Studien presenteras idag av den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
– Detta är ett gott exempel på vad vi kan uppnå när forskning och sjukvård är integrerad på sjukhusen. Vårt forskarlag upptäckte gendefekten tack vare att vi både utreder och behandlar patienter samtidigt som vi bedriver forskning, säger Elisabeth Holme, överläkare och docent.
Forskarlaget har identifierat tre syskon som har en tidigare helt okänd sjukdom som drabbar hjärta och muskler. Det äldsta barnet, som behandlades för epilepsi, orkade inte riktigt leka lika mycket som sina kompisar, men ansågs i övrigt vara ett normalt barn. Vid 10 års ålder dog barnet plötsligt under lek på skolgården. Vid obduktionen konstaterades att hjärtmuskeln var förstorad, ett tillstånd som kan ge försämrad cirkulation och leda till hjärtsvikt.
När ett av de yngre syskonen senare visade liknande symptom togs ett vävnadsprov av barnets muskler. Det visade sig att muskeln saknade glykogen, som är musklernas största källa till snabb energi.
– Alla tre syskonen har en genetisk förändring mitt i den gen som styr tillverkningen av glykogen i muskel. Det innebär att deras kroppar inte kan skapa denna viktiga energikälla, säger molekylärbiologen Gittan Kollberg.
Glykogen består av långa sockerkedjor som tillverkas och lagras i cellerna. Sockerkedjorna klipps sönder och bildar glukos när cellen behöver ett extra energitillskott.
– Hjärtat är en muskel som aldrig vilar och därför behöver ständig energi. Oftast använder det fett som bränsle, men när det ansträngs måste det få extra energi från sitt eget glykogen, säger Gittan Kollberg.
Sjukdomen är ovanlig. En genanalys av 100 människor i befolkningsgruppen visade att en var anlagsbärare. Det krävs två anlag för att bli sjuk.
– Om fler barn skulle visa samma symptom vet vi vilken gendefekt vi ska leta efter. Tack vare upptäckten får de två yngre syskonen nu behandling med betablockerare så att deras hjärtan inte blir för ansträngda, säger Elisabeth Holme.
Upptäckten att människan kan leva utan glykogen kan få stor betydelse även för forskning om andra tillstånd, bland annat diabetes typ 2, där en teori är att minskad glykogenbildning i muskeln orsakar minskad insulinkänslighet och förhöjt blodsocker.
– Trots att dessa syskon inte producerar något glykogen har de helt normala blodsockernivåer och svarar normalt på glukosbelastning. Glykogenproduktionen tycks alltså inte spela så stor roll vid utvecklingen av åldersdiabetes som många forskare hittills trott, säger Elisabeth Holme.
Studien är genomförd vid avdelningarna för patologi och klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och avdelning för pediatrik vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
Tidskrift: New England Journal of Medicine
Artikelns titel: Muscle Glycogen Storage disease 0 – Cardiomyopathy and Exercise Intolerance
Författare: Gittan Kollberg, Már Tulinius, Thomas Gilljam, Ingegerd Östman-Smith, Gun Forsander, Peter Jotorp, Anders Oldfors och Elisabeth Holme.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Holme, docent, telefon: 031-342 24 30, e-post: elisabeth.holme@clinchem.gu.se
Gittan Kollberg, molekylärbiolog, telefon: 031-342 79 71, e-post: gittan.kollberg@clinchem.gu.se
Anders Oldfors, professor, telefon: 0707-33 81 16, e-post: anders.oldfors@pathology.gu.se
Mar.Tulinius, docent, telefon: 031-343 47 80, e-post: mar.tulinius@vgregion.se
Umeåforskaren Wenjuan Li visar i sin avhandling att minst en tredjedel av en regions totala tillväxt förklaras av faktorer inom regionen, till exempel företagsklimat, arbetsmarknad och vilken ålder och utbildning befolkningen har. Av stor betydelse för den regionala utvecklingen är hur miljön närmast omkring företag och bostäder ser ut.
Enligt Wenjuan Li är det speciellt gynnsamt för företag att ha nära (men inte alltför nära) tillgång till leverantörer, kunder och konkurrenter (inom cirka 1-5 km). För att trivas i ett bostadsområde är omgivningen inom en kilometer viktig, och att inte ha alltför långt till arbetet (upp till fem mil). Positivt för tillväxten i en region är, enligt Wenjuan Li, också att fler människor har hög utbildningsnivå och är i arbetsför ålder.
Ett viktigt alternativ till att försöka attrahera folk och företag utifrån, är att fokusera på att förbättra service och infrastruktur för folk och företag som redan finns inom regionen. Med ett bättre företagsklimat, kan den regionala tillväxten öka och fler arbeten skapas, som i sin tur även leder till att fler människor och företag vill flytta in.
I sitt arbete har Wenjuan Li studerat befolkning och företag i varje kvadratkilometer i hela Sverige. Detta har hon gjort med hjälp av s.k. flytande referensytor inom fem mil från varje ruta, oberoende av administrativa indelningar som exempelvis kommuner. Studien baseras på en databas med detaljerad lokaliserad information om individer, företag och fastigheter.
