– Detta kan vara början på framtagandet av en ny klass smärtlindrande läkemedel, säger professor Jan-Åke Gustafsson vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära.

Det är från tidigare studier känt att östrogen påverkar våra smärtupplevelser, men inte i detalj mekanismerna bakom. Det finns två olika mottagare av östrogen – ER-alfa och ER-beta. I den aktuella studien har forskarna undersökt uttrycket av de båda receptorerna i ryggmärgen.

Forskarna visar att ER-beta spelar en viktig roll i utvecklingen av den del av ryggmärgen som innehåller nervfibrer som för information till hjärnan. Dessa nerver har betydelse bland annat för smärtkänslighet och för känselintryck överhuvudtaget. ER-beta är den östrogenreceptor som dominerar under embryonal utveckling. Forskarna kunde också se att den neuronala utvecklingen försenas hos möss som saknar ER-beta och att ER-beta också är viktig i den vuxna ryggmärgen för att nervceller ska överleva och för förmedling av smärta och känsel.

– Dessa resultat är särskilt intressanta i ljuset av att preliminära resultat från prekliniska studier antyder att ämnen som aktiverar ER-beta kan verka smärtlindrande. Detta kan vara början på framtagandet av en ny klass smärtlindrande läkemedel, säger Jan-Åke Gustafsson.

Publikation:
Estrogen receptor beta is essential for sprouting of nociceptive primary afferents and for morphogenesis and maintenance of the dorsal horn interneurons.
Xiaotang Fan, Hyun-Jin Kim, Margaret Warner, Jan-Åke Gustafsson.
PNAS, online early edition, 6-10 augusti 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Jan-Åke Gustafsson
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-585 837 01
Mobil: 070-209 02 44
E-post: jan-ake.gustafsson@mednut.ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

I studierna ingick två olika populationer, en från Centraleuropa (Ungern, Rumänien och Slovakien) och en från Bangladesh (Matlabområdet). Resultatet visar att de flesta i Matlabområdet och en stor del av människorna i vissa delar av Ungern är exponerade för höga halter arsenik i dricksvattnet.

Det fanns markanta skillnader i omvandlingskapacitet mellan individer både i Europa och i Bangladesh. I Bangladesh kunde detta delvis förklaras med den höga exponeringsnivån. I Europa var det olika genetiska faktorer som hade störst inverkan. Också ålder, kön och rökning spelade in. Barn till exempel omsatte arsenik bättre än vuxna.
– Det är viktigt, framhåller Anna-Lena Lindberg, att försöka identifiera känsliga grupper i befolkningen för att minska de negativa konsekvenserna av arsenikexponering. Eftersom de faktorer jag studerat bara kan förklara ungefär en femtedel av variationen mellan individer finns det ett stort behov att gå vidare och leta efter fler faktorer.

Arsenik förekommer naturligt i dricksvatten i vissa delar av världen och miljontals människor exponeras för höga halter. Arsenik är cancerframkallande och kan också bidra till uppkomst av diabetes, hjärtkärlsjukdomar och ha effekter på lungor, lever och nervsystemet. Arsenik omvandlas i kroppen och utsöndras till största delen via urinen, dels som monometylerad arsenik, MA, dels dimetylerad arsenik, DMA, som är slutprodukten.

Avhandlingen: Factors influencing the metabolism of inorganic arsenic in humans.

Ladda ner: http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-145-6/

För mer information, kontakta:
Anna-Lena Lindberg, MD
Institutet för Miljömedicin, enheten för metaller och hälsa
Tel: 08-524 874 06
Mobil: 070-270 95 45
E-post: Anna-Lena.Lindberg@ki.se

Sabina Bossi, pressekreterare
Tel: 08-524 860 66,
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Fyndet stärker uppfattningen att MS är en så kallad autoimmun sjukdom, som angriper kroppens eget immunförsvar, säger professor Jan Hillert, Karolinska Institutet. Han leder en av de forskargrupper, en svensk och en amerikansk, som står bakom upptäckten, och som publiceras i två artiklar i månadens nummer av Nature Genetics.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i hjärnan och ryggmärgen som drabbar yngre vuxna och som ofta leder till funktionshinder. Ca 12 000 personer i Sverige har MS. Risken att dabbas av MS beror till stor del på arvsanlag, gener, men hittills har bara en av de sannolikt många generna varit säkert identifierad.

