Försöksdjur behövs för att ta fram ny kunskap om sjukdomar hos djur och människor och för att utveckla nya läkemedel. I Sverige användes år 2005 ca 505 700 försöksdjur, varav 83 000 råttor och 1 200 hundar.
Ett försöksdjurs liv spenderas till största delen i hemburen. Den traditionella inhysningen har främst utformats för att möta ekonomiska och ergonomiska krav och djurens behov har kommit i andra hand. Hundar och råttor är sociala, aktiva och undersökande djur och hålls de på en liten yta begränsas dessa beteenden. Deras aktivitetsnivå påverkas av interaktioner med artfränder och/eller med miljön.
Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU studerat om ökad fysisk och social aktivitet i hemmiljön påverkar djurens välfärd. Välfärdsaspekten fokuserades på vikten av att djuren kan känna att de har kontroll över situationen och utföra sina naturliga beteenden.
Hundar som hade daglig fri tillgång till en uterastgård visade sig öka sin aktivitet och frekvensen av aktiva beteenden jämfört med om de enbart fick vara inomhus. Hundarna visade individuella skillnader i utnyttjande av utemiljön, både i antal besök per dag och i tid.
Råttor visades öka sin spontana aktivitet i en större bur. Råttor som hölls i en stor lösdrift på golvet hade lägre kroppsvikt, ökad styrka och oxidativ kapacitet i muskler samt uppvisade fler aktiva beteenden. Råttor i grupper om fyra och åtta hade fler sociala interaktioner än de som hölls i par. De presterade också bättre i ett arbetsprov på rullmatta och visade ökad aktivitet och undersökande beteende i ett beteendetest än de som hölls i par.
Två grupper av råttor hölls i två alternativa burtyper med ökad volym och inredda med hyllor och stegar m.m. De visade sig ha en ökad frekvens och variation av aktiva beteenden, bättre prestation i ett arbetsprov på klättermatta samt ökad aktivitet i ett beteendetest, jämfört med råttor i standardburar.
Både hundar och råttor utnyttjar enligt dessa studier den ökade ytan och de resurser som erbjuds dem. Resultatet blir en mer aktiv vardag för djuren i en varierad miljö som kan tillgodose individens behov. Därigenom förbättras deras fysiska och mentala hälsa och välfärd, vilket gör dem bättre förberedda för en försökssituation och resulterar i en djurmodell* av högre kvalitet.
*Försöksdjur är ofta modeller för människans fysiologi och sjukdomar.
—————–
Husdjursagronom Elin Spangenberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Housing Laboratory Dogs and Rats – Implications of Physical and Social Activity”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredag den 26 oktober kl. 9.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna
Opponent: professor Timo Nevalainen, University of Kuopio, Finland.
Mer information
Elin Spangenberg, 018-67 29 49, Elin.Spangenberg@kv.slu.se
Länk till abstract och till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001591/
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se/
Pressbilder
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Försöksråttor. Foto: C. Remes, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/ElinSpangenberg/försöksråttor.jpg
Vid början av 1970-talet stod Rönnskärsverken för 70 procent av Sveriges luftutsläpp av arsenik, och 50 procent av kadmiumutsläppen. Metallsmältverket i Skelleftehamn var också den enskilt största utsläppskällan av svaveldioxid. På fyrtio år har utsläppen av tungmetaller minskat med nära 99 procent, och svaveldioxidutsläppen med mer än 90 procent. Samtidigt har företagets produktion mer än fördubblats. Ann-Kristin Bergquist vid Umeå universitet visar i sin avhandling hur det gick till när landets mest utsläppsintensiva industri under åren 1960-2000 miljöanpassade sin verksamhet.
De starkaste drivkrafterna bakom utvecklingen är miljöpolitiken och förändrade konkurrensförhållanden. Miljöskyddslagen, som infördes år 1969, var flexibel och gav företaget möjligheter att experimentera fram och utpröva ny teknik. Ökande reningskrav, fallande metallpriser och högre produktionskostnader än konkurrenterna drev företaget att minska utsläppen, samtidigt som man effektiviserade och rationaliserade.
Processteknisk utveckling och teknik för att omhänderta, återcirkulera eller förebygga utsläpp har spelat störst roll för att minska utsläppen. Dessutom har företaget gjort organisatoriska anpassningar och vidtagit nya strategier för att bemöta miljövårdskraven över tid. Genom att öka den organisatoriska samordningen, bryta ner miljövårdskraven till lokala ansvarsområden och utbilda anställda kunde ytterligare utsläppsminskningar uppnås.
Miljöanpassningen av Rönnskärsverken har också inneburit svåra företagsekonomiska och politiska avvägningar. Företaget var ett extremt fall ur miljösynpunkt, men också den största privata arbetsgivaren i Skellefteåregionen. Miljöanpassningen var därför stundtals en storpolitisk fråga.
