Resultatet visar att dagens IT främst har designats för ett specifikt ansvarsområde eller uppgift. Jonas Landgren menar att den istället borde fokusera på det sociala samspelet mellan aktörerna som är involverade i en räddningsinsats:
– Jag kommit fram till är hur man kan stödja de sociala interaktionerna under en insats med hjälp av IT. När räddningspersonal kommunicerar med varandra i tidskritiska situationer så kan IT förbättra möjligheten att snabbt förstå en eskalerande situation.
Under utryckningar och övningar har Jonas Landgren studerat informationsteknikens roll i räddningstjänstens arbete, och hur den redan befintliga tekniken fungerar. Han har arrangerat workshops med räddningstjänsten, spelat in personalens diskussioner och kommunikation. Utifrån dessa erfarenheter har han utvecklat prototyper för mobiltelefoner, handdatorer och andra bärbara terminaler. De har sedan testats av personalen ute i fält. Nu har vissa leverantörer börjat presentera liknande produkter; så kallade mobila beslutsstöd.
På väg ut till en olycksplats behöver personalen bättre information om platsen och olyckan. IT-stödet ska hjälpa personalen att förstå situationen och olycksplatsen med alla inblandade aktörer och insatsaktiviteter som pågår.
En skräddarsydd IT-lösning skulle kunna göra informationen bättre anpassad. Förbättrad teknik får inte stjäla tid eller uppmärksamhet utan måste vara så väl integrerad i arbetet att den bidrar och underlättar istället för tvärtom. Informationen måste levereras på ett mer effektivt och anpassat sätt än den hittills gjort.
Genom att informationen samtidigt skickas till alla inblandade i räddningsinsatsen, undviker man dubbelarbete, som när flera myndigheter samtidigt hämtar in samma information.
I sina gemensamma ansträngningar att vaska fram begripliga fakta, använder aktörerna informationsteknik som lämnar digitala spår. Dessa spår säger mycket om hur arbetet går till och är en fantastisk källa till kunskap när nya IT-lösningar ska skapas. Design för sociala interaktioner utifrån digitala spår kommer att skapa nya former av IT och göra räddningstjänsten bättre rustad att få tag på den information de behöver i räddningsarbetet.
För mer information, kontakta:
Jonas Landgren på jonas.landgren@viktoria.se eller 0733-13 02 46
Pressmeddelande från IT-universitetet, gemensamt med Chalmers och Göteborgs universitet. 22 november 2007.
– Insekter kan evolutionärt förändra växters egenskaper genom att de väljer värdväxter baserat på hur många och hur stora blommorna är, var de växer och när de blommar. Dessa egenskaper förändras när antalet kromosomer fördubblas. Därmed förändras också förutsättningarna för samspelet mellan insekterna och den nya växtpolyploiden, säger Leena Arvanitis.
Leena Arvanitis har studerat ängsbräsma, en flerårig ört som huvudsakligen förekommer i två olika kromosomvarianter i Södra Sverige. Ängsbräsmans blomknoppar angrips av gallmygga. De angripna knopparna slår inte ut utan utvecklas till larvkammare, så kallade galler, som har formen av en kikärta. Ängsbräsman angrips också av aurorafjärilen som lägger sina ägg i nyöppnade blomställningar. Larven äter i första hand blomställningen och i vissa fall hela växten. För de drabbade växterna innebär dessa angrepp en nackdel eftersom mycket färre eller inga frön alls produceras.
– Mina studier i Ludgo socken, Sörmland, visar att aurorafjärilen baserar sitt val av värdväxter på olika växtegenskaper i de olika underarterna. Gallmyggan å andra sidan angriper endast underarten med högre kromosomantal, vilket tyder på att samspelet har uppstått efter kromosomfördubblingen. Dessa skillnader i angrepp mellan underarterna var direkt relaterade till skillnader i växtegenskaper och växtmiljö, och kan med tiden leda till att underarterna blir mer och mer olika, berättar Leena Arvanitis.
– Man har länge vetat att kromosomfördubbling omedelbart leder till nya egenskaper hos polyploiden jämfört med ursprungsväxten. Men min avhandling visar är att denna kromosomfördubbling dessutom kan leda till att redan befintliga interaktioner med växtätande insekter förändras, eller att helt nya interaktioner uppstår, säger Leena Arvanitis.
