Den viktigaste mineralen i elbilsbatterier är litium, men Kina dominerar litiummarknaden och ingen utvinning sker i Europa. En studie visar nu att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion – vilket skulle kunna mer än halvera EU:s importberoende i framtiden.
Den europeiska biltillverkningen står i dag för sex procent av EU:s BNP. Den riskerar dock att bli ett minne blott om inte Europa kan börja tillverka egna elbilar och batterier. I dag är 20 procent av nytillverkade bilar i Europa elbilar. Samtidigt har EU som mål att förbränningsmotorer i fordon ska vara utfasade fram till 2035.
I dagens elbatterier är litium den viktigaste mineralen. Den som har mest utvinning och raffinering av metallen sitter alltså på ett starkt kort. Och det gör Kina.
– Den kinesiska staten har i många år gått in med strategisk stödfinansiering till kinesiska företag inom grön teknik. EU, som har som mål att stärka egen produktion, kan behöva göra liknande för att komma i kapp. För enskilda länder är investeringskostnaden och risken för stor, säger André Månberger, forskare och expert på kritiska metaller vid Lunds tekniska högskola, i ett pressmeddelande.
Utvinning i Europa kan halvera importberoendet
En studie från Lunds tekniska högskola har kartlagt världens handelsberoenden av litium. Resultatet bekräftar Kinas dominans.
– Risken med Kinas dominans är inte bara att Europa tappar inhemsk fordonsindustri och därmed välfärd, utan också att vi kan bli måltavla för utpressning i händelse av globala konflikter, säger André Månberger.
Forskarna har också sammanställt platser som geologer hittat i Europa, Kina och USA där litium skulle kunna utvinnas.
För Europas del är några få är redan på gång, men ingen kommersiell utvinning sker i dagsläget. Platserna där litiumgruvor skulle kunna byggas finns i huvudsak i Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike, Serbien och Finland.
Forskarna har jämfört vad EU:s behov av litium på 2030-talet kommer att vara med hur mycket gruvorna skulle kunna producera vid samma tidpunkt. Deras slutsats är att om gruvorna tas i bruk kan EU mer än halvera sitt framtida importberoende.
Flera utmaningar på vägen
Det finns dock utmaningar på vägen till storskalig litiumutvinning i Europa. Det handlar om investeringskostnader, motstånd från närboende, risken för läckage av kemikalier till grundvattnet, påverkan på naturen och ansvarsfrågor av olika slag.
– Det finns lovande tekniker som testas i Tyskland där utvinning av litium görs geotermiskt. När varmt vatten pumpas upp för användning av bergvärme kommer litium från urberget med ”på köpet”. Detta kan filtreras bort med nya membrantekniker och användas. Metoden minskar åverkan på natur och risken för konflikt med närboende, men tyvärr utgör dessa fyndigheter bara en mindre del av projekten och även konventionella gruvor kommer behövas om Europa ska minska sitt importberoende.
Forskarna hoppas att studien ska visa på den potential som utvinning inom Europa har.
– Den betydande potentialen inom Europa kan innebära att alla fyndigheter inte behöver utvecklas och förhoppningsvis kan denna kunskap bidra till en diskussion om hur olika målsättningar kan prioriteras.
Litium kan återvinnas i framtiden
Litium är en reaktiv metall och ett grundämne med hög ledningsförmåga. Metallen finns i många bergarter. Vissa kopplar litium till medicin, och metallen är fortfarande viktig vid behandling av bipolär sjukdom. Den har också använts vid tillverkning av smörjolja.
Sedan John Bannister Goodenough upptäckte och utvecklade litiumjonbatteriet – vilket han också fick Nobelpriset i fysik för år 2019 – så har grundämnet i stället börjat användas mer i uppladdningsbara batterier.
Om några år, när allt fler elbatterier börjar bli oanvändbara, kan litium också börja återvinnas. Detta kräver ny teknik som ännu inte finns på plats men som förväntas tar fart när ”sopberget” växer och efterfrågan ökar. Behovet av nyutvinning kommer dock finnas kvar även om en del litium kan återvinnas.
De hushåll som drabbades av höga elpriser under energikrisen är mer negativa till klimatpolitik, visar en studie. Prisskillnaderna mellan de svenska elområdena leder också till missnöje och en känsla av orättvisa.
Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt 4 000 hushåll som bor nära en av Sveriges elområdesgränser för att ta reda på deras inställning till koldioxidskatt. Studien visar att ett fördubblat elpris ökade motståndet mot koldioxidskatt med 20 procent.
Studien visar också att högre elpriser ledde till att många fick en överdriven uppfattning om hur dyra och orättvisa skatterna är, särskilt för hushåll med lägre inkomster.
– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Elområden upprör
Sveriges fyra elområden infördes 2011. Fram till 2022 var det inga större skillnader i pris mellan områdena, men efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige.
Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda om systemet med elområden ska tas bort.
– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald.
Sverige ett föregångsland
Sverige var först i världen med att införa koldioxidskatt 1991 och har sedan dess varit ett föregångsland. Men valet 2022 ledde till ett trendbrott, när flera partier gick till val på sänkta bensinpriser.
