Stora svängningar i blodsockernivån kopplas alltmer samman med risk för åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kan resultaten ge värdefull information för att skräddarsy en ny generation fullkornsprodukter med lågt GI som kan motverka dessa s k vällevnadssjukdomar. De skulle också kunna ha gynnsamma effekter på korttidsminne och mental prestationsförmåga.

– Det är känt att en kolhydratrik frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen efter lunch. Men mina resultat visar att lågt GI i kombination med rätt mängd s k odigererbara kolhydrater, d v s kostfiber och resistent stärkelse, kan göra blodsockernivån låg och jämn upp till tio timmar och därmed även efter middagen, berättar Anne Nilsson, doktorand vid enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, och författare till avhandlingen.

Försöken visade också att man på liknande sätt kan minska blodsockerhöjningen efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter kvällen innan.

Korn uppvisade klart bäst resultat av de fyra sädesslagen. I sina tester använde sig Anne av kokt korn och hela korn i bröd. Men när kornet maldes till gröt blev effekten sämre, eftersom viktiga strukturer då förstördes vilket negativt påverkade både GI och innehållet av resistent stärkelse. Däremot gick det bra att klippa kornet.

I studierna framkom även att rätt spannmål positivt kan påverka det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för ett tillstånd med allvarlig risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I diagnosen ingår bl a förhöjda blodsocker- och insulinnivåer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. När man äter odigerbara kolhydrater fermenteras (jäses) de i tjocktarmen. Denna bakteriella process visade sig ha gynnsam effekt på en rad riskfaktorer för metabolt syndrom, såsom markörer för inflammation och insulinverkningsgrad. Processen medförde även ökad mättnad.

Anne Nilsson har även studerat sambandet mellan mental prestation och blodsockernivån efter måltid. Försökspersoner fick experimentella frukostmåltider med lågt respektive högt GI, och fick därefter utföra mentala prestationstester. Det visade sig att försökspersoner som ätit låg GI-frukost kunde koncentrera sig bättre och hade bättre arbetsminne (ett slags korttidsminne) än den andra gruppen. I försöken framkom också att friska personer med låg glukostolerans, d v s med högre blodsockerstegring än genomsnittet efter en måltid, generellt presterade sämre.

– Resultaten pekar på att personer som har stora svängningar i blodsockernivå löper större risk att brista i kognitiv förmåga överlag, påpekar Anne Nilsson.

Anne Nilsson försvarar sin avhandling den 7 september kl 9.15 på kemiska institutionen, föreläsningssal B, Getingevägen 60. Välkommen! Läs abstract http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1220&recordformat=display.

Förklaringar:
Glykemiskt Index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockernivån höjs efter man ätit livsmedel som innehåller kolhydrater. Hur snabbt höjningen sker beror på hur lång tid det tar för kroppen att bryta ner kolhydraterna i tarmen till glukos och sedan ta upp glukosen till blodet. När man ätit produkter med lågt GI stiger blodsockret sakta och insulinpåslaget blir lägre. Mat med låg GI har flera hälsofördelar.

Odigererbara kolhydrater är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan når tjocktarmen där de blir näring åt tarmens bakterier. Då startar en jäsningsprocess där det bildas olika komponenter, t ex kortkedjiga fettsyror. Anne Nilssons studier visar att komponenter som bildas under jäsningsprocessen kan komma ut i blodet och påverka blodsockerreglering och mättnadskänslan positivt, och även bidra till att sänka det inflammatoriska tillståndet i kroppen, vilket i sin tur kan leda till en minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Anne Nilsson, doktorand Industriell Näringslära och livsmedelskemi, 046-222 95 34, 0702-744 300, Anne.Nilsson@appliednutrition.lth.se eller Inger Björck, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi och verksamhetsledare, Functional Food Science Centre, 046-222 97 38 Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se

Överläkaren Birger Forsberg har under många år arbetat med internationella hälsofrågor och har framför allt intresserat sig för diarrésjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten i diarré bland barn har minskat under de senaste trettio åren, men fortfarande uppskattas diarréer ligga bakom flera miljoner dödsfall bland små barn varje år.

– Min forskning visar att runt 1,5 miljoner barn kan räddas årligen om de får rätt behandling när de drabbas av diarré, säger Birger Forsberg.

Redan under 1980-talet tog Världshälsoorganisationen (WHO) initiativet till ett speciellt program för att minska barnadödlighet som orsakades av diarrésjukdomar. Man uppskattade då att cirka två tredjedelar av alla dödsfall i diarrésjukdom berodde på häftiga, vattniga diarréer och akut uttorkning. Därför ville man framför allt arbeta för en ökad användning av vätskeersättningslösningar med tillsatser av socker och salter, och tillförsel av en ökad mängd vätska. Rekommendationerna införlivades i de flesta länders nationella hälsoprogram och aktiva informationsinsatser drevs via WHO, UNICEF och nationella myndigheter. Användningen av den rekommenderade behandlingen med vätskeersättning eller extra tillförsel av vätska har ökat men inte så mycket som önskat. Ännu på 2000-talet står fler än 200 miljoner barn utan denna behandling när de insjuknar i diarréer.