Den nyupptäckta genen, IL7R, uttrycker en viktig signalmolekyl i immunsystemet av särskild betydelse för de så kallade T-cellerna. Jan Hillerts forskargrupp publicerade redan för två år sedan data som talar för att IL7R har betydelse vid MS.

Den aktuella svenska studien baseras på prover från mer än 5 000 individer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och ger starka statistiska bevis för att IL7R innebär en betydande risk att insjukna.

I en artikel i den nätbaserade tidskriften PLoS One denna vecka publicerar Hillerts forskargrupp dessutom en studie som visar att en tidigare känd genetisk faktor i själva verket består av minst två olika gener, som påverkar risken för MS på ett oberoende vis.

– Det visar att fler delar av immunsystemet är inblandade än vad vi tidigare trott, säger Jan Hillert.

Publikationer:

”Variation in interleukin 7 receptor alpha chain (IL7R) influences risk of multiple sclerosis”, Frida Lundmark, Kristina Duvefelt, Ellen Iacobaeus, Ingrid Kockum, Erik Wallström, Mohsen Khademi, Annette Oturai, Lars P Ryder, Janna Saarela, Hanne F Harbo, Elisabeth G Celius, Hugh Salter, Tomas Olsson & Jan Hillert, Nature Genetics, Online 29 Juli

”HLA-A Confers an HLA-DRB1 Independent Influence on the Risk of Multiple Sclerosis”, Boel Brynedal, Kristina Duvefelt, Gudrun Jonasdottir, Izaura M. Roos, Eva Åkesson, Juni Palmgren, Jan Hillert, PLoS, Online 25 juli

För mer information, kontakta:
Professor Jan Hillert,
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-585 870 80
Mobil: 070-585 10 21
E-post: jan.hillert@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 860 66
E-post: Sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Mitokondrier frigör energi genom den så kallade andningskedjan – en kemisk process inne i mitokondrien som resulterar i att cellens energivaluta, molekylen ATP, bildas.

Då viktiga delar av andningskedjan kodas av mitokondriernas eget DNA, mtDNA, kan cellen genom att öka eller minska uttrycket av mtDNA anpassa sin energiproduktion till varierande behov. Kunskapen om hur detta går till är dock ytterst bristfällig.

Två forskargrupper vid Karolinska Institutet, under ledning av Claes Gustafsson och Nils-Göran Larsson, har nu gjort ett viktigt genombrott genom upptäckten av en helt ny transkriptionsfaktor, MTERF3. Denna nya faktor hämmar uttrycket av mtDNA och kan därmed bromsa cellens energiproduktion.

Upptäckten, som publiceras i tidskriften Cell, kan på sikt leda till helt nya möjligheter att behandla viktiga sjukdomar. Nedsatt mitokondriefunktion ger upphov till en cellulär energikris och spelar troligen en viktig roll vid ett antal vanliga folksjukdomar, såsom diabetes, hjärtsvikt och Parkinsons sjukdom, samt vid normalt åldrande.

Publikation:
MTERF3 is a negative regulator of mammalian mtDNA transcription
Chan Bae Park, Jorge Asin-Cayuela, Yonhong Shi, Mina Pellegrini, Martina Gaspari, Rolf Wibom, Kjell Hultenby, Hediye Erdjment-Bromage, Paul Tempst, Maria Falkenberg, Claes M Gustafsson, Nils-Göran Larsson.
Cell, 27 juli 2007

För mer information, kontakta:

Professor Nils-Göran Larsson
Institutionen för laboratoriemedicin
Mobil: 070-209 71 55
E-post: Nils-Goran.Larsson@ki.se

Med dr Claes Gustafsson
Institutionen för laboratoriemedicin
Tel: 034-69 61 80
E-post: Claes.Gustafsson@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66,
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina,bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Forskare vid yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet har kunnat påvisa sambandet efter det att de har undersökt dödsfallen under åren 1998-2003 i 41 församlingar inom Storstockholm, vilket omfattar cirka 1,1 miljoner invånare.

