Proteiner är den huvudsakliga byggstenen i levande organismer. De uppvisar en oerhörd variation i sin uppbyggnad och är inblandade i livets alla biokemiska processor. Det är därför inte överraskande att felaktig funktion hos ett protein ligger bakom ett antal mänskliga sjukdomar kända som amyloidsjukdomar eller sjukdomar som beror på felaktig proteinveckning. Till dessa hör Alzheimer’s demens, Parkinson’s sjukdom, Skellefteåsjukan och typ 2-diabetes med flera. Dessa sjukdomar associeras ofta med åldrande och på grund av väsentligt ökad medellivslängd har de blivit ett allvarligt socialt och finansiellt problem i hela världen. Förståelse av mekanismerna bakom dessa sjukdomar ger en grund för att behandla dem på molekylär nivå och möjlighet att designa läkemedel baserat på målproteinernas struktur.
Avhandlingsarbetets första mål var att klargöra de molekylära mekanismerna bakom amyloidbildning av enzymet lysozym. Det huvudsakliga fokuset låg på att identifiera övergångsformerna i oligomerform och beskriva deras roll vid bildandet av amyloid. Ett antal moderna biofysiska tekniker användes, inklusive toppmodern AFM (atomic force microscopy, en högupplösande mikroskoperingsteknik). Teknikerna gav möjlighet att visualisera hur amyloidstrukturers fungerar i realtid under fysiologiska förhållanden. Ett antal olika förhållanden simulerades för att avslöja proteinets uppförande vid stress från omgivningen.
Destabilisering av proteinet och en population av delvis veckade mellanformer av detsamma har visats vara nödvändiga för att sätta igång tillväxt av amyloid. Flyktiga amyloidoligomerer – hopklumpningar av proteiner innehållande mellan 4 och 20 proteinmolekyler – har upptäckts och beskrivs i detalj. Forskargruppen visar att amyloidoligomerernas giftighet för cellerna, snarare än amyloidfibrillernas, beror på deras storlek och stabiliseringen av ett särskilt mönster, cross-sheet-mönster, i deras kärna. De cytotoxiska oligomererna ska därför ses som primära mål vid utarbetande av strategier för att förebygga bildandet av amyloid.
Avhandlingens andra mål var att använda amyloidfibriller i nanoteknologiska processer för tillverkning av nanotrådar i silver. Trådarnas tjocklek är i storleksordningen nanometer (nm). En nanometer är en miljondels millimeter. Trådarna är anmärkningsvärt regelbundna till formen, symmetriska och stabila, kemiskt såväl som fysiskt. Med amyloidfibriller av lysozym som mall har gruppen framställt en ultratunn nanotråd i silver med en diameter på 1,0 till 2,5 nm i diameter och 2 mikrometers längd. I skrivande stund är detta den tunnaste metalltråd som framställts från biologisk mall. Resultaten understryker att spontant bildade proteinkomplex har stor potential att tjäna som tillverkande nanostrukturer i nanoelektronik och andra industriella områden.
Onsdag 12 september försvarar Mantas Malisauskas, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”The Amyloid: Structure, Properties and Application”. Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Prof. Fabrizio Chiti, Università degli Studi di Firenze, Italien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mantas Malisauskas, Inst. för medicinsk kemi och biofysik på telefon 090-786 52 83, mobiltelefon 073-679 26 33 eller e-post Mantas.Malisauskas@medchem.umu.se.
KTH är först bland universiteten i Sverige med att erbjuda anställda denna möjlighet till tillfällig barnpassning – någon förskola i ordets vanliga bemärkelse är det inte.
– Vi vill ge en möjlighet för barnlediga att enkelt behålla kontakten med KTH. Att till exempel kunna delta i ett möte med kollegor utan att behöva engagera släkt och vänner för ett par timmars barnpassning, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor på KTH som drivit frågan om korttidsdagiset.