– Koldioxidskatter möter ofta politiskt motstånd, trots att de är viktiga verktyg i klimatarbetet. De undantag och skattelättnader som införts under senare år är det första tydliga hacket i kurvan, och innebär att den effektiva koldioxidskatten har sänkts, vilket försvagar Sveriges klimatpolitik, säger Jens Ewald.
Antalet konflikter och krig var rekordmånga under 2024, enligt en rapport från UCDP. Samtidigt har våldet mot civila ökat kraftigt.
Antalet väpnade konflikter i världen nådde en ny topp under 2024, enligt Uppsala Conflict Data Program, UCDP. Totalt registrerades 61 aktiva konflikter – det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Elva av konflikterna klassas som krig.
Trots den kraftiga ökningen minskade antalet dödsfall något. Omkring 160 000 människor beräknas ha dött i organiserat våld under 2024.
− Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året senast folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Många civila offer
Kriget i Ukraina fortsätter att vara världens dödligaste konflikt med cirka 76 000 dödsfall kopplade till strider under 2024. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till omkring 26 000 döda – där 94 procent av offren var civila eller av okänd identitet, enligt UCDP.
− Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld såsom flygbombningar används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP.
Våld som uttryckligen riktar sig mot civila ökade med 31 procent jämfört med föregående år. En stor del av offren för riktade attacker finns i Demokratiska republiken Kongo.
Mellanstatliga konflikter har ökat
Antalet konflikter där stater är inblandade har nästan fördubblats sedan 2010. Dödssiffrorna har femfaldigats – trots tillfälliga nedgångar vissa år. Samtidigt har de mellanstatliga spänningarna ökat kraftigt.
− Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, säger Shawn Davies.
Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.
Forskare på Karolinska institutet har undersökt över två miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2002 och 2021. Ungefär 49 000 av dem hade allvarliga hälsoproblem när de var nyfödda. Det handlade bland annat om andningsproblem, neurologiska besvär eller svåra infektioner.
Barnen överlevde de första fyra veckorna efter förlossningen och med hjälp av nationella register kunde forskarna ta reda på hur många som dog senare i livet och vad de dog av.
Resultaten visar att 863 av de barn som hade svåra hälsoproblem som nyfödda dog senare i livet – och att de löpte en nästan sex gånger högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn utan sådana problem.
De allra flesta överlever
Risken att barnen som var allvarligt sjuka som spädbarn skulle dö var störst under det första levnadsåret, men var förhöjd även under de följande åren. De barn som haft neurologiska hälsoproblem hade störst risk att dö i förtid – nästan 18 gånger högre risk jämfört med friska barn.
– Vår studie visar att allvarliga hälsoproblem hos nyfödda kan påverka barnets överlevnadschanser under många år framåt. Därför är det viktigt att dessa barn följs upp under hela barndomen och tonårstiden och att deras familjer får ett långsiktigt stöd av hälso- och sjukvården, säger Hillary Graham, doktorand vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
– Samtidigt är det viktigt att framhålla att även om risken för död är flerfaldigt ökad, så överlever de allra flesta barn med allvarliga hälsoproblem i nyföddhetsperioden till vuxen ålder.
Fler flickor än pojkar dog
Resultatet visar också att fler flickor än pojkar dog bland dem som hade allvarliga hälsoproblem. Det var även fler för tidigt födda barn som dog, men det kunde inte helt förklaras av för tidig födsel.
Jämfört med friska, fullgångna barn hade fullgångna barn med svåra hälsoproblem en sjufaldigt ökad risk att dö. Vanliga dödsorsaker var infektioner, neurologiska eller metabola sjukdomar och andnings- eller cirkulationsstörningar.
När forskarna jämförde barnens risk att dö med syskon i samma familj var den förhöjda risken densamma. De kunde inte undersöka äldre tonåringar fullt ut, eftersom bara en del av deltagarna hade nått den åldern vid studiens slut. De undersökte inte heller tvillingar eller andra flerfödslar.
– Nästa steg i vår forskning är att utöka studierna om hur dessa tidiga hälsoproblem hos spädbarn kan påverka barns långsiktiga utveckling, särskilt bland barn med neurologiska besvär, säger Neda Razaz, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.
Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.
Har du någon gång kikat ner i en damm eller kanske sänkt ner en håv i sötvatten? Då har du troligen stött på dykarskalbaggar som funnits på jorden ändå sedan dinosauriernas tid.
Dykarskalbaggar är världens mest artrika grupp av vattenlevande skalbaggar – med över 150 arter i Sverige och fler än 4 500 globalt. Trots att de länge varit en modellorganism inom forskningen har deras evolutionära släktskap förblivit okänt. Nu har forskare vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet kartlagt skalbaggarnas ursprung.
Släktträdet har ritats med hjälp av helgenomsekvensering, det vill säga studier av hela arvsmassan.
Äldre forskning hade rätt
Resultaten visar både nya och ”nygamla” släktskap, där tidiga forskningsstudier med enbart anatomiska detaljer ibland hade mer rätt än moderna dna-analyser.
– Dagens sekvenseringsteknik av hela arvsmassan har utgjort ett kvantumsprång i vår förmåga att härleda djupa släktskap, och i den här studien lyckas vi förstå nästan alla de äldsta släktskapen från Krita-tiden, säger Johannes Bergsten, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
– Men en intressant lärdom är att ibland verkar vi ha blivit lurade av mellanperioden när vi analyserade mindre gendataset, fortsätter han.