Wenjuan Li är född i Kina, och har forskat om ekonomisk utveckling och regional tillväxt i Kina, Nya Zeeland, Israel och Sverige.
Fredagen den 12 oktober försvarar Wenjuan Li, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Firms and People in Place – Driving Forces for Regional Growth. Svensk titel: Företag och människor på plats – drivkrafter för regional utveckling. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal N350 i Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Bo Malmberg, kulturgeografi, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Wenjuan Li,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 070-296 9818, 0980-81515
e-post: li.wenjuan@geography.umu.se
För att kunna vidareutveckla behandlingar av sjukdomar som kräver benmärgstransplantation, t.ex. leukemier, immundefekter och blodbristsjukdomar, är det av stor vikt att förstå processen som reglerar blodstamcellers förmåga att bilda nya stamceller. Karin Richter och hennes kollegor har skapat ett modellsystem för att studera detta.
– Modellsystemet kan bidra med information om både normala och sjukliga processer i blodstamceller. Det skulle kunna vara av stor vikt för behandlingen av en mängd blodsjukdomar, säger Karin Richter.
Blodstamceller finns i benmärgen hos vuxna individer eller i levern hos foster. Dessa celler är unika eftersom de kan både kontinuerligt bilda alla typer av blodceller, men också göra nya stamceller, s.k. självförnyelse. Dessa två egenskaper är grunden till att vi har ett fungerande blodsystem livet ut och att benmärgstransplantationer är en fungerande behandlingsmetod. Trots att självförnyelseprocessen är väl känd så är de bakomliggande molekylära mekanismerna i stort sett okända. En ökad förståelse för de molekylära mekanismer som är inblandade i regleringen av blodstamceller skulle därför vara av stor vikt för att skapa förbättrade behandlingsmetoder för patienter som behöver benmärgstransplantation.
Karin Richter visar i sin avhandling att aktivering av genen Lhx2 i blodstamceller leder till en nästan obegränsad förmåga till självförnyelse av dessa blodstamceller i provrör. De expanderade blodstamcellslikande cellerna kunde även bidra till funktionella röda och vita blodkroppar under mycket lång tid efter transplantation in i djurmodeller. Detta motsvarar en benmärgstransplantation. Genom att studera de molekylära mekanismer som Lhx2 styr i dessa konstgjort framställda blodstamceller, fann forskarna kopplingar till både normal stamcellsfunktion och till leukemi.
Karin Richter kommer ursprungligen från Virserum i Småland.
Lördagen den 13 oktober försvarar Karin Richter, Instutitionen för moleylärbiologi samt Umeå center för molekylärmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Cellular and molecular analysis of Lhx2 function in hematopoietic stem cells. Svensk titel: Cellulär och molekylär analys av Lhx2 funktion i hematopoetiska stamceller.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är doktor Andrew Elefanty, Monash University, Clayton, Australien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Richter
Telefon: 090-785 44 20
E-post: karin.richter@ucmm.umu.se
Utbyggnaden av järnvägen och satsningarna på ett nytt europeiskt signalsystem ökar behovet av ingenjörer med signalkunskap i Sverige och i övriga Europa. Det menar Bo-Lennart Nelldal, professor i tågtrafikplanering vid KTH. Fler tåg körs på spåren och en blandning av allt snabbare tåg och allt tyngre tåg kräver effektivare och tillförlitligare signalsystem, som också kan öka kapaciteten och tidsprecisionen.
– Situationen i andra europeiska länder liknar den i Sverige, järnvägsföretag annonserar i internationell press efter kunnigt folk. Med den nya betygsättningen enligt det europeiska betygsystemet, har studenterna alla möjligheter att konkurrera på den europeiska arbetsmarknaden. Behovet av fler ingenjörer med rätt kompetens förstärks också av att många kommer att pensioneras de kommande åren, säger han.
De tre nya fristående kurserna har utvecklats i samarbete med Bombardier Transportation, Atkins, WSP samt Banverket och Banverket Projektering. Kurserna organiseras av KTH Järnvägsgrupp som i samverkan med svensk järnvägsindustri bedriver forskning och utbildning för att öka järnvägens konkurrenskraft. De nya utbildningarna är en möjlighet både för ingenjörer inom järnvägsbranschen, blivande civilingenjörer och för andra som vill utbilda sig inom området.
– Inom järnvägssektorn är det nödvändigt att öka konkurrenskraften med andra sektorer för att få tillgång till de bästa ingenjörerna. Medvetenheten om det globala klimatproblemet kommer att ge ytterligare fokus på järnväg som ett miljövänligt transportmedel och det medför ökade investeringar bland annat inom signalsystem. Med detta utbildningsprogram stärks vårt, sedan tidigare goda samarbete med KTH, säger Tomas Andersson, vd för Bombardier Transportation Sweden AB.
Utbildningarna, som till viss del kommer att kunna följas på distans, ger också möjlighet att omsätta teori i praktiskt arbete. Kurserna Signalsystem, Systemsäkerhet – tillförlitliga system och Projektering är på vardera 7,5 högskolepoäng och ges läsåret 2007/2008 med start den 29 oktober 2007.