Föräldrar kan boka in sina barn i högst tre timmar vid tre tillfällen per vecka. Tre barn åt gången tar man emot, det är alltså dagis i liten skala det handlar om. Möjlighet finns dock att ta emot dubbelt så många barn om behovet visar sig stort, berättar Elisabeth Elgstedt, förskolechef på Östermalm som tillsammans med kollegan Lena Lidén driver korttidsdagiset genom ett nybildat bolag. Elisabeth Mosqueda, förskolepedagog med flera år i branschen, tar hand om barnen.
Försöket med tillfällig barnpassning har utvecklats inom projektet Future Faculty som ska skapa attraktiva arbetsmiljöer för lärare/forskare och studenter. Det leds av Margareta Norell Bergendahl.
– Det har visats att forskare och lärare vill ha kontakt med sina projekt även under föräldraledighet, Quottis är ett steg på vägen. Nästa steg kan vara ett dagis för gästforskarbarn, och varför inte ett KTH-fritids för större barn för enstaka lediga dagar, säger hon.
Lokalerna för barnpassningen är även tänkta att kunna fungera som mötesplats för forskande småbarnsföräldrar, ett behov som framkommit i den undersökning som gjorts bland småbarnsföräldrar på KTH.
– Att kombinera ett krävande forskarjobb med små barn är en utmaning, det kan vara värdefullt att möta andra i samma situation, säger Margareta Norell Bergendahl.
Försöket med korttidsdagis finansieras delvis genom Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, och ska pågå under tre år.
Tid: Fredag 7 september kl. 14.00
Plats: Quottis lokaler, Teknikringen 14 bv, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Mer information
Anders Lundgren, förvaltningschef KTH, 08-790 7222, alund@admin.kth.se
Margareta Norell Bergendahl, 08-790 8068, maggan@kth.se
Det är välkänt att vissa personer har en benägenhet för att få urinvägsinfektioner gång på gång. Ofta börjar infektionerna redan i barndomen. I allvarliga fall leder de till njurbäckeninflammationer som på sikt kan skada njurarna så svårt att patienten kommer att behöva dialys eller njurtransplantation.
Läkarna har länge önskat sig ett sätt att tidigt kunna hitta den lilla grupp som är i riskzonen för njurbäckeninflammation.
Kunde man det, så skulle inte alla barn med urinvägsinfektioner behöva få samma noggranna och ibland obehagliga undersökningar, utan dessa och en eventuell förebyggande behandling skulle sparas till dem som verkligen behöver det.
– Många forskargrupper har länge letat efter en genetisk bakgrund till sjukdomen. Vi har nu hittat en gen som skulle kunna användas som en riskmarkör och ett sätt att sålla fram den känsliga gruppen, säger forskaren Ann-Charlotte Lundstedt och professor Catharina Svanborg.
Den aktuella genen tillverkar ett protein som ingår i immunförsvaret. Det styr både de vita blodkropparnas vandring till njuren och deras arbete med att oskadliggöra infekterande bakterier.
Att genen skyddar mot njurbäckeninflammation har lundaforskarna tidigare visat i djurförsök. Nu har de också i studier av barn och vuxna med återkommande njurbäckeninflammationer visat att förändringar i just denna gen är mycket vanligare hos njurpatienterna än hos friska kontrollpersoner.
– Vi såg också att även patienter utan genförändringar har låga nivåer av detta protein. Därför skulle en kombination av en genundersökning och en proteinmätning kunna vara ett bra sätt att hitta dem som är mest i riskzonen, menar Catharina Svanborg.
Lundaforskarnas rön har publicerats i den internationella webbtidskriften PLoS ONE, se länken.
Kontaktinformation
Mer information Catharina Svanborg, tel 0709-42 65 49 och Catharina.Svanborg@med.lu.se,
eller Ann-Charlotte Lundstedt, 070-304 11 03 och Ann-Charlotte.Lundstedt@med.lu.se.
