Idag kan nya material plockas ihop atom för atom med hjälp av nanoteknik och ges helt nya egenskaper. På Chalmers täcker forskargrupper inom fysik, kemi och nanovetenskap alla delar i processen fram till nya spännande material.
Förutom spetskunskap, finns också högklassig utrustning för att analysera, testa och tillverka materialen – som till exempel kraftfulla mikroskop och nanotekniklaboratoriet, ett av världens renaste rum. Där arbetar forskarna med byggstenar som är en miljarddels meter stora.
Nu förstärks miljön på Chalmers ytterligare med ett högupplösande transmissonselektronmikroskop som saknar motsvarighet i Sverige och Norden.
Eva Olsson, professor i materialanalys, ansvarar för mikroskopet.
Vad innebär det nya tillskottet?
– För min egen del är detta fantastiskt roligt och stimulerande. Instrumentet är ett av de vassaste som finns och ger möjlighet att gå ännu längre med materialens hemligheter. En enda atom kan utgöra skillnaden mellan succé och fiasko. Vi tar reda på vilken atom, var den finns och varför, säger Eva Olsson.
Mikroskopet ger tillgång till två av de största genombrotten i elektronmikroskopens historia. Genom att det helt kan korrigera för linsfel och energifiltrera elektronstrålen, kan man se ännu mindre detaljer och dessutom med högre precision. Sammantaget är detta revolutionerande för materialforskningen och det går inte att förutspå all den forskning som nu kan utföras.
– För Chalmers forskare och doktorander med anknytning till material är det väldigt viktigt. Dessutom styrker mikroskopet oss som attraktiva samarbetspartners för andra. Det öppnar dörren till nya forskningsområden genom väsentligt förbättrad upplösning både i rum för avbildning och i energi för spektroskopi. Vi kan dessutom få information om den tredimensionella strukturen och dess koppling till egenskaper på nanometerskala, säger Eva Olsson.
I samband med invigningen ordnas ett seminarium, ”Material för framtiden”, med vetenskapliga föredrag av all världens forskare och populärvetenskapliga evenemang för alla. Eva Olsson är även samordnare för seminariet.
Vad är tanken med seminariet?
– Jag ser våra mikroskop som en knutpunkt för alla forskargrupper och industriella partners med material i fokus. Därför vill vi ta tillfället i akt att lyfta intressanta aspekter och låta forskare och andra med intresse av materialfrågor mötas. Vi diskuterar bland annat infrastrukturfrågor, tittar på den intressanta utvecklingen inom mjuka material samt nanoteknikens viktiga roll för energi och miljö. Vi lyfter också särskilt de säkerhets- och etikaspekter som nanotekniken medför.
Seminariet består av fem olika vetenskapliga delsessioner och en populärvetenskaplig del.
– Vi vill också ge alla på Chalmers, intresserad allmänhet och skolelever chans att få lära sig mer om material och nanoteknik genom några populärvetenskapliga aktiviteter under de här dagarna, säger Eva Olsson.
Fakta om Titan 80-300 vid Chalmers:
Det nya transmissionselektronmikroskopet har två tekniska finesser som representerar två av de största tekniska genombrotten inom elektronmikroskopin, monokromatorn och Cs-korrektorn. De medför en väsentligt bättre energi- respektive rumsupplösning. Mikroskopets rumsupplösning är bättre än 1 Å och energiupplösningen för elektronenergiförlustspektroskopi är bättre än 0.15 eV. Flera typer av bilder och spektra kan erhållas med instrumentet, som bland annat har en röntgendetektor för kemisk analys, ett energifilter för analys av elektronstruktur och plasmoner samt kartläggning av grundämnen. Dessutom finns tomografi för tredimensionell avbildning och elektronholografi bland analysmetoderna.
Mikroskopet har levererats av företaget FEI och finansieras av Wallenbergstiftelsen, Vetenskapsrådet samt Chalmers.
Material för framtiden 7- 8 nov-innehåll och kontaktpersoner:
Högupplösande transmissionselektronmikroskopi i forskningsfronten
Det senaste inom avancerad mikroskopi, ett nödvändigt verktyg för materialforskning, som avslöjar materialens inre hemligheter och ger nyckeln till att skräddarsy material och komponenter med nya unika egenskaper.
Infrastruktur för materialanalys och nanofabrikation
Föredrag av företrädare för de viktiga, men dyrbara, resurser som krävs för forskning om nya material – renrum, mikroskop och neutronkällor som ESS. Vad kan de göra, vem står för dem och hur kan de användas av forskarna?
Samordnare för de två sessionerna: Professor Eva Olsson, Mikroskopi och mikroanalys, Chalmers.
KOntakt: Tel 031-772 32 47
eva.olsson@fy.chalmers.se
Mjuka material, inklusive biomaterial
Mjuka material är en viktig del av vår vardag och våra liv – i mobiltelefoner, i mat och inte minst i våra celler. Kunskap om mjuka materials egenskaper kan till exempel få medicin att verka bara i den sjuka cellen eller få mat med låg fetthalt att hålla ihop och smaka bättre. På Chalmers finns mycket hög kompetens kring mjuka material och det planeras ett centrum för mjuka material och biomaterial för att ta vara på alla synergieffekter.