Rönnskärsverken ägs av gruvbolaget Boliden, och var totalt sett den störste enskilde förorenaren i Sverige under 1900-talet. Vid företaget har man ända sedan 1960-talet använt sekundära smältmaterial (t. ex. skrot) som ett komplement till koncentrat från malmer. Av ekonomiska skäl och befarad framtida malmbrist, skedde under 1980-talet strategiska satsningar på återvinning av elektronikskrot. Sedan dess har användningen av sekundära smältmaterial ökat. Under 1990-talet kopplades metallåtervinning till miljöfrågan och begreppet hållbar utveckling, något som företaget kunnat använda marknadsstrategiskt när metallåtervinningen idag dessutom sker med miljöanpassade processer.
Fredagen den 19 oktober försvarar Ann-Kristin Bergquist, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guld och Gröna Skogar? Miljöanpassningen av Rönnskärsverken 1960-2000. Disputationen äger rum i kl. 10.15 i S 205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Sverker Sörlin, avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, Kungliga tekniska högskolan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ann-Kristin Bergquist,
institutionen för ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5682,
e-post: ann-kristin.bergquist@ekhist.umu.se
Målet med svensk älgförvaltning är en livskraftig älgstam av hög kvalitet. Stammen ska vara i långsiktig balans med betesresurserna, men dessutom ska trafiksäkerheten och risken för betesskador på skog och grödor beaktas. Stammens storlek regleras genom jakt och tilldelning av licenser, och för att detta ska fungera måste det finnas uppskattningar av hur mycket älg det verkligen finns i olika områden.
Johan Månsson har undersökt hur väl olika inventeringsmetoder visar var älgstammen befinner sig i förhållande till uppsatta mål. Årliga flyginventeringar visade sig vara den enskilda metod som fungerar bäst, men den är också dyrast. Om man istället kombinerar två billigare metoder, älgobservationer och spillningsinventering, får man lika bra resultat till en tredjedel av kostnaden.
Avhandlingen pekar också på en svaghet i dagens älginventering. Oftast görs den nämligen i perioden mellan jaktstart och kalvning och då missar man älgarnas fortplantning, som varierar från år till år. Om inventeringen istället görs mellan kalvning och jakt får man ett betydligt säkrare underlag för bedömning av lämplig avskjutning.
Johan Månssons har också undersökt hur älgarna rör sig i landskapet och vad och var de väljer att beta under olika förhållanden. Detta har betydelse för både skogsbruk och jakt. Kunskap om hur älgen påverkar skogen gör det lättare att förutsäga problem och att hitta lösningar.
Tall utgör huvuddelen av älgens vinterdiet och det är på tallungskog som de ekonomiska skadorna kan bli påtagliga. Älgen föredrar dock att beta vissa andra trädarter. Rönn, viden och asp löper t.ex. 14 gånger större risk att betas jämfört med tall och glasbjörk. Även vårtbjörk och en uppskattas mer än tall, och kan ses som andrahandsval. Gran betades inte alls i undersökningsområdet. Kunskapen om hur betet fördelar sig på de olika trädslagen gör det lättare att värdera det tillgängliga fodret i skogslandskapet. Dessutom innebär betespreferenserna att vissa lövträd har små utsikter att nå naturlig trädform i älgrika områden, vilket i sin tur har betydelsen för biologisk mångfald.
Avhandlingen visar att älgens fördelning i landskapet styrs av en mängd faktorer, som fodermängd, älgtäthet, mångfald av foderarter och markens produktionsförmåga. Dessutom visade det sig att älgarna tillbringar mer tid i ungskogsbestånd under vintrar med mycket snö. Bärris kan vara ett alternativt foder under snöfattiga vintrar, men då snön ligger djup är det lättare att hitta bete i ungskog än på myrar eller i skog där träden vuxit sig höga. Snödjupets variation mellan år kan därmed skapa svängningar i betestryck i vissa områden, trots att älgstammen är stabil. Detta kan göra det svårt att tolka betesskadeinventeringar.
Jägmästare Johan Månsson, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling ”Moose management and browsing dynamics in boreal forest” den 12 oktober 2007. Opponent var professor Thompson Hobbs, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Warner College of Natural Resources, Colorado State University, Fort Collins, USA.
Pressbild:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
* Johan Månsson (Foto: Per Grängstedt)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/johan_mansson.jpg
———————-
Mer information:
Johan Månsson, 0581-69 73 25, Johan.Mansson@ekol.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 40-42):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001586/
Se även: http://grimso.nvb.slu.se/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
SLU föreslår att Sverige ansluter sig till FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) definition av skogsmark och andra skogsrelaterade ägoslag.
Ett byte till FAO:s system skulle medföra att ytterligare drygt 5 miljoner hektar mark klassas som skogsmark i Sverige. Det är mark som idag klassas som skogliga impediment, dvs. mark som producerar i genomsnitt mindre än en kubikmeter virke per hektar och år.
Samtidigt föreslås att FAO:s begrepp träd- och buskmark införs samt att begreppen produktiv skogsmark och improduktiv skogsmark införs som underklasser till skogsmark.
