I slutet av augusti offentliggjorde Volvo Personvagnar att man har för avsikt att installera ett nytt varningssystem i sin V70-modell och förmodligen även i andra modeller. Och i dag tisdag tar alltså mannen bakom systemet, Wolfgang Birk, emot Henry Ford Technology Award på plats i Detroit. Priset är – förutom äran och en statyett – på 5.000 dollar, drygt 32.000 kronor.
Innovationen är utvecklad i samarbete med Ford Motor Company och det rör sig om ett system som består av både ljud och ett textmeddelande som når en trött och/eller distraherad förare i god tid innan han eller hon nickar till eller somnar, vilket innebär att du får en möjlighet att fatta beslut om att exempelvis stanna till och sova en stund eller ta lite frisk luft.
Forskning kring den här typen av varningssystem har pågått länge och man har provat allt från sensorer på förarens kropp för att mäta kroppens reaktioner till kameror i bilen som registrerar ögonblinkningar och huvudets rörelser.
– Det system jag varit involverad i och som lett till att jag får det här priset, analyserar i stället själva förarbeteendet, som självklart påverkas om du börjar bli trött eller tappa koncentrationen av andra skäl. Systemet registrerar exempelvis var någonstans du befinner dig på vägen och hur pass ”vinglig” färden börjar bli.
Två patentansökningar är inlämnade och kommer att godkännas inom kort, vilket gör det svårt för Wolfgang Birk att mer i detalj berätta hur systemet fungerar och är uppbyggt.
Klart är dock att systemet, som fått namnet DAC, Driver Alert Control, beräknas ha stor ekonomisk och säkerhetsmässig potential, så pass stor att Volvo Personvagnar som sagt redan offentliggjort sin avsikt att installera det i sin V70-modell.
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Lena Edenbrink,
tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
– Den så kallade ”invandrarproblematiken” handlar ytterst om det vi gör när vi kulturaliserar och etnifierar varandra. Därför tycker jag att diskussionen om rasism borde avdramatiseras; ingen är rasist för att han eller hon kritiserar någons arbetsinsats. Däremot kan en dold rasism smyga sig in, som kan leda till att vi missbedömer och feltolkar situationer, säger Linda Lill, som själv har en bakgrund som arbetsledare på ett äldreboende.
Enligt Linda Lill är etnicitet de föreställningar vi har om varandras identiteter. Hur vi betraktar varandra och vilka egenskaper och åsikter vi tillskriver varandra, oberoende av om föreställningarna är korrekta eller inte. För att undersöka och komma åt människors föreställningar om varandra valde Linda Lill tre metoder. För det första djupintervjuade hon tre invandrarmän om deras arbete inom äldreomsorgen. För det andra drev hon en forskningscirkel i samarbete med Malmö stad där sex anställda inom äldreomsorgen, från olika delar av Malmö, möttes för att diskutera olika ”fall” från sin vardag, händelser där etnicitet spelat en roll.
– Jag ville höra dem prata om vad de gör på jobbet. Inte det de tror eller vill tro att de gör, utan vad som faktiskt händer. Jag ville veta hur de pratade om etnicitet och hur de förhöll sig till begreppet. Mitt uppdrag var att ta reda på hur de gjorde etnicitet, för att därefter se vad jag kunde utläsa av det. Att via teorier om social interaktion försöka analysera vad som händer i praktiken.
För det tredje följde Linda Lill ett antal anställda inom äldreomsorgen, som deltagande observatör. Ett uppdrag som hon tyckte var lika givande som svårt. Att beskriva andras vardag kan aldrig göras rättvist, menar hon.
Språk och språkproblem är en ständigt återkommande punkt när ”invandrarproblematiken” inom äldrevården diskuteras. Dels speglar språket vilka föreställningar vi har om andra människor. Dels ger mötet mellan människor från olika länder och språkmiljöer dagliga språkförbistringsproblem.