Kontaktinformation
Kontakt
Anders Lindahl, avd för Trafik och logistik, 08-790 80 95, lindahl@infra.kth.se
Bo-Lennart Nelldal, adjungerad professor, 070-762 30 56, bolle@infra.kth.se
Nya teknologier som satellitnavigering, datalänkkommunikation och ADS-B (flygplanen skickar ut information om sin egen position) har potential att fullständigt reformera rutinerna kring flyget genom möjligheten att i samma system sköta navigation och övervakning. Dessa uppgifter har traditionellt varit uppdelade mellan pilot och flygledare. Air Traffic Management är det samlade begreppet och tekniken har redan testats i flygplan i samarbete med flygbolag i norra Europa.
– Nuvarande uppdelning av arbetsuppgifter mellan pilot och flygledare baseras huvudsakligen på den historiska utvecklingen och tillämpningen av tekniska redskap – främst radartekniken. Den nya teknologin tillåter att information i flygsystemet delas i mycket större utsträckning, till exempel kan flygledare få större insyn i navigation i vissa skeden medan piloter ansvarar för separationen från andra flygplan, säger Fredrik Barchéus, som doktorerar vid avdelningen för industriell arbetsvetenskap.
Hans avhandling beskriver de grundläggande egenskaperna i nuvarande och ny teknologi, procedurer inom civil luftfart samt hur uppgifter och ansvar distribueras mellan piloter och flygledare. Intervjuer med flygledare från flera europeiska länder har visat att det finns en betänksamhet inför framtiden när det gäller var ansvaret ligger i olika skeden, och hur det kan överlämnas på ett säkert sätt.
– Ny teknologi kräver att vi utvecklar korrekta procedurer för att vi även fortsättningsvis ska kunna flyga tryggt. En viktig aspekt är hur utbytet av information mellan flygledare och pilot ska ske. Både datalänk radio är möjliga kanaler, och även en kombination av dem, säger Fredrik Barchéus.
Observationer vid simuleringar där den nya teknologin testats av piloter och flygledare, visar på för- och nackdelar med båda kommunikationssätten. Att överföra sifferuppgifter via datalänk minskar på ett sätt risken för missförstånd, medan radiokommunikation innebär att flygledaren av pilotens röstläge kan uppfatta om han förstått en anvisning. Om inte, kan anvisningen upprepas på ett annat sätt.
Tekniken finns redan och kan införas så snart flygbolag och luftfartsmyndigheter är redo för förändringen. Hindret i nuläget är att flygbolagen är upptagna av att hantera den hårda konkurrensen på flygmarknaden, och inte har några ekonomiska incitament för att investera i tekniken. Men på sikt vill myndigheter ersätta olika nationella system med ett gemensam europeiskt under begreppet ”A single European Sky”.
– Oavsett när en ändring genomförs är det viktigt att den fortsatt tekniska utvecklingen sker i internationellt samarbete och att man lägger stor vikt vid mänskliga faktorer som procedurer, fraseologi och utbildning av piloter och flygledare när tekniken införs, betonar Fredrik Barchéus.
Avhandlingens titel: “Who is responsible? Communication, coordination and collaboration in the future Air Traffic Management system”
Tid: fredag 12 oktober 2007, kl.10.00
Plats: Sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH Campus Valhallavägen , Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Fredrik Barchéus, 08-790 6053, fredrik.barcheus@indek.kth.se
– Vi vill vara säkra på att våra studenter får bra jobb. Dessutom är det viktigt att vi knyter kontakter med våra unga alumner och med företagen. Det kan resultera i fler gästföreläsare från näringslivet, mer projektarbeten och fler praktikfall, säger Eric Giertz, vice rektor på KTH och chef för Näringslivssamverkan.
Rapporten omfattar utexaminerade från åren 2004 och 2005 och visar att mer än 40 procent har fått arbete redan före examen. Ytterligare 30 procent är anställda inom tre månader efter examen. Bara två procent av de tillfrågade har inte etablerat sig på arbetsmarknaden. En del har frivilligt valt en annan väg.
– Examensarbetet är en viktig entrébiljett till arbetslivet. Var fjärde civilingenjör och var sjätte högskoleingenjör fick sitt första arbete via examensarbetet. Mot den bakgrunden finns det anledning att inte bara slå vakt om de näringslivsanknutna examensarbetena i våra ingenjörsutbildningar, utan även undersöka hur de kan utvecklas och förädlas, säger Eric Giertz.
Nästan fyra femtedelar av studenterna skulle med säkerhet välja KTH igen om de skulle välja högskola eller universitet i dag. Cirka tio procent av de tillfrågade har svarat att de har en chefsposition redan två år efter examen. Nästan hälften leder andra i sitt arbete.
– Vi vet att en ingenjörsutbildning är den kanske vanligaste bakgrunden för chefer i svensk industri. Enligt Veckans Affärers genomgång – för något år sedan – kommer fler av börsens VDar från KTH, än från något annat lärosäte, säger Eric Giertz.
Många civilingenjörer börjar tidigt göra karriär. Det är en trolig förklaring till att relativt många uppger att de skulle ha velat ha mer utbildning i klassiska chefsämnen som projektledning, ekonomi, ledarskap och juridik i sin utbildning på KTH. När civilingenjörutbildningen nu utökas från 4,5 till 5 år, skapas utrymme för att tillgodose dessa behov.