Vanliga dykare är nära släkt
Ett exempel är de största dykarskalbaggarna – ofta kallade gulbandade dykare – som är vanliga sommargäster på bilar, gräsmattor och i pooler. De tillhör underfamiljerna Dytiscinae och Cybistrinae. Tidigare genetiska analyser med mindre dataset tydde på att de två grupperna inte var nära släkt, trots att både larver och vuxna skalbaggar har flera anatomiska likheter.
– Nu visar våra analyser med hela arvsmassan att visst hade de tidiga systematikerna rätt – de är varandras närmaste släktingar, stödet är robust och otvetydigt i detta fall, säger Johannes Bergsten.
Enligt forskarna är studien ett stort steg på vägen för ökad kunskap om dykarskalbaggarnas tidiga släktskap och evolution – något som kan ligga till grund för framtida forskning om en världens artrikaste rovdjursgrupper i sötvatten.
Innehållet i ingefära varierar med odlingsplats – särskilt i färsk ingefära skiljer sig halterna av både viktiga näringsämnen och tungmetaller som bly och kadmium. Det visar en studie vid Örebro universitet.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt elva produkter med färsk och torkad ingefära. Produkterna inhandlades i vanliga matbutiker i Sverige och Kroatien. Ursprungsländerna för den tropiska örten var Kina, Indien och Nigeria.
Syftet med studien var att undersöka förekomsten av viktiga näringsämnen som kalium, kalcium och magnesium – men också att spåra giftiga ämnen som bly, kadmium och arsenik.
Varierade halter i färsk ingefära
Totalt analyserades 29 olika grundämnen i proverna.
– Vi använde starka syror för att avlägsna allt organiskt material tills vi endast hade kvar lösta metaller och halvmetaller som joner, säger Michaela Zeiner, universitetslektor i kemi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna upptäckte att halterna av de olika grundämnena skilde sig mer i färsk ingefära jämfört med torkad.
– Det beror på att vissa ämnen minskar under torkning och malning genom homogenisering, säger Michaela Zeiner.
Fingeravtryck från växter
Forskarnas modell skulle kunna användas för att bygga en databas över innehållet av grundämnen i olika växter. Metoden skulle även kunna bli ett viktigt verktyg för att upptäcka bedrägerier med ursprungsmärkning inom livsmedelsindustrin, menar forskarna.
– Man kan jämföra det med fingeravtryck inom kriminalteknik. Växternas fingeravtryck avslöjar deras ursprung, säger Michaela Zeiner.
Värden inom riktlinjer
Även om halterna av de giftiga ämnena varierade mellan proverna låg samtliga värden under de gränser som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO. Förutom det geografiska ursprunget påverkas innehållet av grundämnen i ingefäran även av faktorer som jordmån och odlingsförhållanden.
Forskarna undersökte även om ingefäran hade kontaminerats av giftiga ämnen från förpackningarna.
– Vi fann ingen överföring av toxiska ämnen från förpackningsmaterialet, säger Michaela Zeiner.
Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.
Ett internationellt forskarlag har analyserat fossilfynd från över 3 000 stora växtätare under 60 miljoner år.
– Vi fann att ekosystemen för de stora växtätarna var anmärkningsvärt stabila under långa tidsperioder, även när arter kom och gick. Men två gånger under de senaste 60 miljoner åren var miljötrycket så stort att hela systemet genomgick en global omorganisation, säger Fernando Blanco, tidigare forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Två stora globala skiften
Den första stora förändringen inträffade för cirka 21 miljoner år sedan, då kontinentalplattorna hade rört sig så att Tethyshavet stängdes och det bildades en landbrygga mellan Afrika och Eurasien. Den nya landkorridoren utlöste en våg av migrationer av djur och växter som omformade ekosystemen över hela världen.
Bland resenärerna fanns förfäderna till de moderna elefanterna, som hade utvecklats i Afrika och nu började sprida sig över Europa och Asien. Men även hjortar, grisar, noshörningar och många andra stora växtätare flyttade in i nya områden och förändrade den ekologiska balansen.
Det andra globala skiftet kom för cirka 10 miljoner år sedan – när jordens klimat blev kallare och torrare. Växande gräsmarker och färre skogar ledde till en utveckling av betande arter med hårdare tänder, medan många skogslevande växtätare gradvis försvann. Det blev början på en lång, stadig nedgång i den mångfald av ekologiska roller de spelade.
Färre arter –samma struktur
Trots stora förändringar fann forskarna att den övergripande ekologiska strukturen hos växtätarnas samhällen förblev förvånansvärt stabil. Även om många av de största arterna, som mammutar och jättenoshörningar, har utrotats under de senaste 129 000 åren, bestod det grundläggande ramverket av roller inom ekosystemen.
– Det är som när ett fotbollslag byter spelare under en match, men ändå behåller samma formation. Nya arter kom in i bilden och samhällena förändrades, men de fyllde liknande ekologiska roller, så den övergripande strukturen förblev densamma, säger Ignacio Lazagabaster, forskare vid CENIEH i Spanien, i pressmeddelandet.