− Det är inte okontroversiellt att impediment omförs till skogsmark, säger professor Göran Ståhl som lett SLU:s utredning, men dagens system är så otydligt att de flesta aktörer inom skogssektorn efterlyser en förändring i den här riktningen.
SLU:s förslag ändrar inte reglerna för hur skogen får brukas. Fördelarna med ett byte av skogsmarksdefinitionen är att skogmarksbegreppet blir tydligare, att man uppnår en högre grad av internationell harmonisering samt att skogsmark som skyddas i naturreservat kan räknas in i arealen skogsmark.
De av SLU föreslagna förändringarna kommer att underlätta statistikhantering och internationella jämförelser samtidigt som övergången mellan systemen bedöms bli smidig.
− Såväl miljöfrågor som skogsbruk blir alltmer internationaliserade så en harmonisering med FAO:s system känns både självklar och nödvändig, säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse. SLU har landets främsta kompetens inom det här området och det är naturligt att regeringen vänder sig till SLU som utredande expertmyndighet.
I FAO:s system räknas mark som skogsmark om träden är minst 5 meter höga och kronslutenheten är minst 10 procent. I Sverige används idag en definition som utgår från markens förmåga att producera virke.
Regeringen uppdrog i juli 2007 åt SLU att lämna ett förslag till indelning av de skogsrelaterade ägoslagen.
SLU:s förslag utgår från det förslag som presenterades av Skogsutredningen 2004 i betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81).
Ytterligare information: Göran Ståhl, goran.stahl@srh.slu.se, 090-786 84 59 Lotta Möller, lotta.moller@adm.slu.se, 018-67 15 84
Länk till utredningen Förslag till ny svensk indelning av skogsrelaterade ägoslag: http://www-phd.slu.se/planeringsavdelningen/indelningskogsrelateradagoslag.pdf
Länk till Skogsutredningens betänkande Mervärdesskog (SOU2006:81): http://www.regeringen.se/sb/d/108
Tror du att solen kommer att skina imorgon? Har London eller Berlin flest invånare? Hur mycket kommer räntan att stiga under nästa kvartal? För många människor är svaren allt annat än självklara. Hur säkra vi känner oss kan också bero på hur svaren ska anges.
Patrik Hansson har i sin avhandling studerat hur människor uppskattar sin förmåga att göra en korrekt bedömning i olika osäkra situationer. Han visar att människor överskattar sin förmåga att svara rätt, särskilt gäller det när svaret ges i form av ett intervall.
Patrik Hansson menar att förklaringen till vår alltför stora tilltro till vår förmåga, är att vi ofta är naiva och antar att den begränsade information (stickprov) vi förfogar över stämmer generellt. Ett exempel är att man kanske underskattar antalet cancerfall hos hela befolkningen, på grund av att man stött på väldigt få personer som drabbats.
Han menar att eftersom de flesta av oss inte, rent intuitivt, är utrustade med de statistiska verktyg som behövs för att göra korrekta generaliseringar, är det viktigt att använda skattningssätt vars egenskaper är immuna mot denna naivitet. Patrik Hansson menar exempelvis att det ofta är bättre att uttrycka sin tilltro i proportioner (t ex hur stor del av tidigare erfarenhet stödjer min bedömning att räntan kommer att ligga över 3 procent) än att uttrycka ett intervall (t ex ange mellan vilka två värden som det är högst troligt att räntan kommer att ligga).
Patrik Hansson har också kopplat individuella skillnader i graden av överskattning till individuella skillnader i korttidsminne, långtidsminne och problemlösningsförmåga. Resultaten visar främst att det är kapaciteten i korttidsminnet som förklarar graden av överskattning när man uttrycker sin konfidens som intervall, det vill säga ju bättre korttidsminne (större stickprov att basera bedömningen på) desto mindre överskattning.
Patrik Hansson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått svar genom att placera ut intervall eller markera på redan skapade intervall. Deltagarna har dessutom testats både på sin befintliga kunskap samt ny kunskap som lärts in i laboratoriet.
Fredagen den 5 oktober försvarade Patrik Hansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: A naive sampling model of intuitive confidence intervals. Svensk titel: En naiv stickprovsmodell för intuitiva konfidensintervall. Disputationen ägde rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent var Prof. Ralph Hertwig, Department of Psychology, University of Basel, Switzerland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Patrik Hansson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 70 66
e-post: patrik.hansson@psy.umu.se
Föreläsningarna handlar bland annat om:
• Exploderande stjärnor ger jorden liv (Tanja Kramer Nymark, astronomi)
• Höns sex en intrikat historia (Hanne Løvlie, etologi)
• Hur gör man halokärnor? (Linda Gerén, fysik)
• Invandrares möjligheter och hinder i mångfaldens Sverige (Osman Aytar, sociologi)
• Mode, konst, film: konstruktioner av det moderna (Louise Wallenberg och Patrik Steorn, modevetenskap)
• Varumärken för alla sinnen? (Erika Lunell, juridik)
Tid: Onsdag den 17 oktober kl. 9.00-15.45, torsdag den 18 oktober kl. 9.00-15.45, fredag den 19 oktober kl 9.00-13.45
Plats: Aula Magna, Frescati, Stockholms universitet
Forskardagarna är öppna för alla och besöktes förra året av 3 000 personer däribland många gymnasieelever.