I fortsättningen ska alla som examineras från KTH följas upp. Undersökningen är ett viktigt underlag för skolchefer, grundutbildningsansvariga, programansvariga, kursansvariga, studierektorer, studievägledare och lärare som strävar efter att bygga upp utbildningar med stark anknytning till studenternas framtida yrkesval och karriär. Även studenterna själva har behållning av den, liksom deras framtida arbetsgivare.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Eric Giertz, vice rektor, tel: 08-790 87 36, 070-811 34 01, egiertz@kth.se
Cyanobakterierna är också giftiga för djurplankton, dvs de smådjur som lever av att beta alger. Men vattenloppan (Daphnia) är ett undantag. Hur den reagerar på alggifterna har studerats av limnologen Susanne Gustafsson vid Lunds universitet; i dagarna disputerar hon på en doktorsavhandling i ämnet. Susanne Gustafsson utesluter inte att man under vissa omständigheter skulle kunna använda vattenloppor som ett biologiskt vapen mot cyanobakteriernas gifter.
– Vattenloppor kan inte välja vad de äter – t ex genom att spotta ut något – och därför måste de även äta cyanobakterierna. Och det mår de inte bra av, säger Susanne Gustafsson och fortsätter:
– Men de kan vänja sig. Jag lät en grupp vattenloppor leva på små mängder cyanobakterier i fyra veckor medan en annan grupp fick äta hälsosamma grönalger. När båda grupperna sedan utsattes för större mängder cyanobakterier klarade sig gruppen som redan ätit cyanobakterier bäst. Den fick också rikligare avkomma, och märkligt nog visade sig denna avkomma redan från början ha en viss resistens mot cyanobakterierna.
Det har beräknats att 25 stora vattenlopper per liter vatten skulle räcka för att filtrera bort cyanoabakterierna. Men medaljen har en baksida. En liten fisk med en vikt på 50 gram äter ca 26000 vattenloppor om dagen. I stället för att släppa ut giftätande vattenloppor har man försökt gå en annan väg och tagit bort djurplanktonätande fisk och andra naturliga fiender till vattenloppan. Den metoden prövas bl a i Ringsjön. För att effektivt bekämpa cyanobakterierna måste man också minska utsläppen av näringsämnen i sjön.
– Men i en damm där vattenloppans naturliga fiende inte finns skulle det kanske fungera att sätta in vattenloppor mot cyanobakterier. T ex i u-länder där man ofta får sitt dricksvatten från dammar. Sådant vatten skulle kunna renas med hjälp av vattenloppor. Man kan se en likande effekt i infiltrationsdammarna i våra reningsverk. Vattnet är klart och halten vattenloppor är hög, innan vattnet filtreras genom en sandbädd, slutar Susanne Gustafsson.
Kontaktinformation
Susanne Gustafsson nås för ytterligare information på tel 046-222 8429 eller på 070 479 6321. Hon disputerar fredagen den 12 oktober. Hennes doktorsavhandling heter Zooplankton response to cyanotoxins.
Medicinska forskare som vill studera olika molekyler i celler har hittills varit tvungna att märka in dem med fluorescerande markörer. Även om denna metod fungerar ganska bra finns det flera viktiga beståndsdelar som inte kan studeras. Bland annat går det inte att se hur fett fördelas i cellen vid olika sjukdomar, något som krävs för att förstå till exempel hur immunförsvaret fungerar eller för att studera molekylära orsaker bakom hjärt-kärlsjukdom.
– Den teknik som vi varit med att utvärdera och utveckla öppnar en helt ny värld. Vi är pionjärer och befinner oss i början av något som vi uppfattar som stort och betydelsefullt, säger Håkan Nygren, professor i histologi vid Sahlgrenska akademin.
Den nya metoden är en utveckling av avbildande masspektrometri. Grundtekniken har använts av fysiker under mer än 50 år, men ansågs länge vara olämplig för biologiska prover.
– I tidigare försök slog teknikens jonkälla sönder cellerna. Det var som att försöka analysera en cigarett genom att titta på röken, säger Håkan Nygren.
De senaste åren har nya jonkällor som inte fragmenterar biologiska prover utvecklats. Forskarlaget vid Sahlgrenska akademin är bland de första i världen att använda tekniken och den har redan resulterat i en flod av nya forskningsresultat. Bland annat presenteras två nya avhandlingar inom några månader.
– Plötsligt kan vi utföra experiment och få resultat som man bara tidigare kunnat ana vara möjliga att uppnå. Bland annat kan vi nu mäta benbildning runt titanimplantat genom att påvisa mineralkomponenten i ben, säger Håkan Nygren.
Tidskrift: Trend in Biotechnology
Artikelns titel: High resolution imaging by organic secondary ion mass spectrometry
Författare: Håkan Nygren och Per Malmberg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Håkan Nygren, telefon: 031-786 33 85, e-post: hakan.nygren@gu.se
Allt fler patienter i Sverige har bröstsmärta som inte kan förklaras. De senaste tjugo åren har antalet mer än fördubblats till nästan 18 000 patienter per år.
