Resultaten presenteras idag i tidskriften The New England Journal of Medicine.
– Vi visar för första gången att operation mot fetma inte bara leder till långsiktig viktnedgång, ingreppet innebär också att risken att dö i förtid minskar kraftigt, säger Lars Sjöström, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin.

I studien, som Lars Sjöström inledde redan 1987, ingår över 4000 patienter med allvarlig fetma. Hälften av patienterna magsäcksopererades i viktnedgångssyfte. Den andra hälften fick istället råd om hur de skulle förändra sina levnadsvanor för att gå ner i vikt. Trots att en del av dessa patienter också fick läkemedel för viktminskning var den konventionella behandlingen inte alls lika effektiv som operation.
– Efter tio år hade den konventionellt behandlade gruppen till och med ökat något i vikt, medan de patienter som opererats i genomsnitt hade gått ner 16 procent. Magsäckskirurgi är den enda behandling mot allvarlig fetma där det finns vetenskapliga belägg för att dödligheten sänks, säger Lena Carlsson, professor vid Sahlgrenska akademin.

Vid en långtidsuppföljning under mellan 5 och 18 års tid efter operationen hade dödligheten bland de opererade patienterna minskat med 29 procent, jämfört med de patienter som inte opererats.
– Det är oklart vilka mekanismer som orsakar den minskade dödligheten. Den minskade risken tycks bero mindre på själva viktnedgången än det faktum att patienterna faktiskt genomgått ett fetmakirurgiskt ingrepp. Det är en observation som öppnar för nya möjligheter att kartlägga okända mekanismer bakom riskökningen vid fetma och därmed för nya behandlingsprinciper, säger Lars Sjöström.

I sina analyser tog forskarlaget också hänsyn till ett stort antal biokemiska variabler och andra faktorer, som till exempel rökning, stress och tidigare sjukdomshistoria.

Tidskrift: The New England Journal of Medicine
Artikelns titel: Effects of Bariatric Surgery on Mortality in Swedish Obese Subjects
Författare: Lars Sjöström, Kristina Narbro, David Sjöström, Kristjan Karason, Bo Larsson, Hans Wedel, Ted Lystig, Marianne Sullivan, Claude Bouchard, Björn Carlsson, Calle Bengtsson, Sven Dahlgren, Anders Gummesson, Peter Jacobson, Jan Karlsson, Anna-Karin Lindroos, Hans Lönroth, Ingmar Näslund, Torsten Olbers, Kaj Stenlöf, Jarl Torgerson, Göran Ågren och Lena M.S. Carlsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor emeritus Lars Sjöström, telefon: 070-677 82 89, e-post: lars.v.sjostrom@medfak.gu.se
Professor Lena Carlsson, telefon: 070-679 11 54, e-post: lena.carlsson@medic.gu.se

– I en tid då djur behandlas både som en handelsvara och som familjemedlemmar, och där människans relation till djur blir allt mer komplicerad, är det här ett första försök att på ett svenskt universitet sammanföra forskare från ett stort antal vetenskaper som problematiserar våra relationer till planetens andra arter, säger zoologen och representationsforskaren Måns Andersson på Centrum för genusvetenskap som organiserar konferensen.

Djurstudier (animal studies) är ett nytt akademiskt ämne, som framför allt behandlar djurs betydelse för människor samt relationer mellan djur och människor. Det kan till exempel handla om djurs roller inom familjen, jordbruket, sjukvården och krigsmakten, om djur som underhållning samt djur som symboler för nationer, folkgrupper, människoraser och kön. Ämnet har inte ännu etablerats vid svenska universitet, utan finns än så länge främst i England och USA.

– Mycket av forskningen riktar in sig på hur vi avbildar djur inom bildkonst, litteratur och media, men även inom vetenskaper som evolutionsbiologi och medicin. Man problematiserar till exempel våra mer våldsamma relationer till djur, hur vi gör experiment på dem, utrotar, misshandlar och äter upp dem, berättar Måns Andersson.

Under konferensen kommer deltagare från Europa, Asien och Nordamerika att presentera forskning som rör bland annat kvinnors och mäns relationer till hästar i sport och krigsföring, kor och mjölkning, samt insekters samhällen som symboler för nationen. Bland föreläsarna finns till exempel Marlene Zuk, professor i biologi vid University of California, som kommer att tala om kön, Linné och scala naturae. Från Tyskland kommer Martina Ghosh-Schellhorn, professor i ny engelsk litteratur och kultur, för att föreläsa om apors beteenden i förhållande till kolonialism och civilisering av tredje världens folk.