Klimatförändringar och deras följder kan allvarligt komma att påverka det globala hälsoläget. Förändringarna väntas också medföra fler och kraftigare värmeböljor även i Sverige.

Värmen är speciellt farlig för personer med hjärt-kärl och lungsjukdom, diabetes eller för de som har reducerad förmåga att svettas, vilket kan bli en följd av vissa mediciner.

– Efter två dygn med medeltemperaturen 22-23 grader är dödligheten i Stockholm cirka 14 procent högre än vid sval sommarväderlek. Vid kraftigare värmeböljor än dem vi hittills har erfarenhet av kan vi vänta att effekterna blir mer dramatiska än vi nu visat, säger docent Bertil Forsberg, Umeå universitet.

Umeforskarnas resultat liknar de samband som tidigare rapporterats från varmare länder fast är förskjutna mot lägre temperaturer.

– Den optimala temperaturen med lägst dödlighet är lägre hos oss och ökningen av dödligheten blir märkbar vid betydligt måttligare värme än i Aten och Rom, säger Forsberg.

Analysen har byggts upp stegvis för att finna vilken temperatur som är ”optimal” och därefter belysa hur dödligheten ökar vid högre och lägre temperaturer. Årstiderna har dessutom studerats separat, och analyser gjorts för att belysa om det finns en extra kraftig ökning av dödligheten vid varma perioder som skulle kunna betraktas som ”värmeböljor” i svenskt perspektiv. De direkta effekterna av temperatur på dödligheten har fastställts efter samtidigt hänsyn till andra faktorer som säsong, helger, veckodag och influensaperioder.

Justerat för andra faktorer är dygnsmedeltemperaturen med lägst dödlighet i Stockholm, cirka 12 grader. Vid varmt väder är effekten på dödligheten störst samma dag och följande dag. Dödligheten ökar med cirka en procent per grad högre temperatur.

– Ökningen blir större om medeltemperaturen uppnår 23 grader under två dygn, vilket definieras som en svensk värmebölja, vi ser då en ”värmeböljeeffekt” på dödligheten. Hittills inträffar bara sådana perioder vid fem procent av dygnen under perioden juni-augusti men i takt med att medeltemperaturen stig så kommer det ske allt oftare, konstaterar Forsberg.

– Ett sätt att begränsa de potentiella hälsoeffekterna av värmeböljorna är att sjuk- och äldrevården bättre anpassas för att bättre kunna möta de varma perioderna som ofta infaller under semestrarna, menar Bertil Forsberg.

Kontaktinformation
Bertil Forsberg nås på:
090-785 27 51
Mobil 070- 6324459.
E-post: bertil.forsberg@envmed.umu.se

Simuleringen på mikrosekundskala är den längsta som någonsin utförts på ett liknande system. Projektet blev möjligt genom en helt nyutvecklad parallellversion av molekylsimuleringsprogrammet GROMACS, som utvecklas av Erik Lindahl och kollegor. Själva simuleringen utfördes under en månad i slutet av våren 2007.

– Vi är oerhört imponerade både av prestanda och stabiliteten på CSCs nya superdator under det här projektet, det har varit en enorm framgång, säger Erik Lindahl, forskarassistent vid Stockholm Center for Biomembrane Research.

Enligt forskarna håller sig proteinet helt stabilt över hela simuleringen. I normalfallet vore det inget sensationellt resultat, men då både systemstorlek och tidsskalorna här är en storleksordning större än vad som tidigare studerats är det en viktig bekräftelse av noggrannheten i alla parametrar, de relativt lågupplösta kristallstrukturerna, fysiska modeller och inte minst algoritmerna som gjort det möjligt att nå de här tidsskalorna.

