– Läkemedel som Tamiflu ska bara användas när det är medicinskt motiverat, säger Björn Olsen professor i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Högskolan i Kalmar. Att använda Tamiflu mot banala influensainfektioner hos friska personer som inte tillhör riskgrupperna kan riskera att preparatet blir uddlöst den dagen det verkligen behövs.
Forskarna har visat att oseltamivir, den aktiva substansen i läkemedlet Tamiflu, går i princip opåverkat genom våra reningsverksystem. Oseltamivir bryts inte ned i de kemiska processerna, binder inte till partiklar och påverkas dessutom inte av solljus.
– Att substansen är så svårnedbrytbar betyder att den går rakt igenom reningsverket och ut i det omgivande vattnet, säger Jerker Fick, doktor i kemi vid Umeå Universitet som lett studien.
Forskarlaget har räknat ut att halten av oseltamivir i utloppsvatten i vissa länder kan vara så stor att den potentiellt kan göra att influensavirus i naturen utvecklar resistens mot läkemedlet.
– Förskrivningen av Tamiflu är generellt sett låg i det flesta länder med vissa undantag. I Japan behandlas exempelvis en tredjedel av alla influensapatienter med Tamiflu, säger Jerker Fick.
Influensavirus finns hos olika våtmarksfåglar och är särskilt vanliga bland simänder. Dessa fåglar letar ofta föda i grunda vatten och är inte ovanliga omkring reningsverk. De virus som änder bär kan om halten oseltamivir i vattnet är tillräckligt hög börja utveckla resistens.
– Det stora hotet är om resistens blir vanligt bland influensavirus hos vilda änder, säger Björn Olsen. Dessa skulle då kunna byta gener med virus som ger sjukdom hos människa och skapa virus som är motståndskraftiga mot ett av de få strategiska läkemedel som vi har till vårt förfogande för att dämpa effekterna vid en framtida pandemi.
Forskarna anser att problemet måste tas på allvar och att försiktighetsprincipen bör råda så att inte vår framtida hälsa påverkas av oförsiktig och onödig förskrivning av läkemedel idag.
Studien publiceras av forskare vid Högskolan i Kalmar, Umeå universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala i den högt rankade tidskriften PLoS ONE.
Kontaktinformation
Jerker Fick nås på:
Tfn; 090-786 93 24
070-261 65 56
E-post; jerker.fick@chem.umu.se
Björn Olsen nås på
Tfn: 0480-44 62 25
070-238 49 44
E-post; bjorn.olsen@hik.se
Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar. Uppemot 500 miljoner människor insjuknar varje år. Malaria är spridd i världens alla tropiska områden, men de flesta fallen inträffar i Afrika.
– I Sydostasien och i andra delar av världen har parasiterna blivit resistenta mot många läkemedel. I dessa områden rekommenderas nu att ge piperakin tillsammans med andra läkemedel, men hittills har det saknats grundläggande förståelse för hur kroppen tar upp, fördelar och gör sig av med substansen, säger farmakologen Joel Tärning.
I avhandlingen studeras läkemedlets omsättning både hos råtta och hos människa. I en studie ingick nästan 100 malariapatienter i nordvästra Thailand. Farmakologiska analyser av patienternas blod visade att barn troligen omsätter läkemedlet annorlunda än vuxna.
– För att vara helt säkra på att det är så behöver vi genomföra ännu större studier, men om resultaten kan bekräftas behöver barnens dos troligen ökas, säger Joel Tärning.
Barn som inte får tillräckligt mycket av läkemedlet riskerar att inte bli friska. Låga halter av läkemedlet i kroppen under lång tid kan även öka resistensens utveckling.
Den kombinationsbehandling med piperakin som analyserades i studien visade sig vara en säker och effektiv behandling mot malaria. Substansens omsättning i kroppen blev inte annorlunda om standardbehandlingen gjordes enklare.
– Om vi kan förenkla behandlingen borde den bli mer effektiv eftersom vi tror att fler patienter då skulle följa behandlingsinstruktionerna bättre, säger Joel Tärning.
I avhandlingen presenteras även en ny bioanalytisk metod som förenklar läkemedelsbestämningen. Med den nya metoden är det inte längre nödvändigt att ta blodprov på patienterna, istället räcker det ett enkelt urinprov.