Cecilia Arving vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har studerat 179 nyopererade bröstcancerpatienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under åren 1998-2002. En del av patienterna erbjöds individuella psykosociala stödsamtal med antingen en psykolog eller en specialutbildad onkologisjuksköterska, medan andra enbart fick den standardvård som ges vid onkologkliniken.
– Tidigare har den här typen av stödåtgärder främst utförts av psykologer, men i Sverige finns inte speciellt många psykologer anställda inom cancervården, förklarar Cecilia Arving.
Hennes avhandling visar dock att sjuksköterskor kan vara lika bra som psykologer på att ge individuellt stöd, och att detta kan vara ett alternativ ifall man vill införa psykosocialt stöd i standardvården av bröstcancerpatienter.
De sjuksköterskor som höll stödsamtalen inom projektet fick, förutom en specialutbildning, också kontinuerlig handledning under projekttiden. De patienter som erbjöds stödsamtal träffade sjuksköterskan eller psykologen vid ett eller flera tillfällen beroende på behoven. Effekterna av stödsamtalen utvärderades med hjälp av frågeformulär som patienterna fick fylla i vid sju tillfällen under en tvåårsperiod, dessutom har Cecilia Arving studerat sjukskrivningar och vårdutnyttjande bland patienterna.
– Patienterna var mycket nöjda med samtalen oavsett om de träffat en sjuksköterska eller psykolog. De patienter som hade fått tala med en sjuksköterska ansåg sig rentav ha mer nytta av samtalen när det gällde diagnos- och behandlingsrelaterade problem än de som hade talat med en psykolog, berättar hon.
I likhet med tidigare studier visar avhandlingen att stödsamtal är av stor nytta för patienten. Hos de patienter som erbjöds samtal steg den hälsorelaterade livskvaliteten snabbare än hos dem som enbart fick standardvård, och även stressymptomen minskade snabbare. Stödsamtalen var dessutom relativt billiga att genomföra.
– Kostnaden var ca 5000 kr per patient, vilket är lite jämfört med vad cancerbehandlingen kostar, säger Cecilia Arving.
Cecilia Arving kommer från Hallstahammar i Västmanland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cecilia Arving, 018-471 34 98, 070-534 10 21, e-post: cecilia.arving@pubcare.uu.se
I Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt (Dialogos Förlag) samlas trådarna ihop från de debatter som förts om Sveriges hållning då den nazistiska regimen dominerade Europa. Här medverkar ett stort antal historiker – men också andra forskare och författare som intresserat sig för svenskt 1930- och 1940-tal.
De granskar samlingsregeringens politik och tidningarnas linje liksom näringslivets etiska dilemman. De diskuterar akademikers och fackföreningars ställningstaganden och det svenska agerandet gentemot flyktingar, krigsförbrytare och Förintelsens offer.
Neutralitetspolitiken tecknas i både ljusa och mörka färger. Författarna har olika uppfattning om Sveriges eventuella skuld. Men gemensamt för dem är att de tydligt argumenterar för sina ståndpunkter. På så sätt ges en möjlighet för läsaren att själv ta ställning.
Sverige och Nazityskland är också en bok om moral och historieskrivning. Bör vi sätta oss till doms över historiens aktörer? Bör framtida beslut påverkas av gårdagens misstag? Går det över huvud taget att lära av historien?
Redaktörerna Lars M Andersson och Mattias Tydén är båda historiker och har tidigare publicerat böcker om antisemitism, rasism och Förintelsen.
Sverige och Nazityskland utkommer på Dialogos Förlag den 10 september 2007.
_____________________________________________________________________________
För mer information, vänligen kontakta
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se
Kontaktinformation
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se
Mattias Tydén nås på
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Resultaten publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften British Journal of Sports Medicine.