Samordnare för sessionen: Docent Aleksandar Matic, Kondenserade materiens fysik, Chalmers.
Kontakt: Tel: 031-772 51 76
matic@chalmers.se
Nanoteknikens roll för energi och miljö samt för etik- och säkerhetsfrågor
Nanoteknik kommer att spela stor roll i utvecklingen av teknik för en bättre miljö. Till exempel används den i solceller, bränsleceller och katalys för avgasrening och för renare industriprocesser. Men är nanoteknik helt riskfritt? Hur hanterar forskarna och samhället de nya dimensionerna?
Samordnare för sessionen: Professor Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Chalmers
Kontakt: Tel 031-772 33 70
kasemo@chalmers.se
Lär dig mer om material!
Vadå materialforskning? Vilka är nanoforskarens verktyg, hur små är de egentligen och hur meckar man med en atom?
Experiment med svepelektronmikroskopet Phenom och mjuka material, Science Caféer där man kan fråga en forskare och studiebesök i nanotekniklaboratoriet.
Samordnare: Jan Riise, Göteborg Public Science and Understanding, GC+
Kontakt: Tel 0708-23 33 77
jan.riise@agadem.se
Plats: Institutionen för mikroteknikologi och nanovetenskap, (MC2-huset), Kemivägen 9, Chalmers, Göteborg.
Mer om tider, föreläsare och anmälan på seminariets sida>>
http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/organisation/chalmers-initiativ/seminarier/material-for-framtiden
Media är välkomna under hela seminariet.
Mediekontakt:
Sofie Hebrand, tel 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se
Bilder finns att ladda ned, se sidan via länk nedan.
Initiative Chalmers:
Genom en serie initiativseminarier uppmärksammar Chalmers spännande skärningspunkter mellan vetenskapsdiscipliner, ämnesområden och omvärld. Seminarierna är en plats där oväntade möten sker och nya idéer växer fram.
Fokus för ISSRE-konferensen ligger på IT-säkerhet, i betydelsen programvarors kvalitet och tillförlitlighet. I år har konferensen lockat ett 100-tal forskare från hela världen. De kommer bland annat att få lyssna på Martin Nilsson, testledare för elektroniken på Volvo Cars, Dr. James Whittaker från Microsoft i USA och grundare av världens största akademiska mjukvarutestcenter samt Prof. Ulf Körner, Lunds Universitet, expert på design av kommunikationssystem.
– Kvaliteten och säkerheten i programvarorna är avgörande för slutkvaliteten på de produkter som tas fram idag. Det handlar exempelvis om hur elektroniken i bilar kan förbättras och om Internetbankernas säkerhet. På ISSRE-konferensen möts forskare och industrin för att diskutera den typen av frågor, säger professor Stefan Christiernin, huvudansvarig för konferensen.
Konferensen arrangeras i samarbete mellan Högskolan Väst och Högskolan i Østfold, Norge och är förlagd till Trollhättan. Den inleds med ett par dagars workshops och avslutas med en presentationsdel.
Media är välkomna till konferensen under onsdagen den 7 till fredagen 9 november.
Plats: Hebeteatern, Folkets hus i Trollhättan
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stefan Christiernin på Högskolan Väst, Mobiltel: 0733 – 97 51 22, stefan.christiernin@hv.se
Dessa bakterier har de egenskaper som efterfrågas när man letar efter probiotiska bakteriestammar, dvs. bakterier med en positiv inverkan på hälsan. De har benämnts LB931 resp. Ess-1 och båda tillhör släktet laktobaciller, en form av mjölksyrabakterier.
En stor del av den kvinnliga befolkningen lider av återkommande infektioner i underlivet, bl.a. urinvägsinfektioner och svampinfektioner. Eftersom det finns risker med upprepade antibiotika- och antisvampbehandlingar behövs nya behandlingsmetoder. Probiotika används redan idag i mag-tarmkanalen och anses nu också kunna stärka infektionsförsvaret i underlivet. Laktobaciller förekommer i underlivet hos friska kvinnor och hjälper på olika sätt till att skydda individen mot sjukdomsframkallande bakterier. Kvinnor som drabbas av återkommande infektioner har ofta en försämrad laktobacillflora i underlivet.
Stammarna LB931 och Ess-1 selekterades i flera steg från ett urval av totalt 640 olika laktobacillstammar. I experiment visade det sig att de två var de bästa för sitt specifika ändamål. LB931 visade sig vara en robust stam som producerade substanser som förhindrade tillväxt av sjukdomsframkallande bakterier. Ess-1 däremot är den första kända laktobacillstammen som kan förhindra tillväxten av de två vanligaste svamparna som orsakar svampinfektion i underlivet.
Sedan de båda stammarna valts ut undersöktes deras potentiellt probiotiska egenskaper ytterligare. Om de visar sig ha den förväntade effekten hos kvinnor skulle det kunna innebära att dessa personer slipper återkommande infektioner och att användandet av t.ex. antibiotika kan minskas avsevärt.