– Det minskar risken för smitta och infektioner, som annars kan vara ett problem med blodprover på landsbygden i tropikerna, säger Joel Tärning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för farmakologi
Avhandlingens titel: Piperaquine – Bioanalysis, drug metabolism and pharmacokinetics
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 oktober, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Joel Tärning, farmakolog, telefon: 031-786 32 40, 070-851 48 49, e-post: joel.tarning@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Michael Ashton, telefon: 031-786 34 12, e-post: michael.ashton@pharm.gu.se
Docent Niklas Lindegårdh, telefon: +66 23 54 60 17, e-post: niklas@tropmedres.ac
Ytvetenskap handlar om att studera ytor och de molekyler som sitter på ytorna. Johan Bergeld har studerat hur vanligt vatten beter sig på olika ytor tillsammans med molekyler som syre och kolmonoxid, och hur dessa system påverkas av att bli belysta med ljus. I sin avhandling presenterar han resultat som visar att ljus går att använda för att positivt påverka oxiderandet av kolmonoxid till koldioxid i katalysatorn.
Resultaten kan vara svåra att tillämpa direkt, men visar hur det är möjligt att försöka använda resultat från modellsystem i en mer normal miljö.
I avhandlingen presenteras även resultat som kan förklara olika fenomen i rymden. Johan Bergeld har studerat en form av vatten som är främmande för oss i vårt dagliga liv. För oss är is i kristallform den vanliga typen, men den största delen av is i universum är av en oordnad och glasliknande form som bildas ute i rymden. Isen går att återskapa i laboratoriets vakuumkammare, där förutsättningarna med låga tryck och temperaturer finns.
Genom att skjuta laserljus på isen, kunde han se att vattenmolekyler lossnade från ytan eftersom energin från ljuset överfördes till isen. Bergeld använde sig även av grafit som täcktes av kaliumatomer och en slags film av den glasliknande isen, som sedan belystes. I vanliga fall lämnar reaktionsprodukterna ytan direkt när de bildas, men täcker man allt med isfilmen fastnar molekylerna under isen och lossnar först när isen blivit tillräckligt varm för att lämna grafiten.
Resultaten visar bland annat hur ämnen kan bildas på små sotpartiklar täckta med is ute i rymden eller i vår atmosfär.
Kontaktinformation
För mer information:
Johan Bergeld
Institutionen för fysik
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 3464
Mobil: 0704-60 81 21
E-post: bergeld@fy.chalmers.se
Handledare: Docent Dinko Chakarov, tel: 031-772 3375, e-post: dinko.chakarov@fy.chalmers.se
Avhandlingen har titeln: Thermo- and Photostimulated Reactions of H2O, O2 and CO on Pt (111) C(0001) surfaces.”
Disputationen äger rum: Torsdagen den 4 oktober kl 10.00 i rum Kollektorn, ”MC2”, Chalmersområdet, Göteborg
Under tävlingen ska deltagarna klura ut översättningar från språk de aldrig har hört talas om förut – de kan ombedjas att tyda gamla skrivtecken, lista ut grammatiken i döda indianspråk och designa kodsystem. Ingen speciell språkkunskap förutom en god känsla för logik och samband behövs för att lösa problemen.
Liksom förra året kommer vinnarna, förutom bokpriser, få ett resestipendium till den internationella tävlingen. Förra årets vinnare har deltagit i den internationella olympiaden i St. Petersburg. År 2008 kommer Olympiaden att anordnas i Bulgarien. Tanken bakom LingOlympiaden är att locka fram och stimulera intresset för språk bland dagens ungdomar – oumbärlig kunskap som behövs i dagens internationella samhälle.
Evenemanget går av stapeln den 9:e Oktober, i Göteborg hålls tävlingarna på Humanisten vid Göteborgs universitet. Totalt kommer evenemanget att engagera cirka 100 deltagare i Göteborg, Lund och Stockholm.
Mer information om Lingolympiaden:
Förbundet Unga Forskare är ett nationellt ungdomsförbund som arbetar för att stimulera och stödja intresset för forskning hos ungdomar. Lingvistik kallas med ett annat namn för språkvetenskap – läran om hur och varför mänskliga språk fungerar.
Kontaktinformation
För mer information om Lingolympiaden i Göteborg kontakta:
Kenneth Wilhelmsson: 0768-810832
kennethwilhelmsson2005@hotmail.com
För att utbyta erfarenheter anordnar Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ett seminarium på temat där forskare från olika områden och länder diskuterar metoder och strategier.
Datum: 2007-10-10 klockan 10.00-16.00
Plats: Celciussalen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm
Vid seminariet medverkar:
Professor Tom Schuller som är chef för Centre for Educational Research and Innovation (CERI) vid OECD. Schuller arbetar bla med frågor kring evidensbaserad forskning.
Professor Olle Stendahl från Institutionen för molekylär och klinisk medicin vid Linköpings universitet. Utreder just nu, på regeringens uppdrag, den kliniskt inriktade medicinska forskningen.
Professor Ingrid Carlgren, rektor vid LHS. Carlgren har mångårig erfarenhet av praxisnära forskning.