– Det gäller för det första att försöka bli medveten om vilka föreställningar vi har om varandra och hur vi uttrycker dem via språket. Genom språket befäster vi skillnader som kanske inte finns. Jag hoppas att fler ska bli medvetna om vad detta innebär och vilka situationer det försätter oss i. För det andra måste vi bättre utnyttja personal inom äldrevården med tillgång till flera språk. De drar ofta ett tungt lass och får agera tolkar, istället för att ägna sig åt det arbete de är satta att göra, säger Linda Lill och fortsätter:
– Jag tror vi måste se bortom invandrarproblematiken och inte dela upp äldreomsorgen i olika kategorier. En kvalitativ vård för alla är det absolut viktigaste. Hela yrkesområdet måste utvecklas. Att ha för stort fokus på invandrarfrågan skapar i sin tur etnicitet, som gör skillnad. Etniciteten är inte problemet. Mångfald är en möjlighet som vi bättre måste ta till vara.
Linda Lills avhandling visar vilka underliggande strukturer som kan finnas inom äldreomsorgsarbetet och hur etnicitet görs inom äldreomsorgen. Det svåra inför framtiden blir att hitta nya vägar för att bryta invanda mönster, att få människor att tänka annorlunda.
– Etnicitet handlar om relationer, i ständigt pågående processer på flera plan. Ingen är etnisk utan det är något vi blir, i relation med varandra. Det innebär att vi hela tiden påverkas och att allt går att förändra, säger Linda Lill.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Linda Lill på telefon 0735-34 12 00.
På uppdrag av FAS har vetenskapsjournalisten Charlotte Löndahl intervjuat svenska forskare om bland annat fetmans följdverkningar för människor och samhälle. Vad klassas som fetma? Hur kan andelen personer som lider av fetma ha fördubblats de senaste 25 åren?
Boken vänder sig till yrkesverksamma inom området och till politiker samt utbildningsansvariga, men även till en intresserad allmänhet.
Media är välkomna att beställa ett recensionsexemplar.
Beställningsinformation
Fetma – vår nya folksjukdom? beställs genom Hellmans förlag
Tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer
ISBN 978-91-89602-31-1
Boken finns även att beställa på www.fas.se/bokhandel
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
Vi lever i ett moln av virus och bakterier. Människan för en ständig kamp mot de bakterier, virus och svampar som försöker parasitera på henne – och som kontinuerligt kan ändra sina egenskaper genom mutationer. Så kallad bioterrorism har också blivit ett hot att ta på allvar. Hör ledande experter berätta om den senaste forskningen när det gäller farsoter som SARS, HIV och MRSA.
Ur programmet:
Framtidens farliga smittor
Britta Wahren, professor, Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet
Kan djuren bli våra värsta fiender?
Åke Lundkvist, professor, MTC, Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet
Bioterroristens nya vapen
Tekn lic och författare Patrik Wahren
Smittan flyger runt oss i luften
Annika Linde, statsepidemiolog, Smittskyddsinstitutet
Tid och plats:
Onsdag 19 september 2007, klockan 18.30-20.00
Karolinska Institutet, Berzeliuslaboratoriet, sal Gustaf Retzius, Berzelius väg 3, Solna
Föreläsningsserien Forskning i fokus riktar sig till en medicinskt intresserad allmänhet, personal inom hälso- och sjukvården samt journalister. Ingen föranmälan behövs.
Välkomna!
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marie Bohm, informatör MTC
Tel: 08-524 867 34
E-post: marie.bohm@ki.se
Webbsida: www.mtc.ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Landsbygden fick många jordlösa familjer som kom att kallas sådant som torpare, backstugusittare eller statare. Samtidigt skiktades också de jordägande bönderna ekonomiskt. ”Vinnarna” i den processen har kommit att kallas storbönder och det är de som befinner sig i fokus för Peter Olaussons avhandling /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/. Avhandlingen undersöker denna socialt och ekonomiskt framgångsrika grupp inom allmogen för att få mer kunskap om skiktningen i stort, om processens orsaker och följder för utvecklingen av det lokala samhället, och av Sverige i sin helhet.
Samtidigt som agrarsamhället förändrades i grunden, med skiktning, befolkningsökning och en stark produktivitetsökning, utvecklades också styrelseformerna. Från 1700-talets mitt och framåt reglerades och formaliserades det lokala självstyret i byar, härader och socknar. Den processen ledde bl.a. till att kommuner respektive församlingar inrättades i början av 1860-talet, ett sätt att styra Sverige lokalt som fortfarande är grundläggande. Den lokalpolitiska utvecklingen styrdes av central lagstiftning.