Förändringar går snabbare
Den här motståndskraften har hållit i sig under de senaste 4,5 miljoner åren och har klarat av istider och andra miljökriser ända fram till i dag. Forskarna varnar dock för att den pågående förlusten av biologisk mångfald, som drivs på av mänsklig aktivitet, så småningom kan överväldiga systemet.
– Våra resultat visar att ekosystemen har en fantastisk förmåga att anpassa sig. Men förändringstakten är så mycket snabbare den här gången. Det finns en gräns, om vi fortsätter att förlora arter och ekologiska roller kan vi snart nå ett tredje skifte, en som vi hjälper till att påskynda, säger forskaren Juan Cantalapiedra vid MNCN i Spanien, i pressmeddelandet från Göteborgs universitet.
Läckta dokument visar att den uppmärksammade desinformationskampanjen Doppelgänger bara är en liten del av ett omfattande informationskrig. Bakom Rysslands påverkan mot väst står ett växande nätverk av pr-byråer, influerare och kampanjmakare.
Forskare vid Lunds universitet och Karlstads universitet har analyserat över 3000 läckta dokument från Social Digital Agency – ett företag som pekas ut som en förlängning av Kreml i det globala informationskriget.
Analysen visar hur verklighet och desinformation flyter samman i en global påverkansoffensiv, som finansieras med runt 600 miljoner euro årligen av den ryska staten.
– När Doppelgänger-kampanjen blev känd tog man för givet att det var de falska spegelsajterna av exempelvis kända medieföretag som var kärnan. Detta var en felbedömning. I själva verket missade man att dessa bara var en liten del av en mycket större global påverkansstrategi, säger James Pamment, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kampanjen Doppelgänger
Doppelgänger är en rysk påverkanskampanj som startade 2022 med målet att undergräva stödet för Ukraina och splittra opinionen i väst. Kampanjen sprider desinformation genom att skapa falska versioner av etablerade nyhetssajter som The Guardian och Le Monde. Innehållet delas främst via sociala medier som Facebook och X.
Kampanjen, som främst riktar sig mot EU-invånare, har avslöjats av underrättelsetjänster och säkerhetsföretag.
När statsstyrda ryska medier som Russia Today och Sputnik begränsades i väst, fylldes tomrummet snabbt av ett nytt nätverk av influerare, pr-byråer och kommunikationsexperter. I det vakuum som uppstod växte dessa aktörer sig starka. Metoderna skiljer sig åt, men målet är detsamma – att forma opinionen till Kremls fördel.
Mer än desinformation på nätet
I centrum för det växande ryska påverkansnätverket finns Social Digital Agency, som producerar digitalt innehåll som memes, fejkade undersökningar och vilseledande artiklar – men även iscensätter händelser i verkligheten.
Genom att organisera demonstrationer, vandalism och provokativa aktioner skapas innehåll som sprids vidare i egna och samarbetskanalers flöden. Gränsen mellan verklighet och digital dramaturgi suddas ut, och ofta förstärks effekten med budskap som framstår som oberoende.
Tre steg för påverkan
Forskarna sammanfattar påverkansföretagens strategi i en trestegsmodell:
1
Skapa ett stort informationsbrus via ett nätverk av influerare, bottar, bloggar, nyhetssajter, spegelsajter, Rysslandsvänliga journalister med mera.
2
Använd strategier från reklamvärlden. Det handlar ofta om så kallad ”native advertising” – målgruppsanpassade inlägg som är utformade som redaktionellt material för att passa in på den plattform där de förekommer. I 99 procent av fallen klickar ingen på länkarna, men till slut gör någon det och sprider innehållet vidare.
3
En fullträff är när nyheter blir virala och upprepas av politiker, kändisar och journalister.
Mål: Minska stödet för Ukraina
Enligt forskaren James Pamment är det övergripande syftet med informationskampanjerna att undergräva stödet för Ukraina samt destabilisera och splittra väst. Framgång mäts i genomslaget i den offentliga debatten. För att nå sitt mål utnyttjas redan etablerade berättelser och uppfattningar som gynnar Kreml, eller politiska splittringar, vilka sedan förstärks och sprids vidare.
– Exempelvis skulle man kunna ta fasta på en eventuell konflikt mellan Zelenskyj och en annan politiker och låta detta få irrelevant stora proportioner, säger James Pamment.
Sammanlagt räknar forskarna med att över tio miljarder små angrepp har gjorts på informationsmiljöer när det gäller Ukrainakriget.
– I det långa loppet är detta oerhört svårt att stå emot. Det räcker inte med att avslöja operationer som Doppelgänger. Det behövs välgrundad analys och en förebyggande strategi som på flera nivåer motarbetar de strukturer som gör desinformationskampanjerna möjliga, säger James Pamment.
Blåklockorna tycks ha tvekat lite i det kyliga majvädret, men många andra försommarblommor har slagit ut i full prakt. Det visar årets sammanställning av forskningsprojektet Försommarkollen.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare över hela landet in drygt 6 000 observationer av vanliga försommarblommor.
Forskarna har nu analyserat rapporterna för att undersöka om växternas blomning påverkats av vårens och försommarens väder, samt om skillnader finns i blomningstider jämfört med förr – och om det kan kopplas till klimatförändringar.
Blåklockorna lite sena i år
I spaningarna ingick blommor som liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syren. Resultaten visar att liten blåklocka, som visserligen är senblommande, tycks ha tvekat lite extra i år.