– På 1970-talet när vätskeersättning fick sitt medicinska genombrott som behandling vid diarré trodde ingen att det skulle bli så svårt att sprida dess användning, säger Birger Forsberg.

Birger Forsberg diskuterar i sin avhandling flera faktorer som kan ha bidragit till att en internationell satsning av det här slaget inte fått full genomslagskraft. Viktig information når inte ut till alla hushåll. Krafter inom vårdkedjan verkar i olika riktningar, för och emot behandling med vätskebehandling. Tänkbart är också att man i en familj med knappa resurser inte har möjlighet att ta hand om det sjuka barnet på ett tillräckligt bra sätt – även om kunskapen finns.

– Att ge vätskebehandling till ett barn med svåra diarréer innebär en kontinuerlig sysselsättning dygnet runt i den mest akuta fasen, ett krav som kan få stå tillbaka för andra prioriterade sysslor i många resurssvaga hushåll. Man måste också inse att diarréer hos barn i många områden är lika vanligt som lite snuva är hos barn i Sverige, säger Birger Forsberg.

– Insatser med vätskeersättning är inte särskilt kostsamt. Det krävs nu kraftansträngningar för att förbättra omhändertagandet av diarrésjuka barn och minska barnadödligheten i diarrésjukdomar, tillägger han.


Avhandling:
Diarrhoeal diseases in low- and middle-income countries
Disputationen sker den 7 september 2007, klockan 13.00 i Aulan, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Överläkare Birger Forsberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Telefon: 073-966 1370
E-post: Birger.Forsberg@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Under 2006 utförde chalmersforskarna Johan Mellqvist, Jerker Samuelsson och Claudia Rivera mätningar i Houston, Texas.

Där hjälpte de miljömyndigheterna att uppskatta hur mycket gasformiga miljöföroreningar (kolväten, kväveoxider och svaveloxider) som läcker ut från ett stort antal raffinaderier och petrokemiindustrier.

Projektet ingår i en större kampanj där amerikanska forskare försöker förstå hur man ska kunna minska den fotokemiska smog som ofta förekommer i Texas.

Tidigare flygmätningar av forskare från amerikanska meteorologiska institutet, NOAA, visade att de industriella utsläppen av flyktiga kolväten i Texas verkade vara 20-50 gånger högre än vad som rapporterades från industrin. Detta ville man undersöka närmare.

Resultaten från mätningar visar att industrierna längs fartygskanalen I Houston, släpper ut 2.5 ton av reaktiva kolväten, eten och propen, samt 12 ton av andra kolväten, alkaner, per timme. Dessutom släpper de ut ca fem ton av både SO2 och NO2.

För kolvätena motsvarar detta tio gånger mer än vad som rapporteras till miljömyndigheterna från industrin, medan värdena för både kväveoxider och svaveldioxider stämmer bättre. De är dubbelt så stora som än vad som rapporterats. Mätningarna stämmer även med uppskattningar gjorda från flyg av NOAA.

Industrierna uppskattar generellt sina utsläpp med hjälp av två standardmetoder som är framtagna av amerikanska naturvårdsverket.

Dessa är baserade på schablonberäkningar med ett visst inslag av mätning. I Europa har man på senare tid börjat tillämpa den amerikanska beräkningsmetoden, med undantag för Sverige där man en längre tid mätt utsläppen med den metod forskarna nu tillämpat i Texas. Mätmetoden heter Sol Ockultations Flux, SOF. Sålunda är det troligt att de stora skillnader man funnit i Texas även återfinns i Europa, med undantag då för Sverige.

Resultaten från chalmersforskarnas studie presenterades i början av juni på en workshop i Austin, Texas och en rapport har precis färdigställts. Den stora skillnaden mellan mätningarna och de rapporterade värdena förbryllar de amerikanska miljömyndigheterna och man kommer nu att tvingas gå vidare med vidare studier.

Chalmersgruppens metod är den enda som direkt kan uppskatta hur mycket gas som läcker och orsakar utsläpp i en så pass komplex miljö som de stora industrierna i Texas. Därför efterlyste NOAA ett samarbete.

– Även om metoden är ganska ny så har vi har jobbat i några år med det här. I Sverige bedrivs redan övervakning av alla Sveriges raffinaderier och vissa petrokemiindustrier med vår mätmetod. Det känns nästan som en slags examen att komma ut i stora världen också, säger Johan Mellqvist, som är projektledare.

I mätmetoden, som kallas Sol Ockultations Flux, SOF, används ljus och optisk analys. Det är vanligt också i många andra fjärranalysmetoder för att mäta luftföroreningar, men här är det solljus istället för laserstrålar. Spektra av solen mäts, och ur dessa uppskattas hur mycket gas som finns längs solljusets väg.