Peter Olausson undersöker verksamheten inom framförallt sockenstämman och visar att mycket av det som kungen och riksdagen bestämde föregicks av lokal praxis. Sockenstämman var ett jordägarorgan, där bönderna kunde ha ett betydande inflytande utifrån sitt ekonomiska, men inte minst sociala, kapital. En hel del av dessa var storbönder i en ekonomisk mening medan andra t tillhörde den lokalpolitiska bondeliten i kraft av sina särskilda kunskaper och/eller sitt sociala anseende.
Avhandlingen fokuserar på värmländska Gillberga under tiden 1750-1850.
Den lokala bondeelitens hushåll har undersökts ur en mängd olika aspekter, i avsikt att försöka fånga hela gruppens habitus, dvs. deras sätt att tänka och agera, både hemma på gården som i kontakterna med omvärlden. Genom en lång rad arkivhandlingars vittnesbörd möter man män, kvinnor och barn, som levde ett liv i tider av ständigt växlande villkor, i ett jordbrukssamhälle som på ett konkret sätt står som föregångare till vårt eget. De olika kohortstudierna talar om nätverksbyggande och om försök att behålla vunna maktpositioner på traditionell grund, i en tid när världen steg för steg knöts samman till en större helhet.
Avhandlingens titel: /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/.
Disputationen äger rum fredagen den 28 september kl 13.15.
Sal: Nyquistsalen, Karlstads universitet
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås genom Peter Olausson, tel 0533/310 24 (hem), e-post peter.olausson@kau.se.
Genen p53 finns i alla våra celler. Den har till uppgift att reparera skadade celler eller förinta celler med skador som inte går att åtgärda. Denna process innebär att sjuka celler inte kan reproducera sig och orsaka sjukdomar. Skador på p53 är därför tätt förknippade med utvecklingen av sjukdomar, bland annat cancer.
Sedan tidigare är det väl känt att UVS i solljus kan påverka p53 i huden och bidra till utveckling av hudcancer. Eftersom det finns många biologiska likheter mellan huden och ögats lins ville forskarna undersöka hur p53 i ögat påverkas av UVS.
– I våra undersökningar kunde vi se att ultraviolett strålning ledde till en kraftigt förhöjd aktivitet hos p53 i linsen. Detta tyder på att cellerna i ögat skadas, vilket kan leda till gråstarr, säger Marcelo Ayala, en av forskarna bakom studien.
Marcelo Ayala är överläkare vid Ögonkliniken Örebro. Den nu publicerade artikeln är en fortsättning på hans doktorsavhandling som lades fram vid Karolinska Institutet 2005.
Publikation:
“p53 Expression and Apoptosis in the Lens after Ultraviolet Radiation Exposure”
Marcelo Ayala, Hilja Strid, Ulrika Jacobsson och Per G. Söderberg
Investigative Opthalmology and Visual Science, September 2007, Vol. 48, No. 9
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Överläkare, med dr Marcelo Ayala
Tel: 019-6021111
Mobil: 073-7053222.
E-post: marcelo.ayala@ste.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Inom traditionell tillverkningsindustri har produktkalkylering länge varit ett viktigt inslag i företagens styrning. Genom att kontinuerligt jämföra sina produktkostnader med vad kunderna betalar för produkterna kan företagen möta förändringar i marknaden och agera så att man ökar andelen lönsamma produkter och minskar andelen olönsamma. Inom sågverksbranschen har produktkalkyler fram tills helt nyligen haft en undanskymd roll. Men med en utveckling där virkessäljarna flyttats från sågverken till centrala säljenheter, ofta placerade ute på exportmarknaderna, har behovet för produktionskalkyler ökat. Flera större sågverkskoncerner har utvecklat egna system.
– Men eftersom dessa system ofta är baserade på traditionella kalkylmetoder resulterar de i mer eller mindre godtyckliga kostnader som normalt leder till ogynnsamma sälj- och produktionsbeslut säger Mats Johansson.
Mats Johansson har i sin avhandling utvecklat en alternativ kalkylmetod baserad på linjär programmering (LP), en matematisk teknik som används för att ta fram ett företags optimala produktionsplan och kostnader knutna därtill. Metoden har testats vid ett svenskt furusågverk och resultaten tyder på att metoden fungerar och leder till beslut som ökar företagets vinst.
