Över 300 miljoner människor världen över är infekterade av hepatit B-viruset (HBV), vilket orsakar 2 miljoner dödsfall per år. Umeåforskarna har studerat virus-RNA:s rörlighet, en egenskap som är nödvändig för HBV:s fortplantning. Förutom Jürgen Schleucher och Katja Petzold är även Karin Kidd-Ljunggren från Lund och Sybren Wijmenga från Nijmegen, Nederländerna medförfattare till artikeln.
Proteiners och nukleinsyrors strukturer visas vanligtvis som stillbilder. Molekylers funktion eller interaktion med läkemedel beror dock på strukturella förändringar, om vilka man endast kan dra indirekta slutsatser av stillbilder. Kärnresonans (Nuclear Magnetic Resonance, NMR) är den enda teknik som möjliggör studier av rörelser hos specifika delar av molekyler. Med hjälp av NMR har relationen mellan molekylers rörelse och funktion kartlagts för många proteiner, men endast för ett litet fåtal nukleinsyror. Detta är olyckligt, särskilt eftersom flera nya klasser av RNA med regulatorisk funktion nyligen har upptäckts. Därmed ses RNA i ännu högre grad som en aktiv regulator av cellulära händelser, inte bara som en passiv bärare av information.
När nya HBV-partiklar bildas i infekterade celler måste viruset översätta RNA till DNA, en process som kallas omvänd transkription. Den startar genom att virusenzymet omvänt transkriptas binder till en starkt konserverad RNA-struktur hos viruset. Författarna fann att flera helt konserverade nukleotider (RNA:s byggstenar) i detta RNA uppvisar slående mönster av rörlighet. Detta tyder på att dessa nukleotider i det fria RNA:t tillfälligt besöker de strukturer som de använder i komplex med omvänt transkriptas, och att deras rörlighet förenklar bindande. Därmed måste läkemedel riktade mot hepatitvirusets RNA binda till ett rörligt mål.
Dessa detaljerade resultat är baserade på den första tillämpningen av en ny NMR-metod som utvecklats i Umeå. Den nya metoden möjliggör studier av rörelser i bindningar i RNA-molekylen som ger den dess form. Metoden kan också användas på komplexbildningar mellan läkemedelskandidater och proteiner eller nukleinsyror, för att belysa de stabiliserande krafterna på atomnivå. Den kan därför bli ett viktigt verktyg i bioteknik och för att upptäcka nya läkemedel. Nu arbetar forskargruppen vidare med datorsimuleringar för att åstadkomma bilder av rörelserna hos en RNA:t.
Referens: Petzold et al., Conserved nucleotides in an RNA essential for hepatitis B virus replication show distinct mobility patterns. Nucleic Acids Research, doi:10.1093/nar/gkm774
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katja Petzold, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik på e-post katja.petzold@medchem.umu.se eller telefon 090-786 97 19.
Skogsbruket har under lång tid präglats av produktiva mål. Fokus har legat på att maximera mängden producerat virke och hållbart skogsbruk har likställts med hållbar produktion av skogsbiomassa. På senare år har det börjat ställas flera krav på de tjänster som skogar ska leverera. Bland annat ska skogen tillgodose krav på upprätthållande av artdiversitet, fungera som kolsänka för växthusgaser och uppfylla estetiska och kulturella värden.
– Inom skogsbruket har matematiska modeller länge använts för att förutspå tillväxten av skogsbiomassa, säger Per Bodin. Dessa har i regel varit baserade på hur tillväxten sett ut historiskt i liknande områden med fokus på skogens tillväxt. Eftersom en förändring i både klimat och deposition av föroreningar kommer att påverka förutsättningarna för tillväxten av skogar kommer dessa modellers användbarhet att minska kraftigt.
En annan typ av modeller, är så kallade processbaserade modeller. Dessa bygger på existerande teori som rör fysikaliska och ekologiska processer som styr skogars tillväxt. Till exempel kan dessa modeller använda sig av simuleringar av processer såsom fotosyntes, näringsupptag och konkurrens mellan olika trädarter. Dessa modeller har en roll att spela i hushållningen av framtidens skogsresurser för att de dels är dynamiska, vilket gör att de tar hänsyn till förändringar i tillväxtbetingelser för skogen, och dels kan innefatta aspekter av skogens tillväxt som inte är ensidigt relaterade till produktionen av skogsbiomassa. Exempel på det senare är inlagring av kol i mark och aspekter av biologisk mångfald.
Per Bodin har i sin avhandling studerat hur dessa modeller har använts och vilken roll de kan tänkas ha som stöd för hushållningen av skogens framtida resurser.
Avhandlingen heter “Multiple goals and multiple stresses: the role of ecological and biogeophysical process models in managing the forests of the future”. Disputationen äger rum fredagen den 19 oktober kl 09.30, Fullriggaren på Kocken, andgång 4, Kalmar. Opponent är professor Bengt Nihlgård, Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Per Bodin
tel: 0480-44 62 20
e-post: per.bodin@hik.se
The Lennart Nilsson Award is given out annually in honour of the internationally celebrated Karolinska Institutet photographer. As with the Swedish photographer’s own images, Felice Frankel’s work reveals previously invisible aspects of the world in unique, novel ways. Her subjects range from nanotechnology to magnetism and the surface tension of water droplets.