Sexualitet är ett ämne som återkommer i många föreläsningar, till exempel djurs sexualitet som norm för människor och människors sexualitet som norm för djur. Inom djurfilosofin behandlas djur som tänkande subjekt och uppfattningen av djur som mindre värda varelser problematiseras. Två av onsdagens föreläsare, Laura Shields vid Saint Louis University och frilansskribenten Lisa Gålmark, kommer till exempel att tala om maskulina element i köttätande och hamburgarreklam.

Tid och plats: 27-29 augusti, Centrum för genusvetenskap
Program: http://www.gender.uu.se/node25

Redan lördagen den 26 augusti hålls för övrigt ett symposium om genusperspektiv inom evolutionsbiologi inom ramen för den europeiska konferensen ESEB för evolutionsbiologer som just nu pågår i Uppsala. Symposiet hålls klockan 14.00-17.10 i Universitetshuset, sal IX.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Måns Andersson, 018-471 57 88, 070-467 25 71, e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se

Forskarna vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa talar om en existentiell ensamhetsupplevelse som kan öka hos en del av föräldrarna till de allvarligt sjuka barnen. Det är inte bara tilltron till släkt, vänner och vårdapparat som blir tilltufsad. Själva grundtryggheten i tillvaron får sig en törn.

– När vi jämförde föräldrarnas förhållningssätt tidigt efter att barnet fått sin diagnos med hur de upplevde situationen långt senare, upptäckte vi att flertalet av dem som förändrat sin upplevelse av omvärlden hade fått en mer negativ bild, säger Annika Lindahl Norberg, en av forskarna bakom studien.

I studien följde forskarna 52 föräldrar i upp till 2,5 år efter barnets cancerdiagnos. Föräldrarna fick själva värdera grad av depression och tilltro till omgivningen utifrån särskilda mätskalor. Första mätningen skedde under de sex första månaderna under barnets behandling. Vid uppföljningen var cancerbehandlingen avslutad för samtliga barn.

Särskilt de föräldrar som visade tidiga depressiva symptom utvecklade en mer negativ upplevelse av omgivningens stöd i samband med barnets cancersjukdom.

– Om vi kan identifiera tidiga depressiva reaktioner hos föräldrarna och erbjuda nödvändiga stödåtgärder så kan vi mildra och kanske hindra bestående negativa psykosociala konsekvenser. Vinnare blir inte bara föräldrarna utan även barnet, säger docent Krister Boman, forskningsledare och ansvarig för projektet där studien ingår som en del.

För en del, där förändring sker, är den existentiella krisen dock inledningen till en mer positivt upplevd omvärld. Forskarna tolkar utfallet som att den kraftiga livskrisen kan resultera i en förändrad syn på livet, vare sig det är i negativ eller positiv riktning. Projektet stöds av Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund.


Publikation:
”Parents’ Perceptions of Support When a Child Has Cancer: A Longitudinal Perspective”
Annika Lindahl Norberg, Krister Boman
Cancer Nursing. 30(4):294-301, juli/augusti 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Fil dr, leg psykolog Annika Lindahl Norberg
Tel: 08-517 719 50
E-post: Annika.Lindahl@ki.se

Docent, leg psykolog Krister Boman
Tel: 08-517 749 31
Mobil: 070-788 33 05
E-post: Krister.Boman@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Vid ALS (amyotrofisk lateralskleros) dör motornervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Eftersom dessa nervceller styr musklernas rörelser uppstår tilltagande förlamningar till dess att patientens andning inte längre kan fungera. Den vanligaste kända orsaken till ALS är ärftliga förändringar, mutationer, i proteinet superoxiddismutas-1 (SOD1). Normalt skyddar SOD1 mot skadliga syreradikaler och därför finns detta protein i alla kroppens celler; halten i motornervcellerna är inte speciellt hög. Problemet är inte att skyddet mot radikalerna förloras, utan att det förändrade SOD1-proteinet har en skadlig effekt som dödar nervcellerna. Hur det går till är inte känt, men något liknande verkar också hända vid både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

För att förstå sjukdomsmekanismerna har Umeågruppen sedan lång tid utvecklat och studerat transgena möss som uttrycker olika typer av muterat SOD1 och därigenom får ALS. Denna djurmodell gör det möjligt att ta prover och studera sjukdomsutvecklingen på en detaljnivå som inte är möjlig på människor.

I den nu publicerade studien utvecklas en ny teknik för att spåra felaktigt veckad SOD1. I princip känner metoden igen de feta delar som blottas när proteinet spricker. Gruppen har kunnat visa att de felveckade SOD1-proteinerna ansamlas i betydligt större mängd i centrala nervsystemets motorområden än i några andra vävnader i kroppen. Ansamlingen uppstår tidigt och föregår utvecklingen av skador på motornervcellerna. Genom att jämföra egenskaperna hos en lång rad varianter av SOD1 visar forskarna att de felveckade SOD1-proteinerna saknar de metalljoner som normalt finns bundna i dem. De saknar också den vanliga svavelbryggan eller har felkopplade svavelbryggor. De felveckade SOD1-proteinerna finns lösta i cellerna, ensamma eller som klumpar av några få proteinmolekyler.