Daniel Rönnqvist är uppvuxen i Sävast utanför Boden. Han är biomedicinsk analytiker, industridoktorand vid Essum AB, Umeå, och kopplad till Institutionen för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, vid Umeå Universitet. Han kan nås på tel. 090-71 86 91, epost daniel.ronnqvist@essum.se
Fredag den 9 november försvarar Daniel Rönnqvist, Institutionen för klinisk mikrobiologi, klinisk bakteriologi, Umeå Universitet samt Essum AB, sin avhandling med titeln Urogenital probiotics – potential role of Lactobacillus in the prevention of urogenital infections in women. Svensk titel: Urogenitala probiotika – laktobacillers potentiella roll att förebygga urogenitala infektioner hos kvinnor.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal ”Major Groove”, Byggnad 6L, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Patricia Conway, University of South Wales, Australien.
Att nio nya kvinnliga professorer på en och samma gång betraktas som ett stort framsteg ska ses mot bakgrund av att det oftast tidigare har varit en per år, och att det aldrig tidigare varit fler än tre. Förutom det långsiktiga arbetet med att öka andelen kvinnor på alla nivåer inom KTH som skett inom projektet Future Faculty, har en särskild satsning gjorts under hösten för att snabbt korrigera en obalans på den akademiska toppnivån.
– En av KTHs viktigaste kvalitetsfrågor är att vidga den krets som våra professorer hämtas ur. Tyvärr verkar det som vår traditionella rekryteringsprocess, hur korrekt den än är, tenderar att konservera den obalans som råder, säger Anders Eriksson, tillförordnad rektor på KTH, och den som tagit initiativet till den särskilda satsningen på kvinnliga professorer.
I och med de nya utnämningarna har antalet kvinnor bland KTHs professorer ökat med mer än 50 procent hittills i år. Ytterligare utnämningar under hösten gör att ökningen blir 75 procent innan året är slut, framhåller Anders Eriksson. Fler kvinnor bland professorerna innebär, förutom den kompetens de enskilda personerna tillför sitt ämnesområde, att andra perspektiv än männens tydligare kommer in i forskning och utvecklingen av ny teknik.
– För framtiden är kanske det allra viktigaste att alla KTHs skolor börjat leta efter och värdera kvinnor som kan tillföra verksamheten något nytt. Det är mycket glädjande att se hur hela KTHs spektrum av ämnen, från partikelfysik till vårdergonomi, får injektioner av nya individer med nya idéer, konstaterar han.
Fler kvinnor innebär också fler kvinnliga förebilder att identifiera sig med för studenter och yngre forskare; helt i linje med projektet KTH Future Facultys målsättning att förnya och utveckla KTH, bland annat när det gäller karriärvägar, utbildning och arbetsvillkor. Visionen är att KTH ska vara den mest stimulerande och attraktiva arbetsplatsen för lärare, forskare och studenter inom det teknikvetenskapliga området. I det arbetet är en jämnare könsfördelning ett högt prioriterat mål . Goda möjligheter att kombinera en akademisk karriär med familjeansvar är viktigt – där är KTHs eget korttidsdagis Quottis ett mycket konkret exempel på en åtgärd.
– För att nå vårt mål krävs insatser på många plan, där jämn könsfördelning är ett viktigt område. Tydligare karriärvägar, erfarenhetsseminarier som ett stöd för unga forskare, och särskilda anställningar för att rekrytera talangfulla yngre forskare och ge dem en snabbstart på karriären är andra viktiga insatser, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor med ett särskilt ansvar för långsiktig rekrytering, jämställdhet och kompetensförsörjning.
Kontaktinformation
Kontakt
Anders Eriksson, 08-790 7950, anderi@kth.se
Margareta Norell Bergendahl, 08-790 8068, maggan@md.kth.se
NYA PROFESSORER
• Peter Allebeck professor i socialmedicin, med inriktning mot hälsopolitik
• Björn Andersson professor i genomanalys
• Jonas Broman professor i anatomi
• Bo Burström professor i socialmedicin
• Maaret Castrén professor i akutsjukvård, med inriktning på akut omhändertagande
• Per Eriksson professor i kardiovaskulär medicin, med särskild inriktning mot funktionell molekylär genetik
• Li Felländer-Tsai professor i ortopedi
• Kristina Gemzell Danielsson prof. i obstetrik och gynekologi, särskilt migrationsrelaterad reproduktiv hälsa
• Mai-Lis Hellénius professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention
• Rolf Hultcrantz professor i gastroenterologi och hepatologi
• Martin Ingvar professor i integrativ medicin
• Torkel Klingberg professor i kognitiv neurovetenskap
• Matthias Löhr professor i gastroenterologi och hepatologi
• Bo Melin professor i arbetspsykologi
• Åsa Nilsonne professor i medicinsk psykologi
• Monica Nordberg professor i hygien
• Sari Ponzer professor i ortopedi
• Agneta Rannug professor i molekylär arbetsmiljötoxikologi
• Stefan Seregard professor i klinisk oftalmologi
• Oleg Shupliakov professor i neurovetenskap, med särskild inriktning mot neuronets cellbiologi
• Magnus Sköld professor i lungmedicin
• Pär Sparén professor i medicinsk epidemiologi
• Birgitta Söder professor i odontologisk profylaktik
• Eckardt Treuter professor i molekylär cellbiologi
• Magnus Westgren professor i obstetrik och gynekologi
Adjungerade professorer
• Hannah Akuffo adjungerad professor i parasitologi