“In studying Ms. Frankel’s work, I recognize my own way of looking at the world. We share the same passion for using images to explain and communicate science,” says Lennart Nilsson.
In selecting Felice Frankel, the board of the Lennart Nilsson Foundation stated: “Those viewing Ms. Frankel’s images are initially captivated by their form and colour. No sooner is their curiosity aroused than they want to know what the photograph depicts. She has thus fulfilled a scientific reporter’s paramount task: to awaken people’s interest and desire to learn.”
Felice Frankel began her academic career in biology, but then moved on to architectural and landscape photography. During a fellowship year at Harvard’s Graduate School of Design, she turned once again to science, beginning work in her present specialty. Today, she is a Senior Research Fellow at the Initiative in Innovative Computing at Harvard University and also holds an appointment as a research scientist at the Massachusetts Institute of Technology (MIT).
Throughout her professional life, Felice Frankel has worked to make visual imagery a key tool in scientific communication. Her photographs, like Nilsson’s, have often been reproduced on the covers of leading science magazines like Nature and Science. She writes a regular column in American Scientist, and has published a series of books. Her latest – Envisioning Science: The Design and Craft of the Science Image (MIT Press, 2002) – is a guide to creating visual scientific images that convey research to a wider audience. Felice Frankel lectures regularly about scientific photography and new methods of using images to improve the teaching of science.
The Lennart Nilsson Award was established in 1998 and is administered by Karolinska Institutet in Stockholm, Sweden. The Award of 100,000 SEK (approximately 15,600 USD) will be presented in Berwaldhallen concert hall in Stockholm on the first of November 2007. The occasion will also host the annual installation of professors at Karolinska Institutet, Sweden’s largest centre for medical research and training and the home of the Nobel Assembly. Lennart Nilsson will be present at the ceremony.
Invitation to public lecture by Felice Frankel
Karolinska Institutet and the Lennart Nilsson Award Foundation will host an open lecture by Felice Frankel. Time and location: 31 October 2007, 5:30 p.m. at Nobel Forum, Karolinska Institutet, Nobels väg 1 in Solna, Stockholm. Members of the media are also welcome to attend the award ceremony in Stockholm on the first of November. Please register in advance at: pressinfo@ki.se.
Lennart Nilsson Award website: http://www.lennartnilssonaward.se
Felice Frankel’s website: http://iic.harvard.edu/people/felicef/
For further information, please contact:
Staffan Larsson, Secretary of the Board, Lennart Nilsson Award Foundation
Phone: +46-(0)70-319 3353
E-mail: staffan.larsson@biosci.ki.se
Sabina Bossi, Press Officer, Karolinska Institutet
Phone: +46 (0)8-524 860 66
E-mail: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se
Lennart Nilsson Award delas ut årligen för att hedra den legendariske svenske fotografen, sedan decennier verksam vid Karolinska Institutet. Precis som Lennart Nilsson har årets pristagare, Felice Frankel, ägnat sitt bildskapande åt att synliggöra tidigare dolda aspekter av vår omvärld i ett vetenskapligt sammanhang. Exempel på områden som hon intresserat sig för är nanoteknik, magnetism och sådana enkla fysikaliska frågor som ytspänningen i en vattendroppe.
– Jag känner igen mitt eget sätt att se världen i Felice Frankels arbete. Vi känner samma passion att förklara och kommunicera om vetenskap med bilder, säger Lennart Nilsson.
Ur motiveringen: ”Betraktaren fångas först av färgen och formen i bilden. Så snart nyfikenheten väckts, vill man veta vad den föreställer. På så sätt har Felice Frankel genomfört vetenskapsreporterns viktigaste uppgift: att fånga betraktarens intresse och skapa en önskan om mer kunskap.”
Felice Frankel började sin akademiska karriär inom biologin, men övergick sedan till arkitektur- och landskapsfotografi. Under ett år som stipendiat vid Harvard blev hon återigen intresserad av vetenskap och möjligheten att kombinera sina två kompetenser. Hon är idag verksam som Senior Research Fellow vid Harvards fakultet för konst och vetenskap och har också en tjänst vid Massachusetts Institute of Technology (MIT).
Felice Frankel får ofta sina bilder publicerade på omslaget av ledande vetenskapliga tidskrifter som till exempel Nature och Science. Hon skriver regelbundet en krönika i American Scientist och har gett ut en rad böcker. Hennes senaste bok, Envisioning Science: The Design and Craft of the Science Image (MIT Press 2002) är en manual för hur man visuellt kan skapa vetenskapliga bilder som gör att forskning lättare kan nå en större publik. Felice Frankel är också mycket aktiv som föreläsare och arrangör av konferenser och workshops i vetenskapsfotografi.
Lennart Nilsson Award instiftades 1998 och administreras av Karolinska Institutet. Universitets nuvarande rektor Harriet Wallberg-Henriksson är ordförande i Stiftelsen Lennart Nilsson Award och deltar i valet av pristagare. Prissumman är på 100 000 kronor. Prisceremonin äger rum i Berwaldhallen i Stockholm den 1 november i samband med Karolinska institutets installationsceremoni för nya professorer. Lennart Nilsson närvarar själv vid festligheterna.