Att kunna räkna fram exakta produktionskostnader gör det möjligt för företaget att bedöma lönsamheten för varje sågad produkt, varje kund eller marknad. Detta är en mycket viktig skillnad jämfört med till exempel den mer traditionella postningskalkylen som endast kan svara på hur lönsam en viss stocktyp, dvs en grupp av produkter, är. Genom att låta säljarna genomföra säljändringar baserat på produktlönsamhet, till exempel vid en anpassad budgetprocess, hjälper metoden till att successivt förbättra företagets totala resultat.
Mats Johansson är jägmästare och anställd av Sveaskog som industridoktorand vid Växjö universitet sedan 2001. Avhandlingsarbetet har skett i nära samarbete med Sveaskog och SETRA.
Avhandlingen ”Product costing for Sawmill Business Management” försvaras den 21 september 2007 kl. 10:00 i Södrasalen, Växjö universitet. Opponent är professor Robert Grubbström, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Johansson på telefon 070-376 54 66 eller e-post: mats.johnasson@sveaskog.se
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Den ansedda amerikanska forskningstidskriften Physical Review Letters of American Physical Society har publicerat en artikel som baserar sig på ett samarbete mellan forskare från KTH i Kista och Zhejiang University i Kina.
– Vi är mycket glada. Det är alltid roligt när ens forskning uppmärksammas av den internationella forskarvärlden, säger forskargruppens ledare Min Qiu som finns på KTH ICT (KTH skolan för Informations- och kommunikationsteknik).
Forskare i USA och England har nyligen tagit de första stegen för att skapa ”Harry Potters” ”osynlighetsmantel”. De har visar att en mantel av metamaterial som formats till en kolumn kan göra ett objekt osynligt. Det svensk-kinesiska samarbetet har resulterat i en teoretisk studie som bekräftar att den föreslagna kolumnens utformningen kommer att resultera i perfekt osynlighet om man har rätt metamaterial.
– Det är inte vi som kommit fram till idén hur man åstadkommer osynlighet, förklarar Min Qiu. Men vi har teoretiskt kunna bevisa att den föreslagna manteln (kolumnen) verkligen är perfekt för den förslagna våglängden av ljuset. Ett annat viktigt resultat är att den perfekta osynligheten inte är riktigt realistisk, eftersom en mycket liten avvikelse i manteln kan medföra att det osynliga objektet blir synligt.
Nyckeln till det hela är att metamaterial tvingar ljuset att följa en viss bana. Forskningsgruppen har visat att en mantel gjort enligt ideala specifikationer skulle kunna göra ett objekt inuti helt osynligt. ”När elektronmagnetiska vågor passerar genom osynlighetsmanteln kommer den att föra ljuset runt objektet för att sedan återgå till den ursprungliga banan utan att störa det yttre fältet” som forskarna själva förklarar i sin artikel.
– Det är än så länge helt teoretiskt, understryker Min Qiu. En grov demonstration har gjorts av professor David Smiths forskningsgrupp vid Duke University i USA. Manteln fungerar på mikrovågsnivån – alltså ännu inte för synligt ljus. Och experimentet hade vissa brister eftersom man endast hade en förenklad mantel, som inte gav perfekt osynlighet.
Det finns några hinder innan man kommer att kunna tillverka en osynlighetsmantel – något som står högt på många barns önskelistor. Det största problemet är att minsta lilla defekt på manteln – eller om den inte helt täcker objektet – medför att ljuset kommer att skingra manteln och objektet blir synligt igen. Om man t ex tar bort ett tunt lager av mantelns inre vägg så kommer objektet att börja bli synligt – först som en tunn linje med förvrängd bakgrund. Tar man bort ytterligare lager så blir objektet allt synligare och bakgrunden allt mer förvrängd. Än så länge vet inte forskarna hur det mänskliga ögat kommer att uppfatta den här förvrängningen.
– Vi har ännu inte gjort några experiment, även om vi tänker på det, berättar Min Qiu. Det skulle verkligen vara en riktig utmaning. Förslaget för osynlighetsmanteln är ännu inte riktigt realistiskt, och vi jobbar med att hitta sätta att komma fram till en realistisk design som skulle kunna tillämpas i den praktiska världen. Och det är ingen lätt sak.
