Om hot av olika slag handlar flera program. Bakterier och virus som kan orsaka epidemier eller pandemier väcker vår rädsla för sjukdomar. Staffan Hildebrand visar film på temat och Britta Wahren beskriver framtidens farliga smittor. ”Hotet från öster – realitet eller konstruktion?” är frågan som bland annat Wilhelm Agrell ska svara på. Men det handlar också om hur terrorister rekryteras, varför vi blir rädda och om hur vår hjärna reagerar då vi blir skrämda.
Hälsa och sjukvård
Vad vi äter är viktigt för vår hälsa, Bodil Jönsson och Håkan Jönsson diskuterar hur vi kan hitta en balans i vår mathållning. Om obalans berättar Karin Schenk Gustavsson i programpunkten Ojämlikhet i hälsa. Mer rättvisefrågor blir det när Joakim Palme leder en diskussion om framtidens styrning av vården. Forskningen förändrar både behandlingar och behovet av sjukvård. Stamceller väcker förhoppningar om bot för många folksjukdomar men många utmaningar återstår innan det finns behandlingsmetoder. Alzheimer och diabetes tillhör våra folksjukdomar men där väcker redan idag nya behandlingar hopp hos sjuka och anhöriga. Det positiva sambandet mellan kultur och hälsa belyses också i en programpunkt.
Från dåtid till nutid – från vikingatid till rymdresor
Att Linné firar 300-års jubileum i år kan inte ha undgått någon. Forskartorget firar med tio programpunkter, bland annat berättar Nils Uddenberg om Linnés banbrytande sexualsystem.
Bland övriga föreläsare märks Christer Fuglesang som berättar om sin rymdresa och om aktuell rymdforskning, Dick Harrison medverkar i två seminarier där han talar om slaveriets historia och om nya rön från vikingatiden. Stefan Einhorn berättar om medmänsklighet, Sven-Eric Liedman om kunskapsstress och Folke Rydén om sin senaste film. På söndagen presenteras traditionsenligt Fråga Lund ”live”. Nytt för i år är att de medverkande stannar kvar för ett eftersnack i loungen vid sidan om scenen.
Tillsammans med Bok & Bibliotek är Vetenskapsrådet, UR och Nationalencyklopedin värdar för det populärvetenskapliga programmet på Bokmässan 2007. Arrangemanget genomförs i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag med flera.
Kontaktinformation
Plats: monter B05:72
Mer information: Mona Holmfors, projektledare, tel 08-546 44169, mobil 0765-267 169
Presskontakt: Annakarin Svenningsson, tel 08-546 44 219, mobil/0733-55 38 54
I dag råder det stor brist på meriteringsmöjligheter för disputerade forskare, i synnerhet unga kvinnliga forskare missgynnas av de osäkra karriärvägarna. Programmet Vinnmer har som mål att se till att det också framgent kommer att finnas forskarmeriterade individer som kan bli framtida ledare på universitet, högskolor, forskningsinstitut, centrumbildningar och företag.
Närmare 100 kvinnliga disputerade forskare ska under åren 2007-2014 få möjlighet till vidare forskarmeritering. Sammanlagt satsas en halv miljard kronor i programmet, varav drygt 300 miljoner från Vinnova som finansierar upp till halva forskarlönen under tre år.
Forskarens arbetsgivare finansierar resten av lönen.
En av dem som nu får ta del av Vinnmers satsning är Frauke Ecke, forskare vid Luleå tekniska universitet, som tidigare bland annat studerat hur livsbetingelserna för en rad arter förändrats efter den stora skogsbranden i Bodträskfors utanför Boden förra sommaren. Tillsammans med åtta forskarkolleger från Uppsala universitet, Karolinska institutet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet tillhör hon de första nio kvinnliga forskare som nu får möjlighet till vidare meritering.
Frauke Ecke ska under sin tid på SLU studera kopplingen mellan gruvdrift och miljöpåverkan, i synnerhet vad som händer med marken och vattnet. Forskningsprojektet kommer delvis att utföras i befintliga gruvor i Norrbotten men ska också fokusera på hur historisk gruvdrift påverkat miljön, varför Frauke Ecke också kommer att genomföra undersökningar i nedlagda svenska gruvor, bland annat i Bergslagen.