Öppen föreläsning med Felice Frankel
I samband med besöket i Sverige för att ta emot priset kommer Felice Frankel att hålla en öppen föreläsning om sitt arbete. Tid och plats: 31 oktober klockan 17.30, Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet i Solna. Möjlighet finns också för journalister att närvara vid prisutdelningen i Berwaldhallen den 1 november. För intresseanmälan: pressinfo@ki.se
Webbsida för Lennart Nilsson Award: http://www.lennartnilssonaward.se/
Ladda ner bilder: LNA (användarnamn) spaceman (lösen). Bilderna är fria för publicering i detta sammanhang endast.
Felice Frankels egen webbsida: www.iic.harvard.edu/people/felicef/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Staffan Larsson, sekreterare i Stiftelsen Lennart Nilsson Award
Tel: 070-319 3353
E-post: staffan.larsson@biosci.ki.se
Pressekretare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Cytoskelettet är en struktur i cellen som håller cellens delar på plats, bidrar till signalering och styr cellens rörelse. Skelettet består bland annat av långa trådar av ett ämne som kallas aktin vars längd och arkitektur regleras av en mängd olika proteiner.
– De flesta celler i vår kropp har, oavsett dess uppgift, ett cytoskelett som är uppbyggt av samma grundläggande beståndsdelar. Bättre kunskap om hur cytoskelettet fungerar ger oss större förståelse för hur många mänskliga celler fungerar, säger biologen Teresia Osborn.
I sin avhandling har Teresia Osborn studerat proteinet filamin A som bildar ett tätt nätverk av cellskelettets aktintrådar så att cellens inre liknar gelé. Filamin A ansamlas och förstärker aktinnätverket där det behövs för att skydda cellen när den utsätts för stress och tryck utifrån.
– Vi har studerat vilka delar av proteinet som är ansvariga för bildandet av motståndskraftiga aktinnätverk och hur filamin A kan foga samman andra cellkomponenter med cellskelettet, säger Teresia Osborn.
Teresia Osborn har också studerat ett annat protein som kallas gelsolin vars uppgift i cellen är att klippa sönder aktintrådar och lösa upp gelén som filamin A bildat.
– Vi har kunnat se att den form av gelsolin som finns i blod, kallad plasma gelsolin, kan ha antiinflammatoriska egenskaper. I provrör kan gelsolin förhindra att celler aktiveras av vissa ämnen som annars bidrar till inflammation, säger Teresia Osborn.
Analyser av blod från patienter med kronisk reumatisk inflammation visade att de har lägre nivåer av plasma gelsolin jämfört med friska kontrollpatienter.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Mechanism of F-actin crosslinking by filamin A and the anti-inflammatory functions of plasma gelsolin in bodily fluids
Här kan du läsa hela avhandlingen:
http://hdl.handle.net/2077/4751
Avhandlingen är försvarad
Elin Lindström Claessen
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3837, 070-829 43 03
e-post: elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Teresia Osborn, biolog, telefon: +1 617 355 9030, +1 617 739 8552, e-post: tmagnuson@rics.bwh.harvard.edu
Handledare:
Professor Claes Dahlgren, telefon: telefon: 031-342 46 83, e-post: claes.dahlgren@microbio.gu.se
Eric S. Maskin delar ekonomipriset med Leonid Hurwicz, och Roger B. Myerson för att de tillsammans har lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. Den har bland annat. hjälpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regleringar och röstningsprocedurer.
Eric Maskin är i Umeå för att vid Umeå universitets årshögtid ta emot Erik Kempes pris 2007.
Priset delar han med professor Paratha Dasgupta för artikeln Uncertainty and Hyperbolic Discounting. Studien behandlar ekonomiska beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser och finns publicerad i American Economic Review vol. 95, no. 4, sid 1290-1299, 2005.
Pressträffen äger rum i Universitetsklubben, en trappa ovanför Aula Nordica i Universum. på Umeå universitets campus.
Eric Maskin håller därefter sin högtidsföreläsning klockan 14.10 i Humanisthuset, hörsal G under rubriken: Why do we Procarastinate?
Erik Kempes pris överlämnas under årshögtidens ceremoni den 20 oktober.
Ceremonin startar klockan 16.55 i Aula Nordica.
Media är välkomna att närvara såväl vid presskonferens som vid ceremonin.
Meddela gärna carina.dahlberg@adm.umu.se om ni kommer och hur många som kommer.
Tidigare pressmeddelande om årshögtiden
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2818
Om Eric Maskin
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2835
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Carina Dahlberg, pressinformatör vid Umeå universitet
Tel: 090-786 53 62
Mobil: 070-621 33 68
E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se
Människans medfödda ospecifika immunsförsvar är det som först skyddar oss mot olika sjukdomsalstrande organismer. När dessa organismer kommer in i kroppen binder de till olika molekyler som sitter på celler inblandade i det ospecifika immunförsvaret. De först upptäckta molekylerna var de så kallade Toll-like”-receptorerna (TLR). TLR4 är en sådan receptor som binder till vissa komponenter från vissa typer av bakterier, svampar och malariaparasiter. Tidigare data har visat att det finns två genetiska varianter av TLR4.
– Vi har testat om exponering för olika sjukdomsalstrande organismer evolutionsmässigt kan ha påverkat uppkomsten av dessa genetiska varianter. För att reda ut detta gjorde vi en genetisk analys av TLR4 i ett stort antal olika afrikanska, europeiska och asiatiska populationer, säger Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.