Professor Gert Biesta från University of Exeter, Örebro universitet och Mälardalens högskola. Biesta har varit aktiv i den internationella debatten om evidensbaserad forskning.
Professor Bengt Molander, Trondheim NTNU (Norges Teknisk-naturvitenskapelige universitet). Molander arbetar med kunskapsteori och kunskapens användning.
Fullständigt program:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/
nyhetsarkiv/nyheter2007/seminariumkring
evidensbaseradforskning.5.1145e299115288c5a1680001200.html
Kontaktinformation
Anmälan sker per e-post till carina.lof@vr.se
För mer information kontakta katarina.pettersson.brdarski@vr.se
Livskvaliteten vid obotlig cancer blir mer komplicerad de sista veckorna i livet än tidigare under sjukdomen. Patientens livskvalitet pendlar under denna tid mellan perioder av akuta fysiska komplikationer som tillstöter när sjukdomen avancerar och perioder av vila från komplikationer. Även om den fysiska hälsan försämras är den psykologiska hälsan bättre då patienterna, trots fysisk svaghet, fortsätter att planera sitt liv och sin framtid. Faktorer som påverkar patienternas livskvalitet negativt är när cancersjukdomen blir synlig för andra människor. Att känna sig märkt av sjukdomen och inte längre kunna dölja den gör att många patienter känner sig frånstötande.
Trots detta visar studien att livskvaliteten var mer positiv än vad forskargruppen förväntat sig.
– Faktorer som förbättrade patienternas livskvalitet var stödet från anhörigvårdare, optimal symtomlindring, att bli vårdad i hemmet, upprätthållandet av ett dagligt och socialt liv samt att bli sedd som den människa man alltid varit och inte enbart som en person med cancer, säger Christina Melin-Johansson som skrivit avhandlingen.
Att leva med obotlig cancer innebär att det fysiska, psykologiska, sociala och existentiella välbefinnandet är i fokus. Därför räcker det inte att göra en utvärdering av en dimension av välbefinnande för att uttala sig om livskvaliteten. För de 76 patienter som medverkade i studien var det av betydelse för livskvaliteten att få adekvat medicinsk behandling som ledde till frihet från fysisk smärta samt från depression och oro. Det dagliga och sociala livet blev extra värdefullt eftersom det var det enda som var tämligen normalt i en tid av ständiga förändringar. Anslutning till ett palliativt hemsjukvårdteam innebar att patienterna kände sig tryggare eftersom de lättare kunde nå vårdpersonal samt att de i högre grad fick passande vård. Viktigt för det existentiella välbefinnandet var att kunna skapa mening i sitt liv trots sjukdomen genom att till exempel ha positiva minnen att tänka tillbaka på från tiden som frisk. Det är även viktigt att kunna upprätthålla ett värdigt liv samt att ha positiva strategier för att hantera livet som obotligt sjuk.
– Det finns brister i forskningen gällande livskvalitet i livets slutskede och mer forskning behövs inom framförallt den sociala och existentiella dimensionen. Med en ökad förståelse och kunskap om att livskvalitet i livets slutskede är individuell kan vårdpersonal anpassa och planera vården till den aktuella fas i sjukdomen som patienten befinner sig i, säger Christina Melin-Johansson.
När patienten är i en fas då hon eller han vilar från akuta komplikationer har vårdpersonalen en unik möjlighet att stötta patienten och anhöriga psykologiskt, socialt och existentiellt och uppmuntra till en så bra livskvalitet som möjligt. Vårdpersonal bör diskutera vilka faktorer som patienter nära döden och deras anhöriga anser som viktiga för att livskvaliteten ska bli så optimal som möjligt. Resultaten i denna studie är därför till nytta för all vårdpersonal som möter patienter med obotlig sjukdom samt för anhörigvårdare.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Patients quality of life – Living with incurable cancer in palliative homecare
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 oktober klockan 9.00, Arvid Wallgrens backe, hus 1, hörsal 2119, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information:
Christina Melin-Johansson, leg. sjuksköterska, telefon: 063-16 56 72, 070-344 87 59, e-post: titti.melin-johansson@miun.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031-786 6032, 070-676 14 60, e-post: ella.danielsson@gu.se
Biosensorer har möjlighet att följa snabba förändringar i koncentrationer av sockerarter ifall interaktionen med den biologiska molekylen i sensorn är tillräcklig snabb. Henrik Engström har studerat interaktioner som med hjälp av biosensorerna är snabbare än vad som är normalt i många andra instrument, vilket ger möjligheten att kontinuerligt följa förändringar av sockerkoncentrationen.
– Genom att designa olika biosensorer har antikroppar med förmåga att interagera och binda olika sockerarter studerats, säger Henrik Engström. Jag har fokuserat på att utveckla biosensorer som kan mäta förändringar av halten maltsocker. Maltsocker används i bryggerinäringen och övrig livsmedelsindustri. Den är den huvudsakliga sötman i havredryck.