Upplysningar: Frauke Ecke, tel. 0920-49 21 55, 070-345 92 96, frauke.ecke@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den 28 september disputerar Ann-Christine Wennergren med avhandlingen Dialogkompetens i skolans vardag – En aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Aktionsforskning innebär förändring och för att nå ut till olika hörselklassrum formades ett kombinerat utvecklings- och forskningarbete som pågick i tre år. 50 pedagoger från fem geografiskt spridda hörselskolor anmälde sig till projektet. Lärarna har tillsammans med forskaren medverkat till att göra olika förbättringar för att eleverna skulle kunna bli mer aktiva i klassrumsdialogen.
– Arbetet innebar bland annat att prova alternativa tekniska lösningar, att ändra möblering men också olika insatser för att öka elevernas medvetenhet och dialogkompetens, säger Ann-Christine Wennergren.
Studien känntecknas av flera parallella processer där forskningsfrågorna liksom lärarnas frågor varit i fokus för avhandlingsarbetet. För att lärandemiljöerna skulle bli så optimala som möjligt har samarbete mellan hörselskolorna varit en förutsättning för att kunna utmana traditioner och invanda mönster. Detta har skett bland annat genom att observera varandra och ingå i handledning.
– I samarbetet hade lärarna ambitionen att vara varandras ”kritiska vänner” och kunna både utmana och bekräfta kollegans klassrumsarbete, något som visade sig svårt i praktisk handling. Trots att det efterfrågades utmaningar låg det närmare till hands att enbart bekräfta varandra. Under arbetets gång har både lärare och elever utvecklat sin dialogkompetens, vilket visade sig vara en central faktor för att kunna bidra till verksamhetens utveckling.
Den professionella dialogen mellan lärarna påverkades av deras förmåga att vara en kritisk vän medan den muntliga dialogen mellan eleverna i klassrummet påverkades av deras egen medvetenhet om sina behov i miljön. Resultatet tyder på att elever måste få större möjligheter att uttrycka sina individuella behov för att kunna vara aktiva lyssnare i muntliga sammanhang. För att framtida lärandemiljöer ska tillgodose elevernas olika behov måste de tidigt få komma till tals och benämna sina bästa lyssnarmiljöer i skolan. Lärarna i studien har synliggjort att det inte enbart handlar om val av hörselteknik – de har visat på olika vägar för att elevernas röster ska få större utrymme i dialogen.
De hörselskolor som deltagit i forskningsarbetet finns i Hässleholm, Falkenberg, Piteå, Stockholm och Göteborg.
Ann-Christine Wennergren är uppvuxen i Örnsköldsvik och har under doktotandtiden varit tjänstledig från hörselklassverkamheten i Piteå kommun. Hon är utbildad vid Lärarhögskolan i Luleå och har en magisterexamen med inriktning specialpedagogik från Lärarhögskolan i Stockholm.
Upplysningar: Ann-Christine Wennergren, tel. 0920-49 26 85, 070-222 19 97, ann-christine.wennergren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Efter att Socialstyrelsens läkemedelsregister började byggas upp 2005, gick det att fastställa att mer än hälften av alla svenskar över 60 år köpte blodtryckssänkande och/eller blodfettssänkande läkemedel under en 6-månadersperiod. För att även kunna uppskatta hur många som haft eller inte haft hjärtkärlsjukdomar tidigare tog man hjälp av slutenvårdsregistret. Det framkom då att en tredjedel av alla svenskar över 60 år använde dessa läkemedel utan att ha varit inlagda på sjukhus för hjärt-kärlsjukdomar de föregående sju åren.
Louise Silwer, som är apotekare i Halmstad, har tidigare bland annat studerat utvecklingen av försäljningen av receptläkemedel i Halland mellan 1988 och 2002. Under de 15 åren nästan fördubblades den totala mängden receptläkemedel mätt i definierade dygnsdoser per invånare. I åldersgruppen över 60 år mer än dubblades försäljningen under perioden. Bland de läkemedel som ökade mest i denna åldersgrupp fanns flera läkemedelsgrupper som används för att förebygga hjärt-kärlsjukdom som blodtryckssänkande, blodfettssänkande (kolesterolsänkande) och blodproppsförebyggande medel.
I en kvalitativ studie där distriktsläkare intervjuades angående sina uppfattningar och erfarenheter av behandling av friska individer med riskfaktorer, med syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom, framkom ett brett spektrum av uppfattningar.
– Synsätten hos distriktsläkarna varierade speciellt när det gällde den egna tilltron till möjligheterna att förebygga sjukdomar hos enskilda individer och hur man på bästa sätt informerar patienten om risk och nytta. Detta visar på komplexiteten i beslutsfattandet, uppföljning och övrigt omhändertagande av patienten i samband med behandling av framtida sjukdomsrisk, säger Louise Silwer.