Felveckningen medför att proteinerna får klibbiga ytor, som skulle kunna skada viktiga funktioner i cellen. Gruppen arbetar nu vidare med att försöka förstå exakt hur felveckad SOD1 verkar skadande och har målet att på sikt kunna utveckla en behandling mot sjukdomen. Man bearbetar också resultat som antyder att felveckad SOD1 är involverad i ALS också hos patienter som inte har ärftliga förändringar i proteinet.

Studien har utförts vid Inst. för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, av Per Zetterström, Heather Stewart (nu verksam in Vancouver), Daniel Bergemalm, Andreas Jonsson, Karin Graffmo, Peter M. Andersen, Thomas Brännström och Stefan Marklund i samarbete med Mikael Oliveberg vid Stockholms Universitet.

ALS-gruppen ingår i Umeå universitets starka forskningsområde ”Nervsystemet och dess sjukdomar”.

För ytterligare information, kontakta professor Stefan Marklund, Inst för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, tel. 090-785 12 39, epost stefan.marklund@medbio.umu.se

Referens: P Zetterström, HG Stewart, D Bergemalm, PA Jonsson, KS Graffmo, PM Andersen, T Brännström, M Oliveberg, and SL Marklund ”Soluble misfolded subfractions of mutant superoxide dismutase-1s are enriched in spinal cords throughout life in murine ALS models” Proc Natl Acad Sci USA August 28, 2007

Stroke beror på hjärninfarkt eller blödning i hjärnan och kan ge patienten rörelsehinder, känselstörningar och svårigheter att tänka och tala. Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, som är den vanligaste orsaken till långvarigt vårdberoende.
– Forskare världen över söker intensivt efter nya behandlingar. En intressant möjlighet vore om vi kunde aktivera stamceller i den skadade hjärnan så att hjärnan kan repareras och återhämta sig, säger stamcellsforskaren Jonas Faijerson.

Stamceller är omogna celler som finns i specifika områden i den vuxna hjärnan. Dessa celler kan utvecklas till att bli både nervceller och andra viktiga hjärnceller, som till exempel astrocyter. Astrocyter är den vanligaste celltypen i hjärnan och spelar bland annat en viktig roll när hjärnan skadas.

Avhandlingen visar att aktiverade astrocyter utsöndrar ämnen som i sin tur aktiverar stamceller i hjärnan.
– Vi visar att ett mycket intressant hormon som kallas TRH utsöndras i större mängd efter en stroke och att detta hormon både kan skydda mot skada och leda till aktivering av stamceller. Det har inte varit känt innan att detta kroppsegna hormon har denna funktion i hjärnans eget försvar vid stroke, säger Jonas Faijerson.

När hjärnan skadas eller blir sjuk utsöndrar även stamcellerna överlevnadsfaktorer till hjärnvävnaden runt. I avhandlingen identifieras en helt ny sådan överlevnadsfaktor som forskarlaget döpt till pentinin.
– Pentinin skyddar hjärnceller mot flera av de skadeverkningar som en stroke ger upphov till. Både TRH och pentinin är intressanta kandidater för utveckling av nya behandlingsstrategier för patienter med stroke. Dessa ämnen skulle i framtiden kanske kunna ges som tabletter, dropp eller till och med som nässpray vid misstanke om stroke, säger Jonas Faijerson.

– Dessa studier har bedrivits vid Center for Brain Repair and Rehabilitation under handledning av professor Peter Eriksson, en högt aktad vän och kollega, som lämnade oss mycket plötsligt för bara några dagar sedan, säger Jonas Faijerson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Neural Stem/Progenitor cells in the Post-ischemic Environment: Profileration, Differentiation and Neuroprotection

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jonas Faijerson, stamcellsforskare, telefon: 031-786 34 38, 070-881 12 31, e-post: jonas.faijerson@neuro.gu.se

Två typer av instrumentsystem används, ett optiskt vilket mäter från fjärran genom att analysera solljus som reflekterats på havsytan samt ett annat vilket analyserar gas som sugs in via en sond.

Johan Mellqvist, Dan Ohlsson och Niklas Berg på institutionen för Radio och Rymd har sedan förra året bedrivit ett projekt med målsättning att utveckla och testa teknik för mätning av svavel- och kväveoxid i rökgaser från fartyg. Projektet genomförs i samarbete med kustbevakningen, som står för flygningarna, och finansieras av Vinnova, länsstyrelsen i Västra Götaland och Sjöfartsverket.