– Våra data visade att de olika genetiska varianterna av TLR4 varierande i de olika världsdelarna. En variant var mycket vanlig i afrikanska länder, speciellt där det finns mycket malaria. Hos européer fann vi bägge varianterna, medan de flesta asiatiska och amerikanska grupper vi testade hade ökat uttryck av den vildtypen, säger hon.
För att bättre förstå relevansen av sin upptäckt gjorde forskargruppen funktionella studier där de fann att den varianten som fanns hos afrikaner inducerade höga nivåer av inflammatoriska faktorer; ett viktigt försvar mot malaria.
– Andra forskare har tidigare visat att förhöjda inflammatoriska svar kan vara farligt vid blodförgiftning och vi tror att detta skulle vara anledningen till att den inflammatoriska genetiska varianten inte finns hos individer som lever i områden där det inte finns malaria, säger Marita Troye-Blomberg.
Gruppens slutsats är att människans ospecifika immunförsvar genom evolutionen har påverkats av vilka virus, bakterier eller parasiter vi utsatts för och att detta går att följa globalt hos individer som under tidens lopp vandrat ut från Afrika.
Fakta om det ospecifika immunförsvaret:
Det ospecifika immunförsvaret kallas också medfött immunförsvar. Detta immunförsvar utgör kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt. Människokroppens ospecifika immunsystem utgörs av makrofager, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofagernas förmåga att direkt bekämpa infektioner beror på att de i sitt cellmembran har proteiner som känner igen vanliga strukturer. Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas ”Toll-like receptors” (TLR) . Hos människor och möss finns 10 kända receptorer som var och en känner igen strukturer som ofta återkommer på bakterier eller ämnen som inte hör hemma fritt i kroppen.
Fakta om det specifika immunförsvaret:
Detta försvar i människokroppen sköts av lymfocyterna. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av sjukdomsframkallande organismer på ett effektivt sätt. Ett fullgjort svar från det specifika immunsystemet kan dock ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt på olika sätt eliminera dessa organismer .
Kontaktinformation
Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi, Avdelningen för immunologi, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 14, mobil 070-6969597
Ordet pessimism myntades 1759 i Frankrike och användes ursprungligen på ungefär samma sätt som idag. Men under 1870-talet dök det upp ett stort antal tänkare i de filosofiska kretsarna i Tyskland som kallade sig pessimister och som gav ordet en ny, mer specifik innebörd.
– För dem innebar pessimism en uppfattning om att livets värde är negativt. De tyckte att det vore bättre att inte finnas till och försökte därför hitta svar på varför man överhuvudtaget ska leva, berättar Tobias Dahlkvist, som själv har undersökt hur Friedrich Nietzsche förhöll sig till pessimismen under olika stadier av sin intellektuella utveckling.
Pessimisternas svar på vad som var meningen med livet skilde sig åt, och Tobias Dahlkvist har studerat några av de mest namnkunniga tänkarna. För Eduard von Hartmann spelade den enskildes livsöde ingen större roll – han ansåg att vi alla måste hjälpas åt att driva samhällsutvecklingen till ett stadium där en majoritet av mänskligheten är övertygade om pessimismens sanning och där de tekniska resurserna tillåter mänskligheten att förinta sig själv. En annan av pessimisterna, Philipp Mainländer, menade att sexuell avhållsamhet är lösningen. I ett socialdemokratiskt idealsamhälle där all nöd är avskaffad kommer människorna att ha så tråkigt att de förlorar intresset för livet, var hans teori. Då kommer den frivilliga sexuella avhållsamheten att göra slut på mänskligheten. För den som, liksom Mainländer själv, inte orkar vänta så länge var självmordet en acceptabel lösning. En tredje pessimist, Julius Bahnsen, såg ingen väg undan livet – men om man vet att livet egentligen inte är värt att leva så blir det litet mindre outhärdligt, var hans tröst.
Dessa tänkare mötte på kraftigt motstånd, och en rad filosofer och psykologer försökte definiera pessimismen som ett sjukligt synsätt. Man försökte visa att det som pessimisterna själva beskrev som en absolut sanning i själva verket var en form av melankoli. Nietzsche var en av dessa antipessimister, men avhandlingen visar att hans förhållande till pessimismen var komplicerat. Samtidigt som han förhöll sig kritiskt till pessimismen, som han kallade ett exempel på sjuklig svartsyn, var han också djupt influerad av pessimistiska tänkesätt och brottades under hela sin karriär med dess problem. I avhandlingen visar Tobias Dahlkvist att flera av Nietzsches viktigaste tankar kan förstås som försök att övervinna pessimismen.
– Jag är särskilt nöjd med att ha visat att hans idé om den eviga återkomsten är ett försök att vända upp och ned på pessimismen och på så sätt ge livet en mening. Det medför att övermänniskan, Nietzsches mest berömda och missbrukade metafor, kan ses som någon som lyckas acceptera pessimisternas verklighetsuppfattning men ändå se något gott i livet, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Dahlkvist, 018 – 471 15 76, 073 – 685 98 21, e-post: Tobias.Dahlkvist@idehist.uu.se
Ett exempel på snabba förändringar hittade forskarna vid studier av en så kallad isström, is som rör sig som en flod genom resten av inlandsisen och ofta bildar isberg vid mynningen, så kallad kalvning.