Eftersom resultaten visar att så stora grupper av befolkningen exponeras för dessa läkemedel vore det önskvärt med intensifierad uppföljning av såväl positiva som eventuella negativa effekter på folkhälsan. Idagens samhälle anses dessutom patienterna vara konsumenter och många har en egen stark uppfattning om vilken behandling de önskar få. Ökad kunskap om effekterna skulle kunna förstärka beslutsunderlaget inför behandling av riskfaktorer, för såväl läkare som patient.
– Kännedom om den ökade förskrivningen av förebyggande läkemedel och de därmed följande informations- och uppföljningssituationerna är även av betydelse för prioriteringar och hälsoekonomiska diskussioner inom hälso- och sjukvård, säger Louise Silwer.
För mer information kontakta:
Louise Silwer, Leg Apotekare, e-post: louise.silwer@apoteket.se
Handledare: Professor, Cecilia Stålsby Lundborg, NHV, Göteborg +46 (0) 70 210 26 73 e-post; Cecilia@nhv.se och IHCAR, Karolinska Institutet, Stockholm, Cecilia.Stalsby.Lundborg@ki.se
Bihandledare: Docent, universitetslektor Max Petzold NHV, +46 (0) 31 693972, e-mail: max@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Public Health Aspects of Pharmaceutical Prescription Patterns: Exemplified by treatments for prevention of cardiovascular disease
Sv; (Folkhälsoaspekter på receptförskrivningsmönster: Exemplet läkemedel för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom)
Avhandlingen försvaras tisdagen den 25 september klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Nanotekniken finns redan vår vardag, och nya tillämpningar får forskarna att prata om en nanorevolution som kan liknas vid den utveckling vi fått av upptäckter som tåget, bilen och datorn. Men vilka möjligheter och risker för tekniken med sig? Hur kommer den att förändra våra livsvillkor?
I Vetenskapsrådets nya pocketbok ”Där guld glimmar blått – forskare om den lilla nanorevolutionen” ger svenska och internationella toppforskare sin syn på nanoteknikens snabba intåg i vår vardag. Boken lanseras på Bok & Bibliotek och är den första svenska boken som innehåller en populärvetenskaplig översyn av nanoforskningen och dess tillämpningar.
Söndag 30 september kl. 13.15-13.45 debatteras nanoteknikens konsekvenser Forskartorget. Deltar gör Bengt Fadeel, docent och forskare i miljömedicin vid Karolinska Institutet och två av författarna till boken; vetenskapsjournalisten Ann Fernholm och fysikern Elisabeth Sjöstedt.
I Pocketerad populärvetenskap (Pop), en bokserie från Vetenskapsrådet, ger forskare en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga. Läs mer och beställ böcker på www.vr.se/pop
Kontaktinformation
Kontakt och recensionsexemplar:
Redaktör: Kristina Sundbaum, kristina.sundbaum@vr.se, 08-546 44 218
Under de senaste åren har pokerspelandet på nätet fått ett stort massmedialt genomslag och ofta framställts som lyxigt, lukrativt och eftersträvansvärt. Som ett tecken på detta har nätpokerspelandet ofta omnämnts som mycket populärt och snabbt ökande. Svenska Spel fick 2006 som en följd av denna ökning tillstånd att etablera sig på nätpokermarknaden för att på så sätt minska riskerna med nätpokerspel.
Kunskapen om nätpokerspelandets omfattning, utveckling och karaktär har dock varit mycket bristfällig och i den mån den funnits har den i hög grad kommit från aktörer med intressen i nätpokerbranschen. Under 2006 har därför Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet med medel från Folkhälsoinstitutet undersökt svenska folkets nätpokervanor.
– Undersökningen visar att nätpokerspelandet legat på en relativt stabil nivå under år 2006. Andelen som spelat nätpoker under den senaste månaden har varierat mellan 1,7 och 2,4 procent under året. Det har heller inte skett någon ökning när det gäller hur ofta eller hur länge man spelat nätpoker, säger Kalle Tryggvesson vid SoRAD som står bakom rapporten.
När det gäller vem det är som spelar nätpoker är det i mycket hög utsträckning en ung man. Nätpokerspelandet är cirka 10 gånger vanligare bland män än bland kvinnor och det är huvudsakligen personer mellan 16 och 40 år, med en topp runt 25 år, som spelar.
Nätpokerspelarna spelade generellt för mer pengar än de som inte spelade nätpoker och de rapporterade betydligt oftare spelrelaterade problem.