Den stora finessen är att mätningen görs med en bil som kör runt anläggningen och bildar en tänkt ”box”. På så vis får man direkt kontroll över hur gasen går in och ut.

– Vi kan se alla molekylerna från solen och ned till mätinstrumentet. Det enda som behöver läggas till är hur mycket det blåser och vart. Om man mäter stillastående från en punkt till en annan är det mycket svårare att avgöra mängden utsläpp och varifrån de kommer, säger Johan Mellqvist. Osäkerheten i mätningarna skattas till 35 procent.

Flera tillämpningar är tänkbara för metoden. Exempelvis har forskargruppen använt samma princip vid tester av vulkanvarningssystem och för mätningar i stora städer, till exempel Mexico City.

Kontaktinformation
Projektledare Johan Mellqvist, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Tel: 031-772 48 55, 0703-08 87 77
johan.mellqvist@chalmers.se

Bild för publicering finns, kontakta Johan Mellqvist eller, Ann-Kristine Nordin Informationsavdelningen, tel 031-772 2565,
akno@chalmers.se

Peter Gudmundson, 52, finns i dag i toppen av den akademiska ledningen för KTH, som fakultetens prodekanus. Rollen som tilltänkt rektor ser han som en stor utmaning som fyller honom med både respekt och tävlingslust, gammal elitidrottsman som han är.

– Jag är förstås mycket glad över att bli föreslagen och känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt tekniskt toppuniversitet. Jag vet av erfarenhet vilken fantastisk samlad kompetens som finns på KTH. Tillsammans med våra duktiga studenter är det en stadig grund att bygga vidare på. För min egen del gör många år på KTH – som student, forskare och ledare – att jag har god inblick i och förståelse för många delar av verksamheten, säger han.

Efter att KTHs förre rektor Anders Flodström utsågs till universitetskansler i våras, har nomineringsprocessen varit snabb och effektiv med många högt kvalificerade sökanden. En helt enig styrelse står bakom nomineringen av Peter Gudmundson.

– Avgörande för styrelsens beslut var Peters bredd. God inblick i forskningens och utbildningens villkor kompletterar han med både internationell och industriell erfarenhet. Det är också en strategisk satsning att välja en person med många yrkesaktiva år kvar – det ger oss en rektor som kan ta KTH till framtiden, säger Cecilia Schelin Seidegård.

Peter Gudmundson är sedan 1993 professor i materialmekanik på KTH, där han även har gått sin civilingenjörsutbildning i teknisk fysik, och disputerat i hållfasthetslära. Mellan 1993 och 2005 ledde han arbetet på institutionen för hållfasthetslära på KTH, då institutionen utvecklade nya samarbeten med pappersindustrin och det växande området biomekanik.

Fyra år på Brown Boveri i Schweiz följdes av en lika lång period som konsult på ett mindre konsultbolag i Vaxholm under 1980-talet. 1989-1993 var han vd för Swedish Institute of Composites i Piteå. Peter Gudmundson är också nyinvald ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). En erfarenhet av helt annat slag är elitserieishockey i AIK under studieåren på KTH.

Det formella beslutet om ny rektor tas av regeringen under hösten, efter hörande av fakultetsnämnd, studentkår och arbetstagarorganisationerna på KTH.

Kontaktinformation
Kontakt
Cecilia Schelin Seidegård, styrelsordförande KTH, 0705-336605
Magnus Myrén, pressansvarig KTH, 0705-704350

Denna premiärsäsong valde forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) att inventera 140 slumpmässigt utvalda ungskogsbestånd i Norrbottens kustland. Inventeringen ingår i en gemensam satsning av SLU:s fortlöpande miljöanalys och Skogsstyrelsen.

Törskateförekomsten i de inventerade bestånden motsvarar 137 000 hektar tallungskog i hela Norrbottens kustland varav 51 000 hektar (102 000 fotbollsplaner) med tydliga skador. Skadornas utbredning och omfattning aktualiserar ett behov av att utöka inventeringen till att omfatta hela Norrland kommande år.

Törskatesvampen, som tidigare huvudsakligen yttrat sig som döda toppar på enstaka äldre tallar, s k törgadd, har under senare år angripit och dödat hela bestånd av yngre tallar.

Via länken når du pressmeddelandet inklusive en tabell med detaljerade uppgifter rörande kustkommunerna i Norrbotten.

Kontaktinformation
Projektledare Sören Wulff, Institutionen för resurshushållning, SLU i Umeå, tel 070-676 17 36
soren.wulff@srh.slu.se

Skogspatolog Per Hansson, Institutionen för skogen ekologi och skötsel tel 070-370 84 74
per.hansson@ssko.slu.se

Med sin avhandling söker Schmidt därför nyansera bilden genom att visa att Lévi-Strauss arv från lingvistiken inte gör honom till formalist och att han inte tar avstånd från historien, som ofta påstås. Schmidt framhåller att Lévi-Strauss inte tillämpar den strukturella lingvistikens termer rakt av, och att han framför en egen historiesyn som alternativ till uppfattningen om en för alla samhällen giltig utveckling mot ständigt mer utvecklade stadier. I avhandlingen betraktas Lévi-Strauss strukturalism som underordnad ett mer övergripande civilisationskritiskt ärende och ett romantiskt helhetssträvande.