– Årets Försommarkoll visar att den precis har börjat blomma i de sydvästligaste delarna av Sverige, vilket visar att försommaren är något senare i år än förra året, som var extremt tidig, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen i ett pressmeddelande.
Prästkragar. Bild: Depositphotos
Andra senblommande växter som prästkrage och rönn har dock börjat blomma i hela södra Sverige. Liljekonvalj och syren blommar långt upp i Norrland, medan häggens blomning redan är över – utom i de nordligaste fjälltrakterna.
Tidigare blomning
Enligt forskarna har alla arter i dag nått betydligt längre norrut i sin blomning jämfört med för 150 år sedan, se faktaruta. Liljekonvalj, syren och hägg har redan blommat över på platser där de tidigare just börjat slå ut. Prästkrage och rönn, som förr bara blommade på några få platser i södra Sverige i början av juni, har nu börjat blomma långt längre norrut.
– Många människor ser tiden mellan hägg och syren som starten på sommaren. Rapporterna visar dock att blomningsmönstren har förändrats så att blomningen sker tidigare och under kortare tid, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det var helt andra delar av landet som kunde ha syrener och liljekonvaljer på bordet på nationaldagen i år jämfört med förr i tiden, och nu fick många ha prästkragar i stället, fortsätter han.
Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma.
Mer om Försommarkollen
Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen.
Växternas blomning dokumenterades redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett rikstäckande nätverk av observatörer. Dessa historiska data jämförs idag med moderna observationer från Försommarkollen, över 100 år senare. Genom att analysera data över flera år kan forskare se hur klimatförändringarna påverkar växternas blomning.
Hur elever presterar i skolan påverkas mycket av lärarens ämneskompetens och vilka strategier som används i undervisningen, särskilt på mellanstadiet, visar en studie. Dessutom är fördelningen av kompetenta lärare ojämn – vilket bidrar till att skillnader mellan elever växer.
Skillnaderna i svenska elevers skolresultat har ökat och en viktig förklaring kan vara vem som undervisar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
– Analyserna visar att lärarnas formella utbildning och ämnesspecialisering har en tydlig koppling till elevernas prestationer. Det gäller särskilt i matematik, och vi ser också långsiktiga effekter inom läsförståelse, säger Mari Paloniemi Lindström, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Sveriges lärarutbildningar har gjorts om flera gånger de senaste 40 åren. Samtidigt har andelen obehöriga lärare i grundskolan ökat, särskilt i årskurs 4–6, där nästan var tredje lärare saknar legitimation.
Därför undersökte Mari Paloniemi Lindström hur lärarnas kompetens och arbetsvillkor påverkar mellanstadieelevers resultat i matematik och läsförståelse. Resultatet visar att lärarens ämnesspecialisering är viktig för elevernas prestationer.
Att uppmuntra till diskussion ger positiv effekt
Studien undersökte bland annat hur olika strategier i undervisningen påverkar elevernas lärande. Det handlar till exempel om att läraren ber elever förklara sina svar eller uppmuntrar till diskussion i klassrummet. Sådana undervisningsstrategier visade sig ha positiva effekter i flera ämnen, och resultaten kvarstod också två år senare.
Någonting annat som påverkar både elever och lärare är arbetsvillkor och skolklimat.
– Ett gott skolklimat visade sig vara viktigt inte bara för elevernas prestationer, utan också för lärarnas trivsel, säger Mari Paloniemi Lindström.
Många lärare i studien upplevde en ökad arbetstillfredsställelse under pandemin, kanske för att uppdraget kändes extra meningsfullt, trots utmaningarna.
– Samtidigt försämrades elevernas läsprestationer, vilket delvis kan förklaras av ett sämre skolklimat, med bland annat bristande studiero och lägre upplevd trygghet.
Kompetenta lärare är viktigt
Studien visar att lärarutbildningar behöver fokusera mer på ämneskompetens och effektiva undervisningsstrategier för att elevernas resultat ska bli bättre.
Det är också viktigt att skapa goda arbetsvillkor och trygga skolmiljöer.
– Det räcker inte att utbilda skickliga lärare. Vi måste också se till att de vill stanna i yrket och att de väljer att arbeta där de behövs som mest.
Studien visar också att fördelningen av kompetenta lärare är ojämn. Det bidrar till att skillnaderna mellan skolor och elevgrupper växer.
– Ur ett rättviseperspektiv är det avgörande att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, får undervisning av behöriga och välutbildade lärare. Det är en nyckelfråga för ett mer likvärdigt skolsystem.
Mälarens ytvattentemperatur fortsätter stiga, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Det riskerar att förvärra övergödningsproblemen i sjön.
Mälaren är ett av våra viktigaste vatten i Sverige. En stor drivkraft bakom övergödningen i sjön är tillförsel av näringsämnen, framför allt fosfor. Det varmare klimatet ökar effekten genom ökad ytvattentemperatur som bland annat gör att vattnet skiktas tidigare på året.
– Detta ökar risken för att syrgasen inte räcker till för alla nedbrytningsprocesser som sker i bottenvattnet under perioden med termoklin, det vill säga det horisontella skiktet som avgränsar kallt och varmt vatten. När syrgasen är slut i bottenvattnet blir de kemiska förhållandena perfekta för att tidigare sedimenterad fosfor ska lösas upp i vattnet och ytterligare öka på övergödningen, säger Stina Drakare, forskare på institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), i ett pressmeddelande.