Avhandlingen bidrar därmed med en liten pusselbit när det gäller vår kunskap om vilka mekanismer som är verksamma när nya arter uppkommer och förändras.
Avhandlingens titel: Plant polyploidy and interactions with insect herbivores
Kontaktinformation
Ytterligare information
Leena Arvanitis, doktorand vid Botaniska Institutionen, mobil 070-344 66 06, e-post leena.arvanitis@botan.su.se
http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=7154
För bilder kontakta:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Spelet är en del i ett samarbetsprojekt mellan 26 universitet inom ramen för EU-programmet Matisse. Inom Lunds universitet leds det av ekotoxikologen och vattenexperten Göran Ewald vid Lunds centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Dataspelet som de gör tillsammans med kolleger i Maastricht och Barcelona ska lösa problemen kring vattenfördelning och samtidigt främja samarbete och förståelse mellan olika intressenter.
I vår ska spelet förhoppningsvis ge bönder, myndigheter, naturvårdare och kraftbolag utmed den nordspanska floden Ebro insikter i hur man kan hushålla med vattnet. I dag är det en kamp om de dyrbara dropparna. Spanien lider av svår vattenbrist och när vattnet sjunker i Ebro är det inte bara kraftbolagen och bybor i flodens början som drabbas, utan människor och natur- och kulturvärden längs hela floden. Istället för att – som oftast sker – genomdriva en enda storskalig lösning, kan hela problematiken genom spelet bli synlig på ett nytt sätt med ett systemperspektiv
– Vi saknar ofta metoder för att komma överens om en lösning som alla kan godta. Och det är här vårt spel kommer in, berättar Göran Ewald.
Precis som i vanliga dataspel börjar spelarna med att beskriva sig själva, socialt och kulturellt. De kan ha flera olika identiteter om de vill – t.ex. som egoister eller altruister, rationella eller irrationella.
Spelarna agerar i en pseudovärld med en flod som rinner igenom landskapet. Denna värld har byggts upp i GIS-miljö (Geografiska InformationsSystem) utifrån data om floden Ebro, dess omgivningar och intressenter. Spelarna får tillsammans identifiera problemet – torrlagd åkermark, krympande vinster etc – och sammanställa förslag till lösningar. Men istället för att bara förhandla får de möjlighet att experimentera och faktiskt se vad resultatet blir av olika åtgärder. På det sättet blir det tydligt hur allt hänger samman – konstbevattning, kraftverkens turbiner och fågelområdena. När spelarna börjar lära sig hur andra ser på samma resurs som de själva utnyttjar så ökar förståelsen och kunskapen.
Det övergripande syftet med denna del i Matisseprogrammet är ett ta fram verktyg till EUs handläggare och tjänstemän så att de kan göra ordentliga konsekvensbeskrivningar i ett perspektiv av en hållbar samhällsutveckling där hänsyn tas till både natur, kultur och människor, till både ekonomi och sociala förhållanden.
Kontaktinformation
För mer information tala med Göran Ewald eller Patrik Wallman på telefonnummer 046-222 48 09 eller
e-post Goran.Ewald@lucsus.lu.se, Patrik.Wallman@lucsus.lu.se
En skogsbrand kan verka förödande för vegetationen, men för paleontologer är det tvärtom. Bränder som rasade under krittiden, dinosauriernas tid för mer än hundra miljoner år sedan, har lett till att många växter som annars inte skulle ha bevarats nu finns kvar som förkolnade fossil. Inte nog med det: De är så välbevarade att man kan studera deras cellbyggnad i minsta detalj.
Röntgentomografi är det som används på sjukhus för att få 3D-bilder av patienternas innanmäten, men här har man använt kraftigare röntgenstrålning för att kunna se detaljer ned till en tusendels millimeter. Resultatet har blivit en nygammal förståelse av blomväxternas ursprung.