Författaren betonar att Lévi-Strauss beklagar den moderna västerländska exploateringen av människan och naturen och att han med samhällen utan skrift som förebild framhåller ömsesidigheten som samhällets genuina fundament. Det ömsesidiga utbytet betraktar han som grunden för all kommunikation, och även för förhållandet mellan kulturer. Fruktbart utbyte förutsätter skillnad, varför den historiska rörelsen, enligt Lévi-Strauss, består av kulturernas pendelrörelse mellan sammangåenden och splittringar – en föreställning som Schmidt visar har sin inspirationskälla hos Arthur de Gobineau.

I avhandlingen visas också att Lévi-Strauss historiesyn även ligger till grund för hans mytteori. Med sina mytstudier har han velat framhålla att det mänskliga tänkandets kategorier är allmängiltiga, och att de till synes absurda, meningslösa mytiska berättelserna är uttryck för ett analogiskt tänkande, och inte för ett för-logiskt, primitivt tänkande, som många andra mytteorier gjort gällande.
I avhandlingen lyfter Schmidt fram Lévi-Strauss som civilisationskritiker genom att idéhistoriskt placera honom i olika
sammanhang: som fransk judisk intellektuell i en tid och ett samhälle präglat av starka antisemitiska ideologier, som socialist (läs
socialdemokrat) under mellankrigstiden, och som humanist.

Förutom dessa historiska kontexter undersöker Schmidt såväl den strukturella lingvistikens som musikens betydelse för Lévi-Strauss mytteori. Genom att framhäva affiniteterna mellan Lévi-Strauss och Richard Wagner, och påtala de tyska rötterna till hans kulturuppfattning, framhäver författaren dessutom de romantiska tankefigurerna som förekommer hos Lévi-Strauss. Därmed framtonar en annan bild av Lévi-Strauss än den som beteckningen strukturalist kort och gott gör gällande.

Avhandlingens titel: Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker
Disputationen äger rum lördagen den 15 september, kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Schmidt, tel. 031-786 55 58,
e-post: Christina.Schmidt@idehist.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

Nu inleds på allvar kartläggningen av granen, det träd som idag är det kanske viktigaste för svensk skogsnäring och skogsindustri.

– Skogsbioteknikforskningen vid Umeå Plant Science Centre har hittills framförallt varit inriktad på asp och modellväxten backtrav, arter vilkas alla gener blivit kartlagda. De nya forskningspengarna gör det nu möjligt att på allvar börja utforska granen, säger professor Ove Nilsson, som är ledare för det nya forskningscentret.

– Förhoppningen är att vi ska hitta verktyg för att kunna öka skogstillväxten och anpassa träden till ett nytt klimat. Vi tror också att det kommer att gå att få fram vedfiber av olika slag, som lämpar sig för olika slutanvändningar, allt ifrån bioenergi till olika nya kompositmaterial.

Invigningen av det nya forskningscentret skedde i närvaro av både SLU:s och Umeå universitets rektorer samt VINNOVAs generaldirektör. De gläder sig mycket åt denna jättesatsning.

Så här säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse:

– Svensk skogsindustri har en ledande position på världsmarknaden, och Sverige är världsledande inom trädförädling och skogsbioteknik. Tanken med Berzelii-centret är att internationellt ledande grundforskning ska kopplas ihop med utveckling av framtida produkter och processer inom skogsbruk och jordbruk. Sådan kunskap behövs bland annat för att utveckla förädlingsprogram inriktade på framtida marknadskrav och ett föränderligt klimat. Det är ett spännande och framtidsinriktat samarbete mellan forskning och näringsliv som kommer att befästa och ytterligare stärka en redan världsledande forskningsmiljö vid UPSC.

Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, säger:

– Berzelii-centret vid UPSC är, förutom en manifestation av forskning i världsklass, ett utmärkt exempel på en organisationsform som för samman grundforskning direkt med näringslivet. Centret är dessutom ytterligare ett bevis på det utmärkta samarbete som finns mellan SLU och Umeå universitet.

VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson framhåller betydelsen av starka forskningsmiljöer i vårt land:

– Satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer är avgörande för att akademin och näringslivet i Sverige ska kunna behålla och utveckla sin internationella konkurrenskraft. Miljön och satsningen i Umeå är ett utmärkt exempel på detta.

Det var i slutet av september förra året som Vetenskapsrådet, VR, och VINNOVA beslutade att ge det föreslagna centret 100 miljoner kronor i Berzelii-stöd. Umeå universitet, SLU, SweeTree Technologies, Sveaskog, Holmen Skog och Bergvik Skog bidrar med ytterligare cirka 100 miljoner kronor. Även branschorganisationen Skogsindustrierna är med i samarbetet.