Kontaktinformation
Mer information
Min Qiu
08-7904068
0707-19406
min@kth.se
I likhet med Silicon Valley och Hollywood är även en stor del av den exportorienterade industrin i Sverige koncentrerad till vissa områden, som bildar så kallade kluster. Dzamila Bienkowska vid kulturgeografiska institutionen har studerat hur arbetskraftsrörligheten påverkas i sådana kluster och om den utgör en konkurrensfördel för företagen.
-Rörlighet på arbetsmarknaden förknippas i allmänhet med löneökning, kunskapsspridning och större konkurrenskraft, förklarar hon.
Med hjälp av register har Bienkowska studerat samtliga anställda inom it- och telekomklustren Kista i Stockholm och Mjärdevi i Linköping under åren 1997-2002. Hon har också intervjuat representanter från ett urval av företagen.
– De intervjuade företagsrepresentanterna var generellt positiva till rörlighet, men trots det uppgav de flesta att de inom det egna företaget strävar efter att behålla den personalstyrka de har och hålla en låg personalomsättning, berättar hon.
Avhandlingen visar att personalrörligheten i de två områdena är relativt omfattande, men att en stor del av rörligheten hänger samman med företagens omorganiseringar. Den här typen av rörlighet ger troligen inte de positiva effekter som annars förknippas med frivillig, individuell rörlighet. Konjunkturen har också stor inverkan på rörligheten – betydligt fler byter jobb under högkonjunktur än under lågkonjunktur.
– Vid sidan om den faktiska rörligheten kan också själva potentialen för personalrörlighet ses som en fördel för klusterföretagen. Klusterlokaliseringen kan dessutom öka företagen möjligheter att använda sig av informella rekryteringsprocesser, vilket är en annan konkurrensfördel, säger Dzamila Bienkowska.
Hon har också identifierat vissa faktorer som begränsar den individuella rörligheten bland de anställda. I vissa fall förekommer det informella normsystem företagen emellan som kan hindra rörligheten – flera företag uppgav till exempel att de avstår från att handplocka individer från andra klusterföretag samt undviker att rekrytera personal från sina kundföretag. Troligen begränsas rörligheten också av att både Kista och Mjärdevi domineras av ett enda företag, Ericsson.
Porträttbild på Dzamila Bienkowska finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/59F2FA0E5D3428E3C12573590031E396/$File/portratt_dzamilabienkowska.jpg
För mer information, kontakta Dzamila Bienkowska, 018-471 73 93, 070-926 34 30, e-post: Dzamila.Bienkowska@kultgeog.uu.se
Organisationen bakom konferensen har officiell status som NGO (non-governmental-organisation) under FN och är ett ideellt rådgivningsorgan till UNESCO som har över 350 individuella och 25 institutionsmedlemmar från mer än 60 länder.
Den 30 juni till 4 juli 2008 kommer Trollhättan och Högskolan Väst att stå värd för omkring 200 personer från Afrika, Australien, USA, Asien och Europa som medverkar i världskongressen. Det blir 1 000 delegatdygn och lika många hotellövernattningar. Totalt beräknas delegaterna spendera över två miljoner kronor på boende, mat, transporter och shopping.
En starkt bidragande orsak till att Trollhättan valdes som värdstad var att den nya generalsekreteraren i WSFSF, Marianne Rugård Järvstråt, är bosatt i Trollhättan.
Det är också resultatet av ett framgångsrikt arbete från Göteborg & Co Convention Bureau (GCB) tillsammans med Högskolan Väst inom det så kallade GöteborgPlus-samarbetet.
– Syftet med samarbetet är att utöka antalet kongresser i regionen och nu börjar det ge utdelning och denna gången med en världskongress. Även om det var nära att mötet hade hamnat i Taiwan, säger Anneli Stahre projektledare på GCB.
Trollhättans politiska ledning är naturligtvis nöjd över att det inte blev Taiwan:
– Det är en stor förmån för oss i Trollhättans stad att få ta emot delegater från olika delar av världen. Staden, Högskolan Väst och flera av företagen har många och goda kontakter med vår omvärld och en konferens med temat framtidsstudier ligger helt i linje med våra ambitioner, säger Gert-Inge Andersson kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan.
Även på Högskolan Väst ser man fram emot kongressen:
– Vi är glada över att konferensen hålls hos oss. Att främja ett globalt perspektiv och uppmuntra internationella kontakter och mötesplatser är av stor betydelse för Högskolan Västs vidare utveckling och plats både på den nationella och internationella arenan, säger rektor Lars Ekedahl.