Lipiderna packas tätt mot proteinets yta och vattenmolekyler fyller ut kaviteterna i jonkanalen som förväntat, vilket gör strukturen extremt stabil. Simuleringarna ger stora mängder data för att analysera växelverkningar mellan membran och proteiner, och kommer till exempel att göra det möjligt att svara på om vissa lipider är hårdare bundna än andra och hur membranproteiner rör sig i membran. Det primära målet är dock att förstå hur strukturella förändringar i proteiner uppstår som en funktion av spänningar över membranet, vilket är grunden till alla nervimpulser i kroppen – till exempel hjärtslag.

– Simuleringarna skalar med runt 80 procents effektivitet när vi använder 170 processorer på Louhi, vilket är nästan dubbelt så bra som resultat från DDR-infiniband på Linuxkluster – Crays SeaStar-nätverk är helt fantastiskt, sammanfattar Erik Lindahl.

Jonkanaler har länge varit ett intressant område för forskare. Det finns över 30 000 kända strukturer för vattenlösninga proteiner, men man har bara lyckats kristallisera några hundra membranproteiner trots att de svarar för runt en tredjedel av alla proteiner i celler. Kunskapen om mebranproteiner är fortfarande väldigt begränsad, och experimentella strukturer ger dessutom oftast bara en statisk bild av proteinet. Datorsimuleringar av proteiner är med andra ord ett viktigt hjälpmedel för att förstå hur proteiner fungerar och växelverkar med sin omgivning, och ett viktigt komplement till experimentella studier.

– Jonkanaler är ett hett forskningsområdena på grund av deras roll i nervsystemet, hur energi lagras i celler och sjukdomar som epilepsi. Problemet är främst att av vi fortfarande inte förstår mekanismerna bakom strukturella förändringar och växelverkningar. Det är precis här som storskaliga datorsimuleringar är värdefulla och kan hjälpa oss förstå hur kanaler öppnas/stängs och kan kontrolleras, säger Ilpo Vattulainen.

Utlysning av ”grand challenge” projekt hösten 2007:
Under våren har CSC utlyst kortare pilotprojekt för ”grand challenges” som ska köras på CSCs nya superdator Louhi. Av fem förslag valde man ut Vattulainen och Lindahl, både på grund av de vetenskapligt viktiga målen och det effektiva utnyttjandet av datorresurserna. Man kommer att ta hänsyn till erfarenheterna från pilotprojektet när CSC nu förbereder en process för att kontinuerligt stödja projekt av ”grand challenge”-karaktär. Ett att resultaten från det framgångsrika pilotprojektet är att CSC kommer att utlysa en ny omgång av ”grand challenge” projekt för hösten 2007, som kommer att kunna utnyttja en stor del av Louhi’s resurser.

CBR i korthet
Stockholm Center for Biomembrane Research är ett SSF-finansierat strategiskt initiativ vid Stockholms universitet för att stödja svensk forskning på cellmembran, membranproteiner och membranrelaterade funktioner. Centret omfattar ett 20-tal internationellt framgångsrika
forskargrupper under ledning av professor Gunnar von Heijne.

Viktiga fokusområden för forskningen är att förstå hur proteiner sätts in i membran, hur joner och andra små molekyler transporteras, hur signalering fungerar, och att omvandla grundläggande naturvetenskapliga forskningsrön till framgångsrika tillämpningar inom bioteknologi och medicin.
För mer information, se http://www.cbr.su.se

CSC i korthet
CSC är finska IT-centret för vetenskap, ägt av staten och administrerat av undervisningsministeriet. Företaget har tjänat forskare och högskolor sedan 1971. I de nya lokalerna vid Kägelviken i Esbo jobbar 147 fackmän. CSCs anställda är i huvudsak erfarna experter inom datateknik och olika vetenskapsområden. Omsättningen var 15,5 miljoner euro år 2006. Funet-datakommunikationstjänsterna används av 350 000 forskare och studenter.

Beräkningstjänsterna har cirka 1 400 kunder fördelade på drygt 580 forskningsprojekt. Ungefär 2 000 registrerade kunder utnyttjar årligen programvaru- och databastjänsterna. Största delen av datorresurserna används för tillämpningar inom nanovetenskap (32 procent), fysik (26 procent) och kemi (24 procent).