I dag finns det bara fem huvudgrupper av fröväxter: kottepalmer, ginkgo, nakenfröiga barrträd, blomväxter, och Gnetales. Den sistnämnda innefattar den bisarra Welwitschia, som bildar stora bladhärvor i Namibias öknar. Under krittiden fanns det betydligt fler grupper av fröväxter, och dessa förenar ofta egenskaper från flera av de nu levande grupperna.
De förkolnade fröna visade sig tillhöra växter som är närmast släkt med Gnetales och den utdöda växtgruppen Bennettitales. Gnetales betraktades länge som blomväxternas närmaste levande släktingar, men den tolkningen kom i vanrykte när genetiska jämförelser verkade peka åt annat håll. De förkolnade fröna uppvisar emellertid drag som förenar dem med såväl blomväxter som Gnetales, och med ytterligare några utdöda grupper från krittiden. De visar därmed hur de blommande växterna kan ha uppstått, och de ger stöd åt den tolkning som säger att blommornas närmaste levande släktingar är de udda Gnetales.
Källa: Nature, Vol 450, 22 November 200, doi:10.1038/nature06278, Friis et al.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Else Marie Friis
Professor i paleobotanik
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 519 541 55
E-post: else.marie.friis@nrm.se
Stefan Bengtson
Professor i paleozoologi
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 542 20
E-post: stefan.bengtson@nrm.se
För 20 000 år sedan var Europa täckt av is hela vägen ned till Tyskland, och klimatet i övriga Europa var sådant att flera arter var begränsade till sydliga områden, som Iberiska halvön och Italien. Dessa områden utgjorde tillflyktsorter, områden där arter kunde överleva under kallare perioder för att återkolonisera centrala och norra Europa när det blev varmare. Men brunbjörnen var inte begränsad till dessa, utan kunde röra sig fritt över stora delar av södra och Centrala Europa. I den aktuella studien har mitokondrie-DNA från björnlämningar analyserats. Vissa av fossilen var så gamla som 20 000 år. Analysen visade att det genetiska mönster hos dessa gamla brunbjörnar skiljde sig från hur det ser ut i de björnar som lever i dag.
– Tidigare har man tolkat dagens genetiska struktur som att brunbjörnen var isolerad i södra Europa som flera andra arter. Men vår studie visar att så var inte fallet, säger Love Dalén, en av svenskarna som deltagit i studien.
De nya resultaten visar i stället att brunbjörnen överlevde i centrala Europa, även under den kallaste perioden av istiden. Forskarna tror nu att det genetiska mönstret som finns i dagens brunbjörnar är ett resultat av historisk jakt och mänskliga aktiviteter i brunbjörnens naturliga miljöer. För några tusen år sedan fanns det nämligen brunbjörnar i hela Europa, i dag finns det bara några populationer kvar i Spanien, Italien, Balkan, och Skandinavien.
– Det är inte konstigt att man har tolkat resultaten annorlunda tidigare, när brunbjörnen är utdöd i huvuddelen av sitt gamla utbredningsområde och vi bara kunnat arbeta med kvarlevande spillror av de populationer som levde här en gång, säger Anders Götherström som har lett studien.
Studien är ett samarbete mellan svenskarna och forskare i Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike publiceras i tidskriften Molecular Ecology. I den svenska gruppen ingår också forskaren Cecilia Anderung.
Kontaktinformation
Mer information: Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-99278 64 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
Det är The Baltic University Programme som står bakom den nya bokserien, Environmental Management I-IV, som presenteras på seminariet. Flera av författarna, som kommer från Sverige och övriga Östersjöregionen, kommer att närvara.
De fyra böckerna är avsedda att ge översiktlig men djupgående kunskap om miljöledning inom företag och organisationer. På sammanlagt mer än 1000 sidor beskrivs bland annat miljöledningsverktyg, ekonomiska och juridiska förhållanden, produktionsprocesser, ”eco-design”, miljökonsekvensbeskrivning, miljömärkning och miljöcertifiering. En rad exempel från företag och verksamheter i Östersjöregionen ingår.
Böckerna är skrivna på engelska och målgruppen är förutom studenter även beslutsfattare i företag och organisationer samt naturligtvis även den intresserade allmänheten. Med varje bok följer en CD-skiva innehållande kompletterande material, bilder samt även några kortare filmer.