Henrik Engström har forskat på biosensorer för koncentrationsbestämning av olika sockerarter med hjälp antikroppar och fluorescensteknik. Biosensorerna kan kontinuerligt mäta förändringar i koncentration genom att antikropparna interagerar med sockerarterna och därmed ger biosensorerna direkta mätdata. Biosensorer som baseras på antikroppar har idag möjligheten till att anpassas för invärtes bruk, till exempel för placering under huden, och tillsammans med fluorescensteknik är det möjligt att genom huden avläsa mätdata från biosensorn.
– Tillsammans med industrin har vi utvärderat en typ av antikropp som har potential för framtida blodsockeranalyser hos diabetiker, säger Henrik Engström. Idag finns det behov hos diabetiker att slippa fingerstick för att mäta blodsockret och istället följa den aktuella koncentrationen med hjälp av en sensor som inte kräver blodprover. Forskning inom detta område har möjlighet att avsevärt förbättra situationen med ökad levnadskvalité hos diabetiker.
Avhandlingen heter ”Development of Fluorescence-based Immunosensors for Continuous Carbohydrate Monitoring – Applications for Maltose and Glucose”. Disputationen äger rum fredagen den 5 oktober kl 09.00 i hörsalen N2007 på Norrgård, Smålandsgatan 24, Kalmar. Opponent är professor Christopher Lowe, University of Cambridge, England.
Kontaktinformation
Henrik Engström
tel: 0480-44 62 61
mobil: 0706-433004
e-post: henrik.engstrom@hik.se
Idag uppskattas 10-15 procent av den vuxna befolkningen vara allergisk mot ett eller flera kemiska ämnen. Eftersom kontaktallergi är ett livslångt problem är det viktigt att vår dagliga exponering för allergiframkallande ämnen begränsas. Ökad kännedom om vad som gör att ett kemiskt ämne orsakar kontaktallergi ökar därmed möjligheten att förhindra att befolkningen utsätts för starka allergiframkallande ämnen, så kallade kontaktallergen.
Moa Andresen Bergström har studerat kemikalier som inte är kända för att vara allergiframkallande, men som omvandlas av hudens enzym till allergena och skadliga ämnen. Den här typen av ämnen kallas för prohapten och själva aktiveringsprocessen kallas bioaktivering. Hon visar att kemiska ämnen med specifika strukturer är prohapten, och bioaktiveras av hudens enzym.
Dessa specifika strukturer, konjugerad dien och α,β-omättad oxim, bör därför undvikas i kemikalier som används på huden. Strukturen konjugerad dien finns bland annat i doft- och smakämnen, så kallade terpener. Terpener hittar man bland annat i hudprodukten Tea Tree Oil. Strukturen α,β-omättad oxim ingår i industriellt använda kemikalier, men det finns även oximer som används som sötningsmedel för diverse produkter i bland annat Japan.
I avhandlingen presenteras även möjligheten att, genom små förändringar i ämnenas kemiska struktur, reducera eller helt ta bort förmågan att orsaka allergi hos dessa ämnen.
Det är troligt att vi dagligen exponeras för prohapten och att dessa ämnen påverkar vår hud. Trots detta är forskningen om prohapten ett område som är i hög grad outforskat. Det aktuella arbetet har bidragit till att utveckla nya metoder för studier av prohapten och kommer att ligga till grund för ytterligare studier samt hälsoriskbedömningar av ämnen som bioaktiveras i huden.
Kontaktinformation
För mer information
Moa Andresen Bergström
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 2923
Mobil: 0703-79 45 40
E-post: moa.andresen@chem.gu.se
Handledare: Ann-Therese Karlberg, tel: 031-772 4726
Disputationen äger rum: Den 5 oktober 2007 kl. 9.15 i sal KB, Kemigården 4, Göteborg
Avhandlingen har titeln: ”Bioactivation of Xenobiotics in the Skin ¿ Mechanistic Investigations and Structure-Activity Relationship Studies of Alkene and Oxime Prohaptens in Contact Allergy”
Ännu vid 1800-talets början hade endast ett mycket litet antal svenska romaner skrivits och även om romaner lästes flitigt hade genren ett dåligt anseende. Detta förändrades när romantiken i början av 1800-talet kom till Sverige, och Vilhelm Fredrik Palmblad (1788-1852) var den svenske romantiker som ägnade mest möda åt att höja romanens status. Palmblad var en av de ledande krafterna bland fosforisterna, den litterära krets i Uppsala som på 1810-talet häftigt angrep det svenska kulturetablissemanget. Påverkad av tyska författare som Goethe, Friedrich Schlegel och Novalis strävade han efter att göra romanen till en ansedd konstform.