– Av de som spelade på traditionella spelformer rapporterade 2,1 procent något spelrelaterat problem. Bland nätpokerspelarna var motsvarande siffra 27 procent. I åldersgruppen 16-27 år rapporterade hela 39 procent av nätpokerspelarna något spelrelaterat problem, berättar Kalle Tryggvesson.
När det gäller hur det spelades på Svenska Spels sajt respektive ”andra” sajter visade det sig att spelandet var förhållandevis likt. De spelade lika länge och lika ofta på ”andra” sajter som på Svenska Spels sajt men det fanns även en grupp som spelade för betydligt mer pengar på andra sajter.
Undersökningen visar också att Svenska Spel attraherade en lite annan typ av spelare än andra sajter – de hade i större utsträckning kvinnor, äldre och gifta på sin sajt. När det gäller effekten av Svenska Spels inträde på marknaden för det totala spelandet är resultaten inte helt tydliga vilket diskuteras i rapporten.
– Sammantaget tycks nätpoker vara en aktivitet som trots en enorm marknadsföring lockar till sig en liten grupp spelare. Av denna grupp är det dock en stor andel som upplever problem i sitt spelande vilket reser tvivel om lämpligheten i att erbjuda denna spelmöjlighet, säger Kalle Tryggvesson.
Resultaten presenteras i rapporten ”Nätpokerspelandet i Sverige- omfattning, utveckling och karaktär 2006” av Kalle Tryggvesson vid SoRAD. I undersökningen har 1 500 personer från 16 år och uppåt varje månad fått svara på frågor om sina nätpokervanor.
Rapporten kan laddas ner via SoRAD:s webbplats, www.sorad.su.se
Ytterligare information
Kalle Tryggvesson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet, tfn 08-162226, 070-3514909, e-post Kalle.Tryggvesson@sorad.su.se
Marie Risbeck, forskningssamordnare på Spelberoendeprojektet, Folkhälsoinstitutet, tfn 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
För bild på Kalle Tryggvesson, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su,.se, tfn 08-164090.
(Pressmeddelande från Stockholms universitet och Folkhälsoinstitutet)
Pulsåderbråck är en utvidgning av blodkärlet som vanligen sitter på stora kroppspulsådern och som om den brister förorsakar 700-1000 dödsfall per år i Sverige. Näst vanligast är att bråcket finns i pulsådern bakom knäet. Denna brister sällan (1-2%) men levrat blod i bråcket kan orsaka en blodpropp, vilket ofta leder till en akut cirkulationsnedsättning i benet. Om det inträffar är det bråttom och risken är stor för amputation av benet. Utan behandling är risken 80-90 procent.
Hans Ravn har under sitt avhandlingsarbete studerat patienter med pulsåderbråck bakom knäet. Han visar att de som opereras har hög risk att utveckla pulsåderbråck på andra ställen i kroppen och rekommenderar därför regelbundna efterundersökningar med ultraljudsteknik. Även propplösande behandling kan minska risken för akuta situationer och därmed risken för amputation. Han visar också att operation bakifrån genom knävecket har fördelen att risken för fortsatt tillväxt av pulsåderbråcket minskar. Dessutom visar han att det långsiktiga resultatet att blir bättre genom att använda en kroppsegen ven framför konstgjort material när blodkärlet rekonstrueras.
– Avhandlingsarbetet har resulterat i ny praktisk kunskap, av betydelse både för patient och läkare, säger Hans Ravn, som är kirurg på Höglandssjukhuset i Eksjö.
Pulsåderbråck är en relativt ovanlig sjukdom och därmed är svår att undersöka vetenskapligt. Genom det svenska kärlregistret, Swedvasc, världens första nationella kvalitetsregister inom kärlkirurgi, studerades 717 operationer som utförts mellan 1987 och 2002 vid 42 olika sjukhus i Sverige. 2005 var 335 patienter fortfarande i livet och av dem accepterade 190 att ingå i en efterundersökning. Med ultraljud undersöktes patienternas tidigare opererade åder, andra benet, stora kroppspulsådern, samt bäcken- och ljumskkärlen.
Orsaken till att vissa människor utvecklar pulsåderbråck bakom knäet är bara delvis känd. Sjukdomen drabbar oftare rökare och mestadels män. Det är oklart hur ofta kvinnor drabbas och om de i så fall drabbas på ett likartat sätt som männen. Hälften av patienterna har sjukdomen i båda benen och ungefär 1/3 av patienterna med åderbråck bakom knäet har samtidigt pulsåderbråck i kroppspulsådern. Ungefär en tredjedel av patienterna har inga symptom, utan upptäcks först i samband med blodpropp.