Tillsammans utgör de fyra böckerna ett heltäckande kurspaket om hur hållbar produktion och konsumtion kan uppnås i våra samhällen.
Tid: Torsdag 22 November kl.17.00
Plats: Föreläsningssalen Norrland II, Geocentrum, Villavägen 16
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Lehman, 018-471 19 44, 070-440 13 38, Magnus.Lehman@balticuniv.uu.se
Artikeln (1) är ett resultat av ett internationellt samarbete under FN:s luftkonvention, UNECE. I samarbetet har miljöövervakningsdata från ett stort antal länder i Europa och Nordamerika jämförts och utvärderats. Den svenska delen av arbetet är en del av program Försurning inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys.
Ökad löslighet av humus
Den internationella forskargruppen har tidigare visat att det minskade nedfallet av försurande ämnen har lett till förbättringar av vattenkvaliteten i många regioner på det norra halvklotet (2). Men en annan effekt av det minskade svavelnedfallet är att vattnet blir brunare av humusämnen. När sulfatnedfallet minskar får marken svårare att binda de humusämnen som finns lagrade som partiklar i marken. Då löses mer sura humusämnen ut i vattnet. Eftersom humusämnen är sura leder det till att pH-värdet i sjöar och vattendrag inte ökar så mycket som forskarna förväntat sig då det sura nedfallet minskat.
Försurningen kunde ha blivit allvarligare När försurningen började uppmärksammas på 1960-talet är det troligt att motsatsen till det vi nu ser idag pågick, utan att någon noterade det. De ökade svavelutsläppen under 1960-talet borde då ha lett till att humusämnena bands hårdare i marken och att vattnen blev mindre bruna. Försurningsproblemen blev genom denna process inte fullt så allvarliga som de annars hade blivit. Det saknas dock mätningar i försurningskänsliga vatten från 1960-talet som kan visa detta.
– Våra resultat visar att långsiktiga mätningar av tillståndet i naturen är en viktig förutsättning för att vi ska kunna lära oss hur livsmiljön långsiktigt förändras av människans påverkan, säger Anders Wilander som är forskare vid institutionen för miljöanalys vid SLU.
Utökad analys i Sverige
Forskare på SLU har gått vidare med analysen och utnyttjat ännu längre tidsserier i svenska vattendrag, från 1970-talet. Dessa resultat visar att det förändrade vattenflödet i vattendragen också har betydelse för hur mycket humusämnen som kommer ut i vattnet.
Kontakt:
Anders Wilander, forskare och medförfattare till aktuell artikel i Nature (utomlands denna vecka), anders.wilander@ma.slu.se, tfn. 018-673111, 0706-93 07 51
Jens Fölster, forskare, jens.folster@ma.slu.se, tfn. 018-673126 mobil 0702-271721
Kevin Bishop, professor och koordinator för program försurning inom SLU:s fortlöpande miljöanalys, kevin.bishop@ma.slu.se, tfn. 018-673131, mobil 070-6382517
Alla tre kontaktpersoner arbetar vid institutionen för miljöanalys på SLU.
(1) Donald T. Monteith, John L. Stoddard, Christopher D. Evans, Heleen A. de Wit, Martin Forsius, Tore Høgasen, Anders Wilander, Brit Lisa Skjelkvale, Dean S. Jeffries, JussiVuorenmaa, Bill Keller, Jiri Kopaìcek & Josef Vesely (2007). Dissolved organic carbon trends resulting from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature 450: 537-540 (22 Nov 2007) Letter.
(2) Stoddard, J.L., Jeffries, D.S., Lükewille, A., Clair, T.A., Dillon, P.J., Driscoll, C.T., Forsius, M., Johannessen, M., Kahl, J.S., Kellogg, J.H., Kemp, A., Mannio, J., Monteith, D.T., Murdoch, P.S., Patrick, S., Rebsdorf, A., Skjelkvåle, B.L., Stainton, M.P., Traaen, T., van Dam, H., Webster, K.E., Wieting, J. and Wilander, A. (1999). Regional trends in aquatic recovery from acidification in North America and Europe. Nature 401, 575-578 (07 Oct 1999) Letter.