Syrebrist leder djur till för varmt vatten
Flera fisk- och kräftdjur i Mälaren är beroende av kallt och syrerikt vatten på sommaren. Rapporten visar att delar av Mälaren som har viktiga djupområden i många fall har för låga syrgashalter i augusti och september.
De vattenlevande djur som tycker om det kalla bottenvattnet blir stressade av syrebristen och flyttar sig då till grundare områden med mer syre, men som samtidigt är för varma för dem.
När klimatet blir varmare är det därför ännu viktigare att minska tillförseln av övergödande ämnen så att kallvattensarterna inte slås ut.
Kall- och varmvattensarter är beroende av varandra
Mälarens ekosystem är uppbyggt av en blandning av kall- och varmvattensarter som är beroende av varandra.
– Den populära matfisken gös är en varmvattensart som gynnas av värme, men den äter främst nors och siklöja som båda är kallvattensarter och missgynnas av ett varmare klimat. Nors och siklöja äter i sin tur gärna kräftdjuret vitmärla – Monoporeia affinis – som också är en kallvattensart, säger Stina Drakare.
Vitmärlan har inte hittats de senaste åren när SLU gjort sina provtagningar.
– Vi provtar ju bara fem provplatser i en mycket stor sjö, men vi blev så oroade att vi sökte extra medel för att göra fler provtagningar i östra Mälaren, säger Stina Drakare.
Det visade sig att vitmärlorna finns kvar i sjön, men på andra platser och bara glest.
– De hittades nu på grundare vatten, på ca 30 meter i stället för på 40-50 meter. Vi blev mycket lättade över att hitta dem.
Allt fler firar nationaldagen i Sverige, visar en rapport. Det är den högtiden där firandet ökat mest de senaste åren – och ökningen sticker ut menar forskare.
I den nationella SOM-undersökningen mäts befolkningens firande av olika högtider. Av de tio högtider som mättes i den senaste undersökningen är det nationaldagsfirandet som visar störst förändring över tid.
År 2011 svarade 25 procent att de firat nationaldagen det senaste året. Fyra år senare var andelen 31 procent. I den senaste undersökningen, gjord 2024, hade hela 42 procent firat nationaldagen. Ökningen sticker ut, eftersom vanor och traditioner generellt är stabila över tid.
– Vi ser en långsamt förändrad inställning till nationaldagen där svenskar går mot att uppmärksamma den lite mer, likt norrmännen. Samtidigt ska vi komma ihåg att majoriteten fortfarande inte firar den 6:e juni, trots att det sedan 2005 är en röd dag, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Lika många storstads- och landsbygdsbor firar
Undersökningen visade att de som är födda i ett land utanför Europa firade nationaldagen i större utsträckning än de som är födda i Sverige.
– En delförklaring till varför utrikesfödda är överrepresenterade bland nationaldagsfirarna kan vara att nya medborgare bjuds in till kommunalt anordnade medborgarskapsceremonier. I många kommuner, exempelvis här i Göteborg, sammanfaller dessa just med firandet av nationaldagen – något vi pekade på redan efter mätningen 2016, säger Daniel Jansson.
I övrigt fanns det väldigt få demografiska skillnader; män och kvinnor, storstads- och landsbygdsbor, hög- och låginkomsttagare och olika åldersgrupper firar nationaldagen i ungefär lika stor utsträckning.
Politiska skillnader
Personer som står till höger i politiken firar nationaldagen i högre utsträckning än personer till vänster.
Trots att Sverigedemokrater (SD) värdesätter det nationella och traditionella är det inte de som firar i högst utsträckning, utan det är centerpartister, liberaler, moderater och kristdemokrater.
Detta är en förändring jämfört med mätningen 2016 då SD-sympatisörerna toppade listan. Minst firar vänsterpartisterna, men det är fortfarande fler vänsterpartister som firar nationaldagen (26 procent) än som deltar i en 1:a maj-demonstration (20 procent).
– Alla partigrupper har ökat sitt firande sedan förra mätningen, och då Sverigedemokraterna ökat minst har de politiska skillnaderna faktiskt jämnats ut något. Det finns idag inte lika mycket fog för att tala om nationaldagsfirande som en politiskt laddad handling som det gjorde 2016, säger Daniel Jansson.
Midsommar firas mest – Halloween ökar
Midsommar toppar listan bland de högtider som mättes i den senaste undersökningen. Hela 87 procent firade midsommar 2024 vilket förstärker bilden av högtidens roll som Sveriges informella nationaldag. Infödda svenskar firar midsommar i högre utsträckning än inflyttade. Höginkomsttagare firar mer än de med lägre inkomst och på landsbygden firar man i något högre utsträckning än i storstäderna.
Andelen som är i kyrkan på första advent är oerhört stabil över tid: 13 procent vid samtliga tre mätningar. Rapporten visar dock att det skett en stor förändring bland sympatisörer till Kristdemokraterna. Från 60 procent adventsfirare till 30 procent på 13 år.
Andelarna som firar Halloween och Alla hjärtans dag har båda ökat med sex procentenheter och står efter nationaldagen som de snabbast växande högtiderna i undersökningen. Varken Halloween eller Alla hjärtans dag mättes 2016.