• Birgitta Söderfeldt adjungerad professor i neurologi
• Yvonne Brandberg, adjungerad professor i psykosocial onkologi
• Richard Cowburn, adjungerad professor i klinisk neurovetenskap
• Gösta Eggertsen adjungerad professor i klinisk kemi
• Karl Ekdahl adjungerad professor i infektionsepidemiologi
• Birgitta Evengård adjungerad professor i klinisk parasitologi
• Olof Flodmark adjungerad professor i pediatrisk neuroradiologi
• Margareta Hammarström adjungerad professor i obstetrik och gynekologi
• Inger Julander adjungerad professor i infektionsmedicin
• Jan-Erik Juto adjungerad professor i otorhinolaryngologi
• Cecilia Linde adjungerad professor i kardiologi med inriktning mot elektrokardiologi
• Nils Lindefors adjungerad professor i psykiatri
• Bengt Lindholm adjungerad professor i medicinska njursjukdomar
• Tiit Mathiesen adjungerad professor i neurokirurgi
• Gunnar Németh adjungerad professor i ortopedi
• Per-Olof Nyström adjungerad professor i kirurgi
• Claes Olerud adjungerad professor i ortopedi
• Christian Spenger adjungerad professor i experimentell radiologi
• André Stark adjungerad professor i ortopedi
• Anders Wimo adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning
Gästprofessorer
• Gerhard Andersson gästprofessor i klinisk psykologi
• Hans von Holst gästprofessor neurokirurgi med inriktning mot neuronik
• Ewa Wigaeus Tornqvist gästprofessor i ergonomi
Priser
• Lennart Nilsson Award tilldelas Felice Frankel, forskare och fotograf
• Medicine doktor Axel Hirschs pris tilldelas Rune Toftgård, professor
• Eric K Fernströms pris tilldelas Staffan Strömblad, docent
• Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning tilldelas Ulf de Faire, professor
• Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris tilldelas Mikael Björnstedt, docent
• Karolinska Institutets etikpris tilldelas Bo Lindblad, professor emeritus
• Karolinska Institutets pedagogiska pris tilldelas Johan Wikner, studierektor och adjungerad lektor för klinisk forskning och utbildning och Kent Fridell, programdirektör för röntgensjuksköterskeprogrammet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Sabina Bossi, pressekreterare
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post : sabina.bossi@ki.se
Mer än hälften av världens befolkning är infekterade av bakterien Helicobacter pylori. Många bär på bakterien utan att märka det, men ibland kan infektionen orsaka magsår och vissa fall även magcancer.
– Bakterien aktiverar alltid kroppens immunförsvar och leder till långvarig inflammation i slemhinnan. Det har länge varit en gåta hur bakterien överlever i magsäcken trots kroppens kraftiga reaktion, säger specialistläkaren Anders Elfvin.
När magsårsbakterien infekterat kroppen försöker de vita blodkropparna öka sin produktion av bakteriedödande ämnen som kallas fria radikaler. Analyser av vävnadsprover från patienter med Helicobacter pylori visade att de hade högre nivåer av enzym som är kopplade till bildningen av fria radikaler, men deras nivåer av de bakteriedödande ämnena var ändå på samma nivå som människor som inte infekterats av bakterien. I vissa fall hade patienter med magsårsbakterien till och med lägre nivåer.
– Vi har upptäckt att bakterien kan bilda antioxidanter som hämmar kroppens förmåga att bilda radikaler. Helicobacter pylori tycks alltså ha en egen strategi som gör att den lyckas överleva i magsäcken, säger Anders Elfvin.
Forskarna har länge trott att infektion med magsårsbakterien innebär en ökad produktion av fria radikaler och därför dragit slutsatsen att en större mängd radikaler i vävnaden skulle kunna vara orsaken till att infektionen leder till cancerutveckling.
– Den nya upptäckten att bakterien kan bilda antioxidanter kan leda till att man måste tänka om helt vad det gäller radikalers roll i utvecklingen av magsäckscancer, säger Anders Elfvin.
Fakta Helicobacter pylori
Det finns ett hundratal stammar av den spiralformiga stavbakterien Helicobacter pylori. Bakterien producerar ett enzym som spjälkar urinämne till ammoniak och koldioxid, som i sin tur neutraliserar magsäckens saltsyra. Infekterade patienter blir ofta av med bakterien om de behandlas med antibiotika och läkemedel som hämmar magens produktion av saltsyra.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: Helicobacter pylori associated effects on inflammatory radical formation and angiotensin II receptors in the stomach
Avhandlingen försvaras fredagen den 9 november, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Elfvin, leg. läkare, telefon: 031-343 80 73, 070-741 73 22, e-post: anders.elfvin@vgregion.se
Handledare:
Professor Lars Fändriks, telefon: 031-342 41 23, e-post: lars.fandriks@gastro.gu.se
Det är tidigare känt att kvinnligt könshormon, östrogen, kan verka skyddande mot stroke. Vidare stimulerar östrogen hjärnans förmåga till neuronal plasticitet, dvs. ombildning på molekylär, cellulär och funktionell nivå. Dessa effekter är till stor del desamma jämfört med vad som kan observeras när försöksdjur vistas i en s. k. berikad miljö, det vill säga en miljö som gjorts mer stimulerande. Sådana mekanismer kan stimulera hjärnans förmåga till återhämtning av exempelvis minnes- och inlärningsfunktioner efter stroke.