Hela programmet finns på www.su.se/forskardagarna.
* Paneldebatt torsdag den 18 oktober: I hetluften – klimatfrågan en utmaning för hela samhället *
Den 18 oktober klockan 18.00-19.30 hålls en paneldebatt i Aula Magna om klimatfrågan. Vad kan vi förvänta oss för klimatförändringar i Stockholm, Sverige och världen? Går de att stoppa? Hur kan vi vända trenden? Medverkande i samtalet är Bert Bolin, professor emeritus i Meteorologi och tidigare ordförande i IPCC, FN:s klimatpanel (1988-1997); Annica Ekman, forskare vid Meteorologiska institutionen; Sven Lilja, professor i Stockholms historia och Elisabet Lindgren, forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. Moderator är Eva Krutmeijer, vetenskapskommunikatör
Kontaktinformation
Linda Carlsson, projektledare Forskardagarna, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 22 56, 070-329 76 63, e-post forskardagarna@su.se.
Maria Sandqvist, presskontakt, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, 070-664 22 64, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
– Resultaten är ett genombrott i jakten på diagnostiska metoder för Alzheimers. Ett vanligt blodprov för Alzheimers kommer att ha stor betydelse om de nya läkemedel som kan bromsa sjukdomen visar sig ha en gynnsam effekt, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till studien som i dagarna publiceras i den ansedda tidskriften Nature Medicine.
Idag finns symtomlindrande behandling för Alzheimerpatienter. Effekten av denna typ av medicinering är dock blygsam och effekten är övergående. De senaste 20 årens forskning har gett en detaljerad kännedom om hur Alzheimers uppstår. Denna fördjupade kunskap har även resulterat till flera lovande läkemedelskandidater som nu testas på patienter.
– Skulle dessa läkemedel visa sig ha en gynnsam klinisk effekt uppstår ett mycket stort akut behov av diagnostiska hjälpmedel för att identifiera Alzheimers så tidigt som möjlighet. Detta då behandling med denna nya typ av läkemedel sannolikt måste startas redan i den initiala fasen av Alzheimers, vid mild kognitiv störning, annars har hjärnskadorna hunnit bli för stora för att läkemedlen ska ha optimal effekt. Den kliniska diagnostiken är dock mycket svår i denna fas, eftersom symtomen är vaga, ofta med endast lätt minnesstörning, säger professor Kaj Blennow.
Tidigare studier har visat att det via ett ryggvätskeprov är möjligt att identifiera Alzheimers mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Då ryggvätskeprov huvudsakligen utförs på specialistkliniker finns det stora förhoppningar om att kunna finna biomarkörer för Alzheimers som går att analysera i ett vanligt blodprov.
I studien – som är ett samarbetsprojekt mellan forskargrupper vid Sahlgrenska akademin, Universitetssjukhuset MAS och amerikanska forskare – presenteras resultat som visar att Alzheimers kan påvisas via ett enkelt blodprov. Baserat på vad som är känt om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers valde forskarna 120 olika proteiner. För dessa utvecklades en analysmetod baserad på så kallad multiplex proteinchips, vilket är en filterplatta där nivån av alla 120 proteinerna kan mätas på samma blodprov. Via statistiska analyser kunde slutligen 18 proteiner identifieras vilka med hög säkerhet, 85 till 90 procent, kunde identifiera Alzheimers och skilja Alzheimersfallen både från friska äldre och från patienter med andra hjärnsjukdomar. Även i den tidiga fasen av sjukdomen hade hela 90 procent av patienterna ett positivt test.
Nästa steg är att utveckla en analysmetod för dessa 18 proteiner som kan användas i ett vanligt sjukhuslaboratorium. Testet skulle då kunna användas som ett screeningtest för Alzheimers sjukdom även på vårdcentraler eller andra vårdenheter.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen. Detta leder till försämrade psykiska funktioner med bland annat talrubbningar och förvirring. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället, mer än 50 miljarder kronor per år.
Tidskrift: Nature Medicine
Artikelns titel: Early Alzheimer’s disease defined by patterns of cellular communication factors in plasma
Författare: Sandip Ray, Markus Britschgi, Charles Herbert, Yoshiko Takeda-Uchimura, Adam Boxer, Douglas R. Galasko, Marek Jutel, Jeffrey A. Kaye, Jerzy Leszek, Bruce Miller, Lennart Minthon, Alessandra Piccini, Joseph F. Quinn, William H. Robinson, Marwan N. Sabbagh, Yuen So, D. Larry Sparks, Massimo Tabaton, Jared Tinklenberg, Jerome Yesavage, Robert Tibshirani, Kaj Blennow och Tony Wyss-Coray.