Att titta på finalen i Eurovision Song Contest har minskat mest i undersökningen, med 8 procentenheter sedan 2016.
Det är fortfarande väldigt få svarande, 5 procent, som demonstrerat på första maj eller firat avslutningen av ramadan (Eid al-fitr). Andelarna växer dock stadigt och har nästan dubblerats sedan 2011.
Många kvinnor med lipödem möts av misstro och fördomar inom vården – och vägen till en diagnos är ofta lång. Nu vill forskare att nationella riktlinjer ska tas fram och att vårdpersonal ska få bättre utbildning.
Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och som kännetecknas av en onormal och smärtsam fettansamling främst över stuss, höfter och lår, men som ofta misstas för att vara övervikt.
Forskare vid Jönköping University har undersökt statistisk data och nedskrivna berättelser från 245 kvinnor med lipödem och jämfört deras vårderfarenheter med kvinnor i den allmänna befolkningen.
Studien, som är den första i sitt slag, visar att vägen till en diagnos ofta är lång. Var femte kvinna hade varit i kontakt med vården över 20 gånger innan rätt diagnos kunde ställas.
– Flera kvinnor beskrev att det krävdes ”tur” för att träffa en vårdgivare med kunskap om lipödem, säger Johanna Falck, universitetsadjunkt och doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Utbredd okunskap
Studien visar att det saknas både kunskap och riktlinjer för vård av lipödem inom svensk hälso- och sjukvård. De flesta av deltagarna var i ett långt utvecklat stadium av sjukdomen och många hade haft symtom sedan tonåren.
Okunskapen om lipödem var utbredd och i stället för att få information från vårdgivare får många kvinnor söka kunskap på egen hand – ofta via internet eller sociala medier.
Forskarna kom också fram till att deltagarna ofta ägnade sig åt egenvård i form av kostanpassning, träning och kompressionsplagg. Mer effektiva behandlingar som manuellt lymfdränage eller fettsugning erbjöds sällan inom offentlig vård utan fick bekostas privat.
Stort missnöje med vården
Missnöjet med vården var utbrett bland kvinnorna med lipödem. De rapporterade betydligt sämre vårdupplevelser än befolkningen i stort, särskilt när det gällde kontinuitet, information, respekt och emotionellt stöd.
Många beskrev bemötandet som respektlöst och nedlåtande, ofta präglat av viktrelaterade fördomar. Deras symtom tolkades ofta som psykologiska problem eller kopplades till övervikt och livsstil, vilket ledde till att de inte fick den vård de behövde.
– Det krävs ett helhetsgrepp för att förbättra vården för kvinnor med lipödem. Dagens brister bidrar till onödigt lidande och ojämlik vård, säger Johanna Falck.
Nu vill forskarna att nationella riktlinjer ska tas fram. De vill också se utbildning för vårdpersonal för att kunna erbjuda en individanpassad och jämlik vård. En tidig diagnos och tillgång till rätt behandling lyfts fram som avgörande för att minska lidandet hos kvinnor med lipödem.
Kostfibrer hjälper inte bara till med matsmältningen. De spelar också en aktiv roll i att reglera tarmbarriärens funktion och kroppens immunförsvar. Det visar en avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.
En avhandling i biomedicin har studerat hur specifika kostfibrer från kungsmussling och morötter påverkar tarmbarriären, tarmfloran och immunförsvaret. Fibrer som finns i dessa livsmedel är så kallade β-glukaner och cRG-I.
– En viktig upptäckt är att β-glukaner och cRG-I aktivt förstärker tarmbarriären, som är vårt första skydd mot skadliga bakterier och toxiner. En försvagad tarmbarriär är kopplad till flera kroniska sjukdomar, så att bevara dess täthet och funktion är avgörande, säger forskaren Evangelia Kerezoudi vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Fibrer kan hjälpa tarmen vid stress
Den skyddande effekten kvarstår även vid stress eller låggradig inflammation – tillstånd som kan påverka tarmen innan sjukdom märks. Det här utmanar synen på kostfibrer som passiva inslag i kosten, enligt Evangelia Kerezoudi.
– Våra resultat visar att vissa fibrer kan hjälpa tarmen att förbli motståndskraftig även vid tidiga tecken på stress. Det pekar på att fibrer har en mer aktiv roll i att främja tarmens och immunförsvarets långsiktiga hälsa, säger hon.
Tränar immunförsvaret aktivt
Fibrer som β-glukaner och cRG-I visade sig påverka immunförsvaret direkt, både i laboratoriemodeller och hos människor. De stärkte immunsvaret över tid, men effekten varierade mellan olika personer. Vissa fick tydliga förbättringar av både immunförsvaret och tarmbarriärfunktionen, andra knappt någon alls.
– Jag blev förvånad över hur olika människor reagerade på dessa ämnen. Samma fiber kunde ha en tydlig effekt i ett fall och väldigt liten i ett annat, säger Evangelia Kerezoudi.
Balanserad kost bidrar till tarmhälsa
Avhandlingen visar också att personer med en mer varierad tarmflora kan ha större nytta av fibrer som β-glukaner och cRG-I.
– Kosten är avgörande för att bevara en motståndskraftig tarmflora, som i sin tur har betydelse för både immunförsvarets funktion och tarmhälsa.