Rapporten Vart tog dom vägen? Uppföljning av forskare och forskning vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet visar att ungefär hälften av de omkring 285 forskarna vid ALI har lämnat området genom att de har bytt verksamhet, gått i pension eller är arbetslösa. Utredarna uppskattar att det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen blir 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009. Regeringens beslut att institutet fick behålla reservationsmedel på 60 miljoner kronor underlättade omställningen, när ALI-forskare sökte sig till nya forskningsmiljöer inom universitet och högskolor.
Det är idag svårt att bedöma hur hållbara de nya forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor i praktiken kommer att bli, eftersom den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd. ALI var en av de absolut största aktörerna inom området, med en forskning motsvarande cirka 170 årsarbeten (11 procent) fördelat på 285 forskare. Det område som drabbades hårdast av nedläggningen var arbetsmiljöforskningen, där ALI stod för en femtedel av den totala forskningen.
För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS.
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Mats Engwall, enhetschef, Arbetslivslivsutveckling, VINNOVA.
Tfn: 08-473 30 59
E-post: mats.engwall@VINNOVA.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Kenneth Abrahamsson, FAS programchef, framhåller att nästa års projektsatsning präglas, som så ofta tidigare, av en mångfald och variation inom FAS huvudsakliga stödområden.
– Forskarnas intressen speglar många aktuella samhällsfrågor från döva barns villkor och språkliga funktionshinder till arbetsmarknad och trygghet i en alltmer globaliserad värld.
Vidare uppmärksammas arbetsrelaterade hälsoproblem, där det framför allt är cancerrisker, luftvägsproblem och muskuloskeletala sjukdomar som står i centrum. En fråga med hög aktualitet är de stora sjukskrivningstalen som går igen, ur olika aspekter, i ett antal projekt. Bland andra projekt som beviljats medel finns studier om arbetsorganisation och arbetsledning inom privat och offentlig sektor; flera av projekten uppmärksammar särskilt förhållandena inom vårdsektorn. Drygt 800 projektskisser registrerades i år och 13 procent beviljades stöd.
– Projektfloran är mångskiftande, säger Kenneth Abrahamsson. Det finns flera nya projekt om riskfaktorer för hälsa, exempelvis hur mat och motionsvanor påverkar barns hälsa liksom sambandet mellan kostkvalitet och dödlighet hos kvinnor. Arbetsmarknadsstudier som fått bidrag omfattar till exempel organisation och ledarskap, segregation samt arbetsmarknadsreglering.
Även ansökningar om postdoc har ökat sedan förra året. Av de 86 ansökningar som inkom beviljades 13 stöd, det vill säga 15 procent. Postdoc-bidragen har tilldelats nydisputerade forskare inom FAS alla stödområden. Bidragen delas ut under två år för projekt inom ett brett spektrum av discipliner och forskningsfält.
En lista över samtliga projekt som fått bidrag kommer att finnas tillgänglig på www.fas.se/nyabidrag från den 26 november.
För ytterligare information kontakta:
Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd. ___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.
Kolmonoxid, ”koloxid”, är en dödligt giftig gas som bildas vid ofullständig förbränning och förekommer i bl.a. bilavgaser, cigarrettrök och brandrök. Avhandlingen beskriver hur en ny analysmetod har tagits fram och validerats. Blodprover tas i gastäta rör, cellerna sprängs och bindningen mellan kolmonoxid och hemoglobin bryts. Därefter används en gaskromatograf med en nickelkatalysator placerad före en flammjonisationsdetektor. Metoden visade sig fungera bra.
Vidare bestämdes eliminationshastigheten för kolmonoxid i relativt låga koncentrationer, halveringstiden kunde bestämmas till 60 minuter. I ett annat delarbete analyserades blod från blodgivare på blodcentralen med den nya metoden för att mäta CO-innehållet. Blodgivarna fick också fylla i en enkät om cigarrettrökning, boendemiljö, arbete samt vedeldning. Den enda av dessa faktorer som hade säkert samband med förhöjda CO-värden var cigarrettrökning.
Färska studier tyder på att låga koncentrationer av kolmonoxid kan ha positiva effekter på människokroppen. I avhandlingen studeras experimentellt om gasen kan motverka inflammation vid svår blodförgiftning (sepsis), men några positiva effekter kunde inte påvisas.