I sin avhandling undersöker Henrik Wallheim Palmblads uppfattning av romanen med hjälp av såväl hans litteraturkritik som hans egna romaner. Enligt Palmblad står romanens rötter att finna i medeltidens riddardiktning – precis som den ska romanen vara en ”underbar berättelse” som skildrar äventyr och hjältedåd i religionens och kvinnans tjänst. Exakt vad detta innebär förändras dock under den trettiofemårsperiod som Henrik Wallheim behandlar.
– I början demonstreras hjältarnas duglighet genom yttre handlingar, men mot slutet av perioden har romanpersonernas psykologi och inre resning blivit viktigare. Den här förändringen hänger samman med det krav på individuellt tecknade personer och miljöer som Palmblad under hela perioden uppfattade som centralt, berättar Henrik Wallheim.
Förutom att avhandlingen kastar nytt ljus över den svenska romanens tidiga historia problematiserar den också bland annat uppfattningen om övergången från romantisk till realistisk roman.
Bild finns att ladda ner på adressen: http://info.uu.se/press.nsf/033418EC38533380C125736A00293572/$File/pm_romanhj%E4ltar.jpg
Bildtext till bifogad bild: Vilhelm Fredrik Palmblad, målning av Gustav Curt Stever, 1852. Målningen finns på Östgöta Nation i Uppsala. Foto: Tommy Westberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Henrik Wallheim, 018-471 61 83, 070-526 70 75, e-post: Henrik.Wallheim@littvet.uu.se
Cellerna hos människor och djur har ett högt utvecklat, dynamiskt system av membran som omger och löper genom dem. Det är tunna hinnor som består av icke vattenlösliga ämnen, lipider. De molekyler som ska förflyttas inom cellen omsluts av membran som bildar små tubliknande blåsor för transporten till respektive målplats.
EHD2 ingår i en stor familj av proteiner som kan modellera formen på cellmembran och i artikeln presenteras dess kristallstruktur, vilket tillsammans med biokemiska data gör det möjligt att förstå modelleringsmekanismen. Forskarna kan visa hur två EHD2-proteiner binder till varandra och skapar en optimal yta för att binda till krökta membran med en viss sammansättning. Därefter binds ytterligare EHD2-proteiner ihop vilket bildar en ring runt membranet och tvingar det att forma sig till en blåsa. Den energi som frigörs vid bindningen utnyttjar EHD2 till att klippa av membranblåsorna. På så sätt bildar EHD-proteiner de membranbehållare som krävs för att tillsammans med andra proteiner reglera lokaliseringen av en rad molekyler.
Arbetet utfördes delvis under Richard Lundmarks post-doctjänstgöring 2004-2006 hos Harvey McMahon vid laboratoriet MRC-LMB, Cambridge, Storbritannien, och Lundmark är tillsammans med kristallografen Oliver Daumke försteförfattare till artikeln.
En högupplöst porträttbild i färg på Richard Lundmark finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Referens: R Lundmark, O Daumke, Y Vallis, S Martens, PJG Butler, HT McMahon: Architectural and mechanistic insights into an EHD ATPase involved in membrane remodeling Nature doi:10.1038/nature06173, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Projektassistent Richard Lundmark, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 070-620 24 64, epost Richard.lundmark@medchem.umu.se
Nästa generations optiska kommunikationssystem förväntas behöva en bandbredd på ca 40 GHz per kanal och kommer att använda sig av avancerade modulations format. Chalmers snabba optiska oscilloskop är ett viktigt verktyg för att kunna bygga och utvärdera optiska kommunikationssystem eftersom dagens lösningar, både kommersiella och vetenskapligt publicerade, inte klarar detta.
Upplösningen hos dagens system för mätning av snabba optiska förlopp är begränsat av bandbredden hos elektroniken som används efter det att en optisk signal detekterats. Denna är idag ca 15 GHz om man mäter med s.k. realtidssampling d.v.s. en metod som fångar in hela signalen även om den bara uppträder en enda gång. En annan begränsning som kan uppkomma är Nyquists samplingsteorem* vilket visar att den största bandbredd en signal man studerar får ha är halva samplingsfrekvensen; t.ex. 10 GHz vid en samplingsfrekvens på 20 GSampel per sekund. Dock har denna begränsning inte gjort sig gällande vid höga bandbredder – förrän nu.