– Det här är en stor patientgrupp som har det mycket svårt och som vi inte vet så mycket om. Många har ont i flera år utan att de får veta vad det är som orsakar smärtan, säger sjuksköterskan Margaretha Jerlock.
Drygt 200 patienter som kommit in akut med oförklarad bröstsmärta till Östra sjukhuset i Göteborg fick beskriva sin smärta och få den bedömd. Deras svar jämfördes med 40 patienter som fått diagnosen kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Resultaten visar att patienter med oförklarad bröstsmärta oftare har ont i bröstet när de anländer till akutmottagningen och de har också haft lika ont innan de sökte vård som patienterna med kärlkramp eller hjärtinfarkt.
– De upplever sin bröstsmärta som lika verklig och skrämmande som patienter som kommer in akut med kranskärlssjukdom, men eftersom de inte får något besked om vad smärtan beror på saknar de hopp om att bli botade. De är övertygade om att de ska få leva med bröstsmärtan hela livet, säger Margaretha Jerlock.
Smärtan orsakar oro, ångest, osäkerhet och kraftlöshet. I djupintervjuer i avhandlingen beskriver 19 av patienterna att deras vardag påverkas mycket av bröstsmärtan. Både arbete och fritid begränsas, liksom socialt umgänge och sexliv. Patienterna upplever också mer stress, mer sömnproblem, sämre livskvalitet och har upplevt fler negativa händelser i livet
– Det finns en koppling mellan stress och oförklarad bröstsmärta jämfört med en kontrollgrupp ur normalbefolkningen. Dessa patienter skulle behöva få möjlighet att diskutera sin bröstsmärta med en sjuksköterska och få hjälp att hantera sina stressproblem, säger Margaretha Jerlock.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Patients with unexplained chest pain – Pain experience, stress, coping and health-related quality of life
Avhandlingen försvaras fredagen den 19 oktober, klockan 13.00, hörsal 2119, Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margaretha Jerlock, leg. sjusköterska, telefon: 031-786 60 39, 070-869 03 31, e-post: margaretha.jerlock@fhs.gu.se
Handledare:
Docent Karin Kjellgren, telefon: 031-786 80 64, e-post: karin.kjellgren@fhs.gu.se
Catharina Welin, telefon: 031-18 09 53, e-post: catharina.welin@fhs.gu.se
Den medicinska vården av sjukdomen är väl utvecklad och innebär en trygghet för dem som drabbas. Men att vara sjuk i malignt lymfom skapar en rädsla för döden oavsett om sjukdomen utgör ett verkligt medicinskt hot mot livet eller inte och behovet av existentiellt stöd för patienterna blir stort. Avhandlingen visar den stora vikten av en fungerande relation mellan vårdare och patient. En vårdande relation som bygger på vårdarens förmåga att se patientens livsvärld och därmed också patienten som människa. När patientens livsvärld ignoreras uppstår ett ökat lidande, skapat av vården, som skulle kunna undvikas.
Patienter med malignt lymfom strävar ständigt framåt i ett försök att nå ut ur en existentiell ovisshet till ett liv där allt är ”som vanligt”. Källerwald visar att vårdarna har en viktig uppgift i att hjälpa patienterna att klara av att leva här och nu, vilket också innebär att uppmuntra och stödja patienterna att vårda det friska.
– Tyvärr har vi en vårdkultur som inte alltid medger att existentiella frågor ingår i professionell vård menar Susanne Källerwald. Det saknas gemensamma strategier hos vårdarna i den dagliga vården för att möta dessa svåra frågor. Vårdarna får hämta kunskap från sin egen mänsklighet och det kan väcka vårdarnas egen ångest och rädsla för döden. Något som i sig kan utgöra ett hinder för existentiella samtal.
– Det är tydligt att det krävs vissa insatser i vårdens organisation för att möjliggöra en vårdkultur där de existentiella frågorna ingår som en naturlig del i professionell vård menar Susanne Källerwald.
Susanne Källerwald legitimerad sjuksköterska och verksam som adjunkt vid högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur. Susanne Källerwald är hemmahörande i Lidköping.
Avhandlingen ”I skuggan av en hotad existens – Om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom” försvaras den 19 oktober 2007 kl.10.30 I sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Dagfinn Nåden, Oslo universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Källerwald på telefon 0510-19110 eller e-post: susanne.kallerwald@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Metoden är ett resultat av ett femtonårigt långt samarbete mellan forskare från elektriska drivsystem och industriell produktion på Lunds Tekniska Högskola. En viktig del i alla dessa motorer är det magnetiskt ledande materialet, vanligtvis uppbyggd av hopbuntade laminerade, tunna plåtar med spolar lindade runt. Den här typen av motorkonstruktion innehåller många smådelar och tar lång tid att tillverka.
– Elmotorer har i princip tillverkats på samma sätt sedan 1850-talet. Först de senaste 10-15 åren har alternativa tillverkningsmetoder studerats, berättar Mats Alaküla, professor i elektriska drivsystem vid LTH.