Kontaktinformation
professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 1791, 0704-97 27 30, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
Miljöforskning vänder sig till Formas alla målgrupper det vill säga praktiskt verksamma inom sektorerna miljö, areella näringar och samhällsbyggande, forskare, studenter och en välutbildad allmänhet. En nyligen genomförd läsarundersökning visar att ca 5 000 personer läser varje prenumererad utgåva av tidningen. Miljöforskning sprids ytterligare med cirka 2 000 ex genom Formas nätverk. Undersökningen ger också mycket gott betyg till miljöforskning med höga procenttal för förtroende, aktualitet och direkt användbarhet.
Kontaktinformation
För mer information:
http://miljoforskning.formas.se
www.formas.se
www.tidskriftsdagen.se
För andra gången arrangeras en konferens i Ambience-serien. Då, för tre år sedan, hölls den i Tammerfors, Finland och nu är det alltså Borås tur. Konferensen arrangeras av Högskolan i Borås i samarbete med Tammerfors tekniska universitet och IFP Research AB.
Konferensen är ett utmärkt tillfälle för aktiva inom teknik och design att mötas, diskutera och utbyta idéer med varandra som kan leda till nästa generations textila tekniker och produkter. Key note speakers kommer att introducera diskussioner och kritiskt reflektera kring framtida utveckling av textila teknologier och design.
Bryts konferensens huvudtema, smarta textilier-teknologi och design, ner i mindre områden kommer bidragen att handla om smarta kläder, design av smarta textilier, tekniska textilier, textilier i bilar, medicinska textilier samt sensorer och fibrer.
Call for papers gick ut 28 september, i samband med att konferensens webbsida publicerades. De konferensbidrag som accepteras kommer att tryckas i en rapport som ges ut av CTF, centrum för textil forskning, vid Textilhögskolan i Borås.
Kontaktinformation
Susanne Edström
Samordnare, Textilhögskolan i Borås
susanne.edstrom@hb.se
033 – 435 44 90
0732 – 30 59 05
En slutsats är att hanteringen av tjänsteprodukterna inte motsvarar deras vikt för affären. En annan att industrin har en annan kultur än den som behövs för att utveckla tjänsteproduktionen.
Christer Holméns avhandling visar att tjänsteproduktionen, ofta kallad Financial service, är av stor vikt för bilindustrin. Därför borde den också vara en del av industrins affärslogik vilken nu förändrats från att sälja bilar till att ”tillhandahålla bilinnehav”. Enligt avhandlingen sker organiseringen av tjänsteprodukterna i distributionsledet.
Studien visar dock att det även i distributionsledet saknas organisation och processer för kontinuerlig produktion och utveckling av tjänsterna.
– Tjänsterna tas inte på allvar av industrin, säger Christer Holmén. De är ett affärsben men behandlas som en aktivitet. Man tjänar pengar på dem men man har ingen forskning eller utvecklingsplan som står i paritet med deras betydelse.
Studien visar också att det saknas gemensamma begrepp för bilindustrins tjänster.
– Att begreppen är otydliga gör det ännu svårare för industrin och dess kultur att hantera tjänsterna. Jag föreslår att man ska kalla dem för kompletterande tjänsteprodukter. Därmed blir det lättare att inse att tjänster är något man prissätter, likformar och levererar, precis som andra produkter.
Christer Holmén menar att det är riskfyllt för industrin att låta distributionsledet ansvara för tjänsterna, om man som producent inte kontrollerar distributionsledet, och jämför med elektronikbranschen:
– Det är upplåtelseformen, hur nyttan av produkten levereras, som är det viktiga eftersom produkterna blir allt mer likvärdiga. Att tillhandahålla tjänsteprodukter som finansierings- och försäkringslösningar innebär en hög frekvens i dialogen med kunderna. Följden av det blir en relation, vilket i sin tur leder till att köparen snarare väljer mellan leverantörer än mellan producenter. Inom hemelektroniken är det redan ett faktum.
Studien har också lett till konstaterandet att den finansiella bilden av bilindustrin inte är transparent.
– Tjänsterna, och för den del också reservdelar, levererar stora förtjänster till verksamheten, men det framställs sällan så, säger Christer Holmén.
Avhandlingen presenterades den 11 oktober 2007.
Författare: Ekonomie doktor Christer Holmén
Titel: Financial services – en verksamhet som förändrar bilindustrins affärslogik
Institution: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Christer Holmén: 031-711 56 80
christer.holmen@holmenpartners.se
Det har blivit allt vanligare att lösa konflikter genom att man låter de stridande parterna underteckna ett fredsavtal, för att sedan fortsätta arbeta mot sina politiska mål med fredliga medel. Metoden ses som ett sätt att stärka både fredsprocessen och den begynnande demokratiseringsprocessen, och har i allmänhet uppmuntrats av både lokala och internationella fredsmäklare.