En fiberrik kost gynnar mångfalden av mikroorganismer i tarmen och kan bidra till att bevara maghälsan. Resultaten tyder på att fibrer kan hjälpa till att hålla tarmen fungerande även när vi blir äldre.
– Våra resultat indikerar att fibrer kan hjälpa till att reducera åldersrelaterade förändringar i tarmen, men tarmhälsan påverkas också av livsstil, kostvanor och den individuella tarmfloran, säger Evangelia Kerezoudi.
Kan främja koststrategier
Hon hoppas att forskningen kan ligga till grund för utvecklingen av personligt anpassade kostråd som stärker tarmens hälsa och immunfunktion.
– Genom att förstå hur specifika fibrer, tarmflora och immunförsvaret påverkar varandra kan vi närma oss koststrategier som främjar långsiktig hälsa och stärker kroppens naturliga försvar, säger Evangelia Kerezoudi.
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
Trots den stora variationen av arter och miljöer i världen finns ett gemensamt mönster bakom mångfalden, visar ny forskning ledd från Umeå universitet.
Jorden är uppdelad i bioregioner – områden åtskilda av hav, berg eller extrema klimat. Dessa naturliga barriärer begränsar arters spridning och har lett till att unika artgrupper utvecklats under olika förhållanden och tidsperioder.
Kärnområde bildar nav
Ett internationellt forskarlag har analyserat en stor mängd arter och livsformer – från groddjur och träd till fåglar och havsrockor – i bioregioner världen över. Trots arternas skilda livsstrategier, det vill säga vissa arter flyger, andra kryper, simmar eller är rotade i marken, och regionernas varierande miljöer fanns samma mönster för hur arterna spridit sig. Det här förvånade forskarna.
– I varje bioregion finns det alltid ett kärnområde där majoriteten av arterna finns. Därifrån sprider sig arterna till angränsande områden, men bara ett fåtal lyckas etablera sig utanför kärnområdet, säger forskaren Rubén Bernardo-Madrid, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
– Det verkar som om dessa kärnområden erbjuder optimala förutsättningar för arternas överlevnad och utveckling och fungerar som nav från vilka biologisk mångfald sprider sig, fortsätter han.
Förutsägbart mönster
Resultaten visar vilken avgörande betydelse vissa små områden har för att bevara den biologiska mångfalden i hela bioregioner – och därmed deras värde för naturvårdsarbete.
Studien pekar på så kallad miljöfiltrering som sannolik förklaring bakom mönstret. Det innebär att bara arter som klarar lokala förhållanden som värme eller torka kan överleva och kolonisera nya områden. Teorin har länge varit central inom ekologin, men den nya studien ger nu starka belägg för detta mönster bland många olika livsformer på global nivå.
– Att mönstret är så förutsägbart och kopplat till miljöfiltrering hjälper oss att bättre förstå hur biologisk mångfald kan komma att påverkas av globala förändringar, säger Joaquín Calatayud, vid Universidad Rey Juan Carlos i Madrid.
Majoriteten av den mat- och dryckesreklam som unga ser på sociala medier marknadsför ohälsosamma produkter. I en studie vittnar flera tonåringar om hur de lockas till impulsköp av reklamerna och att de känner en maktlöshet.
Ungdomar i Sverige möter i genomsnitt 17 annonser för ohälsosam mat och dryck per timme när de använder TikTok, visar en studie från Karolinska institutet.
Forskarna undersökte hur reklam för mat och dryck i sociala medier påverkar barn och ungas hälsa. De använde sig av data från unga i åldern 13–16 år som i skolan och därefter under en vecka dokumenterade den reklam de såg i sina sociala medieflöden.
Lockas till impulsköp
Av all reklam som ungdomarna exponerades för handlade över en tredjedel (34 procent) om mat eller dryck. En majoritet, 70 procent, av mat- och dryckesannonserna marknadsförde produkter som klassas som ohälsosamma – till exempel snabbmat, söta och salta snacks och sockersötade drycker.
– I fokusgruppsintervjuer berättade deltagarna att de ofta lockas till impulsköp av reklamens utformning. Samtidigt uttryckte flera en känsla av maktlöshet inför mängden reklam de möter dagligen, säger Sofia Spolander, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet Huddinge, i ett pressmeddelande.
Ungdomarna beskrev också hur rabatter och visuellt tilltalande annonser ökade deras sug efter onyttig mat. Många kände att reklamen påverkade dem, men att det var svårt att värja sig.
Går emot kostråden
Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige. Trots tydliga kostråd ökar konsumtionen av ohälsosam mat bland unga, samtidigt som intaget av frukt och grönsaker minskar.
Övervikt bland barn i åldern 11–15 år har mer än fördubblats de senaste 30 åren och fetma har fyrdubblats.
– Matmiljön påverkar våra matvanor, och marknadsföring är en viktig del av den miljön. Den här studien visar att den reklam ungdomar möter på sociala medier går emot kostråden, säger Sofia Spolander.
Unicef Sverige och Hjärt-Lungfonden har släppt en rapport som bygger på studien. I den tas behovet av åtgärder för att skydda barn från ohälsosam marknadsföring upp, något som redan införts i flera andra länder men ännu saknas i Sverige.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