I avhandlingen studeras specifika genvarianters roll för strokeutveckling, och gener som är involverade i östrogensignalering sätts i fokus. Vidare analyseras betydelsen av östrogensubstitution genom experimentella studier av hjärninfarkt.
Avhandlingen visar att en vanlig variant av genen för östrogenreceptor alfa (ER-alfa) är kopplad till förhöjt blodtryck och ökar risken för att drabbas av hjärnblödning. Vidare visas att en annan vanlig variant i en möjlig målgen för ER, osteoprotegerin (OPG), också bidrar till ökad risk för hjärnblödning. Identifiering av gener som är av betydelse för strokeutveckling ger en ökad förståelse för sjukdomsutvecklingen. Det kan bli möjligt att identifiera personer som bär på riskassocierade genvarianter för att kunna optimera olika behandlingar, inklusive läkemedelsbehandling.
I experimentella studier visar Magnus Strand att medicinering med östrogen i kombination med miljöberikning ger positiva effekter på återhämtningen av minnes- och inlärningsförmågan efter stroke. Studien ger hopp om att östrogenbehandling till strokepatienter kan påskynda deras återhämtning.
Stroke (slaganfall) drabbar årligen 30 000 svenskar och är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp i Sverige. Den vanligaste typen av stroke, hjärninfarkt, orsakas av en blodpropp i något av hjärnans blodkärl, medan hjärnblödning orsakas av att ett blodkärl i hjärnan brister. Insjuknande i stroke har en multifaktoriell bakgrund, där genetiska faktorer samspelar med miljöfaktorer. Kunskapen om vilka gener som är inblandade är dock bristfällig. Det finns också ett stort behov av metoder för att optimera återhämtningen efter stroke.
Fredag 9 november försvarar Magnus Strand, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Estrogen Signaling in Stroke – Genetic and Experimental Studies.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Jan Hillert, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Magnus Strand är leg. läkare och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin och nås på e-post magnus.strand@medicin.umu.se eller tel. 090-785 17 20.
Lars Hansson har i sina forskningsförsök jämfört varmlufts- och mikrovågstorkat trä som har torkats vid samma temperatur och under kontrollerade former. Resultatet visar att det inte finns något som tyder på att mikrovågsbehandlat trä skulle få sämre egenskaper när det gäller hållfasthet och hårdhet.
– När man varmluftstorkar trä förändras färgen – det ”gulnar” jämfört med hur det ser ut när det är nysågat. Mitt forskningsarbete visar att med mikrovågsbehandling förändras träets färg mindre, vilket innebär att du får en ljusare produkt, säger Lars Hansson.
I sitt forskningsarbete har Lars Hansson också tagit fram fysikaliska modeller som beskriver värmnings- och torkningsprocessen. De ger en ökad förståelse om hur mikrovågor och trä växelverkar.
Lars Hansson är född och uppvuxen i Vännäs. Efter avslutad verkstadsmekanisk gymnasieutbildning började han 1984 sin yrkesbana som vagnsreparatör vid SJ i Vännäs. Fem år senare fick tågvagnarna ge vika för Lars Hanssons skidintresse, under två säsonger arbetade han på Björklidens fjällanläggningar. Via studier på Komvux tog Lars Hansson en maskiningenjörsexamen 1994 och därefter en civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet (1999). År 2000 påbörjade Lars Hansson sin forskarutbildning vid Luleå tekniska universitets institution i Skellefteå.
Lars Hansson disputerade den 31 oktober med avhandlingen Microwave treatment of wood.
Upplysningar: Lars Hansson, tel. 0910-58 53 96,0730-57 62 54, lars.hansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Prostatacancer är mer ovanlig i Asien än i västvärlden, men de immigranter som flyttar från Asien till västländer löper ökad risk att drabbas av sjukdomen. Det antyder att miljön, framför allt kosten, kan ha stor betydelse för uppkomsten av prostatacancer. I Sydostasien är intaget av fytoöstrogener, framför allt gruppen isoflavonoider, högre än i västvärlden. Fytoöstrogener är kemiska föreningar i växter som liknar könshormonet östrogen och kan ha en skyddande effekt mot cancerutveckling i prostata och i bröst. Lignaner, den andra huvudgruppen av fytoöstrogener, finns i vissa näringsämnen som ingår i traditionell nordisk kosthållning, t .ex. fullkornsprodukter av råg men också i bär och grönsaker.
I avhandlingen undersöktes fytoöstrogeners effekt på prostatacancer i djurmodeller och resultaten visar i allmänhet en viss, måttlig effekt. Högt innehåll av fytoöstrogen hämmade t.ex. tillväxten av prostatacancer på nakna möss. De djur som fått rågkost, sojakost samt extrakt av råg fick färre tumörer och av mindre storlek jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom ökade omfattningen av cancercellernas celldöd hos de djur som fick råg och soja i kosten. Effekten av rågkli undersöktes hos en stam transgena möss (TRAMP) med en tumör liksom prostatacancer hos människan utvecklas från förstadier till cancer och vidare till metastasering (allmän spridning i kroppen). De TRAMP-möss som fick rågkost hade en ökad omfattning på celldöd hos cancercellerna samt tumörer av mindre storlek.
