av Anna-Karin Borg-Karlsson vid KTH i Stockholm .

Kontaktinformation
För mer information tala med Peter Zygmunt 046-173359

Videotjänster som skickas över datornätverk blir allt vanligare. Samtidigt ökar kvaliteten hos dessa tjänster. IPTV (Internet protocol television) levereras redan framgångsrikt till många hem och högupplöst IPTV blir allt vanligare. Dessutom utvecklas ännu mer avancerade tjänster som tredimensionell TV. Video kräver stor bandbredd och utvecklingen kommer därför att sätta den befintliga infrastrukturen på svåra prov.

– När många samtidigt vill titta på en film eller ett populärt direktsänt material är multicastöverföring mest effektivt sett till bandbreddsutnyttjandet, säger Patrik Österberg. Med multicastöverföring delar användarna på bandbredden vilket ger stora besparingar. Trots det stöds tekniken sällan av Internetleverantörerna och det vill vi försöka ändra på, fortsätter Patrik.

Om multicasttrafik till exempel tilldelas en större del av bandbredden när det uppstår trafikstockningar i näten, så skulle fler vilja utnyttja tekniken. Avhandlingen lämnar ytterligare förslag som gör multicast mer attraktivt för användarna. Om förslagen genomförs i nätverk med multicaststöd så skulle övriga Internetleverantörer också bli tvungna att stödja multicast för att vara konkurrenskraftiga. Med en ökad användning av multicastöverföring skulle fler användare kunna betjänas med populära tjänster inom multimedia.

Patrik Österberg disputerar i Sundsvall den 5 december med avhandlingen ”Fair treatment of multicast sessions and their receivers – Incentives for more efficient bandwidth utilization”. Ämnet är data- och systemvetenskap. Patrik Österberg är uppvuxen i Sundsvall.

Kontaktinformation
Patrik Österberg, telefon 060-14 86 14. E-post: patrik.osterberg@miun.se

Regeringen satsar 340 mkr på program för hållbara städer och samhällen. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inbjuder till ett seminarium för att lyfta fram några aspekter på stadens liv, miljö och hållbarhet, med utgångspunkt i den historiska staden.


Möt fyra forskare vid institutionen för stad och land vid SLU Uppsala. De kommer att hålla var sitt kort anförande. Det kommer att ges tillfälle till att ställa frågor och även göra intervjuer.


Nils Ahlberg: Vad har stormaktstidens stadsplanering lämnat efter sig? Vårt historiska arv – en resurs att ta tillvara.


Per Berg: Hur bör framtidens städer se ut med hänsyn till hållbar utveckling, energianvänd­ning och klimatpåverkan?


Ulla Berglund: Så kan barn och unga vara med och påverka sin miljö! Metoden Barnkartor i GIS ökar deras chans att kommunicera med stadsplanerarna.


Tuula Eriksson: Vilka faktorer och mönster styr grannskapet och hur skiljer sig de sociala värderingarna åt i olika stadsdelar och regioner?


Tidigare i år belönades SLU-forskaren Nils Ahlberg med European Union Prize for Cultural Heritage/Europa Nostra Award för sin doktors­avhand­ling ”Stadsgrundningar och planförändringar, Svensk stadsplanering 1521-1721”. I samband med seminariet hålls en lokal prisceremoni.


Tid: Fredag 7 december kl 13.00-15.00


Plats: SLU Lilla Loftet, 2 tr, ovanpå restaurang ”Syltan”, Duhrevägen 8 i Ultuna/Uppsala.


Anmälan senast 3 december till Mikael.Propst@adm.slu.se, tel 070-371 03 53. Frågor kan även ställas till Carin Wrange, tel. 070-247 84 22


Välkommen!

Kontaktinformation
Mikael Propst, Mikael.Propst@adm.slu.se, tel 070-371 03 53
Carin Wrange, tel. 070-247 84 22

Inför detta sociala dilemma – vad påverkar människors val? Och hur kan kunskap om detta hjälpa colombianska myndigheter att bättre bekämpa kokaodling och kokainhandel?

Hur kan myndigheter minska kokaodlingen, trots att den är så lönsam för människor? För att få svar har Marcela Ibáñez Díaz, forskare i nationalekonomi, intervjuat colombianska bönder och också låtit dem delta i experiment. Studien har genomförts i områden där kokaodling är en väletablerad tradition och är den första i sitt slag som bygger på individuella data.

– Det är viktigt, eftersom beteendefaktorer bara kan studeras på individnivå. Om nu kokaodling är så lönsamt, varför odlar inte alla koka? Handlar det om moral eller om avståndstagande från våldet som kokainhandel genererar? Våra resultat visar att människors beslut kring om de ska odla koka eller ej, inte bara baseras på ekonomiska incitament utan också påverkas av normer, tro på vad som är rätt och fel, på socialt tryck, social acceptans och graden av respekt för samhälleliga institutioner.
Kokabonden får en procent av kokainets omsättning

Colombia är världens största kokainproducent. Koka ger den enskilde bonden tre till fem gånger mer i inkomst än lagliga grödor. Ändå får kokabonden bara en procent av pengarna som kokain omsätter, resten hamnar hos kokainhandlare, främst i USA.