Forskarna på Chalmers har separerat problemet genom att mäta mycket snabba optiska datasignaler i två delar. Den första delen går ut på att sampla signalen med en optisk teknik som har mycket hög bandbredd och att parallellisera resultatet i fyra olika utgångar. I den andra delen detekteras dessa fyra signaler och samplas med ett kommersiellt tillgängligt samplingssystem (4 x 25 GS/s). Detta sammantaget gör att man får ett system med samplingsfrekvensen 100 GSa/s och alltså en ”Nyquist” begränsad bandbredd på 50 GHz, vilket är tre gånger större än idag. Dessutom har systemet ett minnesdjup som är lika stort som i traditionella lösningar och detta innebär att konceptet blir mycket användbart för praktiskt bruk i framtiden.
Resultaten presenterades vid konferensen European Conference on Optical Communication, i Berlin i september.
Referens:
M. Sköld, M. Westlund, H. Sunnerud, and P.A. Andrekson, ”100 GSample/s optical real-time sampling system with Nyquist-limited bandwidth,” in Proc. European Conference on Optical Communication, Berlin, Germany, September 2007, post-deadline paper PDP1.1.
* Harry Nyquist, född 1889 i Sverige. Emigrerade till USA 1907 och publicerade sitt viktiga resultat vid Bell Telephone Laboratories år 1928.
För ytterligare information kontakta:
Prof. Peter Andrekson
peter.andrekson@mc2.chalmers.se, tel: 031-772 1606
Doktorand Mats Sköld
mats.skold@chalmers.se, tel: 031- 772 1602
Dr. Mathias Westlund
mathias.westlund@mc2.chalmers.se, tel:031-772 1626
Dr. Henrik Sunnerud
henrik.sunnerud@mc2.chalmers.se, tel: 031-7721600
Projektet med att utveckla oxyfuel-förbränning pågår sedan flera år vid Avdelningen för energiteknik på Chalmers. Förbränningen ger en rökgas som huvudsakligen består av koldioxid. Detta möjliggör effektiv avskiljning av koldioxiden, som sedan kan lagras till exempel under mark. Oxyfuel-tekniken är alltså ett nytt sätt att förbränna fossila bränslen utan att bidra till utsläpp av växthusgaser.
En försöksanläggning har byggts upp på Chalmers och nu presenteras lovande resultat från experiment i denna anläggning i den första doktorsavhandlingen från gruppen. Data från mätningar i försöksanläggningen visar att koldioxidkoncentrationer mellan 94-95 procent kan uppnås under väl kontrollerade förhållanden. Anläggningen har körts mer än 1500 timmar med både gas och kol som bränsle.
Klas Andersson är författare till doktorsavhandlingen, som presenteras vid disputationen den 5 oktober 2007.
– Arbetet handlar om att skaffa grundläggande kunskaper om denna förbränningsprocess och det har vi gjort genom experiment och matematisk modellering. Den övergripande målsättningen är att få den kunskap som krävs för optimering av oxyfuel-tekniken, för att minska kostnaden för att avskilja koldioxiden, säger Klas Andersson.
Nästa steg är att metoden ska prövas i ännu större skala i den pilotanläggning Vattenfall bygger i Tyskland. Den är klar om ett år. Forskargruppen leds av professor Filip Johnsson och forskningen sker i nära samarbete med bland andra Vattenfall.
– Vi behöver en mängd tekniker och åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Koldioxidavskiljning med hjälp av oxyfuel-förbränning är ett exempel. Vår forskning har karaktäriserat oxyfuel-förbränningen och tagit fram data som är viktiga för den fortsatta utvecklingen mot en storskalig demonstration. Allt pekar på att oxyfuel-förbränning är en effektiv teknik för stora kolkraftverk, säger Filip Johnsson.
För mer information, kontakta:
Klas Andersson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031- 772 52 42, mobil: 0706 – 29 61 95
klas.andersson@me.chalmers.se
Professor Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 14 49, mobil: 0703 – 08 80 68
filip.johnsson@me.chalmers.se
Avhandlingen ”Characterization of oxy-fuel flames – their composition, temperature and radiation” presenteras vid en offentlig disputation den 5 oktober 2007.
Tid: 9.00
Plats: Sal VK, Sven Hultins gata 6, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Läs avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL, här >>
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=47455
Bild på Klas Andersson finns att ladda ned under Aktuella bilder här>>
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212
Inbjudan till Framtidsfokus:
The Nordic Experience – Welfare States and Public Health, NEWS
De nordiska välfärdsstaterna och folkhälsan
Hur har den välfärdspolitik som bedrivits under många decennier bidragit till den relativt gynnsamma position som Norden har idag? Går det att peka på några specifika politiska insatser eller några särskilda egenskaper hos de Nordiska välfärdsstaterna som bidragit till folkhälsoutvecklingen? Kan de erfarenheter som gjorts i Norden överföras till andra länder? Vilka erfarenheter är viktiga för det framtida folkhälsoarbetet?