– På bara två-tre år ökade hastigheten hos en stor isström till mer än det dubbla. Det tyder på att man underskattat de snabba ändringar som kan ske av den mängd is som lämnar isen per år, säger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet. Dorthe Dahl-Jensen deltar denna vecka i klimatkonferensen ”Global Environmental Change: The Role of the Arctic”, som arrangeras av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och Formas.
Dorthe Dahl-Jensens forskning tyder alltså även på att inlandsisen klarar ett varmare klimat betydligt bättre än vad tidigare modeller räknat ut. Dorthe Dahl-Jensen och hennes kollegor förnyar nu underlaget för dessa modeller, bland annat genom att studera hur isen från den så kallade Eem-perioden rört sig. Under Eem-perioden, för cirka 120 000 år sedan, var det i genomsnitt flera grader varmare än under modern tid. Detta varmare klimat varade i flera tusen år. Detta har forskarna kunnat kartlägga via ett tiotal olika parametrar, bland dessa isens syrehalt. Forskarna har även tagit DNA-prov under botten av istäcket. Från DNA-proven har man kunnat dra slutsatsen att det var cirka 400 000 år sedan Grönlands inre senast var barmark. Genom att kombinera dessa data har Dorthe Dahl-Jensen skapat en förnyad modell som visar att en stor del av inlandsisen kan finnas kvar även vid en lång period med ett varmare klimat än vi haft hittills i modern tid.
– Vi närmar oss i dag det klimat och de temperaturer som gällde under Eem-perioden, säger Dorthe Dahl-Jensen. Den här forskningen handlar alltså inte om några abstrakta resonemang, utan om något som kan vara en konkret verklighet inom kort. Styrkan med att forska på inlandsisen är att vi kan studera hur isen faktiskt påverkats under tidigare varma perioder, och jämföra detta med de modeller vi har för att beräkna hur framtiden för istäcket kan se ut. Stämmer modellen med verkligheten under Eem-perioden, ja då litar jag också på modellen.
Dorthe Dahl-Jensen betonar vikten av att modellerna är tillförlitliga när forskarna presenterar sina prognoser inför politiker och allmänhet.
– Vi forskare får inte vara ”spåmän”, vi måste vara ”vise män”. Vi får absolut inte använda modeller som överdriver faran med klimatförändringar, då förlorar vi vår trovärdighet. Just därför är det viktigt med den här typen av forskning som kan användas för att bekräfta eller modifiera de modeller som vi forskare presenterar för samhället.
Kontaktuppgifter:
Dorthe Dahl-Jensen, Telefon +45 23 32 50 25, e-post: ddj@gfy.ku.dk
För bakgrundsinformation kontakta även gärna Margareta Hansson, docent vid Stockholms universitet och koordinator för de svenska insatserna i djupborrningsprojekten som Dorthe Dahl-Jensen leder, telefon 0703 17 24 13, e-post: margareta.hansson@natgeo.su.se
För mer information om den pågående konferensen:
Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445. Jonas Björk, Vetenskapsrådet 08-546 44 203
Eva Högström Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 345
Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html
De flesta som utvecklar diabetes typ 2 är överviktiga. Vid fetma kan fett som samlas i muskulatur och lever orsaka cellskador som ger en defekt i signaleringen från insulin. Resultatet blir till slut att blodsockret stiger och diabetes utvecklas.
– Denna felaktiga fettinlagring i muskelcellerna stör insulinets signal till ökat upptag av socker i cellen. Fettet lagras i cellen i fettpartiklar och genom att i detalj studera hur dessa bildas och tillväxer har vi kunnat klarlägga hur insulin signalen störs, säger professor Sven-Olof Olofsson, föreståndare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
I studien användes flera olika avancerade mikroskop för att studera fettpartiklarna i odlade muskelceller. Det visade sig att lipiddropparna slog sig samman med varandra i cellen genom att använda ett protein som kallas SNAP23. Detta protein har också en helt annan funktion: att vidareförmedla insulinsignalen i cellen.
– Det ser ut som om SNAP23 ”stjäls” från insulinsignalen när cellen börjar packa fett och därmed skapar den defekt som sedan leder till diabetes. Om vi kan ta reda på mer om hur detta går till kanske vi kan påverka processen och i framtiden skydda patienter från utveckling av diabetes, säger Pontus Boström, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Ytterligare studier krävs innan resultaten kan testas på patienter.
Resultaten publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature Cell Biology.
FAKTA:
Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som innebär att kroppen inte bildar tillräckligt mycket insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt. Vanligast är typ 2-diabetes, den variant av sjukdomen som vuxna kan få. Cirka 300 000 svenskar har diabetes typ 2.
Tidskrift: Nature Cell Biology
Artikelns titel: SNARE proteins mediate fusion between cytosolic lipid droplets with implications for insulin sensitivity
Författare: Pontus Boström, Linda Andersson, Mikale Rutberg, Jeanna Perman, Ulf Lidberg, Bengt R. Johansson, Julia Fernandez-Rodriguez, Tommy Nilsson, Jan Borén och Sven-Olof Olofsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sven-Olof Olofsson, professor, telefon: 031-342 19 56, 070 – 203 20 32, e-post: sven-olof.olofsson@wlab.gu.se
Pontus Boström, läkare, telefon: 031-342 29 47, e-post: pontus.bostrom@wlab.gu.se
Syftet med Lena Forsbergs studie är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör.
