Med utgångspunkt från den enkla och självklara insikten att framtiden är något vi skapar gemensamt ger Institutet för Framtidsstudier och Gringo ut en tidning tillsammans för att skapa debatt. Specialnumret av tidskriften Framtider är ett försök att föra tillbaka debatten om förorterna till en verklighetsbaserad grund. Det handlar om de goda möjligheterna – men samtidigt ryggar vi inte för att publicera även dystra prognoser; i tidskriften kan du läsa om segregation, om hur framtidens förorter kommer att planeras och vem som kommer att bo där.
Men, vad vi egentligen vill säga är att framtiden inte är avgjord, vi vet inte hur det blir – inte ens de av oss som kan kalla sig framtidsforskare.

– Framtiden är en plats vi bygger varje dag genom att plugga, jobba, rösta och framför allt älska varandra, kommenterar temanumrets chefredaktör Inti Chavez Perez.

Om tidskriften
Framtider Tema: Förort är ett specialnummer av tidskriften Framtider. Framtider ges ut fyra gånger per år av Institutet för Framtidsstudier och går att beställa på info@framtidsstudier.se. Den finns även tillgänglig på www.framtidsstudier.se Ansvarig utgivare är Institutets vd Joakim Palme.

Om Gringo
Tidningen Gringo startades 2004 av förortsbor som inte kände igen sig själva eller sina hemtrakter i den ensidigt negativa rapporteringen i massmedier. Gringo har istället försökt att göra varm, kärleksfull och optimistisk journalistik om förorter.

Om Institutet för Framtidsstudier
Institutet bedriver framtidsstudier på vetenskaplig grund. Forskningen är tvärvetenskaplig och har som mål att ge en långsiktig samhällsanalys och stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida möjligheter och hot. Våra beslut idag bidrar till att forma framtiden.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Julia Falkerby, forskningsassistent, Institutet för Framtidsstudier
julia.falkerby@framtidsstudier.se. Tel: 08-402 12 05

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Med utvecklingen av teknologi, ekonomi och massmedia reser inte bara människor, varor och kapital över världen. Även kultur ”reser” på helt nya sätt. Miljöer som simulerar andra, fjärran platser, är en konkret form av kultur som flyttas över stora avstånd. Det kan vara förflyttningar över rum eller tid, över geografiska såväl som historiska avstånd. När stadens omvandling öppnar platser för byggnation kan detta ge nya möjligheter till så kallade simuleringar, som att bygga kvarter i exempelvis historisk eller utländsk stil.

Ett exempel på detta är Huis Ten Bosch i sydvästra Japan som simulerar en historisk holländsk stadsmiljö. Den har en bofast befolkning, men är också en välbesökt turistattraktion.
– Jag har tittat på vad som händer när materiell kultur i form av byggnader, stadsmiljöer och artefakter i simulerad form tas från en plats och placeras på en ny plats, i ett nytt sammanhang, säger Staffan Appelgren som doktorerar vid Globala studier, Göteborgs universitet.

Avhandlingen visar att mimesis (imitation) ofta är en viktig komponent i förståelsen av simulerade miljöer. Studien argumenterar för att mimesis också kan vara ett kraftfullt verktyg vid utforskande av den egna och andras kultur och identiteter. Platsen fungerar som både en lokal och en translokal plats: både förankrad i den lokala historiska och kulturella kontexten, och sträcker sig bortom det lokala.

Staden Huis Ten Bosch är också ett bidrag till diskussionen om livsstil och frågan om tid och plats för rekreation i det japanska samhället. Ett annat viktigt syfte är att skapa en modell för den upplevelseorienterade servicenäringen i en region som drabbats hårt av nedläggningar inom tillverkningsindustri och tung industri.
– Syftet med staden, som byggdes i början av 1990-talet, förklarar Staffan Appelgren, är att revitalisera diskussionen om stadsplanering i Japan genom att införliva ekologiska, sociala och kulturella aspekter.

Utöver den kulturella analysen av Huis Ten Bosch som en samtida simulerad plats med lokal förankring, så placerar avhandlingen även fenomenet i en kulturhistorisk tradition och kopplar den till moderna simulerade miljöer som världsutställningar och temaparker, samt redogör för den ekonomisk politiska bakgrunden till den snabba tillväxten av simulerade miljöer i Japan sedan mitten av 1980-talet.

Materialet till avhandlingen är insamlat genom deltagande observation i samband med ett antropologiskt fältarbete under ett års tid i Huis Ten Bosch.