Under våren och försommaren genomfördes stationära mätningar av ett stort antal fartyg på Älvsborgs fästning genom att analysera de fartygsrökgaser som blåste från det närbelägna fartygsinloppet. Nu kommer mätningar av ett stort antal fartyg genomföras med flyg. Mätinstrumenten är på plats i kustbevakningens CASA plan.

Projektet drivs av det faktum att utsläppen av svavel och kvävoxider i Europa inom ett fåtal år kommer att vara större från fartyg än landbaserade källor. Inom den internationella sjöfartsorganisation IMO, samt EU har det därför ratificerats ett fördrag och lagstiftning som begränsar svavelhalten i bränslet på fartyg vilka färdas på Östersjön och Kattegatt.

Begränsningen kommer under året att utvidgas till Nordsjön och Engelska kanalen. Svavelreducerat bränsle är dock dyrt och eftersom det i dagsläget inte finns reella övervakningsmöjligheter är det tveksamt om fartyg kommer att följa den nya lagstiftningen. Detta problem har uppmärksammats av sjöfartsverket som tillsammans med chalmersforskarna initierat det aktuella forskningsprojektet. Då Chalmers mätsystem kan mäta den specifika svavelhalten i bränslet från flyg kan det komma att bli ett viktigt instrument för att övervaka fartygens miljöutsläpp och begränsa antalet ”syndare”.

Mer information:
Johan Mellqvist, johan.mellqvist@chalmers.se
mobil 070-3088777

– David Attenborough är en förebild för oss alla oss som arbetar inom området forskningskommunikation säger Vetenskapsrådets informationschef, Lena Wollin. Han har verkligen gåvan att kunna göra forskning begriplig och engagerande. Det gäller att kunna berätta de spännande historierna som ryms inom vetenskapen.

Kunskapspriset är ett av Sveriges mest etablerade och största priser till stöd för kunskap och nyfikenhet. Priset delas ut av Nationalencyklopedin och Vetenskapsrådet är samarbetspartner.


I år är det 300 år sedan Sveriges främsta vetenskapsman, Carl von Linné, föddes. Det är också året då polarområdena får extra uppmärksamhet. Både Linné2007 och det Internationella polaråret (IPY) har som ett av sina främsta mål att öka ungdomars intresse för naturvetenskap. För att sporra intresset bjuder Polarforskningssekretariatet och Linné2007 tillsammans med Kemilärarnas Resurscentrum in Sveriges gymnasieelever att tävla med en beskrivning av sitt projektarbete.

– Den här tävlingen länkar samman Linné med polaråret på ett naturligt sätt, säger generalsekreterare Åse Berglund. Vi har samma mål att inspirera ungdomar till naturvetenskapliga studier och vi kommer att lämna stafettpinnen till dem när Linnéåret är slut.

Vinsterna i tävlingen är helt unika: två förstapristagare får delta i en etappresa med isbrytaren Oden. Oden är ett förnämligt forskningsfartyg och nästa års polarexpedition är inriktat på atmosfärskemi. Två vinnande gymnasieelever får följa med ombord på isbrytaren under en deletapp mot polarområdena sommaren 2008. Som andrapris inbjuds tre elever till en heldag i Stockholm för att möta miljö- och polarforskare.

– Framtida generationer kommer att vara beroende av hur vi hanterar vår miljö och påverkar vårt klimat. Våra ungdomar kommer att få överta ansvar från oss att leda denna utveckling. Arktis är i detta sammanhang ett nyckelområde, säger Anders Karlqvist, Polarforskningssekretariatets chef.

Priset innebär en möjlighet att få närkontakt med den forskning som bedrivs i polarområdena, både som en personlig upplevelse och som ett ambassadörsskap för att intressera unga människor för de här frågorna.

Vad beträffar möjliga frågeställningar för projektarbetet är det en sak för varje skola, lärare och elev. Exempel på vad ett projekt kan handla om är:
• Hur forskar man om molnbildning
• Vilka tidiga förändringar i polartrakterna kan vi se, som har med den globala uppvärmningen att göra
• Djur- och växtliv i Arktis
• Polarnattens betydelse för ozonhålet
• Miljögifter i Arktis

Priset delas ut på Ishotellet i Jukkasjärvi den 15 december 2007 i samband med Linnéårets avslutning. Handledande kemilärare och vinnande elever inbjuds att delta i festligheterna. Senast den 15 november ska tävlingsbidragen vara inskickade. En jury bestående av gymnasielärare, forskare och representanter för de tre arrangerande organisationerna bedömer bidragen.
Läs mer om bedömningskriterierna för tävlingen på www.krc.su.se
Tävlingen presenteras också på www.linne2007.se/ungdom och www.polar.se