– Mina forskningsfrågor handlar om hur praktiken ser ut i stallet, vilka som deltar och på vilket sätt och om vilka dimensioner i verksamheten som är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande. Andra frågor är hur flickorna positionerar sig genom handling, språk och symboler, hur genuspositioner skapas inom ramen för den praktik ridskolan erbjuder och vilka ideal, normer och krav som flickorna har att förhålla sig till, säger Lena Forsberg.
Lena Forsbergs teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och med intresse för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. Stallstrukturen utövar makt på flickorna och de har i sin tur utrymme att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet.
– Meningsskapande sker i det handlingsutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen och materialiteten visar sig i att flickornas praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens.
Lena Forsberg har använt sig av personliga berättelser från 1950-talet fram till i dag, berättade av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid. Hon har också under två månader observerat en grupp flickor på en ridskola och intervjuat dem efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor har tillbringat mycket av sin fritid i stallet och Lena Forsbergs ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefullt i sin vistelse på ridskolan.
Berättelserna, studien av flick-gruppen och de efterföljande intervjuerna har analyserats under tre olika teman – mötet med hästen, mötet med kulturen och mötet med människorna. I dessa teman beskrivs de dimensioner som är betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet.
– Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser som jag kallar ”ansvar och arbetets diskurs”, ”omsorgsdiskurs” samt ”den militära diskursen”.
På så sätt lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld blir de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla.
– En av slutsatserna är att stallflickor skiljer sig från andra flickor, de betraktar sig själva som ”obrydda”. Med det menar de att de står emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara och de uppfattar sig själva som ledare i meningen handlingskraftiga och kompetenta. Det får självfallet betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledaförmåga – de blir hjältar i en kompromisslös värld.
Upplysningar: Lena Forsberg, tel. 0910-58 57 19, 070-699 35 77, lena.forsberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det menar den tyske forskaren Peter Lemke, aktiv inom klimatpanelen IPCC och därmed en av de många klimatforskare som har del i Nobels fredspris 2007. Peter Lemke deltar denna vecka i klimatkonferensen Global Environmental Change: The Role of the Arctic, arrangerad i Nynäshamn den 13-17 oktober av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och forskningsrådet Formas.
– Det kommer att uppstå klimatkriser under de årtionden som ligger framför oss, konstaterar Peter Lemke. I vissa regioner kommer klimatet att förbättras i en del av regionen och försämras dramatiskt i andra delar. Ett exempel är fjärran östern, där miljontals kineser kan komma att drabbas av svår torka, samtidigt som klimatet i Sibirien förbättras. En eventuell migration skulle kunna leda till politiska tvister mellan länderna i regionen. Om klimatforskningen kan förutse sådana situationer långt i förväg finns förutsättningar att undvika väpnade konflikter. Fredspriset till klimatforskningen är därför väl motiverat, menar Peter Lemke.
IPCCs arbete är organiserat i tre grupper: en som ska skapa en helhetsbild av hur olika faktorer inverkar på naturen och hur klimatet utvecklas, en som ska klartlägga hur människors situation påverkas i ekonomisk och social mening och hur vi kan anpassa oss till dessa effekter, och en som ska hitta metoder för att dämpa själva klimatförändringen.
– Det finns oerhört mycket data, säger Peter Lemke. Det vi behöver göra nu är att jämföra mätdata från olika typer av källor, och att samordna kunskaperna från forskare på olika områden. Nobelpriset är i praktiken tillägnat alla de tusentals forskare som bidragit till de fyra omfattande klimatrapporter som IPCC presenterat sedan 1990.
Peter Lemke får medhåll av havsforskaren Peter Schlosser, som också han deltar i klimatkonferensen i Nynäshamn. Hans forskning visar att de stora havsströmmarna nu bromsas upp av en ökad mängd smältvatten från isarna i Arktis, men att uppvärmningen nu är snabbare och innebär att temperatur på norra halvklotet ändå stiger. Peter Schlosser menar att forskningsresultaten från klimatforskningen accepteras av de flesta i dag, och att de ytterligare stärks av Nobelpriset.
– Vi forskare har varit framgångsrika i att föra ut resultaten och få dem etablerade. Men nu måste vi vara beredda på att samhället och politikerna kommer att vända sig till oss för att få underlag för lösningar. För att klara detta måste forskarna samarbeta över ämnesgränserna.
Peter Schlosser konstaterar också att Al Gores engagemang och IPCCs allt större tyngd också har lett till att även de faktiska kunskaperna ökat.
– Det har funnits mängder av mätdata från till exempel Sovjetunionen som inte varit tillgängliga tidigare. Vi har också många äldre mätdata som kan analyseras igen med nya och bättre analysverktyg. Totalt sett har vi fått betydligt mer kunskap från tiden före 1990, och därmed bättre grundval för jämförelser över tiden. Vi har nu en mycket tillförlitlig bild av hur klimatet sett ut och utvecklats fram till i dag, vilket är en förutsättning för tillförlitliga modeller för den fortsatta utvecklingen.
Peter Schlosser menar att forskarna måste räkna med att det ställs krav på förslag till åtgärder både mot symptomen och mot själva sjukdomen.