Anna-Maja Åberg, som är född och uppvuxen i Umeå, är doktorand vid enheten för anestesiologi och intensivvård, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och nås på tel. 070-626 39 33, epost: annamaja.aberg@anestesi.umu.se
Fredag den 30 november försvarar Anna-Maja Åberg, Institutionen för kirurgi och perioperativvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Carbon monoxide in biological systems. Svensk titel: Kolmonoxid i biologiska system.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är doc. Dick Delbro, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Familjesituationen påverkar män och kvinnor olika
Män och kvinnor utan barn har samma chanser att bli chef, men i och med föräldraskapet ökar männens chanser medan kvinnornas är oförändrade. Det beror delvis på att papporna har en starkare arbetsmarknadsanknytning än mammor efter att de blivit föräldrar. Men sambandet gäller även när hänsyn tagits till individers arbetstid, utbildning, civilstånd och om individerna jobbar i privat eller offentlig sektor. Studien är den första som tydligt kunnat koppla förändring i människors familjesituation till förändring i deras chefsansvar.
Bakgrund och datamaterial
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder så är kvinnor fortfarande starkt underrepresenterade på chefspositioner. På drygt 30 år har andelen chefer bland de arbetande kvinnorna dock ökat från 15 % till 20 % (1968-2000). Andelen chefer bland sysselsatta män har samtidigt legat konstant kring 30 procent. I rapporten undersöks vilken betydelse familjesituationen har för detta förhållande. Med chefspositioner avses arbeten med arbetsledande funktioner, dvs att individen har underställda. I studien används data från Levnadsnivåundersökningen, som är ett representativt urval av den svenska befolkningen under perioden 1968-2000.
Rapport 2007:25 ”Kvinnors underrepresentation på chefspositioner – en familjeangelägenhet?” är skriven av Magnus Bygren vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Gähler vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Rapporten bygger på IFAU Working paper 2007:28.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta Magnus Bygren på telefon 070-830 65 54 eller Michael Gähler på telefon 073-692 63 25. Författarnas e-postadresser är: magnus.bygren@sociology.su.se och michael.gahler@sofi.su.se
– Genom vårt tema ”Media and Global Divides” belyser vi mediernas roller i den samtida utvecklingen av världssamfundet. Vi kommer bland annat att ta upp kommunikation kring HIV/AIDS, miljökommunikation och medieetik, säger medieforskaren Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, som sitter med i kongressens organisationskommitté och vetenskapliga råd.
Det är första gången i den internationella medieforskarorganisationen IAMCR:s (International Association for Media and Communication Research) 50-åriga historia som ett nordiskt land står som värd. Över 800 medieforskare och opinionsbildare från hela världen samlas till kongressen som äger rum vid Stockholms universitet den 20-25 juli 2008.
– Syftet med kongressen är att vårda det internationella mötet, att förstärka internationella forskarnätverk och att föra ut medieforskningen till en större publik, säger Ester Pollack.
Bland de deltagande forskarna finns dr. Vandana Shiva, New Dehli (indisk fysiker och miljöaktivist som fick alternativa nobelpriset 1993); professor Jan Nederveen Pieterse, University of Illinois at Urbana-Champaign (forskar kring globalisering, utvecklingsstudier och intercultural studies); samt professor Yudishthir Raj Isar, The American University of Paris (fransk sociolog och rådgivare inom kulturell identitet och etnisk mångfald, etniska konflikter med mera).
Kongressen är öppen för media. Ytterligare pressinformation kommer under 2008.
Läs mer om kongressen på www.mediaandglobaldivides.se
Ytterligare information
Ester Pollack, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-164497, 070-9724375, e-post pollack@jmk.su.se
Anja Hirdman, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-163194, 070-4007466, e-post hirdman@jmk.su.se
Dopningspreparat med androgena anabola steroider (AAS) är besläktat med könshormonet testosteron. För att upptäcka AAS-doping utförs tester i urinprov. Eftersom det manliga könshormonet testosteron produceras i kroppen är det svårt att skilja mellan det egna testosteronet och ”doping-testosteron”. Vid dopingtest använder man därför en kvot mellan två olika kroppsegna steroider, testosteron och epitestosteron, varav den sistnämda inte varierar med arvsanlagen. Kvoten testosteron/epitestosteron (T/E) ligger normalt kring 1,0, men stiger hos en dopad person. World Anti-Doping Agency (WADA) har bestämt att en kvot över 4,0 ger anledning att misstänka doping och ytterligare tester utförs för att bekräfta doping.