– Men hur väl omvandlingen från rebeller till politiker har lyckats har varierat kraftigt. Om man misslyckas kan det i värsta fall leda till att hela fredsavtalet kollapsar, konstaterar Mimmi Söderberg Kovacs, som har studerat varför vissa rebellgrupper lyckas bättre än andra med övergången.
Hon har utvecklat ett nytt teoretiskt ramverk där hon analyserar fenomenet på gruppnivå, samhällsnivå och internationell nivån. Teorin applicerar hon sedan på fyra verkliga fall; FMLN i El Salvador, Renamo i Moçambique, RUF i Sierra Leone och Khmer Rouge i Kambodja. Av dem lyckades de två första med övergången till politiska partier medan de två sistnämnda misslyckades.
Hur enig rebellgruppen är kring beslutet att delta i fredsprocessen har enligt avhandlingen stor inverkan på den framtida utvecklingen. I vissa fall kan enskilda ledare eller fraktioner inom gruppen uppleva att de kommer att förlora makt, status eller ekonomisk vinning på att bli ett politiskt parti, och då är det mer sannolikt att rebellgruppen misslyckas med att omvandla sig till ett politiskt parti. På samhällsnivå är det viktigt att gruppen har lokalbefolkningens stöd ifall man ska lyckas.
– Hur populär gruppen är hänger ihop med hur den har agerat under kriget. En del grupper väljer att utveckla goda relationer till civilbefolkningen genom att erbjuda skydd eller resurser i utbyte mot politiskt stöd, medan andra skaffar sina resurser genom våld eller hot, säger Mimmi Söderberg Kovacs.
Det internationella samfundets agerande är också av stor betydelse. Om rebellerna uppfattas som legitima politiska aktörer av de internationella fredsmäklarna har de också lättare att få det diplomatiska stöd och de ekonomiska resurser som kan vara nödvändiga för att klara av omvandlingen.
– Sådant internationellt stöd kan vara avgörande både för att gruppen ska våga lägga ner sina vapen och för deras möjligheter att sätta upp politiska kontor, bedriva valkampanjer, rekrytera nya medlemmar och värva politiska röster, säger Mimmi Söderberg Kovacs.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mimmi Söderberg Kovacs, 018- 471 68 34, 070-274 61 33 , e-post: Mimmi.Soderberg_Kovacs@pcr.uu.se
Cancersjukdomar orsakas av skador i viktiga gener som reglerar våra cellers delningstakt. Man har tidigare känt till några få gener som skadas när normala celler stegvis blir till cancerceller. Då vi nu har en karta över vår arvsmassa kan man systematiskt undersöka alla gener för att hitta de gener som har blivit skadade i cancertumörer.
Tillsammans med en forskargrupp vid Johns Hopkins Medical Institutions har Tobias Sjöblom, forskare vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet, genomfört en kartläggning av genskador som orsakar bröstcancer och tjocktarmscancer.
– Vi har nu letat efter mutationer i 18 000 gener, tre fjärdedelar av de gener vi idag känner till, och fann skador i 280 gener. Några av dem är kända cancergener, men det stora flertalet är gener som inte tidigare hade kopplats till cancer, säger han.
En jämförelse av tumörer från olika patienter visade att de hade några skadade gener gemensamt, men var och en av tumörerna hade många genskador som de andra saknade. Några centrala gener var alltså skadade i många patienters tumörer, men de allra flesta generna var skadade endast i några få procent av cancerfallen. Varje tumör har betydligt fler skadade gener än man tidigare har trott. Resultaten har stor betydelse för hur vi ser på cancersjukdomar, men också för framtida diagnostik och behandling.
– Varje patients tumör har en unik profil av skadade gener, och för screening och behandling kommer man att leta efter genskador i varje enskild patients tumör. Utifrån profilen av skadade gener kan man tänka sig att använda en patientanpassad kombination av nya cancerläkemedel för att behandla sjukdomen på ett framgångsrikt sätt, säger Tobias Sjöblom.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Sjöblom, tel: 018-611 38 50, 070-167 90 39, e-post: Tobias.Sjoblom@genpat.uu.se
Dramatic and manifold news of changes in the Arctic – destruction of permafrost landscapes, shrinkage and thinning of the Arctic sea ice cover, reduction of the Greenland ice sheet – make us wonder what all this will mean to the world.
The research councils Formas and the Swedish Research Council, together with ESF, are setting the focus on Arctic research and its importance in understanding climate changes and what they entail. By bringing together leading scientists in the field, the conference in Nynäshamn will provide a scientific background to the development in the Artic Region.
Arctic research will get a further boost because of the ongoing International Polar Year. The Polar Year offers a unique chance to assess how modern societal lifestyle and processes alter marine and terrestrial environments in the Arctic and thus also affect the quality of life of Arctic populations.