Kontaktinformation
Ove Nilsson, SLU, tel 090-786 84 87.
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se

– Det finns en tämligen spridd uppfattning som går ut på att svenska damfotbollspelare på elitnivå inte är i närheten av manliga fotbollspelare när det gäller bollteknik och speluppfattning, förklarar Jonny Hjelm. ”Den dåliga damfotbollsspelaren” verkar ha blivit en mytisk stereotyp som har börjat leva sitt eget liv.

Efter fotbolls VM 2003 förklarade Per-Erik Malm på DN-debatt att damer inte kan spela fotboll. ”Det enda man säkert kan säga är att vi kommer att få se en orgie i taffliga dribblingsförsök, strumprullare, misslyckade inlägg och usla skott” skrev han bland annat. Några månader senare skrev Lars-Erik Sandler i tidskriften Svensk Idrott att europamästarinnorna Umeå IK hade fått oförtjänt mycket uppmärksamhet med tanke på att lagets spelare bara ”kommit upp till elitmotionsnivå”.

Professor Jonny Hjelm, historiker och författare till boken ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” har i en unik pilotstudie undersökt om det förhåller sig så som Malm, Sandler och andra damfotbollskritiker påstår. Stämmer det verkligen att damfotbollsspelare på elitnivå ofta misslyckas med prestationer där bollteknik och speluppfattning sätts på prov?

Genom att analysera matcher från damfotbolls-VM 2003 och herrfotbolls-VM 2006, sammanlagt drygt 5000 aktioner (passningar, bollmottagningar, dribblingar, avslut och fasta situationer) kan Hjelm visa att kvinnorna lyckas i sju av tio aktioner medan männen lyckas i åtta av tio, en skillnad som endast den uppmärksamme åskådaren torde uppfatta. Resultatet visar enligt Hjelm att Malm, Sandler och andra som avfärdat och avfärdar dagens damfotbollspelare som hopplöst inkompetenta gör sig skyldiga till våldsamma överdrifter.

– Tonläge och ordval hos en del av kritikerna, t ex många som skriver anonymt på Internets olika debattfora, tyder på att det rör sig om män som inte primärt vill delta i en seriös diskussion om flick- och damfotbollens kvalitéer, säger Jonny Hjelm. De är istället ute efter att förlöjliga, osynliggöra och marginalisera kvinnor och flickor.

Läs mer om studien på http://www.idrottsforum.org.
Läs om Jonny Hjelms forskning på adress
http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html

Kontaktinformation
För mer information och intervju, kontakta gärna
professor Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier, på
tel 090-786 70 03, 076-8357993 eller via e-post jonny.hjelm@histstud.umu.se

Med sitt inifrånperspektiv bygger avhandlingen på unika livsberättelser. Före detta särskoleelever, några unga personer med utvecklingsstörning har bearbetat sina minnen och erfarenheter från skoltiden och det är deras människosyn, kunskapssyn och samhällssyn som är fokus i Elisabet Frithiofs avhandling. Den segregation och marginalisering, som personer med utvecklingsstörning drabbas av har historiska rötter, något som skildras i avhandlingens historik.

Avhandlingen visar att de intervjuade sammantaget ändå har goda minnen och erfarenheter från särskolan. Däremot har de svårt att riktigt fastställa vilka det är som går i särskolan. De intervjuade har själva blivit marginaliserade och kränkta, både under skoltiden och senare i arbetslivet, något som vittnar om omgivningens ”lagom-för-funktionshindrade”-tänkande, även det med sina historiska rötter. De intervjuade själva tvekar inte att på ett djupare plan diskutera svåra frågor, om funktionshinder, sin egen existens, liv och död.

– Den människosyn, som bland annat ligger bakom FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, uttryckt av filosofen Jacques Maritain, speglas när de intervjuade frimodigt och medvetet talar om sitt funktionshinder och sin person berättar Elisabet Frithiof. Inifrånperspektivet bidrar med viktiga synpunkter på delaktighetens villkor, vad ett gott liv kan vara, vad utbildning och särskolan kan betyda samt vilket samhälle som är värt att leva i. Rösterna är väl värda att lyssna till!

Elisabet Frithiof är fil.mag., lågstadielärare och speciallärare med mångårig yrkeserfarenhet från grundskola och särskola. Efter ett år på Forskarskolan Demokratins villkor vid Örebro universitet fortsatte hon sin forskarutbildning vid Växjö universitet, där hon nu avslutar denna utbildning.

Avhandlingen ”Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning” försvaras den 7 september 2007 kl.10:15 i sal Wicksell, Växjö universitet. Opponent är professor Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet.

För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Ett resultat är att friskolor i vissa situationer ger upphov till ökade kommunala skolkostnader. I framtiden kan det innebära att kommunala skolor läggs ned. Detta behöver inte vara av ondo menar antologins redaktör Anders Lindbom. – Om skolor med dåliga studieresultat läggs ned kan skolsegregationen minskas. Forskningen visar vidare att ökad konkurrens förbättrar resultaten för eleverna i de kommunala skolorna.