I sin avhandling visar nu Jenny Jakobsson Schulze, Avdelningen för klinisk farmakologi, på hur dopningstest i urinen skulle kunna förbättras avsevärt om man samtidigt gjorde en genanalys. Män med en förändring i genen för ett viktigt enzym i nedbrytningen av testosteron (UGT2B17) utsöndrar extremt låga mängder testosteron i urinen. När dessa män ”dopades” med en engångsdos av testosteron nådde 40 procent av dem aldrig upp till T/E kvoten 4.0.
Genförändringen återfinns hos cirka 10 procent av svenskarna. Men i länder som Kina, Japan och Korea bär 65-70 procent av befolkningen på genförändringen – och kan alltså inte utsöndra testosteron i nämnvärd mängd. Om dessa personer missbrukar testosteron är risken stor att de skulle testa falskt negativt i ett dopingtest.
AAS är effektiva droger för muskeluppbyggnad. Långvarigt missbruk kan ge allvarliga konsekvenser, i värsta fall för tidig död på grund av förändringar i hjärtat och cirkulationen. En annan bieffekt är ökad aggressivitet, vilket gör AAS farliga för både användare och omgivning. Men AAS kan också ge ökat självförtroende. Det finns exempel på att drogerna använts i avtrubbande syfte i samband med grov brottslighet. Inom elitidrotten är AAS de vanligast förekommande dopingpreparaten och används i många sporter som kräver styrka och explosivitet, så som cykel och friidrott.
Andra delstudier i avhandlingen visar att många omvandlingssteg i omsättningen av manliga könshormon varierar kraftigt mellan individer och mellan etniska grupper. Om detta har betydelse för androgenernas effekter och bieffekter är än så länge oklart.
Avhandling: Genetics of androgen disposition; Implications for doping tests, av Jenny Jakobsson Schulze, Institutionen för Laboratoriemedicin (LABMED), Avdelningen för klinisk farmakologi. Disputation sker fredagen den 23 november 2007, kockan 09.00 i Hörsal 4U, Alfred Nobels Allé 8, plan 4, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Doktorand Jenny Jakobsson Schulze
Telefon: 08-585 87883
Mobil: 070-4520294
E-post: jenny.schulze@ki.se
Professor Anders Rane
Telefon: 08-585 81051
Mobil: 070-8257570
E-post: anders.rane@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se
I Karolinska Institutet Science Park kan nystartade företag hyra in sig i väl anpassade lokaler och få allt tänkbart stöd för att bygga upp verksamheten. Här finns också en så kallad företagsinkubator med erfarna affärscoacher. Vägg i vägg ligger CTMH, en gränsöverskridande satsning som kommit till i samverkan mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting (SLL). Målet är att utveckla forskarnas innovationer till kliniska tillämpningar för vården.
– För att vetenskapliga upptäckter ska komma människor till nytta behöver vi bygga upp nya företag och skapa ett nära samarbete med näringslivet. Närheten till Karolinska Universitetssjukhuset och högre utbildning inom olika discipliner gör Flemingsberg till en ideal plats för vår nya forskningspark, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
Karolinska Institutet har under flera år arbetat aktivt för att förbättra förutsättningarna för vidareutveckling av medicinska forskningsresultat. Karolinska Institutets innovationssystem anses världsledande och har hittills genererat ett fyrtiotal nystartade bolag. Genom att ta vara på högklassig akademisk forskning och tillföra industriell erfarenhet och kapital kan lovande idéer fångas upp och utvecklas. Med den nyetablerade närheten till CTMH kan inflödet av projektidéer öka.