Kontaktinformation
Om tävlingen och projektarbetesbeskrivningen: Universitetetslektor Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas Resurscentrum, tel 08-16 37 02

Om priset och Internationella polaråret: Informationssekreterare Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel 08-673 97 30

Om Linné2007: Generalsekreterare Åse Berglund, tel 08-673 95 15

– Det är en ära och ger möjlighet att skapa en kreativ forskningsmiljö som fokuserar på viktiga folkhälsoproblem, bredare och kvalitativt bättre forskning och ökad spetskunskap om hur man designar studier om olika riskfaktorer och förebygger hjärt-/kärlsjukdomar, säger Jan Sundquist.

Han kommer att ägna en del av sin arbetstid åt undervisning och handledning av yngre forskare samt egen forskning tillsammans med kollegor vid både Stanford University och Centrum för allmänmedicin. Bland annat ska de analysera samspelet mellan boendemiljö, ärftlighet och insjuknandet i hjärt-/kärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Hur olika faktorer påverkar komplikationer vid graviditet ska även undersökas.

Några av studierna är redan igång. En handlar om att utvärdera och utforma det ”goda bostadsområdet”. Där undersöker forskarna hur en ombyggnad av miljonprogramområdet Hovsjö i Södertälje påverkar människors hälsa och livsstilsvanor. En annan studie tar upp hur bostadsmiljön påverkar det växande fostret och tidpunkten för förlossning.

För att främja det internationella samarbetet, kunskapsöverföring och lärande planeras webbaserat klassrum för att i real tid kunna genomföra föreläsningar och videokonferenser mellan forskargrupper samt för personal och studenter, framförallt i primärvården.

– Det är en infrastruktur som främjar flervägskommunikation och ett dynamiskt samspel där idéer och kunskap kan fångas upp och korsbefruktas. Dessutom kan vi spara tid och resekostnader, säger Jan Sundquist.

Läs mer på:
http://prevention.stanford.edu/facultystaff/faculty.asp
http://www.cefam.se

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Professor Jan Sundquist, verksamhetschef CeFAM
Mobil: +46 (0)73- 366 26 34
E-post: jan.sundquist@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Mobil: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se

Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag- tarmsjukdomar, omvårdnad, hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden och migrationsmedicin. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.

Forntiden gömmer en mängd olika möjligheter. Det visar sig på ett tydligt sätt i ett område strax norr om Göteborg som arkeologen Susanne Selling undersökt. Utifrån det material som finns tillgängligt visar hon i sin avhandling vid Stockholms universitet att olika regioner, som visserligen delade likartade traditioner, också kan uppvisa en lokal särart.

Bohusläns bronsålder har länge knutits till den äldre bronsålderns gravrösen och den yngre bronsålderns hällristningar. Men det som kompletterar vår kunskap om det vardagliga livet har lämnats därhän menar Susanne Selling.

– Det finns fynd av brons, flinta och keramik som hjälper oss att förstå var människor har levt och det finns lämningar som inte kan klassas som varken boplatser eller gravar. De är platser som kan beskrivas som både livets scener och dödens platser, säger Susanne Selling.

Faxekvinnan kom till Karebyområdet under den äldre bronsåldern (ca 1300 f Kr). Med henne kom en gravläggningstradition som anpassades efter en lokal föreställningsvärld.

– Hennes roll som medlare mellan människor och det övernaturliga skapade en fornlämning som byggdes av de personer som kände henne och som hade influerats av hennes roll i deras samhälle, berättar Susanne Selling.

Högen som Faxekvinnan begravdes i har stått kvar genom århundraden och årtusenden. Trots att Faxekvinnan själv glömts bort har gravhögen spelat en roll som gränsmarkör, som samlingsplats och framförallt som ett samlande minne för bygdens historia och förhistoria.

– Det har varit och är mycket intressant att utforska hur människorna under bronsåldern har kombinerat det lokala och det långväga och på vilket sätt de inspirerats av det exotiska i sitt vardagsliv, säger Susanne Selling.

Susanne Selling disputerade den 21 april 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Livets scener och dödens platser. Om bronsålder i södra Bohuslän utifrån en gravläggning i Faxehögen, Kareby socken.”
Hon är uppväxt i Göteborg och på Tjörn och arbetar just nu med utgrävningar i samband med utbyggnaden av E 6 i norra Bohuslän.

Kontaktinformation
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-16 4090.

Ytterligare information
Susanne Selling, tfn 0708-24 90 90, e-post susanne.selling@ark.su.se

Däremot visar mätningarna av regnvatten i Skåne på ökad förekomst av växtskyddsmedel i de prov som togs under 2006. En tredjedel misstänks bero på luftburna utsläpp från andra länder.