Avhandlingens titel: Huis Ten Bosch: Mimesis and Simulation in a Japanese Dutch Town

Tid och plats för disputation: Lördagen den 8:e september 2007, kl. 10.15, Sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linne, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Staffan Appelgren, tel: 031-786 4333 (arb.), mobil: 073-4047440.
e-post: staffan.appelgren@globalstudies.gu.se

Klamydia är idag den sexuellt överförbara infektion som är allra vanligast i västvärlden. Mellan 1998 och 2005 har antalet smittade i Sverige ökat mellan 9 och 20 procent årligen och denna trend ser ut att fortsätta.

– Syftet med mötet är att tillhandahålla ett tillfälle för svenska och internationellt ledande forskare inom detta område att träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter. Vi vill även ta initiativ till ett ökat kunskapsutbyte mellan forskarvärlden och de myndigheter som är berörda till exempel Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen, säger Fredrik Liljeros som är en av arrangörerna av mötet.

Program: http://www.s-gem.se/seminars_talks/calendar/index_en.html

Tid: 30 augusti kl. 9.00-16.00 och 31 augusti kl. 9.00-17.00
Plats: Stockholms universitet, Kräftriket, Roslagsvägen 101, hus 5, rum 14

För mer information:
Fredrik Liljeros, docent, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0707-430178, e-post fredrik.liljeros@sociology.su.se
Veronika Halvarsson, forskningsassistent, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-4765125, e-post veronika.halvarsson@sociology.su.se

Reflektion har sedan början av åttiotalet varit ett nyckelbegrepp i lärarutbildningssammanhang. Begreppet fick vid spridning efter publicerandet av Donald A Schöns ”The Reflective Practitioner” (1983).

Ett av de mest fundamentala och övergripande påståendena i Schöns teori om reflektion är att ett ”tänkande” inbegrips i professionella praktikers handlande, ett tänkande som samtidigt som det ingår i handlandet, föregår det. Denna teori är kondenserad i begreppet reflection-in-action.

– Teorin fick stor spridning när lärarutbildningarna akademiserades. Schön erbjöd ett redskap som kunde användas för att kunna diskutera praktikernas profession, säger Peter Erlandson.

I sin avhandling ”Docile Bodies and Imaginary Minds-on Schön’s Reflection-in-Action” diskuterar Peter Erlandson Schöns begrepp. Dels diskuteras bärkraften i ”reflection-in-action” betraktat som en konceptuell formulering som är tänkt att kunna användas för att beskriva och förklara professionella praktikers handlande. Dels diskuteras begreppet som en del i ett större konceptuellt och sociokulturellt sammanhang.

– Reflektion är en term med mängder av betydelser. Schön använder själv termen på åtminstone ett tiotal olika sätt, säger Peter Erlandson som hoppas att han bidragit till att avnaivisera användningen av begreppet reflektion i utbildningssammanhang.

Han visar i avhandlingen att det är tveksamt om ”reflection-in-action” är användbart för att beskriva och klargöra professionella praktikers praktik eller deras yrkesskicklighet. Han föreslår att reflektion istället bör betraktas som ett begrepp som är invävt i en historisk och politisk teknik för disciplinering, och subjektskonstruktion av medborgarkonsumenter.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Erlandson, peter.erlandson@gu.se, 0705-171105
Avhandlingen ”Docile Bodies and Imaginary Minds-on Schön’s Reflection-in-Action” försvaras fredagen den 7 september, 2007, kl. 10.00, Margaretha Huitfeldts auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg

Torsten Arpi,
Pressansvarig, Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se

Rymdfysiker vid Institutet för rymdfysik i Uppsala, teoretiska fysiker i Oldenburg i Tyskland och Moskva, radioastronomer i Glasgow, Skottland samt matematiker vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona har lyckats visa hur nya resultat från laseroptik och kvantkommunikation enkelt kan införas i radioområdet.

– Man kan beskriva det som att i framtiden kommer det att finnas en knapp till på radion för att byta radiostation. Istället för att byta frekvens, det vill säga ändra hur radiovågorna varierar i tiden, så använder man en annan egenskap hos radiovågorna nämligen hur de varierar i rummet, säger Bo Thidé.

Med ett antal små antenner, var och en försedd med en digital radioenhet, kan man enkelt och med hög noggrannhet utnyttja välkända men hittills outnyttjade symmetriegenskaper hos de elektromagnetiska fält som bygger upp radiostrålningen. På detta sätt får man ut mer information ur strålningen än vad som är möjligt med traditionella radiometoder. Resultaten publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters den 24 augusti vars omslag pryds av en av figurerna i artikeln.

– Vad vi gjort är egentligen ganska självklart när man tänker på vilka fysikaliska egenskaper som radiostrålning har. Den utgörs av elektriska och magnetiska fält som varierar både i styrka och i riktning. Genom att inte kasta bort informationen om den momentana riktningen hos fälten öppnar vi för helt nya sätt att utnyttja radiomediet, säger professor Bo Thidé.