– Hittills har neuropsykologiska tester och röntgenundersökningar inte kunnat ge ett entydigt svar på frågan om fotbollsnickning kan ge bestående hjärnskador. Vår forskargrupp har tacklat frågan från ett annat håll och istället mätt olika neurokemiska markörer i ryggmärgsvätskan, säger Henrik Zetterberg, docent i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
I studien fick ett tjugotal amatörfotbollsspelare nicka en boll på ett sätt som liknade ett vanligt hörninlägg. En vecka efter träningspasset tog forskarlaget prover från fotbollspelarnas ryggvätska för analys.
– När nerver och stödjeceller i hjärnan skadas frisätter de sig olika proteinmarkörer som kan mätas i ryggvätskan, men vi kunde inte se några tecken på att nickarna orsakat hjärnskada, säger Henrik Zetterberg.
Hälften av spelarna i studien genomförde 10 godkända nickningar medan resten nickade bollen 20 gånger. Forskarna kunde inte se någon skillnad mellan de fotbollsspelare som nickade dubbelt så mycket som de andra och inte heller vid en jämförelse mellan nickare och en matchad kontrollgrupp som inte nickat.
– I en genomsnittlig match nickas det kanske totalt sex gånger, så i vår studie överdoserade vi antalet nickar. När vi ändå inte ser några tecken på hjärnskada i ryggvätskan så är det nog ingen fara att nicka, säger Henrik Zetterberg.
I en tidigare studie lät samma forskarlag amatörboxare genomgå ett liknande test. Då hittade de markörer i ryggvätskan som visar att hjärnan skadats.
– Det är betydligt mindre krafter som påverkar hjärnan i samband med nickar jämfört med serier av slag mot huvudet. Sannolikt beror det på en kombination av mindre rörelseenergi och en större möjlighet att stabilisera huvudet när man nickar en boll jämfört med boxning, säger Henrik Zetterberg.
Tidskrift: British Journal of Sports Medicine
Artikelns titel: No neurochemical evidence for brain injury caused by heading in soccer
Författare: Henrik Zetterberg, Michael Jonsson, Abdullah Rasulzada, Cornel Popa, Ewa Styrud, Max Albert Hietala, Lars Rosengren, Anders Wallin och Kaj Blennow
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon: 070-860 37 55, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Camilla Kylin har i sin avhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, studerat anställda som under cirka en dag i veckan arbetar på distans. Avhandlingen belyser flexibla arbetsformer, utsuddade gränser i tid och rum, liksom distansarbete ur ett stress- och hanteringsperspektiv och konsekvenser för individer.
– Struktur och gränsdragande blir viktigt, dels för att skapa struktur och ordning, men även för att skapa legitimitet för distansarbetet, och slutligen för att efter arbetsdagens slut återhämta sig i hemmet, säger Camilla Kylin.
Historiskt sett med utgångspunkt i bondesamhället, har förhållandet mellan arbete och privatliv och rollen av gränser mellan dem genomgått förändringar menar Camilla Kylin.
– Från att ha präglats av en cyklisk karaktär, där gränser utgjordes framförallt av naturens lagar såsom regn, skördetid med mera, har teknikens utveckling bidragit till att många kan arbeta när som helst på dygnet, och många individer upplever ökade krav både i arbete och i privatliv. Flexibla arbetsformer som distansarbete öppnar upp möjligheter för att ta itu med krav och önskemål i privatliv, men de kan även innebära risker som bland annat ökad press att utnyttja flexibiliteten effektivt nog. De kan också medföra svårigheter att koppla av från arbetet.
Studierna visar att arbete och privatliv kan ha både negativ och positiv inverkan på varandra. Dock tycks arbetet inkräkta oftare på privatlivet än tvärtom.
– De som upplevde en konflikt mellan arbete och privatliv uppgav lägre livstillfredsställelse medan de som däremot rapporterade positiv inverkan uppgav högre livstillfredsställelse och bättre återhämtning, säger Camilla Kylin.