Kontaktinformation
Hans Ravn kan kontaktas på tel: 0381-500 58, mobil: 070-525 00 58, e-post: hans.ravn@ebox.tninet.se
Lecania är ett släkte av små skorplavar och Rikke Reese Næsborg har bland annat studerat en mycket sällsynt art inom släktet, Lecania fuscella. Just den här arten är intressant eftersom den utgör en stor del av släktets gemensamma genetiska stam, det som kallas den fylogenetiska mångfalden. Detta innebär att om man lyckas skydda denna art skyddar man också en stor del av släktets unikhet.
– Man kan ifrågasätta vilken betydelse det har att en liten, föga iögonfallande lav försvinner, och vi vet fortfarande väldigt litet om vilken roll olika organismer spelar i jordens kretslopp. Men förutom att mångfald innebär en större chans att säkra den fortsatta evolutionen har arter med stor genetisk mångfald dessutom större möjlighet att utveckla karaktärsdrag som kan skydda dem mot framtida miljöförändringar, säger Rikke Reese Næsborg.
Lecania fuscella är rödlistad i Sverige, och man vet inte om arten kommer att överleva. Den är också sällsynt eller försvunnen i ett antal andra länder. Rikke Reese Næsborg har letat upp tolv platser där arten funnits tidigare men fann arten på endast en av dessa platser. Hon har även undersökt artsammansättningen av andra lavar, både i gamla insamlingar från herbarierna i Uppsala och Lund och på de besökta platserna. Det visade sig att nästan alla de andra lavarna som fanns i de gamla insamlingarna fortfarande är ganska eller mycket vanliga, av 44 arter var det endast 9 som inte återfanns.
Att Lecania fuscella har försvunnit beror sannolikt på att den har drabbats av negativ miljöpåverkan, till exempel surt regn, och nästan utrotas.
– Även om försurningen har avtagit avsevärd kan arten inte hämta sig om inte det finns några individer kvar som kan sprida sina sporer på nytt. Det är också möjligt att arten inte tål konkurrens från andra lavar som gynnas av de ökade halter näringsämnen som sprids från till exempel lantbruk och bilavgaser, förklarar hon.
Förutom att studera Lecania fuscella har Rikke Reese Næsborg i sin avhandling även utrett släktskapförhållande inom släktet Lecania och ökat kunskapen om arternas ekologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rikke Reese Næsborg, 018-471 27 80 (arbete), 018-40 13 59 (hemma), e-post: Rikke.Reese-Naesborg@ebc.uu.se
Haven täcker ungefär 70 procent av jordens yta. De utgör den största källan för den vattenånga som finns i atmosfären och fungerar också som buffert för värme. Vill vi kunna förutspå det framtida klimatet på ett korrekt sätt måste vi förstå de processer som styr avdunstningen och värmetransporten till och från havsytan. Turbulenta virvlar är den mekanism som till största delen styr denna tranport, men även de största virvlarna är för små för att kunna simuleras i de datorprogram som används idag för att räkna ut det framtida vädret och klimatet. Turbulensen måsta helt enkelt förenklas i datormodellerna.
Erik Sahlée har använt mätningar från en mast på Östergarnsholm, en ö strax öster om Gotland, för att studera turbulensen. Resultatet visar att de förenklingar som används idag inte håller vid vindar högre än 10 m/s samtidigt som temperaturskillnaden mellan luften och vattnet är mindre än två grader. Vid dessa förhållanden var effektivitet av avdunstningen och värmetransporten högre. Detta beror på att de turbulenta virvlarna omorganiseras på ett sådant sätt att kall och torr luft uppifrån transporteras ner till ytan och på så sätt förstärker tranporten av värme och vattenånga.
Denna speciella struktur på turbulensen finns antagligen över alla jordens hav men är mer vanlig i vissa regioner. En sådan region är det södra halvklotets oceaner, där denna turbulensstruktur kan förekomma upp till 30 procent av tiden. Erik Sahlées beräkningar visar att om man inte tar med dessa effekter i klimatsimuleringarna kan man missa en ganska stor del av värme och vattentransporten, upp till motsvarande storleken på den totala mänskliga påverkan på klimatet genom utsläpp växthusgaser just nu. Dessutom kan det bli felaktigheter i simuleringar av den globala vattencykeln vilket kan skapa ytterligare följdeffekter som t.ex. felaktiga prognoser av nederbörd.