The sessions include scenarios for future climate change, impacts on life, examples of adaptation, and what can we learn about past climates and the rate of change from studying ice cores. This four day long international conference will also highlight the chances of developing models for prediction of the future, necessary for decision making.
The sessions during the conference will address the following topics:
The Contemporary Arctic
The Arctic in the Past
The Arctic in the Earth System
Future Climate Change: Consequences for the Arctic.
Among the distinguished speakers are:
Michael Tjernström, Stockholm University: What (little) do we know about the Arctic atmosphere?”
Peter Schlosser, Columbia University, USA: The Arctic Ocean: Recent Changes, Global Connections, and Needs for Long-Term Observing Systems and Predictions”
Leif Anderson, Göteborg University: The Oceanic Carbon Cycle”
Peter Lemke, Alfred Wegener Institut für Polar und Meeresforschung, Germany: Sea Ice Variability”
Dorte Dahl Jensen, University of Copenhagen, Denmark: Paleo records from ice sheets and glaciers”
Dont miss the Forward Look Plenary Discussion that will end the conference, Tuesday 16 October, 17.15-19.00.
More information about the conference:
http://www.esf.org/activities/esf-conferences/details/confdetail240.html?conf=240
Press lunch Tuesday, 16 October:
Journalists are welcome to participate in all sessions. A press meeting with the Organising Committee will be held at Tuesday, 16 October, 12.30-13.30. If you want to attend the lunch, please contact Jonas Björk at the Swedish Research Council if you want to attend the press conference, phone + 46 (0)8 546 44 203 or Eva Högström at the Swedish Research Council, phone +46 (0)8 546 44 345. Members of the Organising Committee are: Jörn Thiede, Jonas Björck, Dorthe Dahl-Jensen, Paul Egerton, Volker Rachold, Sverker Sörlin
Utsikten Meetings, in Nynäshamn. is a located 55 km from Stockholm.
Questions about the program and the researchers:
Questions during the conference, 14-17 October, can be answered by Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), Direct +46-8-6739603, Mobile +46-70-3545445.
Studien som startade 2005 omfattade 145 gravida mammor från familjer med hög risk för allergi och astma. Från 25:e graviditetsveckan till och med tredje amningsmånaden fick de stoppa i sig nio kapslar med olja varje dag. Hälften fick fiskolja med hög halt av omega 3-fettsyror, andra hälften fick placebo i form av sojaolja.
Studien var dubbelblind, det vill säga att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått vad.
Det visade sig att ”fiskoljebarnen” vid ett års ålder hade mindre än hälften så mycket reaktioner på ägg som placebogruppen. Detta är ett viktigt fynd då just allergisk reaktion mot ägg tidigt i livet är starkt kopplat till senare utveckling av allergisk sjukdom som eksem och astma.
Alla barn har nu fyllt två år och genomgått en klinisk undersökning avseende eksem, pricktestats för ägg, mjölk och katt och lämnat blodprov.
Att skillnaden verkligen är en effekt av omega 3-fetter styrks av en immunologisk studie av mammornas blod. De kvinnor som fått fiskolja har mindre prostaglandin E2 i blodet än de andra. Detta är en substans som triggar allergiska immunreaktioner, och man vet att den trycks tillbaka när halten av omega 3 ökar.
-Vi har kunnat visa att omega 3 påverkar mammans immunologiska profil åt ett mindre inflammatoriskt håll. Teoretiskt kan detta också påverka barnets immunsystem, vilket stöds av resultatet av pricktesterna, säger immunbiologen Malin Fagerås Böttcher, som lett studien tillsammans med barnallergologen Karel Duchen.
Studien ska under hösten kompletteras med immunologisk undersökning även av barnens blod och en eksemkontroll. Forskarna hoppas även kunna följa barnen längre upp i åldrarna för att se hur de utvecklar luftvägsallergier.
Kontaktinformation
Kontakt:
Malin Fagerås Böttcher, docent, Avdelningen för pediatrik
0709-549759, 013-229538, malfa@imk.liu.se
Två former av muterat SOD1 har studerats. Den ena formen där aminosyran asparagin i position 90 i genen är utbytt mot alanin, förändrar SOD1 måttligt. För att bli sjuk krävs att man får arvsanlaget från båda sina föräldrar som båda kan vara friska – och sjukdomen utvecklas långsamt. Vissa sjuka har levt mer än 20 år efter att de har fått sin diagnos. Denna mutation finns i norra Sverige och Finland, och bland ättlingar från tidigare utvandrare runt om i världen.
Den andra formen orsakas av en mutation som klipper av den sista biten av enzymet, och gör att det lättare faller samman. För att bli sjuk räcker det att man får arvsanlaget från en förälder som är sjuk och sjukdomen har ett snabbt förlopp. De flesta sjuka avlider inom två till tre år efter diagnos. Denna mutation har hittats hos en dansk familj.
Genom att studera ryggmärg och hjärnor från sjuka med dessa mutationer som avlidit i ALS har man hittat proteinklumpar i nervcellerna. Dessa proteinklumpar innehåller SOD1. Förändringarna finns inte hos personer som avlidit av andra neurologiska sjukdomar eller av hjärt-kärl-sjukdomar.