Göteborg Convention Bureau (GCB) är en del av Göteborg & Co, och bildades 1993 med målsättning att utveckla och marknadsföra Göteborg som mötesdestination. Syftet med verksamheten är att locka fler möten till Göteborg. GCB fungerar som en länk mellan mötesorganisatörer och lokala, mötesrelaterade, företag samt lokala beslutsfattare. Samarbetsavtal har tecknats med drygt 90 medlemsföretag, vilka representerar besöksnäringen i Göteborg. Medlemmarna är främst hotell, restauranger, incomingbyråer, professionella kongressarrangörer, transportörer och konferensanläggningar. Genom sina medlemmar har GCB en god förankring i besöksnäringen.
Kontaktinformation
Mer information:
Marianne Rugård Järvstråt, generalsekreterare WFSF, 0709-90 69 23, www.wfsf.org
Anneli Stahre, Göteborg & Co Convention Buraeu, 031-61 53 88
– För den vars identitet förknippas med fysisk och/eller psykisk styrka kan den långvariga smärtan utlösa starka känslomässiga reaktioner. Man känner sig hjälplös och svag när man får svårt att utföra enkla vardagliga uppgifter, säger Hillevi Busch.
Hennes avhandling visar att många har svårt att acceptera smärtan och genom att förneka den kan man i vissa fall upprätthålla sin identitet. Personer som förnekar smärta har ofta svårt att tolka sina kroppsliga symptom och de konfronterar därför smärtan på ett ganska brutalt sätt. Det kan till exempel handla om en hård fysisk träning trots att det leder till påtagliga besvär efteråt.
Avhandlingen visar även att tilltron till den egna förmågan kan vara avgörande för om man återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Personer som upplever att de kan påverka sin situation och som tror att de kommer att återhämta sig från sina smärtbesvär har en betydligt bättre prognos än de med en mer pessimistisk hållning.
– Få människor mår bra av att vara sjukskrivna länge. Förlorar man jobbet riskerar man många gånger att mista sociala relationer och självkänsla. Och även ekonomin blir ju drabbad, säger Hillevi Busch.
För att minska sjukskrivningsantalet räcker det inte att bara sätta ett tak för hur länge man får vara sjukskriven, anser Hillevi Busch. Att få en kronisk sjukdom kan upplevas som ett hårt slag av en person medan det knappt bekommer en annan.
– Även arbetslivet måste anpassas efter människors varierande hälsotillstånd och kunna erbjuda mer flexibla arbetsuppgifter. Då skulle människor i större utsträckning kunna förbli yrkesverksamma även då man drabbas av en kronisk sjukdom, säger hon.
Hillevi Busch disputerade den 14 september 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”When pain remains: Appraisals and adaptation”. Opponent var professor Steven Linton, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Hillevi Busch, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-693 77 06. Arbete: 08-16 14 91. E-post: hbh@psychology.su.se
För bild kontakta universitetets presstjänst:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
En grupp samtidshistoriker har analyserat brytningar mellan olika rättviseprinciper och olika traditioner i den nordiska politiska kulturen och prövat dem på den historiska utvecklingen under 1900-talet. De finner långsiktiga förändringsprocesser i synen på demokrati och medborgarskap och pekar ut det generella i utvecklingen på många områden. Samma slags distinktioner och spänningar mellan individuella rättigheter och universalism, mellan offentligt och privat och mellan diskurs och praktik återfinns samtidigt inom skilda politikområden. Motsättningarna kan spåras bland annat i socialpolitiken, skattepolitiken, alkoholpolitiken, biståndspolitiken, bostadspolitiken och inom fackföreningsrörelsen. Detta signalerar en spänning mellan den form av demokrati och rättvisa som vuxit fram i Norden och de individuella rättigheter grundade i lag som andra politiska system slår vakt om. Men alla politikområden går inte åt samma håll. Boken visar också att korsande styrningsprinciper utvecklas sida vid sida och aktörerna inte alltid agerar på ett logiskt sätt.