– Detta är troligtvis en artikel som kommer att starta en ny trend inom radioastronomin, skriver professor Martin Harwit, astronom vid Cornelluniversitetet i USA, i ett gratulationsmail till forskargruppen.

De banbrytande radiometoder som beskrivs i artikeln har utvecklats inom sensorprojektet LOIS i sydöstra Sverige som samverkar med det jättelika distribuerade radioteleskopet LOFAR (Low Frequency Array) i Nederländerna, Tyskland och Frankrike. För närvarande pågår diskussioner inom Akademi Sydost om komplettering av den redan befintliga teststationen för LOIS i Växjötrakten med en nyare generations teststation i Blekinge. Kalmar och Lund står sedan på tur, liksom Poznan i Polen.

Artikeln har sitt ursprung i resultat framtagna av Johan Sjöholm och Kristoffer Palmer, i deras gemensamma examensarbete vid civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet som de genomfört vid det av Bo Thidé ledda forskningsprogrammet ”Rymdens Fysik” vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

– Det torde vara enastående i svensk fysikhistoria att resultat framtagna av studenter redan under sin grundutbildning hamnar på omslaget till en av världens förnämsta fysiktidskrifter, avslutar Bo Thidé.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Professor, Bo Thidé, 018 – 4715914, 0705-613670 eller bt@irfu.se

Trumpeten är ett modernt konstmusikaliskt soloinstrument, men har i jämförelse med etablerade soloinstrument som violin och piano i högre grad än dessa använts för att experimentera med nya klanguttryck inom den nyare musiken. Detta har lett till att samtida trumpetkonserter har väldigt olika och intressanta utformningar. Vid komponerandet av nya verk för andra soloinstrument är deras långa repertoar- och uppförandetradition delvis ett hinder, eftersom man har haft de stora ”mästerverken” att jämföra med. Trumpeten däremot har inte haft en lika tung tradition att ta hänsyn till, utan det har snarare handlat om att skapa en ny, ”seriös” repertoar.

Avhandlingen fokuserar på tiden från 1980-talet fram till idag, men återknyter till perioderna före för att visa trumpetens långa väg till konserthusen. Under 1800-talet skrevs inga trumpetkonserter utan trumpeten förknippades då främst med militärmusik, underhållningsmusik och från 1920-talet även med jazz. Återupptäckten av Joseph Haydns trumpetkonsert i början av 1900-talet blev en viktig startpunkt för trumpetens renässans som soloinstrument. Flera karismatiska solisters insats, som fransmannen Maurice André, gjorde att trumpeten efter Andra världskriget så småningom fick tillträde till konserthusen. Han spelade både barockmusik och populära stycken som arrangerades för trumpet och hans grammofoninspelningar har spridits över hela världen.

Jakobsen Barth visar vilken viktig roll de samtida trumpetkonserterna har haft för trumpetens väg in i konsertsalen. Det var nödvändigt för trumpetsolisterna att skapa sig en tydlig personlig profil och en ny repertoar för att nå fram till publiken i den tilltagande konkurrensen.
De trumpetkonserter som då uppstod är ofta rent tekniskt väldigt komplicerade och så anpassade till en enskild solists spelsätt att de kan vara näst intill omöjliga för andra trumpetsolister att utföra.
Samarbetet mellan den svenska solisten Håkan Hardenberger och den österrikiske tonsättaren Heinz-Karl Gruber har resulterat i en konsert
(”Aerial”) som haft stor betydelse för Hardenbergers internationella karriär. I avhandlingen diskuteras och analyseras detta verk samt även de konserter som skrivits för den norske solisten Ole Edvard Antonsen (”Dromo Dance” av den norske tonsättaren Helge Iberg) och den tyske solisten Reinhold Friedrich (”Vier Stücke gegen den Stillstand” av den tyske tonsättaren Caspar Johannes Walter.
Trumpetmusiken befinner sig i en spännande fas, där det ständigt tillkommer nya trumpetkonserter, där speltekniken kontinuerligt utvecklas och sökandet efter nya klanguttryck tar sig nya vägar.

Avhandlingens titel: /Die Trompete als Soloinstrument in der Kunstmusik Europas seit 1900 – mit besonderer Berücksichtigung der Entwicklung ab 1980 am Beispiel der Solisten Håkan Hardenberger, Ole Edvard Antonsen und Reinhold Friedrich/.
Disputationen äger rum fredagen den 8 september 2007, kl. 13.00

Lokal: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Verena Jakobsen Barth, tel. 031-786 4049, verena.barth@musikvet.gu.se
Avhandlingen kan beställas via Institutionen för kultur, estetik och medier

Kontaktperson: Petra Platen
Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post:
petra.platen@hum.gu.se