Ett problem som uppkom var att distansarbetet visade sig ha bristande legitimitet bland omgivningen. Distansarbetarna upplevde ofta en misstro från sin privata omgivning att de verkligen kunde arbeta lika bra i hemmet som på arbetsplatsen. Som svar på denna misstro tycktes gränsdragandet bli viktigt. De fick till exempel markera i samtal att ”de inte bara är hemma utan de faktiskt arbetar hemma”.
– Även organiseringen av sitt arbetsrum och sin arbetstid tycktes fungera som en legitimeringsprocess, det vill säga för att göra det mer legitimt att arbeta i hemmet, berättar Camilla Kylin.
I avhandlingen diskuteras även frågor om gränsdragningens betydelse för individen och omgivningen i tidevarvet av teknikens nåbarhet.
Avhandlingens titel: ”Coping with boundaries – A study on the interaction between work and non-work in home-based telework”.
Disputationen äger rum den 7 september.
Ytterligare information
Camilla Kylin. doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-9694948, e-post Camilla.Kylin@fhs.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se eller tfn 08-164090.
Stora svängningar i blodsockernivån kopplas alltmer samman med risk för åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kan resultaten ge värdefull information för att skräddarsy en ny generation fullkornsprodukter med lågt GI som kan motverka dessa s k vällevnadssjukdomar. De skulle också kunna ha gynnsamma effekter på korttidsminne och mental prestationsförmåga.
– Det är känt att en kolhydratrik frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen efter lunch. Men mina resultat visar att lågt GI i kombination med rätt mängd s k odigererbara kolhydrater, d v s kostfiber och resistent stärkelse, kan göra blodsockernivån låg och jämn upp till tio timmar och därmed även efter middagen, berättar Anne Nilsson, doktorand vid enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, och författare till avhandlingen.
Försöken visade också att man på liknande sätt kan minska blodsockerhöjningen efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter kvällen innan.
Korn uppvisade klart bäst resultat av de fyra sädesslagen. I sina tester använde sig Anne av kokt korn och hela korn i bröd. Men när kornet maldes till gröt blev effekten sämre, eftersom viktiga strukturer då förstördes vilket negativt påverkade både GI och innehållet av resistent stärkelse. Däremot gick det bra att klippa kornet.
I studierna framkom även att rätt spannmål positivt kan påverka det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för ett tillstånd med allvarlig risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I diagnosen ingår bl a förhöjda blodsocker- och insulinnivåer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. När man äter odigerbara kolhydrater fermenteras (jäses) de i tjocktarmen. Denna bakteriella process visade sig ha gynnsam effekt på en rad riskfaktorer för metabolt syndrom, såsom markörer för inflammation och insulinverkningsgrad. Processen medförde även ökad mättnad.
Anne Nilsson har även studerat sambandet mellan mental prestation och blodsockernivån efter måltid. Försökspersoner fick experimentella frukostmåltider med lågt respektive högt GI, och fick därefter utföra mentala prestationstester. Det visade sig att försökspersoner som ätit låg GI-frukost kunde koncentrera sig bättre och hade bättre arbetsminne (ett slags korttidsminne) än den andra gruppen. I försöken framkom också att friska personer med låg glukostolerans, d v s med högre blodsockerstegring än genomsnittet efter en måltid, generellt presterade sämre.
– Resultaten pekar på att personer som har stora svängningar i blodsockernivå löper större risk att brista i kognitiv förmåga överlag, påpekar Anne Nilsson.
Anne Nilsson försvarar sin avhandling den 7 september kl 9.15 på kemiska institutionen, föreläsningssal B, Getingevägen 60. Välkommen! Läs abstract http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1220&recordformat=display.