Tillsammans med sina forskarkollegor Tord Cedell och Mats Andersson har Mats Alaküla funnit att legerat järnpulver och viss sorts plast är utmärkt att använda i bl.a. motortillämpningar för att uppnå god energieffektivitet. Genom att gjuta flytande plast och järnpartiklar, som gör detaljen mjukmagnetisk, i olika formar kan man få fullständig formfrihet. Utöver bättre kvalitet och större formfrihet, reducerar denna metod antalet produktionssteg från ca 60 till endast ett fåtal. Utvecklingen av själva materialet påbörjades redan i slutet av 1980-talet vid avdelningen industriell produktion och då inom ramen för de s k materialtekniska konsortierna, finansierade bl a av nuvarande Vinnova.
– Tekniken passar nog inte högpresterande motorer som t.ex. servomotorer. Men till fläktar, pumpar, hushållsmaskiner och bilar lämpar den sig utmärkt, förklarar Mats Alaküla.
Forskningen stöds med sammanlagt 12 miljoner kronor under fem år av Vinnova, SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) och Industri Kapital. Just nu finns en patentansökan inne som förväntas bli klar i slutet av oktober. Vad som sker med den patentskyddade lösningen därefter – om det blir ett eget bolag eller en utlicensierad teknologi – har forskarna inom CEMEC- Centre for Electro-Magnetic Energy Conversion ännu inte bestämt sig för.
– Tekniken kan också öppna upp för andra möjligheter, t ex att underlätta omvandling av bilar till elhybriddrift. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att alla metoder som leder till enklare och billigare tillverkning indirekt bidrar till att minska koldioxidutsläppet, tillägger Mats Alaküla.
En prototyp av tekniken visas i LTH:s monter på Tekniska Mässan i Älvsjö den 16-19 oktober.
För mer information, kontakta Tord Cedell, adjungerad professor Industriell produktion, tel: 046-222 85 20, 0709-75 22 21 Tord.Cedell@iprod.lth.se eller Mats Alaküla, professor elektriska drivsystem, LTH, tel: 046-222 92 84, 0705-58 92 84, Mats.Alakula@iea.lth.se
– Vissa celler är mer känsliga för den förlorade kontrollen, t.ex. de som orsakar blodkärlstumörer eller tumörer i lillhjärnan, medan celler som ger upphov till lymfom inte påverkas i så stor utsträckning, säger Lisa Nilsson.
Cellerna i vår kropp kontrolleras noga med avseende på när celldelning ska ske. Att våra celler delas är grunden för liv, men en okontrollerad celldelning kan leda till cancer. Det är därför av största vikt att studera hur celldelning sker och vad som styr den.
I våra celler finns många proteiner som på olika sätt ser till att cellerna delar sig som de ska. En sådan grupp är de s.k. Ink4-proteinerna. Dessa proteiner har som uppgift att bromsa celldelning, och den mest kända medlemmen är p16Ink4a som ofta är inaktiverad i cancer hos människa. Det finns totalt fyra Ink4-proteiner, och två av de mindre kända medlemmarna har studerats i närmare detalj i denna avhandling, nämligen p18Ink4c och p19Ink4d.
I sin avhandling presenterar Lisa Nilsson resultat som påvisar att borttagandet av Ink4-proteinerna påverkar vilken typ av cancer som uppkommer i däggdjur och leder till störningar av fosterutvecklingen i groda. Det är tidigare känt att avsaknad av dessa kontroller kan leda till cancer i både människa och djur, men här visar Lisa Nilsson att under dessa omständigheter påverkas vissa celler mer än andra av den förlorade kontrollen.
Lisa Nilsson är född och uppvuxen i Rosvik, Piteå kommun. Innan hon påbörjade sin forskarutbildning läste hon molekylärbiologi vid Umeå universitet där hon tog magisterexamen 1999. Majoriteten av sina forskarstudier har Lisa Nilsson utfört på det högt ansedda barncancersjukhuset St Jude Childrens Research Hospital i Memphis, USA (www.stjude.org).
Fredagen den 12 oktober försvarar Lisa Nilsson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The cell cycle regulators p18Ink4c and p19Ink4d – in vivo studies of their roles in tumorigenesis and development. Svensk titel: Cellcykelregulatorerna p18Ink4c och p19Ink4d – in vivo-studier av deras betydelse för tumörutveckling och fosterutveckling. Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal Major Groove, Byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Klas Wiman, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lisa Nilsson på
Telefon: 090-785 28 64
E-post: lisa.nilsson@molbiol.umu.se.
Komponenten ingår i terahertzteleskopet Herschel Rymdobservatorium, som ska skickas ut i rymden i juli år 2008.
– Det här är första gången ett sådant här teleskop skickas ut i rymden. Signaler som tas upp av radioastronomiteleskop på jorden dämpas av atmosfären. Med terahertzteleskopet kan astrofysiker hitta emissionslinjer i terahertz bandet 0.6-1.9THz, från olika molekyler i rymden, säger Sergey Cherednichenko, projektledare för Herschel HIFI mixers på Chalmers.
– Idén till teleskopet kom 1982. Men då fanns det ingen teknologi att utgå från. Allt eftersom forskningen kring känsliga detektorer och kompakta signalkällor för terahertzfrekvenser fortskridit har tanken om ett terahertzteleskop i rymden blivit realistiskt först i början av nittiotalet, säger Jan Stake, forskningsledare vid avdelningen för Fysikalisk elektronik vid MC2.