Medverkande i boken är en grupp yngre historiker från Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, Forum för samtidshistoria vid Universitetet i Oslo och Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
Den självstyrande medborgaren? Ny historia om rättvisa, demokrati och välfärd, nr 7 i skriftserien Framtidens samhälle
Rapporten kostar 150 kr exkl. porto
och kan beställas via info@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta
Christina Florin, tel 070-3221951
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Det växande behovet av hushållstjänster i Sverige från mitten på 1980-talet och framåt är utgångspunkten i denna avhandling. Vissa politiska aktörer har argumenterat för att skattereducerade hushållstjänster är en strategi för att uppnå balans mellan karriärarbete och familjeliv. Detta förslag möttes av ett starkt ideologiskt motstånd – den så kallade pigdebatten – och en formell lag var inte möjlig att införa förrän den 1 juli 2007.
Ellinor Platzer säger att dagens skattelättnader inom hushållssektorn inte är unikt i sitt slag. Tvärtom har statliga ingrepp haft stor betydelse för att vissa grupper i samhället ska kunna uppnå balans i livet. De tre tidsperioder som behandlas i denna avhandling är 1930-talet, 1960-1970 och 1990-2000. Fokus ligger på kvinnors arbete utanför hemmet, barncentreringen, traditionellt kvinnoarbete och den senare professionaliseringen av detta samt kollektiva lösningar på problem som uppstår när framför allt kvinnor försökt kombinera yrkesarbete med hemarbete och familjeliv. Lösningen under den första tidsperioden var hembiträdessystemet, under den andra perioden offentlig barnomsorg och under den tredje skattereducerade hushållstjänster. I alla tre faserna har processen när privata bekymmer framkallat politiska åtgärder framställts som om den vore en allmän angelägenhet trots att det i själva verket har varit vissa gruppers problem som skulle lösas.
Doktorsavhandlingen ”Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen” försarars fredagen den 21 september, kl. 13:00 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är docent Liselotte Jakobsen, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Ellinor Platzer, tel 0470-70 82 16, e-post ellinor.platzer@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.
Beställ boken från Arkiv förlag i Lund på telefon 046-13 39 20 eller e-post: arkiv@arkiv-forlag.m.se. Avhandlingen är även sökbar i databasen DIVA. http://www.vxu.se/bib/diva/avhandlingar/
– Tyvärr är det på många håll runt om i världen, bland annat i USA, fortfarande nästan omöjligt att få finansiering för tvärvetenskaplig forskning kring kopplade social-ekologiska system. Mistras satsning på att bygga ett nytt center för denna typ av forskning, Stockholm Resilience Centre, är unik. Förhoppningsvis kan detta svenska initiativ bana väg för liknande satsningar på andra håll, säger Stephen Carpenter, forskare vid University of Wisconsin, och en av artikelförfattarna.
Det handlar om studier där forskare från olika discipliner samarbetar kring gemensamma frågeställningar istället för att på traditionellt sätt arbeta var för sig. Fokus ligger på interaktioner, processer och mekanismer som präglar samspelet mellan samhället och ekosystemen och som påverkar våra framtida utvecklingsmöjligheter.
Carl Folke, forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, är en av medförfattarna till artikeln.
– Utan god förståelse för hur människan och naturen både påverkar och är beroende av varandra är det omöjligt att sätta in rätt åtgärder inom förvaltning och policyarbete. Ett exempel, som vi lyfter i artikeln, är från Kristianstads Vattenrike där ett värdefullt våtmarksområde inhängnades till skydd mot betande kor, vilket visade sig vara ett misstag då våtmarken växte igen när korna försvann. Hade vi vetat hur viktiga betande djur är för våtmarkens fungerande hade området aldrig inhängnats, säger Carl Folke.
– Samma resonemang gäller för de stora globala utmaningar vi står inför. Ska vi lyckas att hantera klimatförändringen och den pågående urholkningen av våra ekossystem krävs mer kunskap från tvärvetenskaplig forskning kring social-ekologiska system. Vi måste inse att människan är en del av naturen och sluta agera som om vi vore skild från den. Det gäller även inom forskningen, avslutar Carl Folke.
För mer information och kontakt med Carl Folke, forskningschef, Stockholm Resilience Centre, kontakta:
Ellika Hermansson Török, kommunikationsansvarig, Stockholm Resilience Centre, mobil:08-674 77 44, ellika.hermansson.torok@stockholmresilience.su.se
Maria Erlandsson, presschef, Stockholms universitet, mobil: 070-230 88 91
Mer om Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre är ett nytt forskningscenter vid Stockholms universitet. Vid centret bedrivs tvärvetenskaplig forskning för styrning och förvaltning av social-ekologiska system. I fokus står resiliens – ett systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.