För att ytterligare kunna följa sjukdomsförloppet vid ALS har transgena möss med samma slags förändrade SOD1-enzym som de sjuka patienterna studerats. Mössen får samma typ av motorneuronsjukdom som människor med motsvarande genförändring. Mössens sjukdomsutveckling har följts från tidig ålder. Ryggmärg, hjärna, muskler och andra organ har undersökts. Hjärnan och ryggmärgen har befunnits vara känsligast för SOD1.
Mössen uppvisar samma slags proteinklumpar i nervcellerna som de ALS-sjuka patienterna. Ju sjukare en mus blir, desto mer proteinklumpar hittas i nervcellerna.
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en alltid dödlig sjukdom som drabbar mer än 200 personer i Sverige årligen. De nervceller som styr musklerna, motorneuron, dör. Musklerna förtvinar och den sjuke förlamas. Var tionde ALS-sjuk har minst en nära släkting med samma sjukdom. Hos många av dessa hittas förändringar, mutationer, i genen till det rikligt förekommande enzymet koppar-zink superoxiddismutas, SOD1, som tar hand om fria syreradikaler.
Fredagen den 19 oktober försvarar leg läkare Karin Sixtensdotter Graffmo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Of mice and men – SOD1 associated Human Amyotrophic Lateral Sclerosis and Transgenic Mouse Models. Svensk titel: Om möss och människor – SOD1-associerad mänsklig amyotrofisk lateralskleros och transgena musmodeller.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal C, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Elisabeth Englund, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Sixtensdotter Graffmo på e-post karin.graffmo@medbio.umu.se eller telefon 090-785 28 72.
– Inom jämställdhetsområdet finns en välutvecklad lagstiftning, säger Andrea pehar, som undersökt kvinnors förhållande i Kroatien och Slovenien.
De Östeuropeiska länderna har sedan Berlinmurens fall 1989 förändrats på livets alla områden. Enligt tidigare forskning har jämställdhetspolitiken genomgått en negativ förändring.
– Västerländska genusforskare har stämplat östeuropeiska kvinnor som omvandlingens förlorare och dessutom som konservativa och antifeministiska, konstaterar Andrea pehar, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.
Hennes avhandling ifrågasätter och problematiserar dessa påståenden. Hon har studerat kvinnorörelsens inflytande över jämställdhetspolitikens utveckling i Kroatien och Slovenien under perioden 1991-2004. Analysen omfattade fyra politiska områden; våld mot kvinnor, antidiskrimineringslagstiftning, föräldraförsäkring och pensionsreformen.
– Jämställdhetspolitiken i dagens Kroatien och Slovenien har inte försämrats till följd av övergången från kommunistiskt styre till demokrati och marknadsekonomi, utan snarare modifierats och utvecklats, säger Andrea pehar.
Hon har funnit en jämförelsevis välutvecklad lagstiftning inom jämställdhetsområdet, avsedd att skydda kvinnor från diskriminering i samhällslivet. Sociala förmåner som gynnade kvinnornas ställning på arbetsmarknaden under kommunismen, som exempelvis barnomsorg och föräldraledighet, kan fortfarande betraktas som generösa i en internationell jämförelse.
– Under kommunismen saknade länderna lagstiftning som skulle skydda kvinnor mot våld i hemmet. Under de senaste 10 åren har det skett många positiva förändringar inom detta område, fortsätter Andrea pehar.
Kvinnorörelsen i båda länderna har haft stort inflytande över utformningen av jämställdhetspolitiken under de senaste 10 åren. I nästan samtliga undersökta policyfall var det kvinnorörelsens representanter som lyfte jämställdhetsfrågorna till den politiska dagordningen. Andra politiska aktörer, som politiska partier, har varit passiva i detta avseende. Kvinnorörelserna har också haft stort inflytande över den konkreta utformningen av jämställdhetspolitiken. I flera fall har deras ursprungliga policyförslag blivit implementerade i olika lagstiftningar och policydokument.
– Men det är inte kvinnorörelsernas organisation och strategier som lett till framgången, säger Andrea pehar.
Inom den Slovenska kvinnorörelsen har de kvinnliga byråkraterna, så kallade femokrater, varit de främsta pådrivarna bakom olika jämställdhetsreformer, medan den rollen i Kroatien intagits av ickestatliga kvinnoorganisationer, NGO:s. Trots dessa strategiska skillnader har alltså kvinnorörelsena i båda länderna fått igenom majoriteten av sina krav.
Avhandlingens titel: How Women’s Movements Matter. Women’s Movements’ Strategies and Influence on Gender Policy Formation in Post-communist Croatia and Slovenia
Tid och plats för disputation: Fredagen den 19 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andrea Spehar, 0707-694850(bost.), 031- 786 11 92 (arb.),
andrea.spehar@pol.gu.se