Förklaringar:
Glykemiskt Index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockernivån höjs efter man ätit livsmedel som innehåller kolhydrater. Hur snabbt höjningen sker beror på hur lång tid det tar för kroppen att bryta ner kolhydraterna i tarmen till glukos och sedan ta upp glukosen till blodet. När man ätit produkter med lågt GI stiger blodsockret sakta och insulinpåslaget blir lägre. Mat med låg GI har flera hälsofördelar.
Odigererbara kolhydrater är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan når tjocktarmen där de blir näring åt tarmens bakterier. Då startar en jäsningsprocess där det bildas olika komponenter, t ex kortkedjiga fettsyror. Anne Nilssons studier visar att komponenter som bildas under jäsningsprocessen kan komma ut i blodet och påverka blodsockerreglering och mättnadskänslan positivt, och även bidra till att sänka det inflammatoriska tillståndet i kroppen, vilket i sin tur kan leda till en minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Anne Nilsson, doktorand Industriell Näringslära och livsmedelskemi, 046-222 95 34, 0702-744 300, Anne.Nilsson@appliednutrition.lth.se eller Inger Björck, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi och verksamhetsledare, Functional Food Science Centre, 046-222 97 38 Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se
Överläkaren Birger Forsberg har under många år arbetat med internationella hälsofrågor och har framför allt intresserat sig för diarrésjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten i diarré bland barn har minskat under de senaste trettio åren, men fortfarande uppskattas diarréer ligga bakom flera miljoner dödsfall bland små barn varje år.
– Min forskning visar att runt 1,5 miljoner barn kan räddas årligen om de får rätt behandling när de drabbas av diarré, säger Birger Forsberg.
Redan under 1980-talet tog Världshälsoorganisationen (WHO) initiativet till ett speciellt program för att minska barnadödlighet som orsakades av diarrésjukdomar. Man uppskattade då att cirka två tredjedelar av alla dödsfall i diarrésjukdom berodde på häftiga, vattniga diarréer och akut uttorkning. Därför ville man framför allt arbeta för en ökad användning av vätskeersättningslösningar med tillsatser av socker och salter, och tillförsel av en ökad mängd vätska. Rekommendationerna införlivades i de flesta länders nationella hälsoprogram och aktiva informationsinsatser drevs via WHO, UNICEF och nationella myndigheter. Användningen av den rekommenderade behandlingen med vätskeersättning eller extra tillförsel av vätska har ökat men inte så mycket som önskat. Ännu på 2000-talet står fler än 200 miljoner barn utan denna behandling när de insjuknar i diarréer.
– På 1970-talet när vätskeersättning fick sitt medicinska genombrott som behandling vid diarré trodde ingen att det skulle bli så svårt att sprida dess användning, säger Birger Forsberg.
Birger Forsberg diskuterar i sin avhandling flera faktorer som kan ha bidragit till att en internationell satsning av det här slaget inte fått full genomslagskraft. Viktig information når inte ut till alla hushåll. Krafter inom vårdkedjan verkar i olika riktningar, för och emot behandling med vätskebehandling. Tänkbart är också att man i en familj med knappa resurser inte har möjlighet att ta hand om det sjuka barnet på ett tillräckligt bra sätt – även om kunskapen finns.
– Att ge vätskebehandling till ett barn med svåra diarréer innebär en kontinuerlig sysselsättning dygnet runt i den mest akuta fasen, ett krav som kan få stå tillbaka för andra prioriterade sysslor i många resurssvaga hushåll. Man måste också inse att diarréer hos barn i många områden är lika vanligt som lite snuva är hos barn i Sverige, säger Birger Forsberg.
– Insatser med vätskeersättning är inte särskilt kostsamt. Det krävs nu kraftansträngningar för att förbättra omhändertagandet av diarrésjuka barn och minska barnadödligheten i diarrésjukdomar, tillägger han.