Medverkande vid Framtidsfokus:
Anders Lindbom, statsvetare, Uppsala Universitet
Joakim Palme, sociolog, Institutet för Framtidsstudier
Peter Holmberg, Myndigheten för skolutveckling
Maria Rankka, Timbro
Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja
Anders Björklund, nationalekonom vid SOFI, Stockholms Universitet.
Mikael Palme, Lärarhögskolan, Stockholm.


Tid: Måndag den 3 september 2007 kl.13.15-16.30
Plats: Kulturhuset, Studio 3 (plan 3), Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller
fax 08-24 50 14 senast fredag 24 augusti.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Lindbom, anders.lindbom@ibf.uu.se eller mobil: 073-5905639

Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

– Vi ville hitta bidrag som verkligen kändes nya, spännande och tillräckligt långt in i framtiden, utan att för den sakens skull vara hel orealistiska, säger Kristina Höök, professor och medlem i juryn. Och det tycker jag vi har hittat i de båda vinnande förslagen.

Bakgrund
Hur kommer våra mobiler att se ut år 2020? Är de ännu mindre – kanske ryms de i en vanlig fingerring? Kommunicerar mobilen direkt med all teknisk utrustning vi omger oss med från diskmaskinen till bilen? Är mobilen en kommunikationscentral för hem, arbete och fritid? Och vilka blir då effekterna för det övriga samhället? Har vi möjlighet att ha en närmare och tätare kontakt med våra närmaste eller dränks vi i skräpinformation, ständigt avbrutna och stressade av meddelanden och bilder? Det var några av de frågor som låg till grund för utlysningen av ”Mobile 2020”, som består av två moment – en designdel och en novelldel.

I designdelen uppmanades deltagarna att designa en framtida mobiltelefon med en beskrivning av vad mobilen kan användas till och en ritning av hur mobilen ser ut – om den överhuvudtaget kan avbildas. Vinnaren, Phoebe Chiang, student vid Royal Oak College of Design i Kanada, har i sitt bidrag designat en minimobil som kan fästas vid alla typer av ytor. Utöver basfunktioner som dagens mobiltelefoner har, kan telefonen användas för att sända och ta emot tredimensionella hologram.

Michael DiBernardo, student vid University of British Columbia i Kanada, är vinnaren i novelldelen där deltagarna tävlade med en novell med ett positivt eller negativt framtidsscenario om vad som händer när mobiltelefoni genomsyrar hela vår tillvaro från arbete, olika samhälleliga funktioner, fritidsaktiviteter och kommunikationen med omgivningen. I sin novell beskriver han en beskrivning av hur mobiltelefoni influerar snart sagt alla delar av en mans vardag under en helg år 2020.

Totalt 25 studenter från bland annat Sydkorea och USA lämnade in bidrag till tävlingen. Arrangör är Stockholms universitets nyinrättade Mobile Life Center. Bland tävlingens partner finns Microsoft, Telia Sonera, Ericsson och Sony Ericsson.

I juryn:
Mikael Anneroth, Ericsson AB , Sweden
Linus Brohult, Mobil, Sweden
Richard Harper, Microsoft Research Ltd, U.K.
Lars Erik Holmquist, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Kristina Höök , Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Oskar Juhlin, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Gustaf Lindström, TeliaSonera, Sweden
Kristian Simsarian, IDEO, US
Jannecke Schulman, Campus IT University in Kista, Sweden
Mike Stott, Umeå Design Institute, Sweden
Annika Waern, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Alexandra Weilenmann, IT-university Gothenburgh, Sweden
Kristoffer Åberg, Sony Ericsson, Sweden

Juryns motivering:
Design
Phoebe Chiang, “TackTalk”:
“Mindre än ett kreditkort, driven av solenergi, vattentät, i böjbart material med transparant utseende eller mönster som styrs av ägarens önskemål, utrustad med hologram – den här mobilen har allt!”

Novell
Michael diBernardo, “Spaces”:
“Illustrerar det ömsesidiga beroendet hos livsstil och teknologi; är estetiskt tilltalande att läsa och utomordentligt välskriven!”

De vinnande bidragen:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/phoebe.pdf
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mdibernardo_mobile2020_short_story.pdf

För att se samtliga förslag i de två deltävlingarna:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mobile2020.html

För ytterligare information:
Kristina Höök, professor, mobil 070-5617035, e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia

För bilder eller kontakt med vinnarna:
Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Vid centret utgår all forskning från användarvänligheten. Vi är en gemensam, neutral arena där forskare och industriella samarbetspartners kan mötas. Vår ”affärsidé” är att användarens behov och kreativitet ska finnas med i hela processen från tanke till färdig produkt, säger Kristina Höök, föreståndare för centret och professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet.