Kontaktinformation
Erik Sahlée kan kontaktas på tel: 018-471 71 63, 0709-609 337, e-post: Erik.Sahlee@met.uu.se
Under de senaste åren har det förts en livlig debatt om invandring och integration. Diskussionen rör sig om allt från sociala problem, arbetslöshet, utbildning och bostadspolitik till etnicitet och nationell identitet. Ibland påtalas brister i det svenska samhället som försvårar integrationen, ibland beskylls skilda invandrargrupper för att vilja isolera sig eller för företräda ”ickesvenska” värderingar.
Att diskussionen blir mer intensiv i en tid av omfattande flyktinginvandring kanske inte förvånar men problematiken är inte ny. Per Hammarström visar i sin avhandling i historia att det finns en hel del beröringspunkter mellan dåtid och nutid. Han beskriver en grupp judar som under slutet av 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka sig en bättre framtid i dåtidens Fattigsverige. Både i sin samtid och i äldre historieverk har denna judiska invandrargrupp − sammantaget kan det röra sig om 3 000-4 000 individer − beskrivits i rätt kritiska och ibland antisemitiska ordalag. Nyare forskning och litteratur har å andra sidan målat en bild av exotiska ”östjudar” som byggde upp ett traditionellt judiskt liv i ghetton på olika håll i landet.
Per Hammarström försöker synliggöra de judiska invandrarna bakom myterna. Genom en socialhistorisk undersökning beskrivs hur livet gestaltade sig för judarna i några städer i mellersta Norrland, framför allt Sundsvall, en handelsstad där nära två procent av stadens befolkning var judar under 1890-talet. ”Vanliga” män och kvinnor − och även barn − synliggörs. Somliga blev med tiden framgångsrika genom ett intensivt företagande, familjer som blev en del av den lokala eliten. Andra förblev fattiga med yrken som gårdfarihandlare och småhantverkare, bosatta i stadens arbetarkvarter.
Det samhälle som de judiska invandrarna mötte erbjöd flera möjligheter till ekonomisk och social framgång, men det fanns naturligtvis också bekymmer och begränsningar. Den vänskap och delaktighet många judar upplevde står i kontrast till ständiga antisemitiska gliringar de utsattes för i tidningar, litteratur och ibland på öppen gata.
– Erfarenheten av såväl delaktighet som uteslutning liknar erfarenheter som dagens invandrare möter. Kanske kan avhandlingen bidra till perspektiv åt vår egen tid och ge kunskap om hur etniska relationer ska hanteras och diskriminering motverkas, säger Per Hammarström.
Avhandlingen, Nationens styvbarn. Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940, kan beställas från Carlsson bokförlag
Kontaktinformation
Per Hammarström nås på telefon 0611-265 64, 070-661 95 74 eller på e-post: per.hammarstrom@hist.uu.se
I avhandlingen granskar Kerstin Andersson tre teologers försök att möta den utmaning som miljöproblemen innebär. Socialetikern Larry Rasmussen, befrielseteologen Leonardo Boff och den ekofeministiska teologen Rosemary Radford Ruether är samtliga inflytelserika forskare, som på var sitt sätt har kritiskt granskat de idéer i den kristna trosläran som de anser har haft negativa konsekvenser för människans relation till naturen. Men de har också lyft fram element inom den kristna idétraditionen som kan bidra till att hantera miljöproblemen.
– Till exempel har idéer om människan som skapelsens krona och människans herrvälde över naturen haft negativa konsekvenser. Men mötet mellan modern ekologi och kristen idétradition kan öppna upp för nya positiva tolkningar av relationen mellan människan och naturen inom teologin, säger Kerstin Andersson.
Efter att ha analyserat och granskat de andras idéer har hon utarbetat ett eget förslag till hur den moderna människan kan möta den ekologiska krisen. En särskilt viktig fråga är hur människan idag kan bli motiverad att handla miljömedvetet.
– Människans existentiella utsatthet och främlingskap inför sig själv, Gud och naturen blir, tillsammans med den kristna idén om kärleken till sin nästa och en princip om ekologisk rättvisa, modellens byggstenar. Naturen ges ett egenvärde utan att människovärdet nedprioriteras, förklarar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Andersson, 018-471 22 95, 076-205 01 59, e-post:
kerstin.andersson@teol.uu.se
I näringsrika insjöar och i Östersjön blommar algerna kraftigt under varma somrar. Det rör sig framförallt om cyanobakterier, så kallade blågröna alger. En del cyanobakterier kan bli giftiga för människor och djur, men vanligtvis bara när de massutvecklas. Cyanobakterierna utvecklas ofta kraftigt när näringsämnet nitratkväve tar slut medan fosforhalten fortfarande är hög. En del arter har nämligen förmåga att fixera kväve från luften till skillnad från många andra alger.