I en studie på människa, där arton män med prostatacancer fördelades slumpmässigt till rågbaserad kost eller till en kontrollkost under tre veckor, visades i cellprov från prostata som tagits efter studien att högt rågintag kan öka omfattningen av programmerad celldöd.
Annika Bylund är överläkare och doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för Geriatrik, och kan nås på tel. 090-785 87 20, e-post annika.bylund@germed.umu.se,
Fredag den 9 november försvarar Annika Bylund, Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Phytoestrogens and prostate cancer. Experimental, clinical and epidemiological studies
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal 1, by 10 (sut.) NUS
Fakultetsopponent är doc., överläkare Swen-Olof Andersson, Universitetssjukhuset i Örebro.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
The new method can give magnetic films with superior information storage capacity,” says Lennart Bergström.
To produce nanoparticles with a defined form and size and at the same time organize them in well-ordered structures is one of the few realistic ways of producing tomorrows nanomaterials on an industrial scale. It sounds like a dream, but the fact is that nature uses these construction principles in order to make the wings of a butterfly shimmer in all the colors of the rainbow and to create a compass needle of magnetic nanoparticles in certain bacteria.
In the article, Lennart Bergström and his colleagues show how it is possible to create a self-organizing system in which the system itself can achieve a flawless structure. Instead of slowly building up these intricate structures by for example etching, the particles are programmed” to build the desired structure themselves. Nanoparticles are ideal building blocks for creating two- and three-dimensional structures with tailor-made properties. It is possible to combine metals, semiconductors, and magnetic nanoparticles in one and the same material, thereby obtaining entirely new combinations of properties.
Our vision is to get nanoparticles to collaborate and construct complicated structures at will,” says Lennart Bergström. New types of nanostructured materials with unique characteristics, such as magnetic and catalytic properties, can then be created where they are most needed and in such a way that they can be readily reused. This opens up exciting possibilities to tailor the structure and function of materials, a goal for all materials chemists.”
Name of article: Magnetic field induced assembly of oriented superlattices from maghemite nanocubes”A. Ahniyaz, Y. Sakamoto, and L. Bergström, PNAS, (early edition” published at end of week 44)
Kontaktinformation
For more information: Prof. Lennart Bergström, Department of Physical, Inorganic, and Structural Chemistry, Stockholm University. cell phone: +46 (0)70-5179991; phone: +46 (0)8-16 23 68, e-mail: lennartb@inorg.su.se
For images: phone: +46 (0)8-16 40 90, e-mail press@su.se
Det övergripande syftet med doktorsavhandlingen Jag vågar visa vad jag kan – Om meningsskapande med digitala portföljer, med vilken Maria Hurtig disputerar den 26 oktober, är att beskriva och analysera elevers meningsskapande i arbetet med digitala portföljer i grundskolans årskurs två till sex. Forskningsfrågorna syftar till att förstå hur elevers meningsskapande sker i arbetet med digitala portföljer, vad eleverna erbjuds och vad som görs tillgängligt för ett meningsskapande samt hur elever skapar mening med uttrycksformer och medier.
– Jag har studerat elever när de tillsammans med en pedagog arbetar med sina digitala portföljer. I studien deltar nio elever i två olika skolor och under tre år har jag gjort återkommande besök i skolorna, säger Maria Hurtig.
– Fokus har jag haft på de handlingar som elever och pedagoger utför när de sitter tillsammans vid datorn dels för att lägga in olika arbeten i portföljen, dels för att bedöma elevernas respektive arbeten. I studien är elevernas och pedagogernas användning av informationsteknik och deras interaktion, både verbal och i form av gester, fokus i analysen. För att studera dessa situationer har jag i huvudsak använt videokameror för att dokumentera elevernas arbete.
Resultaten visar bland annat att elevers meningsskapande i arbetet med digitala portföljer handlar om att bli en del av det sammanhang som utgör portföljarbetet på respektive skola. Det innebär att eleverna lär sig bemästra de begrepp, verktyg och rutiner som finns i själva portföljarbetet. Pedagogernas vägledning, portföljernas struktur och elevernas tillgång till portföljerna har betydelse för elevernas möjlighet att skapa mening i arbetet.
– Eleverna utvecklar en förmåga att hantera informationsteknik och självreflektion. De utvecklar också själva arbetet med portföljerna i samband med att de skapar mening både med innehållet och med formen. Samtidigt visar resultaten att både elever och pedagoger måste utveckla nya begrepp och rutiner när de utformar portföljerna, säger Maria Hurtig.
Upplysningar: Maria Hurtig, tel. 070-233 39 00, maria.hurtig@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
En studie gjord av professor Thor Norström, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, visar att kvinnliga sökanden hade mindre chans än männen att få anslag hos Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) under de två åren 2004-2005. Enligt resultaten är denna könsskillnad i huvudsak en sammansättningseffekt.