Den helt färska rapporten visar alltså att färre ämnen överskrider riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten jämfört med föregående år. Tyvärr saknas dock riktvärden för en del medel, därför råder viss osäkerhet kring eventuella risker för några av de bekämpningsmedel som påträffats.

Många fynd i regnvatten
Samtidigt kan man konstatera att SLU-forskarna hittat spår av växtskyddsmedel i samtliga av de prover som tagits på regnvatten från Söderåsen i Skåne. I 2006 års prover fanns som mest 31 olika bekämpningsmedel.

Mest hittade man som vanligt av ogräsmedel, främst MCPA som återfanns i samtliga prover, vid flera tillfällen i förhöjda halter, upp till 2 mikrogram per liter. Prosulfokarb hade den näst största belastningen följd av pendimetalin. Dessa tre ämnen har haft hög belastning även tidigare år.
Ungefär en tredjedel av de bekämpningsmedel som hittades i regnvattnet kommer från preparat som inte längre används i Sverige, vilket betyder att det transporteras hit med vindarna från andra länder.

Stor variation under veckan
Nytt för i år är att forskarna på SLU också velat se mera i detalj hur halterna av kemikalier kan variera under en vecka. I vanliga fall mäter man bara medelvärdet för en kemikalie under en vecka.

– När vi analyserade resultaten från denna intensiva provtagning visar det sig att halterna kan variera kraftigt, konstaterar forskaren Stina Adielsson vid SLU som ansvarar för mätningarna

Det visar sig att halten kan vara både tio gånger högre och tio gånger lägre än veckomedelvärdet. En vecka i september hade isoproturon en medelhalt på 0,2 mikrogram per liter, men under veckan varierade koncentrationen från under 0,006 mikrogram per liter upp till 1 mikrogram per liter. Isoproturon har ett riktvärde på 0,3 mikrogram per liter och denna koncentration har alltså både underskridits och överskridits under veckan.

Forskning för att bättre förstå hur ekosystemet i vattnet påverkas av olika halter av kemiska bekämpningsmedel är en av de uppgifter som CKB (KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel) vid SLU arbetar med. Andra uppgifter är bland annat utveckling av riskbedömningsverktyg för pesticidförekomst i svenska vatten.

De mätningar som beskrivits ingår som en del i den svenska nationella miljöövervakningen av jordbruksmark och luft. SLU utför undersökningarna på uppdrag av är Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet. Mätningarna av bekämpningsmedel har pågått sedan 1990 i ett område och i nuvarande omfattning sedan 2002.


Läs hela årsrapporten för 2006 på
http://www-mv.slu.se/Vv/publ/Ekohydrologi_99.pdf

Kontaktpersoner: Jenny Kreuger 018-672462
Stina Adielsson 018-672435

Studien är genomförd av ett forskarlag vid Center for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska akademin. Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Stem Cells.

Transplantation av stamceller och aktivering av kroppsegna stamceller anses av många vara en lovande framtida behandling vid flera neurologiska sjukdomar.
– Just nu forskas det intensivt världen över för att hitta sätt att få stamcellerna att utvecklas till rätt sorts cell, vandra genom hjärnvävnaden till rätt plats och sedan överleva. Även om det återstår mycket arbete innan patienter kan få nytta av kunskapen är våra resultat ett viktigt steg i rätt riktning, säger Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska akademin.

Astrocyter är en celltyp i det centrala nervsystemet som kontrollerar många neurologiska funktioner, bland annat hjärnans förmåga att reparera sig själv. Forskargruppen har tidigare visat att en minskad aktivering av astrocyter gör att det tar längre tid för en skada att läka, men senare blir regenerationen av nervcellers nervtrådar och synapser bättre. Den minskade astrocytaktiveringen ger även bättre resultat vid transplantation av celler till näthinnan.
– Astrocyter aktiveras också när vi transplanterar stamceller in i hjärnan och vi visar att detta försämrar stamcellernas utveckling, säger Milos Pekny.

Forskarna har använt sig av genförändrade möss vars astrocyter inte kan producera två proteiner som kallas GFAP och vimentin, vilket begränsar astrocyternas förmåga att bli aktiverade. I cellodling med astrocyter som inte producerar proteinerna ökade nybildningen av nervceller med 65 procent. Samtidigt ökade bildningen av nya astrocyter med 124 procent.

I studien transplanterades stamceller in i mössens hippocampus, ett område där nya nervceller bildas även hos vuxna. När möss med begränsad astrocytaktivering användes som mottagare ökade antalet av nervceller och astrocyter som härstammade från de transplanterade stamcellerna. Dessutom var de nyligen bildade nervcellerna mer mogna än i normala möss.