Forskare vid SLU har följt nitratkvävehalterna i hundra europeiska sjöar. De kunde tydligt se hur kvävehalterna på vårarna återverkade på somrarnas halter. Vidare visade nitratkvävehalterna på vårarna en starkt nedåtgående trend i norra Europas sjöar. Detta beror dels på en med åren allt tidigare inbindning i flora och fauna, dels på det minskande kvävenedfallet från luftföroreningar. Antalet tillfällen med mycket låga halter, dvs. mindre än 10 gram nitratkväve per liter, visade sig ha tredubblats i grunda sjöar sedan 1988. Minskningen av kvävehalten har gått oväntat fort.
Denna obalans måste enligt forskarna åtgärdas för att risken för blomningar av potentiellt giftiga, kvävefixerande alger ska minska. Därför är det mycket angeläget att förstärka insatserna för att minska fosforhalter i sjösystem med höga fosforhalter, vilka förekommer främst i de södra delarna av Sverige.
BILDTEXT: I Östersjön och i många insjöar råder obalans mellan näringsämnena kväve och fosfor. Foto: Nora Adelsköld http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/skargardNA.jpg
Kontaktinformation
Gesa.Weyhenmeyer@ma.slu.se, 018-67 31 06
Äppelblommor måste pollineras för att kunna sätta frukt. Eftersom äpplen är självsterila, måste pollenet dessutom komma från en annan äppelsort. Både yrkes- och hemträdgårdsodlare kan få dålig fruktsättning om inte de valda äppelsorterna passar ihop.
Ett antal självsterilitetsgener, s-gener, bestämmer vilka pollenkorn som ska få växa ner genom blommans pistill och så småningom befrukta äggcellen som finns längst ner i pistillen.
Det finns redan data på dessa gener för 250 utländska sorter och nu har forskare vid SLU i Balsgård undersökt ett hundratal svenskodlade äppelsorter. De har identifierat fjorton olika s-gener med dna-baserade metoder.
Sorterna och deras s-gener finns i en tabell där man enkelt kan se efter om två sorter kan pollinera varandra eller ej. För maximal fruktsättning bör de två sorterna i ett tilltänkt ”par” ha helt olika s-gener. Har de en gemensam s-gen blir det visserligen fruktsättning, men oftast sämre än vad sorterna egentligen kan prestera.
BILDTEXT: Självsteriliteten hos ett hundratal svenskodlade äppelsorter har undersökts. I en tabell kan man matcha olika sorter med varandra. Foto: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Hilde.Nybom@ltj.slu.se, 044-26 58 02
Nya kunskaper om immunsystemen kan i förlängningen öka möjligheterna att bota sjukdomar hos växter och djur. SLU-genetikerna Jens Staal och Christina Dixelius har nu sammanställt vetande om hur immunförsvaret har utvecklats i växter och djur.
Likheterna mellan dessa organismgruppers immunförsvar har blivit allt mer uppenbara ju mer man kartlägger deras genom (arvsmassa). I såväl växters som djurs sjukdomsförsvar återfinns två proteinbyggstenar eller domäner, TIR och NOD, som är kopplade till varandra på olika sätt. Varje domän står för en viss funktion i alla proteiner som har den.
Genom att studera hur TIR och NOD sitter ihop hos lägre växter och djur, t.ex. mossor, brunalger, tvättsvamp och sjögurka, har SLU-forskarna kunnat spåra den evolutionära historien. Det visade sig att de två domänerna delade på sig redan innan växter och djur utvecklades åt olika håll. Växternas domäner är fortfarande ganska lika dem man kan hitta hos bakterier och har bibehållits mycket mer än motsvarande hos djuren.
Immunförsvaren har alltså utvecklats från ett gemensamt ursprung och vissa funktioner i immunförsvaren är fortfarande lika. Det innebär t.ex. att kunskap om sättet som patogener stör immunförsvaret i växter kan överföras till och testas i djur och vice versa. Detta kan på sikt komma till användning i resistensförädling och infektionsbekämpning.
Sök artikeln på: http://www.sciencedirect.com
Kontaktinformation
Christina.Dixelius@vbsg.slu.se, 018-67 32 43, Jens.Staal@vbsg.slu.se
Allt fler bosätter sig i städer, vilket ökar behovet av att förstå hur stadens lokala klimat påverkar användningen och uppfattningen av stadens offentliga utomhusmiljö. Det lokala klimatet påverkas mest i städerna genom bebyggelse, markanvändning och annan mänsklig aktivitet, och därmed påverkas även människorna.