– Med hjälp av infraröd strålning vill vi undersöka bildandet av unga galaxer. Kunskaper om galaxers dynamik och sammansättning ger oss ytterligare viktiga pusselbitar för att blottlägga universums mysterier. Typen av signal från molekylerna visar om det är kol, vatten eller syre, säger Sergey Cherednichenko.
– MC2 är speciellt med tillgången till renrummet, kunskapen kring nanofabrikation, komponentfysik och terahertzteknik. Delar av dessa finns på andra ställen men för ett projekt av den här kalibern krävs en heltäckande forskarmiljö med både bredd och spets, säger Jan Stake.
Forskargruppen på Chalmers arbetar med nya material och komponenter för terahertzområdet.
Totalt har sju frekvenskanaler byggts som ska detektera olika molekylsignaler. Två av dem är från Chalmers. Forskargruppen på Avdelningen fysikalisk elektronik vid MC2, har utvecklat detektorer baserade på hetelektronbolometrar, HEB.
En HEB-detektor är en extremt känslig temperatursensor som ändrar sin resistans när terahertzstrålningen absorberas. Genom extremt liten volym kan dessutom hetelektronbolometern kylas och värmas oerhört snabbt motsvarande en hastighet av ca 5GHz. Hög känslighet och snabbhet hos detektorerna som utvecklats på Chalmers resulterade i att gruppen på MC2 fick ansvar för utvecklingen av detektorerna till de två högsta frekvensbanden på Herschel HIFI instrumentet.
Komponenterna tillverkas från tunna filmer av niobnitrid som integreras med terahertzantenner i Chalmers renrum på MC2. Med en lins av kisel fokuseras strålningen från avlägsna objekt via optik och en 3.5m stor reflektorantenn ner till bolometerdetektorn. För att detektorerna ska kunna fungera i ett system och dessutom överleva uppskjutningen krävs stort arbete kring paketering, tillhörande elektronik, och en mängd olika mekaniska chocktester.
Herschel Rymdobservatorium är utvecklat av Europeiska rymdorganisationen, ESA. Målet är att teleskopet ska var i drift i fyra år. En stötesten är att materialen inte blir supraledande annat än vid mycket låga temperaturer, vilket kräver ständig nedkylning.
– För att kunna detektera extremt känsliga signaler måste detektorerna, som består av supraledande material, kylas ner till -269 grader, motsvarande 4 kelvin. För att hålla den temperaturen i fyra år har teleskopet en tank på 400 liter flytande helium. Det blir den största heliumtanken i rymden, säger Sergey Cherednichenko.
I Herschel HIFI mixers-projektet samarbetar Chalmers med forskare i USA, Jet Propulsion Lab, JPL, Holland, Space Research Organisation of the Netherlands, SRON, Ryssland, MSPU, och Europeiska rymdorganisationen, ESA.
Referenser:
ESA Science and Technology >>>
För ytterligare information kontakta:
Dr. Sergey Cherednichenko
sergey.cherednichenko@mc2.chalmers.se, tel: 031 – 772 8499
Prof. Jan Stake
jan.stake@chalmers.se, tel: 031- 772 4983
Lotta Bergman har undersökt hur svenskundervisningen ser ut i fyra gymnasieklasser på Industri-, Naturvetenskaps-, Barn- och fritidsprogrammet och Estetiska programmet. Det är en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer med elever och lärare.
– Svenskämnet är problematiskt och lärarna utnyttjar sällan det friutrymme som finns i kursplanen för att själva skapa innehåll i svenskämnet eller att anpassa undervisningen efter eleverna. Traditioner och värderingar styr och svenskundervisningen i de undersökta klasserna handlar om formell färdighetsträning och kulturarvstraditioner som prioriterar litteraturhistoriska fakta. Här kan man kanske säga att det är lärarnas akademiska utbildning i två separata delar, en språklig och en litterär som sipprar ner till gymnasieeleverna.
– Jag är också kritisk till att språkanvändningen sällan kopplas till funktionella sammanhang och sällan hakar på elevernas engagemang i ett innehåll. Tvärtom blir innehållet sekundärt och ibland oväsentligt. Att tala, läsa och skriva blir huvudsaken oberoende om eleverna skriver i olika genrer, studerar litteraturens eller språkets historia, läser romaner eller ser film, säger Lotta Bergman, som själv arbetat i närmare 20 år som gymnasielärare i svenska och historia.
Ett problem är att lärarna sällan har elevernas livsvärldar som utgångspunkt i ämnet, menar hon.
– De utnyttjar inte heller de texter och bilder eleverna använder på sin fritid som bas för att ställa viktiga frågor. Detta trots att de sociala och kulturella förändringarna i samhället ständigt är med och påverkar unga människors identitetsutveckling. Dessutom tar inte lärarna hänsyn till att kommunikationsformerna ständigt ändras vilket i synnerhet sysselsätter unga människor.
Enligt Lotta Bergman tas svenskämnets innehåll för givet oberoende av program. Och för att eleverna ska nå målen görs en nivågruppering.
– Läraren utgår alltså från samma innehåll trots att de undersökta gymnasieprogrammen är mycket olika. Vad läraren gör är att reducera och förenkla när det gäller de yrkesförberedande programmen. Det finns alltså fortfarande ett högre och lägre sätt att tänka kring svenskämnet och detta kan verkligen diskuteras ur en demokratisynpunkt.