– Gränslandet mellan teknik och medicin är ett område som vi tror mycket på inför framtiden. Satsningen på CTMH ger förutsättningar för att ny teknik snabbare ska kunna komma till användning i medicinska tillämpningar, säger Peter Gudmundsson, nytillträdd rektor för KTH.
De nya lokalerna ligger på Nobels Allé 10 i. Forskningsparken Novum med säte i Flemingsberg har sedan tidigare införlivats i Karolinska Institutet Science Park. Den nya forskningsparken byggs upp med stöd av SLL samt Huddinge respektive Botkyrka kommun.
För mer information, kontakta:
Bertil Gonzalez Guve, föreståndare CTMH
Tel: 070-764 97 35
E-post: bertil.guve@indek.kth.se
Märit Johansson, VD Karolinska Institutet Science Park,
Tel: 0708-72 35 32
E-post: marit.johansson@kab.ki.se
Kontaktinformation
Presskontakt:
Gitte W Strindlund, kommunikationsansvarig Karolinska Institutet Holding
Tel: 0768-67 50 55
E-post: Gitte.Strindlund@kab.ki.se
De flesta läkemedel verkar genom att binda till utvalda proteiner i kroppen. Ärftliga skillnader i proteinernas struktur kan dock påverka läkemedlens effektivitet. I vissa fall kan skadliga biverkningar uppstå vid användning av läkemedel. Det kan till exempel ske om bindningen till målproteinet är förändrad eller om de biokemiska omvandlingarna av läkemedlet sker med annan hastighet än normalt. Professor Bengt Mannervik och hans medarbetare vid institutionen för biokemi och organisk kemi har nu visat hur strukturella förändringar påverkar det enzym som omvandlar ett läkemedel, azatioprin, som används för att dämpa immunförsvaret vid inflammatoriska tarmsjukdomar.
Läkemedlet azatioprin omvandlas i kroppens celler till en aktiv form, men det var under flera decennier oklart hur detta skedde. Samma forskargrupp visade för något år sedan att azatioprin aktiveras av glutationtransferas, ett enzym som förekommer i olika former i kroppens celler. I den nya studien som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology, visar forskargruppen hur aktiviteten modifieras genom lägesbestämda förändringar i enzymets struktur. Arbetet baseras på konstgjorda hybrider av sex närbesläktade glutationtransferaser som framställt med hjälp av DNA-teknik. Resultaten lägger en grund för förståelsen av naturligt förekommande mutationer i glutationtransferas och kan få betydelse för behandling av patienter med azatioprin. De nya fynden är också betydelsefulla för forskargruppens mål att framställa ett förbättrat enzym som kan användas vid genterapi.
Kontaktinformation
Mer information: Bengt Mannervik, tel: 018-471 45 39, 070-375 66 00, e-post: Bengt.Mannervik@biorg.uu.se
– Om bränslebesparingen i studien är uthållig och representativ för både skotare och skördare kan skogsbruket spara in 96 miljoner kronor årligen i minskade bränslekostnader, säger Petrus Jönsson, Skogforsk.
I studien fick två erfarna skotarförare forsla virke längs en förutbestämd slinga. Två utbildade instruktörer analyserade arbetet och gav förarna individuella råd om hur de skulle kunna arbeta mer bränsleeffektivt. De nya kunskaperna tillämpades sedan vid två nya körningar längs samma slinga. Vid den sista körningen hade även kranens inställningar justerats och motorns varvtal sänkts.
– Jämfört med den första körningen var bränsleförbrukningen då i genomsnitt sju procent lägre, samtidigt som prestationen var sex procent högre. Här finns alltså en stor potential som skogsbruket bör ta till vara, säger Petrus Jönsson.
En övergång till bränslesnål körning skulle inte bara innebära en ekonomisk vinst för skogsbruket. Utsläppen av växthusgaser skulle också minska med 30 000 ton per år. Dessutom visar studier av lastbilar och entreprenadmaskiner att bränslesnål körning kan ge mindre vibrationer.
– Det beror på att man kör lugnare när man kör bränslesnålt och sannolikt gäller det också för skotare. Vi kommer att titta närmare på det i kommande studier, säger Petrus Jönsson.
Kontaktinformation
Petrus Jönsson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 73, 070-528 85 83
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