Stockholm Resilience Centre är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijer institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Centret är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra.
www.stockholmresilience.su.se
På 70-talet tog jämställdhetsdebatten fart. Utökad barnomsorg och förlängd föräldraledighet innebar en markant skillnad för många kvinnor. Men även långt tidigare fanns perioder då jämställdheten tog språng framåt.
– Framstegen har mycket att göra med kvinnans lönearbete, säger Maria Stanfors. Början av 20-talet är en sådan period då Sveriges ekonomi förändrades och arbetstillfällena inom handel och kontor ökade markant. En annan sådan period var under den allmänna högkonjunkturen efter andra världskriget då en överhettad ekonomi drog in alltfler kvinnor i förvärvsarbete.
Maria Stanfors presenterar sina rön i boken Mellan arbete och familj, som ges ut på SNS förlag. Där ges en bild av det långsiktiga förändringsförloppet i fråga om kvinnors arbete, karriär, utbildning och barnafödande. Ett centralt tema är att belysa hur kvinnor gjort olika val vad gäller arbete och familj under olika tidsperioder och vilka strategier de använt sig av. På olika sätt poängteras betydelsen av kvinnors lönearbete och hur viktigt ett erkännande av kvinnors produktiva arbete är för deras ekonomiska status, men också att vi inte kan förstå kvinnors produktiva roll och position på arbetsmarknaden utan att ta hänsyn till deras reproduktiva roll och position i hushållet. I analysen kombineras historia, ekonomi och demografi vilket ger den bakgrund mot vilken vår nutid och dess problem kan bli tydlig, förstås och förklaras.
Kontaktinformation
Maria Stanfors är fil. dr i ekonomisk historia och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hon ställer gärna upp för intervjuer och nås på tfn 046-222 08 34, mobil 070-24 99 766, e-post: Maria.Stanfors@ekh.lu.se. För recencionsex ring 08-507 025 46, 0709-75 62 51
“Komplementsystemet” är namnet på en grupp proteiner som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Dessa proteiner kan bland annat skydda mot angrepp av bakterier. Även proteinerna i den sårskorpa som bildas när blodet levrar sig efter en skada har förmågan att skydda mot en bakterieinfektion.
Artur Schmidtchens forskning handlar om att hitta peptider, proteinfragment, från dessa och andra skyddande proteiner och utveckla dem till läkemedel för patienter vars eget bakterieskydd inte fungerar som det ska. Redan i vår ska han testa en gel med sådana antimikrobiella peptider på patienter med böjveckseksem, s k atopiskt eksem.
– Eksem orsakas inte i första hand av bakterier, men vi vet att de allra flesta eksempatienter har mycket mer stafylokocker på huden än friska personer. Kan vi få ner bakteriemängden kanske det kan hindra att nya eksemutbrott sätter igång, hoppas Artur Schmidtchen.
Eksem, ytliga hudinfektioner och bensår är några områden där bakteriebekämpande peptider skulle kunna användas. Ett annat är i samband med sår och operationer.
Infektioner i operationssår är inte ovanliga, och brukar behandlas med antibiotika. Men eftersom allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika är det en metod läkarna skulle vilja undvika. En peptidsalva på sårområdet kanske skulle kunna hålla bakterierna borta och hindra att infektionerna uppstår.
– Jag opererar en hel del, och funderar alltid på hur man ska bära sig åt för att minska infektionsrisken och få en bättre sårläkning, säger Artur Schmidtchen. Han är glad åt att ha fått det lokala Fernströmpriset just med motiveringen att han bedriver “translationell forskning med stor klinisk relevans”, dvs forskning som knyter samman grundforskningens laboratorium med behandlingen av patienter på sjukhuskliniken.
Fernströmpriserna delas ut av Eric K Fernströms stiftelse. Denna delar varje år ut dels ett nordiskt pris på 1 miljon kr till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser på 100 000 kr till yngre forskare vid var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige.
Kontaktinformation
Mer information Artur Schmidtchen, 046-2224522 eller 0733-336431, Artur.Schmidtchen@med.lu.se. En artikel om forskningen finns på