– Dessa studier gjordes i samarbete med professor Peter Eriksson, en vän, fantastisk kollega och pionjär inom den humana neurostamcellsforskningen, som lämnade oss mycket plötsligt för bara några dagar sedan, säger Milos Pekny.

Tidskrift: Stem Cells
Artikelns titel: Increased Neurogenesis and Astrogenesis from Neural Progenitor Cells Grafted in the Hippocampus of GFAP-/-Vimentin-/- Mice
Författare: Åsa Widestrand, Jonas Faijerson, Ulrika Wilhelmsson, Peter L. P. Smith, Lizhen Li, Carina Sihlbom, Peter S. Eriksson, Milos Pekny

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-786 32 69, 070-913 48 65,
e-post: milos.pekny@neuro.gu.se

Stipendiet är i första hand avsett för journalister som har vetenskapsjournalistik som ett nytt arbetsfält, och som vill fördjupa sig inom ett visst svenskt forskningsområde. Den sökande har antagligen inte skrivit om forskning tidigare, men kan dokumentera viss erfarenhet av att rapportera om ämnen som hör till FAS stödområden. Både frilansande och anställda journalister i press, radio och tv är välkomna att söka.

Avsikten med stipendiet är att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, gärna där forskning bedrivs som FAS stöder. Arbetet ska planeras i samråd med den aktuella institutionen. Det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse.

Ansökan ska ha inkommit senast onsdagen den 24 oktober 2007, kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS webbplats www.fas.se, välj Media och Journaliststipendier i menyn. Mer information om FAS och vilka projekt FAS stöder finns på webbplatsen. Frågor om stipendiet kan även ställas till Annie Rosell, se kontaktinformation nedan.

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm. Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

– Vi kan bli först ut på marknaden, säger professor Thomas Hjertberg.

– Intresset har verkligen accelererat. Jag tror man inser vinsten med att försöka vara först ut på marknaden med mer miljövänlig plast, säger professor Thomas Hjertberg, som leder kompetenscentret PLUS – Plast för ett uthålligt samhälle – på Chalmers.

PLUS driver tillsammans med industrin ett antal forskningsprojekt som syftar till att göra dagens plastmaterial mer miljövänliga. Samtidigt studerar man förutsättningarna för att tillverka plast från förnyelsebara råvaror istället för olja och arbetar för att skapa en konstellation för att driva utvecklingen fram till kommersiell tillverkning.
Med parter som Borealis AB, Tetra Pak och Lantmännen utreder chalmersforskarna möjligheterna att tillverka eten från förnyelsebara råvaror. Eten är utgångsmaterialet för flera plaster, framförallt polyeten och PVC som tillverkas i Stenungsund.

– Även om det bara är cirka fem procent av oljan som används till plasttillverkning kommer den miljövänliga plasten verkligen att bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser, säger Thomas Hjertberg.

Istället för att använda olja för tillverkningen av eten kommer projektet att inriktas på etanol som i sin tur kan framställas genom jäsning av socker från stärkelse (vete, potatis, majs) eller cellulosa (ved, halm mm). På sikt finns det risk att tillverkning av etanol från stärkelse kommer att stå i motsats till matproduktion, och projektets slutliga mål är att använda cellulosa i form av avfall från skogs- och jordbruket. Här har Sverige kommit långt i förhållande till många andra länder som t.ex. USA.

Polyeten används i många produkter vars material knappast lönar sig att återvinna. Två exempel är plastskiktet på insidan av mjölk- och juicekartonger och plasten runt alla ensilagebalar vi ser på åkrarna. Eldas materialet leder det till utsläpp av koldioxid eftersom den ursprungliga råvaran är fossil. Med en förnyelsebar råvara däremot blir det inget nettotillskott av koldioxid – man kan betrakta den förbrukade plasten som ett biobränsle.

Inom projektet kommer att stort antal aspekter att behandlas, som rent tekniska frågeställningar, ekonomi, logistik, miljökonsekvenser och certifiering.

– Det är ett omfattande projekt, men vi kommer att driva det med kraft för att snabbt nå fram till ett beslutsunderlag för kommande investeringar, säger Thomas Hjertberg. Nyligen hörde vi om ett liknande projekt i Brasilien, men det gäller att vara först ute på marknaden.

PLUS är bildat av sex parter; SP och Chalmers från forskningssfären, Borealis AB och Hydro Polymers från industrin, samt Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg från den offentliga sfären.