I samarbete med forskare, forskningsinstitut och företag utvecklar CSC nya tjänster och ny teknolog samt ny programvara för vetenskaplig datateknik. Företaget samarbetar med superdatorcentraler över hela världen, expertorganisationer för beräkningsvetenskap, samt med nationella forskningsnätverk inom Europa.

Kontaktinformation
Mer information
Ilpo Vattulainen, Tampere Universitet, tfn +358 400 510 592, e-post ilpo.vattulainen@tut.fi
Erik Lindahl, Stockholm Center for Biomembrane Research, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 75, mobil 0704-218767, e-post lindahl@cbr.su.se

Tandlossning, parodontit, tillhör landets stora folksjukdomar. Det beräknas att cirka 10 till 15 procent av Sveriges befolkning lider av den aggressiva formen av sjukdomen och cirka 30 till 40 procent bland vuxna är drabbade av den kroniska varianten. Flera studier har visat på ett samband mellan det kvinnliga könshormonet östrogen och sjukdomen. Östrogen anses ha en skyddande effekt och när nivåerna av hormonet sjunker efter klimakteriet kan tandlossningen bland kvinnor förvärras. Om teorin är riktig skulle receptorspecifik östrogenersättning kunna bli en behandling vid parodontit i framtiden.

Men samtidigt är kunskapsluckorna om östrogen och dess roll vid olika sjukdomar stora och de studier som finns går inte att tolka på ett entydigt sätt. Det finns med andra ord ett stort behov av ökad kunskap kring östrogen, inte minst när det gäller tandlossning. För drygt tio år sedan gjordes upptäckten att det finns två östrogenreceptorer, ER alfa och ER beta. Den nya receptorn ER beta har dragit till sig stort intresse från forskarvärlden, men trots det är dess funktion till stora delar okänd.

Daniel Jönsson har i avhandlingen ”The biological role of the female sex hormone estrogen in the periodontium” studerat hur östrogen uttrycks i bindvävsceller i rothinnan, så kallade PDL-celler, parodontalligamentceller. PDL-cellernas uppgift är att producera kollagen som fäster tänderna till benet och nedsatt funktion av dessa celler innebär att tänderna lossnar.
– Vi fann att PDL-cellerna främst uttrycker östrogenreceptor beta, men vi kunde inte hitta någon påverkan av östrogen när PDL-cellerna producerar kollagen. Det var en viktig upptäckt eftersom vi vet att östrogen ökar bildandet av kollagen i huden vilket gjort att många forskare dragit slutsatsen att samma mekanism skulle ske i rothinnan.

Östrogen påverkade inte heller DNA-syntesen, men de fann indikationer på att östrogen kan sänka energimetabolismen inne i cellerna. Det är i dag för tidigt att dra några slutsatser kring dessa fynd, men de bidrar till att öka kunskapen om östrogen.

Parallellt med studierna kring östrogen kartlades också hur PDL-cellen påverkas vid en inflammation som leder till tandlossning.
– Vi kartlade systematiskt hur PDL-cellen påverkas av bakterieprodukter och vilken roll PDL-cellen kan ha vid en inflammatorisk process, säger Daniel Jönsson som tillsammans med en forskargrupp kommer att fortsätta studera östrogen.
– Vi har funnit att östrogen har en påverkan vid tandlossning, men exakt hur detta sker vet vi inte. Men vad som står allt mera klart är att östrogen är inflammationsdämpande.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Daniel Jönsson via e-post daniel.jonsson@od.mah.se eller på telefon 070/48 30 346.

Vid ett astmaanfall sker en akut inflammatorisk reaktion i luftvägarna, som bland annat förutsätter att proteinet LTC4-syntas är närvarande och aktivt. Flera av dagens astmamediciner riktar därför in sig på att blockera LTC4-syntas effekter. Hos vissa patienter har dock dessa preparat ingen effekt, utan ytterligare läkemedelsalternativ behövs.