– Vi måste hitta sätt att möta akuta situationer som översvämningar och nya bakterier som kan spridas i nya klimatsituationer, eftersom vi kommer att leva med en förhöjd temperatur i flera årtionden framåt. Samtidigt måste vi ta itu med orsakerna till att klimatförändringarna över huvud taget uppstår.
Både Peter Lemke och Peter Schlosser tror att forskarsamhället i dag är medvetna om att de måste bidra till lösningar på klimatfrågan var och en från sitt håll.
– Jag tror det skett ett uppvaknande inom forskarsamhället inför ansvaret att man måste arbeta tillsammans med denna avgörande fråga, säger Peter Schlosser.
Peter Lemke tror att Nobelpriset kan innebära ökat ekonomiskt stöd till det fortsatta arbetet i klimatfrågan, och att IPCC nu får ännu bättre gehör hos politiker och opinion världen över.
– I dag har IPCC ett gott inflytande i Europa, medan politiker i andra delar av världen kanske behöver ytterligare opinion inom den egna befolkningen för att agera. Opinionen för att politiker ska agera i klimatfrågan ökar i dag, inte minst i USA, säger Peter Lemke.
Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html
Peter Lemke är chef för division klimatforskning vid Alfred-Wegener-Institut i Bremerhaven. Han är också en av koordinatorerna inom IPCC, med specialområdet Is, snö och frusen mark.
Kontaktuppgifter: e-post: peter.lemke@awi.de. Tel +49 162 966 1014.
Peter Schlosser är ordförande för forskningsrådet vid The Earth Institute vid Columbia University i New York. Han är professor i Earth and Environmental Science och i Earth and Environmental Engineering. Hans forskning handlar främst om hur havsvattnet och havsströmmarna påverkas av klimatförändringarna.
Kontaktuppgifter: E-post: schlosser@ldeo.columbia.edu
IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FNs mellanstatliga klimatpanel, grundad 1988. Mer information på IPCCs hemsida: www.ipcc.ch
Kontaktinformation
För mer information om den pågående konferensen:
Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445.
Jonas Björk, Vetenskapsrådet 08-546 44 203
Eva Högström Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 345
I avhandlingen analyserar Claes Ohlsson broschyrer och annat textmaterial från den statliga Premiepensionsmyndigheten (PPM) och från olika banker och försäkringsbolag. Språket i de här texterna är aldrig särskilt krångligt eller specialiserat. Tonvikten ligger till exempel inte på fondernas detaljer även om sådan information naturligtvis finns med. Istället handlar texterna ofta om den tänkta läsarens situation och vardag från det överordnade perspektivet att man ska pensionsspara i fonder. Ett viktigt resultat är alltså att de undersökta texterna genomgående försöker upprätta en relation med sina tänkta läsare. Vägen dit går främst genom bruket av ett informellt och individfokuserat språk. Även om de undersökta texterna kommer från olika genrer liknar de varandra till hög grad när det gäller hur de försöker uppnå sina syften.
Men det finns också skillnader i hur pensionssparandet ska göras vardagligt och självklart. Den undersökta reklamen och samhällsinformationen använder språket på ungefär samma sätt men de båda genrerna medför också olika förutsättningar för vad avsändarna kan säga när det gäller innehållet. Reklamens avsändare kan till exempel använda argument om det nya statliga pensionssystemet som ett hot. Det går inte för sig i PPM:s samhällsinformation som hör till en mer reglerad genretradition där saklighet och neutralitet står i centrum. På så sätt får ansträngningarna att göra pensionssparande vardagligt olika inramningar även om de språkliga strategierna i texterna liknar varandra. En annat viktigt resultat är alltså hur det faktiska språkbruket samspelar med texternas syften och omständigheter.
Tillsammans har företagens reklam och PPM:s information haft betydelse när pensionssparande i fonder kommit att bli en så vanlig företeelse under de senaste 10 åren. Ett något oväntat resultat är de båda textgruppernas gemensamma fokus på kombinationen av det informella och individuella. Det tycks vara det självklara sättet att nå ut med budskapet om pensionssparande. Frågan kvarstår dock om texternas avsändare verkligen lyckas med att domesticera pensionssparande. Ännu har inte det orange kuvertet blivit en helt naturlig del av hushållet.
Avhandlingens titel: Folkets fonder. En textvetenskaplig studie av det svenska pensionssparandets domesticering.
Disputationen äger rum lördagen den 27 oktober kl. 10.00 i Lilla Hörsalen.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta Claes Ohlsson: 031-786 4481,
claes.ohlsson@gri.gu.se.
Anders Axelsson är född 1948 och är sedan 1998 professor i kemiteknik vid LTH. Han har en civilingenjörsexamen i kemiteknik från LTH 1973 och även examen från dåvarande lärarhögskolan i Malmö 1977. År 1990 disputerade han i kemiteknik och antogs 1997 som docent i kemiteknik vid LTH. Tre år som processingenjör på Supra AB i början av 70-talet följdes av fem år som forskningsledare inom Norsk Hydro under 90-talet. År 2003 verkade Anders som gästprofessor vid Univeristé Paris Sud, Orsay, Frankrike. Sedan 2006 är Anders medlem av LTH:s pedagogiska akademi.