NEWS är ett projekt som initierats av forskare på CHESS i samarbete med WHO:s Commission on Social Determinants of Health, CSDH, under ledning av Sir Michael Marmot. Vid seminariet presenteras resultaten från slutrapporten till kommissionen. Arbetet är baserat på ny forskning och kunskapssammanställningar. Rapporten anlägger ett institutionellt, historiskt och jämförande perspektiv för att förstå folkhälsoutvecklingen.
Ur programmet:
Inledningsanförande
Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister
Presentation av NEWS-projektet
Olle Lundberg, professor, CHESS
Monica Åberg Yngwe, Med Dr, CHESS
Maria Kölegård Stjärne, Med Dr, CHESS
Johan Fritzell, professor, CHESS & Institutet för Framtidsstudier
Nordiska erfarenheter i globalt perspektiv
Denny Vågerö, professor, CHESS & kommissionär i CSDH
Kommentarer från inbjudna gäster
Moderator:
Joakim Palme, VD, Institutet för framtidsstudier
Tid: Torsdag 18 oktober 2007, kl. 14.00-16.30
Plats: Studio 3 i Kulturhuset, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller fax 08-24 50 14.
senast Fredag 12 oktober. Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och kan i de flesta fallen hållas under kontroll med rätt medicinering. Men ett stort problem är att föräldrarna av olika anledningar har svårt att använda den information de fått från vårdpersonal.
Carl-Axel Hederos, barnläkare på Karlstad barnklinik, presenterar i sin doktorsavhandling en effektiv metod för att öka föräldrarnas förmåga att hantera barnets astma. Metoden bygger på att fyra föräldrapar, vars barn just fått astmadiagnos, deltar i en serie gruppdiskussioner med en sjuksköterska tillsammans med en läkare och/eller kurator. Diskussionerna går i huvudsak ut på att gruppledarna besvarar frågor från föräldrarna och att föräldrarna tar del av varandras erfarenheter.
Avhandlingen visar att föräldrar som deltog i gruppmötena var bättre på att följa läkarnas råd 18 månader senare. Antalet sjukdagar för barnen i försöksgruppen var då endast en fjärdedel av antalet sjukdagar i kontrollgruppen. Vid en uppföljning efter sex år hade barnen haft färre sjukvårdskontakter och föräldrarna hade högre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.
Insatsen tycks också påverka ansvarsfördelningen mellan mamman och pappan. Pappor som deltagit i gruppdiskussionerna tog ett större ansvar för barnets situation och mammorna fick en högre livskvalitet.
– Att jämlikheten mellan könen ökar är troligen en huvudorsak till att metoden fungerar. Det är också viktigt att vi når föräldrarna tidigt när de ofta är oroliga och mer mottagliga för information, säger Carl-Axel Hederos.
På Karlstad barnklinik använder man metoden vid omhändertagande av nyinsjuknade barn och har nu de lägsta siffrorna i landet när det gäller sjukhusvård av barn med astma över två års ålder.
Avhandling:
Asthma in young children; Epidemiology, burden of asthma and effects of a parental information program
Disputation sker den 12 oktober 2007, kl. 13.15, Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Överläkare Carl-Axel Hederos
Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa
Arbete: 054 616645
Mobil: 0730 777721
E-post: carl-axel.hederos@liv.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i tilltagande grad också i många utvecklingsländer. Typ 2-diabetes, tidigare kallad åldersdiabetes, är ett växande folkhälsoproblem med komplikationer som leder till invaliditet och för tidig död. Båda är förknippade med ett stillasittande liv och överintag av energitäta men näringsfattiga livsmedel. Idag satsas större delen av vårdresurserna på läkemedel och kirurgiska åtgärder, trots att de bara kan lindra och fördröja sjukdomen hos en del av patienterna. Vill vi komma åt sjukdomsorsakerna måste vi fokusera på livsstilen, anser Benno Krachler.
Hans avhandling beskriver förändringar i matvanorna i norra Sverige och beräknar deras betydelse för risken att utveckla diabetes och hjärtinfarkt. Trots att den genomsnittliga kroppsvikten fortsatt öka har förekomsten av hjärtinfarkt minskat och ökningen av diabetes blivit mindre än förväntad.
Resultaten baseras på data från MONICA-projektet och Västerbottens hälsoundersökningar, två befolkningsinriktade projekt i norra Sverige. Från 1986 till 2004 har produkter med hög andel mättat fett (t.ex. smör och 3-procentig mjölk) ersatts av mellanmjölk, vegetabiliska oljor och lättmargarin. Pasta och ris används i större och potatis i mindre utsträckning. Traditionella rätter som ”blöta”, palt och ärtsoppa äts i allt mindre omfattning medan konsumtionen av snabbmat har tredubblats. Intaget av frukt och grönsaker har stagnerat på en låg nivå. Ökade intag av olja och pasta var förknippade med en mer gynnsam fettfördelning (mindre midjemått och ökat höftmått) medan den tilltagande konsumtionen av snabbmat var kopplad till en ogynnsam. Allmänt sett bekräftas tidigare fynd om att högt intag av mättat fett är förenat med ökad risk medan omättat fett verkar skyddande.