Avhandling:
Diarrhoeal diseases in low- and middle-income countries
Disputationen sker den 7 september 2007, klockan 13.00 i Aulan, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Överläkare Birger Forsberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Telefon: 073-966 1370
E-post: Birger.Forsberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under 2006 utförde chalmersforskarna Johan Mellqvist, Jerker Samuelsson och Claudia Rivera mätningar i Houston, Texas.
Där hjälpte de miljömyndigheterna att uppskatta hur mycket gasformiga miljöföroreningar (kolväten, kväveoxider och svaveloxider) som läcker ut från ett stort antal raffinaderier och petrokemiindustrier.
Projektet ingår i en större kampanj där amerikanska forskare försöker förstå hur man ska kunna minska den fotokemiska smog som ofta förekommer i Texas.
Tidigare flygmätningar av forskare från amerikanska meteorologiska institutet, NOAA, visade att de industriella utsläppen av flyktiga kolväten i Texas verkade vara 20-50 gånger högre än vad som rapporterades från industrin. Detta ville man undersöka närmare.
Resultaten från mätningar visar att industrierna längs fartygskanalen I Houston, släpper ut 2.5 ton av reaktiva kolväten, eten och propen, samt 12 ton av andra kolväten, alkaner, per timme. Dessutom släpper de ut ca fem ton av både SO2 och NO2.
För kolvätena motsvarar detta tio gånger mer än vad som rapporteras till miljömyndigheterna från industrin, medan värdena för både kväveoxider och svaveldioxider stämmer bättre. De är dubbelt så stora som än vad som rapporterats. Mätningarna stämmer även med uppskattningar gjorda från flyg av NOAA.
Industrierna uppskattar generellt sina utsläpp med hjälp av två standardmetoder som är framtagna av amerikanska naturvårdsverket.
Dessa är baserade på schablonberäkningar med ett visst inslag av mätning. I Europa har man på senare tid börjat tillämpa den amerikanska beräkningsmetoden, med undantag för Sverige där man en längre tid mätt utsläppen med den metod forskarna nu tillämpat i Texas. Mätmetoden heter Sol Ockultations Flux, SOF. Sålunda är det troligt att de stora skillnader man funnit i Texas även återfinns i Europa, med undantag då för Sverige.
Resultaten från chalmersforskarnas studie presenterades i början av juni på en workshop i Austin, Texas och en rapport har precis färdigställts. Den stora skillnaden mellan mätningarna och de rapporterade värdena förbryllar de amerikanska miljömyndigheterna och man kommer nu att tvingas gå vidare med vidare studier.
Chalmersgruppens metod är den enda som direkt kan uppskatta hur mycket gas som läcker och orsakar utsläpp i en så pass komplex miljö som de stora industrierna i Texas. Därför efterlyste NOAA ett samarbete.
– Även om metoden är ganska ny så har vi har jobbat i några år med det här. I Sverige bedrivs redan övervakning av alla Sveriges raffinaderier och vissa petrokemiindustrier med vår mätmetod. Det känns nästan som en slags examen att komma ut i stora världen också, säger Johan Mellqvist, som är projektledare.
I mätmetoden, som kallas Sol Ockultations Flux, SOF, används ljus och optisk analys. Det är vanligt också i många andra fjärranalysmetoder för att mäta luftföroreningar, men här är det solljus istället för laserstrålar. Spektra av solen mäts, och ur dessa uppskattas hur mycket gas som finns längs solljusets väg.
Den stora finessen är att mätningen görs med en bil som kör runt anläggningen och bildar en tänkt ”box”. På så vis får man direkt kontroll över hur gasen går in och ut.
– Vi kan se alla molekylerna från solen och ned till mätinstrumentet. Det enda som behöver läggas till är hur mycket det blåser och vart. Om man mäter stillastående från en punkt till en annan är det mycket svårare att avgöra mängden utsläpp och varifrån de kommer, säger Johan Mellqvist. Osäkerheten i mätningarna skattas till 35 procent.