– Professorer, vare sig de är kvinnor eller män, har större chans än doktorer att få anslag. Samtidigt är det män som dominerar bland professorer, och kvinnor bland doktorer. När man väger in detta i analysen försvinner i stort sett könsskillnaden i chansen att få anslag. Männens större chans speglar alltså den ojämna könsfördelningen på högre tjänster inom forskning säger Thor Norström.
Bland doktorer kvarstår dock en favör för männen; även om denna skillnad ligger inom slumpmarginalen är det en tendens som förtjänar vaksamhet och fördjupade analyser menar Thor Norström.
– Det är dock viktigt att minnas att analyserna endast täcker två år och ett enda forskningsråd vilket betyder att de inte ger underlag för någon mer generell slutsats, säger Thor Norström.
Även mer detaljerade analyser gjordes av de sju olika prioriteringskommittéer (PK) som bedömer forskningsansökningarna inom FAS.
– Det är ju tänkbart att kvinnliga sökande skulle ha sämre chans att få anslag i en PK med många manliga ledamöter. Resultatet visar dock att så inte är fallet: könssammansättningen i PK har ingen koppling till chansen för kvinnliga sökanden att få anslag, säger Thor Norström.
Thor Norströms studie är gjord på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Resultaten publiceras i vecka 44:s nummer av Läkartidningen. Artikeln ”Forskningsanslag beviljades oftare för män än för kvinnor” kan de kommande två veckorna läsas på på Läkartidningens webb.
Ytterligare information
Professor Thor Norström, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 2314, e-post thor.norstrom@sofi.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Personer som deltog hade alla någon form av stressrelaterad smärta. Redan efter tolv behandlingar i flyttanken förbättrade personernas tillstånd: sömnen förbättrades, man kände sig mer optimistisk och halten av vitaliseringshormonet prolaktin ökade. Ångest,
stress, depression och smärtupplevelse minskade.
– Genom avslappning i flyttankar har vi sett att personer med till exempel långvariga smärtsymptom, fibromyalgi eller depression och ångest mår avsevärt bättre redan efter tolv behandlingar. Avslappningen i ett viktlöst tillstånd i den tysta, varma flyttanken gör att kroppens eget system för återhämtning och läkning aktiveras. Stresshormonet sjunker, liksom blodtrycket. Resultaten bekräftar och stärker våra tidigare undersökningar
om effekter av avslappning i flyttank, konstaterar Sven-Åke Bood.
Hans avhandling omfattar fyra delstudier som alla rör behandling av smärta och stressrelaterade sjukdomar med hjälp av flyttank. En kontrollgrupp som inte behandlades i flyttank upplevde ingen förbättring av hälsan. Efter en behandlingsperiod på totalt sju veckor var 22 procent av deltagarna i flytgruppen helt smärtfria och 56 procent upplevde en klar förbättring. 19 procent kände ingen förändring och 3 procent en försämring. Och effekten finns kvar även efter avslutad behandling. Forskningsprojektet har pågått i fyra år och omfattat ca 140 personer, alla med någon form av diagnos som rör stressrelaterad långvarig smärta.
– Behandlingsmetoden är användbar för flera grupper, till exempel personer med whiplash-skador, fibromyalgi, depression och långvarig stressrelaterad smärta. Vi kan även se att en kombination av behandling i flyttank och traditionell terapi kan vara effektivt. Vi går nu vidare i vår forskning och kommer bland annat att mäta blodcirkulationen i kapillärerna, blodets syreupptagningsförmåga och hur kroppens reflexer påverkas, säger Sven- Åke
Bood.
Forskningen bedrivs vid Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet och är ett samarbete med Landstinget i Värmland. Delstudierna har tidigare bland annat publicerats i den ansedda amerikanska forskningstidskriften International Journal of Stress Management.
För mer information kontakta: Sven-Åke Bood, Karlstads universitet tfn 054 – 700 22 47 eller 073- 812 41 09.
Pressbilder på floating finns. Kontakta forskaren eller redaktören för bild.
——————-
Christina Celsing
Redaktör
Kommunikation och relationer,
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
Tfn 054-700 10 74
0708-25 66 77
Christina.celsing@kau.se
Fax 054-700 14 50
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sven-Åke Bood, Karlstads universitet tfn 054 –
700 22 47 eller 073- 812 41 09.
Med bäring på lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning bedrivs forskning inom de flesta vetenskapsområden på ett stort antal universitet och högskolor.
37 projekt beviljade
Vetenskapsrådet fördelar cirka 40 nya miljoner kronor till totalt 37 projekt, nätverk, forskarskola och forskarassistenter för forskning inom det utbildningsvetenskapliga området med start 2008. Siffran för hela treårsperioden är drygt 100 miljoner.
Tre exempel på projekt som i år tilldelats medel är:
Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter
Testet under lupp – konstruktion av läsförståelse i internationella undersökningar
Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat
Två nätverk har beviljats forskningsbidrag, det ena är ett nätverk för forskning specialpedagogik och det andra ett för läsförståelse och läsförmåga. Bidrag till nätverk avser stöd för forskare verksamma vid olika lärosäten i syfte att stärka forskningen genom ökat samarbete.
En nationell forskarskola inrättas med inriktning mot yngre barns lärande och administreras från Malmö högskola.