Något överraskande var att två mättade fettsyror som hör samman med mjölkkonsumtion kunde knytas till lägre risk för typ 2-diabetes. Lägre risk för hjärtinfarkt vid högre intag av kostfiber kunde påvisas hos män medan sambandet var svagare hos kvinnor. Mer fysisk aktivitet och mindre intag av mättat fett från kött hade de starkaste sambanden med fettfördelningen i kroppen och erbjöd också den största potentialen för förbättring bland både män och kvinnor. Därutöver var ökat intag av fiber från spannmålsprodukter hos kvinnor och ökat intag av fiber från frukt och grönt hos män av betydelse.
Fredag den 12 oktober försvarar Benno Krachler, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kost, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Ingvar Bosaeus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1369&lang=sv.
Kontaktinformation
Benno Krachler är läkare vid medicinkliniken, Kalix sjukhus, och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 69 93, epost benno.krachler@medicin.umu.se
Det händer att nyfödda drabbas av svåra infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Forskning visar att under de senaste 10 åren har allt fler nyfödda drabbats av infektioner. Värst är det för de för tidigt födda barnen som vårdas mycket länge på sjukhus.
– Även om antalet infektioner hos de nyfödda har ökat dör färre av infektionerna. Men fortfarande dör nio procent av dem som insjuknar i en svår infektion under den första levnadsmånaden, säger Elisabet Persson, avhandlingens författare.
En av de bakterier som orsaker blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos nyfödda är GBS, grupp B-streptokocker. GBS finns normalt i slidan hos ungefär 25 procent av alla gravida kvinnor och under förlossningen kan bakterien föras över till barnet. För att undvika det ges idag antibiotika till många kvinnor i samband med förlossningen. Det bästa medlet för dessa infektioner är penicillin, men med hög användning finns också en ökad risk att bakterien utvecklar resistens mot antibiotika. Elisabet Persson har i sin avhandling testat närmare 300 GBS-stammar från både barn och vuxna mot tolv olika antibiotika.
– Vi fann att två stammar hade börjat utveckla resistens mot penicillin, vilket inte visats tidigare i Sverige. De vanligaste antibiotika som ges till patienter med penicillinallergi har tidigare utvecklat resistens mot GBS både i Europa och USA och vi kunde även nu visa att det börjar ske även här i Sverige, säger Elisabet Persson.
Eftersom problematiken med antibiotikaresistens ökar finns det ett behov av att ta fram ett vaccin mot GBS för att skydda spädbarn mot de farliga infektionerna. I dagsläget finns inget vaccin mot GBS, men ett flertal positiva studier har gjorts i framförallt USA. Flera forskargrupper i världen arbetar med att sätta samman ett fungerande vaccin, men det är en svår uppgift eftersom bakterien förändrar sig över tid och ser olika ut i olika geografiska områden.
– Vi har studerat hur bakterien förändrar sig över tid i Västsverige och funnit att det skett stora förändringar i bakteriens kapsel under kort tid, säger Elisabet Persson.
Den här ständiga förändringen påverkar hur ett vaccin kan sättas samman så att det skyddar så många som möjligt. Ett vaccin bygger på att vissa specifika delar av bakterien kan ge skydd. I GBS-bakterien har sockerarter i dess kapsel och vissa proteiner i dess ytskikt studerats i olika vaccinsammansättningar.
– De ytproteiner som studerats i de västsvenska GBS-stammarna återfanns inte i så hög andel att någon av dessa ensamt skulle kunna användas som vaccin, säger Elisabet Persson.
Trots svårigheterna att finna en fungerande vaccinsammansättning hoppas Elisabet Persson att det i framtiden kommer att finnas ett GBS-vaccin. För att vaccinet ska fungera tillfredsställande är det viktigt att alla unga kvinnor vaccineras, inte bara de som för närvarande bär på bakterien.
– Om ett fungerande GBS-vaccin når marknaden kan många nyfödda världen över både räddas till livet och slippa de svåra hjärnskador som ofta uppkommer efter hjärnhinneinflammation orsakad av GBS, säger Elisabet Persson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Group B streptococci and other Neonatal infections
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 oktober, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg läk Elisabet Persson, telefon: 031-343 60 88, 070-246 58 98, e-post: elisabet.persson@vgregion.se
Handledare:
Professor Birger Trollfors, telefon: 031-343 52 17, e-post: birger.trollfors@vgregion.se