Myndigheterna i Colombia tillämpar två huvudstrategier för att bekämpa odlingen, dels besprutas kokaåkrar med bekämpningsmedel, dels skapas program som ska förbättra möjligheterna till alternativa inkomster.
Satsa på utbildningskampanjer

– Vår forskning visar att båda strategierna minskar kokaodling, men också att det finns andra sätt. Förutom att ge människor ekonomiska incitament, bör myndigheter satsa på utbildningskampanjer som ökar människor medvetenhet om kokaodlingens negativa effekter på samhället, men också arbeta för ökat förtroende för samhällets institutioner, säger Marcela Ibáñez Díaz, som redan presenterat sin forskning för UNDCP, United Nations Drog Control Program.

Många miljöproblem handlar om sociala dilemman. Genom ett unikt samarbete mellan nationalekonomiska, psykologiska och statsvetenskapliga institutionerna, ger Göteborgs universitet från och med denna höst en kurs om sociala dilemman. Denna kurs blir också del av introduktionsterminen nästa höst när Handelshögskolans nya miljömasterprogram startar.

Tid och plats för disputationen: Måndag 26 november kl 10.00, sal B 32, Vasagatan 1
Avhandlingens titel: Social Dilemmas: The role of incentives, norms and institutions
Avhandlingens författare: Marcela Ibáñez Díaz

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Marcela Ibáñez Díaz
031 – 786 46 69, marcela.ibanez@economics.gu.se

För drygt fem års sedan upptäcktes att akrylamid bildas vid matlagning. Sedan dess har livsmedelsindustri, universitet och myndigheter världen över forskat intensivt. EU har satsat 4,2 miljoner euro i det treåriga forskningsprojektet HEATOX och deltagarna minst lika mycket.

– HEATOX är ett utmärkt exempel på livsmedelsforskning när den är som bäst. Här har universitet, myndigheter och industri tillsammans med konsumentintressen tagit fram resultat och kunskap som på sikt kan lösa eller reducera detta problem inom livsmedelssektorn, säger projektets koordinator Kerstin Skog, Lunds universitet.

24 organisationer från 14 länder inom och utom EU har deltagit i HEATOX.. Svenska deltagare har varit
• Lunds universitet
• Stockholms universitet
• Sveriges lantbruksuniversitet
• SIK, industriforskningsinstitutet
• Livsmedelsverket

Följande bidrag inom projektet har kommit från de svenska deltagarna:


Lunds universitet, Institutionen för livsmedelsteknik
har undersökt flera faktorer som påverkar bildningen av akrylamid i friterad och ugnsbakad potatis: Vissa potatissorter ger högre halter än andra. Potatisens lagringstemperatur och lagringstid påverkar.
Man har funnit att blanchering (kort tid i kokande vatten) kan minska halten akrylamid. Det finns också en överensstämmelse mellan färgen och akrylamidhalten. Färgen på pommes frites och ugnsbakad potatis bör hellre vara gyllengul än gyllenbrun.
Kontakt: Kerstin Skog, professor och projektets koordinator: 046-222 83 19

Stockholms universitet, Institutionen för miljökemi
har genom analys av blodprover studerat exponering för akrylamid från mat och akrylamidens omvandling till glycidamid, det ämne som antas kunna vara en cancerriskfaktor.
Tidigare epidemiologiska undersökningar baserade på kostenkäter har inte kunnat påvisa någon ökad cancerrisk av akrylamid, trots relativt stora skillnader av akrylamidintaget mellan jämförelsegrupperna. Blodprovsanalyserna har dock visat att variationen i akrylamidintag mellan personer är betydligt mindre än vad som beräknas genom kostenkäter, och att det därför blir svårt att upptäcka en hälsorisk från akrylamid i födan med epidemiologiska metoder.
Vidare har man studerat omvandlingen till glycidamid i människa och råtta. Dessa data styrker användningen av publicerade cancerstudier av akrylamid på råtta för att uppnå en förbättrad riskuppskattning av akrylamidexponering vid låga doser i människa.
Kontakt: Margareta Törnqvist, docent, institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, 08-16 37 69

Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för livsmedelsvetenskap
Har studerat olika sätt att minska akrylamidhalten i bröd: Jäsning med bagerijäst minskar akrylamid. Även användning av surdeg sänker akrylamidhalten, dock inte lika effektivt som bagerijäst.
Akrylamiden bildas i skorpan. Genom att spraya fri glycin, en aminosyra, på ytan innan gräddningen minskar mängden akrylamid.
Kontakt:Per Åman, professor: 018-67 20 45

SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB
Har studerat nya metoder att baka bröd, med mindre akrylamidhalt, men med smak, färg, lukt, tuggmotstånd och andra kvaliteter i behåll.
Försök att grädda bröd med infraröd teknik (IR) har gett mycket lovande resultat. I vissa fall minskade IR-bakning akrylamidhalterna med 60 procent och med bevarade kvalitetsegenskaper i övrigt. SIK har också visat att användning av ånga i konventionell bakning kan minska bildningen av akrylamid betydligt.
Kontakt: Hans Lingnert, forskningschef: 031-335 56 00

Livsmedelsverket
Har deltagit inom flera temaområden; kemisk analys, toxikologi och har lett arbetet med slutdokumenten om riskvärdering och råd gällande hemmatlagning och konsumtion.
Livsmedelsverket har utvecklat en mycket tillförlitlig analysmetod för att beräkna akrylamidhalter i livsmedel.
Genom en unikt känslig toxikologisk metod, mikrokärntest med flödescytometri, har Livsmedelsverket sett kromosomskador på djur vid betydligt lägre doser än tidigare av både akrylamid och andra ämnen som bildas vid upphettning av mat.
Kontakt: Karl-Erik Hellenäs, kemist:018-17 55 50

Kontaktinformation
Kontakt: Kerstin Skog, professor och projektets koordinator: 046-222 83 19