Forskare vid Institutionen för Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik
har nu, inom ramen för de två EU-nätverken EICOSANOX och E-Mep, kunnat beskriva den tredimensionella strukturen av LTC4-syntas med en upplösning av 2,0 Å (1 Å = 1 Ångström = 10-10m = 0,000 000 000 1 m). Man ser då tydligt att proteinet består av tre likadana delar, var och en formad av fyra spiralstrukturer som genomkorsar cellens membran. Exakt placering och karaktär på de områden där aktiverande och blockerande ämnen kan bindas har identifierats. Med denna kunskap är det möjligt att kemiskt skräddarsy molekyler som kan blockera LTC4-syntas.

De nya rönen har stor principiell betydelse och kan i framtiden bana vägen för nya och mer effektiva läkemedel också för andra sjukdomar. Cirka 40 procent av alla de proteiner som är av intresse för utveckling av läkemedel sitter inne i cellernas membran. Hittills har man inte kunnat studera deras struktur i detalj och därför inte kunnat få full förståelse för deras funktion. Den aktuella studien öppnar för kartläggning av flera membranproteiner och möjliggör närmare studier av de grundläggande processer som sker i människans cellmembraner.

Forskningsnätverket EICOSANOX kopplar samman tjugotalet forskargrupper och biotechföretag i Europa och Kanada och koordineras av Karolinska Institutet.

Fakta: Varje protein består av en kedja aminosyror, som kan uppgå från några få till flera tusen aminosyror. När proteinet bildas veckar det ihop sig på ett karaktäristiskt sätt och kan i sin 3-dimensionella struktur binda olika molekyler. Genom att bestämma strukturen hos ett protein och karaktärisera det biokemiskt öppnas nya möjligheter att förstå dess funktion och syntetisera hämmande molekyler. En känd struktur underlättar och påskyndar därför utvecklingen av läkemedel.

Publikation:
”Structural basis for synthesis of inflammatory mediators by human leukotriene C4 synthase”
Martinez Molina D, Wetterholm A, Kohl A, McCarthy AA, Niegowski D, Ohlson E, Hammarberg T, Eshaghi S, Haeggström JZ, Nordlund P.
Nature, AOP 15 juli 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Pär Nordlund
Tel: 08-524 868 40 eller 070 433 6688
E-post: Par.Nordlund@ki.se

Professor Jesper Z. Haeggström, koordinator för EICOSANOX
Tel: 08-524 876 12 eller 070 277 7612
E-post: Jesper.Haeggstrom@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 839 85 eller 070 224 3895
E-post: Katarina.Sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

De nya resultaten handlar om ett fenomen som kallas cohesion, som innebär att två kopior av en kromosom i cellkärnan hålls tätt samman av ett proteinkomplex med namnet cohesin. Cohesion fyller en viktig funktion under celldelningen då de nyligen kopierade kromosomerna, systerkromatiderna, måste sitta ihop fram tills det rätta separationsögonblicket. Om kromatiderna faller isär för tidigt finns det risk att dottercellerna får fel antal kromosomer, något som ofta observeras i tumörceller.

Camilla Sjögren och hennes forskargrupp har nu visat att cellen använder samma mekanism även för att reparera skadade systerkromatider. Deras resultat visar att DNA-skada kan reaktivera cohesin, vilket går tvärtemot den gängse uppfattningen att cohesion endast uppstår under den DNA-kopiering som sker innan celldelningen.

Forskare har länge fascinerats av hur kromosomerna kopieras och separeras innan celldelningen, så att exakt hälften av den kopierade arvsmassan hamnar i varsin dottercell. En annan stor forskningsfråga är hur celler reparerar skadat DNA och därmed förebygger exempelvis cancer.

– Vi har visat att kromosomsegregering och DNA-reparation sköts av delvis samma cellmaskineri. Fynden ger ny förståelse för cellens grundläggande mekanismer och kan även vara värdefulla för cancerforskningen, säger Camilla Sjögren.

Publikation:
”Post-replicative formation of cohesion is required for repair and induced by a single DNA break”. Lena Ström, Charlotte Karlsson, Hanna Betts Lindroos, Sara Wedahl, Yuki Katou,
Katsuhiko Shirahige, Camilla Sjögren.
Science, 13 juli 2007

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Forskningsledare Camilla Sjögren
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 877 61
Mobil: 070-821 48 38
E-post: camilla.sjogren@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se