Ulla Holst är född 1946 och är sedan 1999 professor i matematisk statistik vid LTH. Hon har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från LTH 1970 och disputerade i matematisk statistik 1982. År 1990 antogs hon som docent i matematisk statistik också vid LTH. Ulla har under 7 år verkat som studierektor och är sedan 1999 avdelningsföreståndare för Matematisk statistik. Under perioden 1996-2002 har Ulla verkat inom LTHs styrelse och hon har erfarenhet från dåvarande utbildningsnämnd EFD, ledamot i lärarförslagsnämnden (FIME), nuvarande UN3, etc. Hon har verkat nationellt inom såväl HSV som dåvarande NFR.
Den 5 november lägger LTH:s representativa kollegium fram sitt förslag till ny rektor och prorektor. Tidigare år har representativa kollegiet alltid gått på valberedningens förslag. Som sista steg i processen utser formellt Lunds universitets rektor Göran Bexell LTH:s nya ledning.
LTH, som bildades 1961, är idag den tekniska fakulteten på Lunds universitet. Med 7000 studenter och 1400 anställda är LTH Sveriges tredje största lärosäte för högre teknisk utbildning.
Rektor på LTH idag är Gunilla Jönson, professor i förpackningslogistik.
Läs valberedningens motivering här (pdf): http://www.lth.se/fileadmin/lth/anstallda/valfragor/RektorProrektorLTH_Motivering.pdf
Högupplöst bild på Anders Axelsson: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/anders_axelsson.JPG (fotograf är Mats Nygren)
Högupplöst bild på Ulla Holst: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/ulla_holst.JPG (fotograf är Göran Olsson)
Läs mer om valprocessen här: www.lth.se/anstalld/valfraagor/
Alla frågor hänvisas till valberedningens ordförande Nina Reistad: universitetslektor, tel: 046-222 34 74, Mobil: 070 5205771, nina.reistad@fysik.lth.se .
EU-kommissionen är en av världens största textproducenter. Kommissionen släpper också dagligen mellan fem och tio pressmeddelanden, oftast på tre språk. Dessa pressmeddelanden är med svenska mått långa, ofta ett par sidor.
Maria Lindholm, språkvetare och romanist vid LiU, har ägnat sitt avhandlingsarbete åt att analysera produktionen av pressmeddelanden, och hur de utformas, som en del av EU-kommissionen utåtriktade kommunikation.
I en jämförelse med pressmeddelanden från franska departement finner hon bl.a. att EUs pressmeddelanden innehåller betydligt fler verbformer, särskilt formen konditionalis, som talar om ett tänkt eller önskat tillstånd.
– EU-kommissionens pressmeddelanden är både mer tillbakablickande och förklarande, säger hon. De ger mer bakgrunder och förklaringar och ägnar mycket utrymme åt att lyfta fram den tänkta nyttan av det aktuella beslutet, vilka konsekvenser det är tänkt att få.
Att det krävs mer förklaringar beror säkert delvis på att EU är en komplicerad och fortfarande ganska okänd beslutsapparat. Men Maria Lindholm tror också att EU behöver arbeta hårdare än t.ex. den svenska regeringen för att motivera sin existens, sin legitimitet.
Produktionen av pressmeddelanden är också en komplicerad process i EU. Flera direktorat och många olika skribenter är inblandade. Av de 1000 journalisterna, från 60 länder, som är ackrediterade i Bryssel, kommer flera hundra på den dagliga presskonferensen klockan 12. Då finns alla pressmeddelanden tillgängliga på engelska och oftast också på franska.
Dessa presskonferenser är gemytliga tillställningar med en familjär stämning, berättar Maria Lindholm. Alla tycks känna alla och på ytan kan det se ut som en tillställning vänner emellan. Det finns rentav en bar som serverar kaffe och vin. Journalisterna konkurrerar i regel inte med varandra, utan slåss oftare med hemmaredaktionerna om utrymme.
Pressmeddelandena är fortfarande långa, även om de kortats avsevärt på senare år. Beslut har tagits att de inte får överskrida 4 500 tecken. Maria Lindholm konstaterar att EU-kommissionens komplexa kommunikationssituation också gör att dess pressmeddelanden är mer komplexa. Kommissionen måste jobba hårdare för att nå ut med sitt budskap.
Kontaktinformation
Maria Lindholm disputerade den 12 oktober. Hon nås på telefon 013-281857, 0733-610470 e-post: maria.lindholm@liu.se.
Tid: 18 oktober kl. 10.15-10.45
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna.
Symposiet samlar ett tjugotal internationellt erkända forskare som kommer att diskutera biologiska effekter av ultraviolett strålning (UV) och i synnerhet vilken betydelse långvågig UV-strålning (UVA) respektive kortvågig UV-strålning (UVB) har för olika sjukdomar.
Det råder en stor osäkerhet om de olika våglängdernas betydelse för risken att få cancer men även för andra sjukdomar som till exempel grå starr. Nu behövs säkrare kunskap för myndigheters rekommendationer om sol och solarier.
Symposiet sponsras av Statens strålskyddsinstitut (SSI) och är ett led i SSI:s arbete att – inom ramen för miljömålet ”Säker strålmiljö” – försöka bryta trenden med ökande hudcancer orsakad av sol och solarier. Cirka 40 000 människor drabbas av hudcancer varje år och 450 avlider. Väl underbyggda rekommendationer är därför av största vikt.
Mer information finns på: http://www.bionut.ki.se/conference/uv/
För frågor, kontakta:
Professor Rune Toftgård
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 0708-720533
E-post: Rune.Toftgard@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