Totalt kommer forskningsverksamheten att omfatta ungefär 210 miljoner kronor under tio år från akademiska och industriella aktörer. När centret är fullt utbyggt finansierar industrin, universitetet och VINNOVA vardera en tredjedel av verksamheten.

Vid invigningen demonstreras framtida produkter inom mobiltelefoni; till exempel en känslodagbok som samlar SMS, foton från mobilen och en sorts kroppsminnen från sensorer på användarens kropp samt en applikation som möjliggör för flera användare att tillsammans producera och konsumera mobil video.

Under eftermiddagen tillkännages vinnaren vinnarna av tävlingen ”Mobil 2020”, som består av två moment – en designdel och en novelldel. Totalt 25 studenter från bland annat Sydkorea, Kanada och USA har lämnat in bidrag. Vinnaren av designtävlingen erbjuds en sex månaders anställning där han eller hon under halva tiden ska arbeta med ingenjörer, designers och forskare på Sony Ericsson i Lund och halva tiden med forskare vid Mobile Life

Förutom professor Kristina Höök kommer verksamheten att ledas av docent Lars Erik Holmquist, docent Oskar Juhlin och docent Annika Waern.

Centret finns vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet inom Campus IT-universitetet i Kista. Verksamheten bedrivs i samarbete med de svenska IT-instituten SICS och Interactive Institute. Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, Sony Ericsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation and Growth, Kista Science City och Stockholms stad.

För ytterligare information kontakta följande forskare vid Mobile Life Center:
Kristina Höök, professor, mobil 070-5617035, e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia
Oskar Juhlin, docent, mobil 070-379 39 64, e-post oskarj@tii.se, webbsida www.tii.se/mobility/People/oskar-web/index.htm
Lars Erik Holmquist, docent, mobil 0703-55 85 00, e-post leh@viktoria.se
Annika Waern, docent, mobil 070-3363916, e-post annika@sics.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 01, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Avhandlingen är en analys av intervjuer med och observationer bland nio unga kvinnor engagerade i sunni-muslimska organisationer i Sverige. De är födda i Västasien, Nord- och Östafrika, av föräldrar med varierande tro på islam. Under barnaåren kom de till Sverige, gick i skolan här och talar nu flytande svenska.

– De här tjejerna har erfarenheter av olika samhällen och olika sätt att organisera relationer mellan kvinnor och män. De reflekterar över likheter och skillnader, för- och nackdelar. Som medlemmar i muslimska organisationer deltar de aktivt i ansträngningarna att förstå hur islam och genus ska efterlevas här och nu, säger Pia Karlsson Minganti.

Under ungdomsåren utvecklade kvinnorna en syn på sig själva som ”praktiserande” muslimer som tar sin religion på stort allvar.

– Deras fromhet och aktivism utanför hemmen medförde ökad auktoritet i relation till familjemedlemmar, men blev även skäl till konflikter. De tvingades hantera fördomar om kvinnor, men också om muslimer, säger Pia Karlsson Minganti.

Avhandlingen belyser spänningar mellan genus, religion, etnicitet och generation. I ljuset av samtida debatter om multikulturalism, erkännande- och identitetspolitik diskuteras också spänningar mellan det att positioneras som individ, kvinna och medlem i religiösa/etniska minoriteter.

– I centrum står kvinnornas vilja att uppfattas som fullvärdiga individer och att inte avfärdas som varande underlägsna män, ”lösaktiga” eller ”stackars förtryckta muslimska kvinnor”, menar Pia Karlsson Minganti.

Studien erbjuder vidare insikter om global islamisk väckelse och skapandet av en distinkt islamisk identitet. Den belyser muslimsk ungdomsrörelse i en svensk kontext, med tendenser till både separatism och integration.

Avhandlingens titel: Muslima. Islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige

Relevanta länkar
www.ungamuslimer.nu
www.sverigesmuslimskarad.se

Ytterligare information
Pia Karlsson Minganti, doktorand vid Avdelningen för etnologi, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 018-133603 eller 073-0693253, e-post: pia.karlsson@etnologi.su.se. Pia bor i Uppsala.

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-16 4090.

– Den svenska barnfilmen har nästan alltid kringgärdats av en mängd uttalade och outtalade förbud, som har gjort den harmlös och likriktad. Till skillnad från andra kulturformer för barn, såsom litteratur och teater, har det saknats variation vad gäller såväl innehåll och genrer som formuttryck. Jag tror att barn, precis som vuxna, behöver mångfald, säger Malena Janson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

I sin avhandling ser Malena Janson bortom myten om den svenska barnfilmen som ”världens bästa”. Med hjälp av den moderna barndomsforskningen och Michel Foucaults idéer om makt, kunskap och förtryck undersöker hon istället vad begreppet ”bio för barnens bästa” har inneburit vid olika tidpunkter i den svenska barnfilmshistorien. Emellanåt, visar det sig, har månandet om barnens bästa övergått i en form av maktutövning, ett ”välviljans förtryck”.