Viktiga tjänster för unga forskare
En extra satsning görs på unga forskare då kommittén beviljat sex anställningar som forskarassistent med följande inriktningar: utbildning och intelligens, skolsegregation, vad matematiklärare ska kunna, metaforer som redskap i barns lärande av naturvetenskap, estetiska lärprocesser samt den statliga skolinspektionen: centraliserad resultatstyrning möter en decentraliserad skola.
– Kommittén tar, säger kommitténs huvudsekreterare Ulf P. Lundgren, ett stort ansvar för att det skall finnas karriärvägar inom området utbildningsvetenskap.
Sammanlagt 16 lärosäten har erhållit forskningsmedel. Flest beviljade ansökningar fick Göteborgs universitet. Knappt 12 procent av de totala ansökningarna i årets ansökningsomgång får stöd.
-Som en investering i framtiden bör forskning inom utbildningsvetenskap stärkas och ges möjlighet att utvecklas. Utbildningsvetenskap ligger till grund för utbildningssektorns förändring och förbättring som i sin tur kan borga för ekonomisk tillväxt, utveckling och fördjupat medborgarskap, säger Ulf P. Lundgren.
Mer och utförligare statistik finns på www.vr.se
Beviljade ansökningar inom alla stödformer finns också tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas,
http://vrproj.vr.se
Kontaktinformation
Professor Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, tel. 08-546 44 184, mob. 0703-419 720.
Vid Forsmark och Oskarshamn arbetar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) med att finna en lämplig plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Här görs omfattande vetenskapliga undersökningar och miljöövervakningar för att identifiera den plats som anses mest lämpad för ett slutförvar. Hydrokemiska data som tagits fram inom ramen för dessa undersökningar har används i Pernilla Rönnbacks avhandling. Syftet med forskningen har varit att öka förståelsen för hur naturliga vatten i kustnära områden påverkas av olika processer.
Pernilla Rönnback har studerat vattentransportens processer och vilka områdesspecifika variationer som förekommer. Kustområdena kring Östersjön och Bottniska viken är unika miljöer på grund av det bräckta innanhavet samt en landhöjning som härrör sig från den senaste istiden. Detta gör att kustnära avrinningsområden är påverkade av ett antal områdesspecifika faktorer såsom unga och ovittrade jordar, årstidsvariationer och brackvatteninträngningar som i sin tur starkt ökar komplexiteten inom sötvattenkemin.
– Jag har även studerat förekomsten av lantanodier i de här områdena, berättar Pernilla Rönnback. Lantanoider är naturligt förekommande tyngre spårelement vars beteende är kemiskt likadant som hos flera radioaktiva ämnen.
Med sin avhandling har Pernilla Rönnback identifierat mönster som överlag har ökat förståelsen av den kemiska dynamiken hos naturliga vatten i kustnära områden.
Avhandlingen heter ”Major and trace elements in surface and ground waters in two near-coastal granitoidic settings in eastern Sweden”. Disputationen äger rum fredagen den 2 november kl 9.30 i sal A137, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Professor Björn Öhlander, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Pernilla Rönnback
tel: 0480-44 61 57
mobil: 073-5805614
e-post: pernilla.ronnback@hik.se
Eva Ermans forskningsområde är demokratifrågor och främst frågor som rör demokrati bortom nationalstaten. Inom ramen för sin Pro Futura-tjänst kommer hon att studera demokrati i relation till globala styrformer.
– Mer specifikt kommer jag att studera den kritik som riktas mot globala institutioners demokratiska underskott i termer av bristande legitimitet och ansvarighet, säger Eva Erman, som berättar att hon också kommer att undersöka vilken innebörd legitimitets- och ansvarighetsbegreppet får när vi rör oss från den nationalstatliga till den globala nivån.
Peter Hallberg forskar med inriktning mot demokratins idéhistoria utifrån perspektivet att demokratin till sin natur är under ständig omförhandling och i ständig utveckling.
– Att jag nu tilldelats en av Riksbankens Jubileumsfonds Pro Futura-tjänster innebär att jag får sällsynt goda möjligheter att undersöka en aspekt av demokratins historia som jag upptäckte under arbetet med min avhandling, nämligen samhällsbegreppets förvandling och den politiska roll som den sociala och urbana medicinen spelade under den tidiga industrialiseringens och urbaniseringens tidevarv. Projektet, som har titeln ”Doctors and Radicals: Social Knowledge, Humanitarianism and the Making of Civil Society in Early Modern Sweden”, analyserar bland annat hur företrädare för medicinvetenskapen bidrog till att utveckla relationen mellan stat och samhälle inom ramen för humanitära reformprogram.
Kontaktinformation
Stockholms universitet
Eva Erman, Statsvetenskapliga institutionen, tel. 08-16 30 85,Mobil, 070-667 48 87,
e-mail: eva.erman@statsvet.su.se.
Peter Hallberg, Statsvetenskapliga institutionen, tel. 08-16 26 28, Mobil, 0708-17 44 18
e-mail: peter.hallberg@statsvet.su.se.
Riksbankens jubileumsfond
Göran Blomqvist, vd, tel 08-50 62 64 19
Britta Lövgren, forskningssekreterare, 08-50 62 64 08.