Hennes recept för hur svenskundervisningen kan förändras till det bättre lyder så här:
– Flytta fokus från färdighetsträningen och koppla användningen av språket till annat kunskapssökande arbete. Se till att koppla skönlitteratur och annan mediebruk till de frågeställningar och teman som eleverna håller på med. Då blir det betydligt mer meningsfullt för eleverna, säger Lotta Bergman.
Hon försvarar sin avhandling ”Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av svenskundervisning i fyra gymnasieklasser” fredagen den 5 oktober.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lotta Bergman på e-post lotta.bergman@mah.se.
En slutsats är att retorik och personliga kontakter har stor betydelse för vilken modell som får råda i den nya organisationen.
Under de senaste åren har flera stora svenska företag köpt utländska företag eller själva blivit uppköpta. Uppköpen för med sig komplicerade integrationsprocesser. Peter Beusch studerar i sin avhandling två sådana uppköp ur ett ekonomistyrningsperspektiv. Han har följt Fords köp av Volvo personvagnar och AB Volvos köp av den franska lastbilstillverkaren Renault. I båda dessa företagsintegrationer har två olika modeller för ekonomistyrning kolliderat. Dels en svensk modell som främst bygger på decentraliserad ekonomistyrning, dels en hårt centraliserad modell som är vanlig i länder som USA och Frankrike.
– Den svenska modellen är mer framåtblickande och bygger mer på värden och idéer än den som dominerar i till exempel USA, säger Peter Beusch. I den amerikanska modellen, som har sina rötter i vad vi kallar scientific management, fokuserar man mycket mer på kontroll och på hårda siffror, än man gör i många svenska företag.
Peter Beusch har intervjuat nyckelpersoner på företagen och visar att det företag som är bäst på att argumentera för sin styrmodell och som satsar mest på att driva igenom sin modell också blir det som får bibehålla sin ekonomistyrningsmodell – oavsett vilken modell som är mest effektiv.
– Om ett företag vill få genomslag för sin modell för ekonomistyrning så gäller det att satsa på retoriken och på ambassadörer som kan föra ut modellen i organisationen, säger Peter Beusch, och fortsätter:
– Det går absolut inte att luta sig tillbaka och tro att det löser sig självt. I ett första steg handlar det främst om att utveckla den retoriska styrkan i den egna modellen, att lära sig att beskriva dess styrka för att kunna övertyga andra. I ett andra steg handlar det om att bygga kontakter och skapa förtroende mellan företagen. Det räcker inte med papper och beslut. Det som verkligen räknas är personliga kontakter och tid.
Avhandlingen presenterades den 5 oktober 2007
Avhandlingens titel: Contradicting Management Control Ideologies – A study of Integration Processes Following Cross-border Acquisitions of Large Multinationals
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Peter Beusch: 031-786 12 80; 0768-93 72 12
peter.beusch@handels.gu.se
På Öland växer två sorters majvivor – den vanliga sorten, som bär sina blommor väl synliga i toppen av en lång stjälk, och en kortstjälkad, mer svårupptäckt variant. De båda sorterna växer tillsammans, tillhör samma art och kan korsa sig med varandra. Per Toräng har studerat hur majvivans reproduktiva egenskaper påverkas av samspelet mellan växter, djur och den lokala miljön, och han menar att de två stjälkvarianter kan ses som två olika sexuella strategier.
De långstjälkade plantorna har valt en riskfylld strategi i och med att deras blommor är väl synliga. Chansen är stor att pollinatörer hittar dem, men samtidigt riskerar de att locka dit nattfjärilar som lägger sina ägg i blommorna. Ur äggen kläcks larver som sedan lever inuti majvivans frukter och äter upp dess frön så att reproduktionen misslyckas. De kortstjälkade majvivorna har mindre synliga blommor och löper därför mindre risk att skadas, men chansen att pollinatörerna hittar dem är också mindre.
– Lite tillspetsat kan man säga att det är en fråga om att antingen ha mycket men riskfyllt sex eller att ha säkert sex mer sällan, säger Per Toräng.
Men den reproduktiva framgången hos majvivan beror inte bara på den enskilda plantans stjälklängd, utan också på hur dess grannar ser ut. Om en kortstjälkad planta har turen att växa bredvid långstjälkade grannar ökar dess fröproduktion jämfört med om den skulle växa tillsammans med kortstjälkade släktingar.
– Hur framgångsrik reproduktionen är beror på beteendet hos de djur som besöker blomman, på den omgivande växtligheten och på mängden lång- och kortstjälkade majvivor inom samma område, sammanfattar han.
Den lokala miljövariationen inom ett område kan ha stora konsekvenser för vilka egenskaper hos en växt som gynnas av det naturliga urvalet. Den kan upprätthålla genetisk variation inom en art och i förlängningen leda till att nya arter bildas.
– Det har skett många gånger under de 130 miljoner år som blomväxterna har interagerat med vänner, fiender och grannar, säger Per Toräng.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Toräng, 018-471 28 62, 070-215 51 78, e-post: per.torang@ebc.uu.se