Fredrik Lindberg har studerat variationer i det lokala klimatet i staden och hur det påverkar användandet och uppfattning av utomhusmiljön. Han har gjort fältmätningar i Göteborg, Luleå och Tokyo, och även genomfört observationer och intervjuer.
Resultaten visar att användandet av den offentliga utomhusmiljön i hög grad styrs av lufttemperatur, sol- och vindförhållanden, och att väder och klimat påverkar hur vi uppfattar och föreställer oss platser. Resultaten pekar också på betydande skillnader mellan Sverige och Japan; det lokala vädret och klimatet verkar påverka svenskar mer än japaner.
Avhandlingen visar också hur man på ett bättre sätt kan utforma staden ur ett lokalklimatologiskt perspektiv, och därmed öka användandet och förstärka den positiva upplevelsen av stadens uterum. Genom att tydligare föra in klimatkunskaper i stadsplaneringsprocessen kan man förbättra den miljö där vi människor dagligen vistas.
– Trots att kunskapen om stadens lokalklimat är väldokumenterad inom det klimatologiska forskningsområdet används sällan denna kunskap i planeringsprocessen. Forskning visar att det till stor del beror på att det saknas bra och enkla klimatplaneringsverktyg anpassade för arkitekter och stadsplanerare, säger Fredrik Lindberg.
I sin avhandling presenterar han även en ny modell – SOLWEIG – som beskriver de termiska förhållandena i komplexa urbana miljöer. SOLWEIG är ett nytt verktyg som kan bidra till att öka klimattänkandet vid stadsplaneringsprocesser.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Fredrik Lindberg
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 1962
E-post: fredrikl@gvc.gu.se
Handledare: Prof. Ingegärd Eliasson, tel: 031-786 2832
Disputationen äger rum: Tisdagen den 25 september kl 10.00 i Stora hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5C, Göteborg
Avhandlingen har titeln: ”Spatial Variations of the Urban Climate and its Influence on Thermal Comfort and Behaviour”.
På platser med sträng sekretess kan sådana kameror ha viktig roll i att snabbt identifiera obehöriga ansikten. Om ansiktet inte matchar de ansikten som har rätt att finnas där kan kameran larma. En annan stor fördel är att kameror kan göra en del av det jobb som människor idag gör och därmed sänka personalkostnaden.
– Vår uppgift har gått ut på att ta fram en hårdvara som filtrerar bort all onödig information och fokuserar på det rörliga, alltså människor. En utmaning har varit att samtidigt få hårdvaran så liten att den kan placeras direkt i själva kameran, berättar Fredrik Kristensen som är en av doktoranderna i projektet och som har haft helhetsansvaret.
Syftet har inte har varit att få fram en ny produkt, eftersom dessa idéer ligger långt fram i tiden, utan snarare att hitta nya sätt att tänja de tekniska gränserna.
– Det är lättare att kunna hitta effektiva, och nya lite oväntade, lösningar när man tvingas arbeta med helheten på en liten yta, poängterar Fredrik.
Idag finns alltså inte sådana här kameror på marknaden. Men IBM håller på att utveckla ett övervakningssystem där istället mjukvaran kan utföra liknande analyser. Men då görs inte tolkningen i kameran utan förs vidare till en central datorenhet. Själv tror Fredrik Kristensen att den framtida lösningen bygger på en blandning av teknikerna:
– Man kan med fördel låta filtrering och analys görs direkt i kameran för att hitta den viktigaste informationen i bilden. Då behövs mindre bandbredd när informationen sedan skickas vidare. Den avancerade bildbehandlingen kan sedan utföras i en central datorenhet, där utrymme och tillgänglig effekt inte är så begränsad som i kameran.
Den 28 september försvarar han sin avhandling ”Design and Implementation of Embedded Video Surveillance Hardware” vid en offentlig disputation den 28/9 2007 klockan 10.15 i E-huset, LTH, sal 1406. Välkomna! I projektet ingår också Hugo Hedberg och Hongtu Jiang. AXIS Communications, företaget som utvecklar övervakningskameror, har finansierat Fredrik Kristensens doktorandtjänst. I abstracten kan du läsa mer om forskningen: http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1232&recordformat=display
För mer information, kontakta Fredrik Kristensen, Elektro- och informationsteknik, tel: 046-222 46 52, 0706-15 45 39, Fredrik.Kristensen@eit.lth.se