Mer information:
Thomas Hjertberg
E-post: thomas.hjertberg@chalmers.se
Telefon: 031 772 34 10

Studien som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS är utförd på möss. Mössen genmodifierades för att så långt som möjligt likna människor, främst vad gäller typen av kolesterol i blodet.

– En tidigare studie genomförd på möss, som nästan helt saknar de kolesterolpartiklar som vi människor främst, har visade på en motsatt effekt, att CRP ökar åderförkalkning. Men så är alltså inte fallet, säger docent Johans Björkegren som lett studien vid Enheten för Aterosklerosforskning.

CRP-halten i blodet som populärt kallas för snabbsänkan är den vanligaste laboratorieundersökningen vid svenska vårdcentraler. Metoden används för att avgöra om patienten har någon form av infektion eller inflammation i kroppen, eftersom detta innebär en rejält förhöjd men övergående CRP- stegring.

Ett flertal kliniska studier har visat att konstant lätt förhöjda nivåer av snabbsänkan i blodet (mellan 2 och 10 mg/L) innebär närmare dubbelt så stor risk att drabbas av framförallt hjärtinfarkt senare i livet. Med utgångspunkt från dessa och andra experimentella studier har spekulationer uppstått om att CRP kan medverka till att påskynda åderförkalkningen, som är de kärlförändringar som orsakar bland annat hjärtinfarkt och stroke.

– Sannolikt ligger den ökade risken istället i ett senare skede i sjukdomsförloppet, till och med i samband med själva hjärtinfarktsförloppet. Det är viktigt att utröna vad risken med ett lätt förhöjt CRP består i, så att den enskilde patienten kan behandlas med utgångspunkt från ett enkelt blodprov. Något som knappast varit möjligt om CRP i sig ökat åderförkalkningen, som är en livslång sjukdomsprocess, säger Johan Björkegren.

– Studien är ännu ett bevis för att forskningsfokus på enstaka ämnen som CRP måste kompletteras med systembiologiska datorstödda strategier där all sjukdomsaktivitet i ett drabbat organ kan analyseras på en och samma gång. Först då kan vi få en komplett förståelse för hur folksjukdomar, som hjärtkärlsjukdom uppstår och hur de bäst bör behandlas, sammanfattar Johan Björkegren.

Publikation:
“Human C-reactive protein slows atherosclerosis development in a mouse model with human-like hypercholesterolemia”
Alexander Kovacs, Per Tornvall, Roland Nilsson, Jesper Tegnér, Anders Hamsten och Johan Björkegren.
PNAS, online early edition, 13-17 augusti 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Docent Johan Björkegren,
Enheten för Aterosklerosforskning
Institutionen för Medicin, Solna
Mobil: 073-356 81 8
E-post: johan.bjorkegren@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Människor med begynnande alkoholmissbruk försöker ofta mörka sina problem för både sig själv och andra. Att upptäcka problemen i tid är därför viktigt. Och för piloter, chaufförer och andra yrkesgrupper kan alkoholmissbruk vara direkt farligt för yrkesutövandet, påpekar Arthur Varga, forskare i tillämpad biokemi på Lunds Tekniska Högskola som utvecklat metoden.

Vargas arbete inleddes med en doktorsavhandling i medicin. Där analyserade han en nyupptäckt biomarkör (förändringar av lipidmolekyler i blodet) som endast uppstår då det finns etanol i blodet. Han utvecklade då en s k högtrycks-vätskekromatografisk metod som idag används på Universitetssjukhuset i Lund.

Men eftersom metoden är ganska omständlig med långa analystider för varje prov, samt ger avfall i form av organiskt lösningsmedel, har han efter avhandlingen studerat andra möjligheter att fånga upp och mäta förekomsten av fosfatidyletanol, som biomarkören heter. Det har visat sig att en s k kapillärelektrofores (CE) baserad metod har många fördelar.

– Det går förenklat till så att ett biologiskt material, vanligtvis en bloddroppe, genom extraktion töms på fetter. Sedan sprutas den in och separeras i en CE-enhet. Provsvar kommer inom fem minuter. Nuvarande metoder är, utöver att de är dyra och provsvaret tar längre tid, i vissa fall bristfälliga då de ger felaktiga provsvar, menar Arthur Varga. Han beräknar att forskningen kan kommersialiseras inom ett till två år.

10-15 procent av befolkningen står för 50 procent av all alkoholkonsumtion, vilket innebär att ca en miljon av den svenska befolkningen har en hög konsumtion, som kan vara skadlig och riskfylld.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Arthur Varga, Med Dr, Tillämpad biokemi, tel: 046-222 81 77, 073-954 52 93 Arthur.Varga@tbiokem.lth.se eller Staffan Nilsson, professor, Teknisk analytisk kemi, 046-222 81 77, Staffan.Nilsson@analykem.lu.se