– Mest förhärskande har idén om barn som oskuldsfulla varelser och barndomen som en lustgård, varit. Det är en tanke som Rousseau förde fram redan på 1700-talet och som inte minst Olle Hellbom varit med om att cementera. Än i dag, till exempel i en film som ”Förortsungar”, som ändå skildrar ett utsatt barns svåra förhållanden, dominerar den här synen på barndomen som ett paradisvakuum, säger Malena Janson.

Avhandlingen gör närmare analyser av tre filmer som är centrala för den svenska barnfilmshistorien: Rolf Husbergs ”Barnen från Frostmofjället” (1945), Olle Hellboms ”Alla vi barn i Bullerbyn” (1960) och Kay Pollaks ”Elvis! Elvis!” (1977). Malena Janson har även studerat recensioner och debatter i pressen, liksom statliga utredningar som gjorts i barn- och biofrågan. I slutkapitlet behandlas också dagens biografrepertoar. Malena Janson tar där upp kraven på lönsamhet och barnbokens hämmande effekt på biofilmen. Resultatet blir en mångfacetterad och nydanande bild av den svenska barnfilmen.

Avhandlingens titel: Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år

Ytterligare information
Malena Janson, doktorand vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn mobil 0709-94 21 69, e-post malena.janson@mail.film.su.se.

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

– Det kan även finnas skillnader i följsamhet till behandling, hur cancer upptäcks och utreds samt vilket stöd som finns i omgivningen, säger Jan Sundquist, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).

Varje dag får över 100 personer i Sverige veta att de har cancer och drygt 50 000 nya fall upptäcks varje år. I de hittills största studierna om sambandet mellan cancer och utbildningsnivå, insjuknande samt överlevnad, har ett forskarlag vid CeFAM funnit att ju högre utbildningsnivå man har desto större är chanserna att överleva.

En av studierna visar även att högutbildade kvinnor löper större risk att drabbas av framförallt godartad brösttumör än lågutbildade. I den ena studien har forskarna följt över tre miljoner män och kvinnor med hjälp av uppgifter från den svenska databasen för familjecancer. Forskarna konstaterar att de högutbildade har i snitt 40 procent högre chans att överleva ett tjugotal olika cancertyper än lågutbildade. Några exempel är tjocktarms-, bröst-, urinblåse-, hud- och lungcancer.

En förklaring till resultatet kan enligt forskarna vara att det finns skillnader i följsamhet till behandling, hur cancer upptäcks och utreds samt vilket socialt nätverk de drabbade har. Det kan också bero på att personer med olika utbildningsnivå har skilda livsstilsvanor, exempelvis motionsvanor, kosthållning och tobaks- och alkoholvanor.

– Vår forskning visar att utbildningsnivå är en viktig faktor att ta hänsyn till, inte minst i den hälsopolitiska debatten. Men för att förstå mer om mekanismerna bakom bör den här sortens forskning kompletteras med uppgifter om storleken på tumörerna när man fick sin cancerdiagnos och mer fakta om vilka som går på allmän screening och hur uppmärksam den enskilda individen och vården är på tidiga tecken av cancer, säger professor Jan Sundquist en av forskarna bakom studien.

Forskarlaget har även studerat kopplingen mellan utbildningsnivå och risken att drabbas av bröstcancer. De har följt över en och en halv miljoner svenska kvinnor mellan år 1990 och 2004. Trots att forskarna tog hänsyn till faktorer som till exempelvis ålder, antal graviditeter och familjemedlemmar som drabbats, så kvarstod det faktum att kvinnor med högskoleutbildning löpte 44 procent högre risk att drabbas av godartad bröstcancer än kvinnor med högst nioårig grundskola. De högutbildade hade även en högre risk att insjukna i elakartad bröstcancer.

– Det är givetvis inte utbildning i sig som orsakar bröstcancer, utan troligast är att högutbildade kvinnor är mer benägna att gå på screening, vilket är det säkraste sättet att upptäcka förstadier till bröstcancer, Vi är förvånade att resultatet visar på så stora skillnader i ett land där alla har goda möjligheter att få bra vård och gå på gratis hälsokontroller, säger forskaren Shehnaz Hussain som är huvudförfattare till studien.
.


Publikationer:

“Influence of education level on breast cancer risk and survival in Sweden between 1990 and 2004 “, SK Hussain, A Altieri, J Sundquist och K Hemminki, International Journal of Cancer, online 20 augusti 2007, Doi: 10.1002/ijc.23007

“Influence of education level on cancer survival in Sweden”, SK Hussain, P Lenner, J Sundquist och K Hemminki. Annals of Oncology, online augusti 2007, DOI:10.1093/annonc/mdm413

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Jan Sundquist, professor, CeFAM
Tel: +46 (0)73- 366 26 34
E-post: jan.sundquist@ki.se

Shehnaz Hussain, med dr, CeFAM
Tel: +1 (310) 429-9859
E-post: shehnaz.hussain@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se

Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt/kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag tarmsjukdomar och hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Läs mer på www.cefam.se