Flera tillämpningar är tänkbara för metoden. Exempelvis har forskargruppen använt samma princip vid tester av vulkanvarningssystem och för mätningar i stora städer, till exempel Mexico City.
Kontaktinformation
Projektledare Johan Mellqvist, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Tel: 031-772 48 55, 0703-08 87 77
johan.mellqvist@chalmers.se
Bild för publicering finns, kontakta Johan Mellqvist eller, Ann-Kristine Nordin Informationsavdelningen, tel 031-772 2565,
akno@chalmers.se
Peter Gudmundson, 52, finns i dag i toppen av den akademiska ledningen för KTH, som fakultetens prodekanus. Rollen som tilltänkt rektor ser han som en stor utmaning som fyller honom med både respekt och tävlingslust, gammal elitidrottsman som han är.
– Jag är förstås mycket glad över att bli föreslagen och känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt tekniskt toppuniversitet. Jag vet av erfarenhet vilken fantastisk samlad kompetens som finns på KTH. Tillsammans med våra duktiga studenter är det en stadig grund att bygga vidare på. För min egen del gör många år på KTH – som student, forskare och ledare – att jag har god inblick i och förståelse för många delar av verksamheten, säger han.
Efter att KTHs förre rektor Anders Flodström utsågs till universitetskansler i våras, har nomineringsprocessen varit snabb och effektiv med många högt kvalificerade sökanden. En helt enig styrelse står bakom nomineringen av Peter Gudmundson.
– Avgörande för styrelsens beslut var Peters bredd. God inblick i forskningens och utbildningens villkor kompletterar han med både internationell och industriell erfarenhet. Det är också en strategisk satsning att välja en person med många yrkesaktiva år kvar – det ger oss en rektor som kan ta KTH till framtiden, säger Cecilia Schelin Seidegård.
Peter Gudmundson är sedan 1993 professor i materialmekanik på KTH, där han även har gått sin civilingenjörsutbildning i teknisk fysik, och disputerat i hållfasthetslära. Mellan 1993 och 2005 ledde han arbetet på institutionen för hållfasthetslära på KTH, då institutionen utvecklade nya samarbeten med pappersindustrin och det växande området biomekanik.
Fyra år på Brown Boveri i Schweiz följdes av en lika lång period som konsult på ett mindre konsultbolag i Vaxholm under 1980-talet. 1989-1993 var han vd för Swedish Institute of Composites i Piteå. Peter Gudmundson är också nyinvald ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). En erfarenhet av helt annat slag är elitserieishockey i AIK under studieåren på KTH.
Det formella beslutet om ny rektor tas av regeringen under hösten, efter hörande av fakultetsnämnd, studentkår och arbetstagarorganisationerna på KTH.
Kontaktinformation
Kontakt
Cecilia Schelin Seidegård, styrelsordförande KTH, 0705-336605
Magnus Myrén, pressansvarig KTH, 0705-704350
Denna premiärsäsong valde forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) att inventera 140 slumpmässigt utvalda ungskogsbestånd i Norrbottens kustland. Inventeringen ingår i en gemensam satsning av SLU:s fortlöpande miljöanalys och Skogsstyrelsen.
Törskateförekomsten i de inventerade bestånden motsvarar 137 000 hektar tallungskog i hela Norrbottens kustland varav 51 000 hektar (102 000 fotbollsplaner) med tydliga skador. Skadornas utbredning och omfattning aktualiserar ett behov av att utöka inventeringen till att omfatta hela Norrland kommande år.
Törskatesvampen, som tidigare huvudsakligen yttrat sig som döda toppar på enstaka äldre tallar, s k törgadd, har under senare år angripit och dödat hela bestånd av yngre tallar.
Via länken når du pressmeddelandet inklusive en tabell med detaljerade uppgifter rörande kustkommunerna i Norrbotten.
Kontaktinformation
Projektledare Sören Wulff, Institutionen för resurshushållning, SLU i Umeå, tel 070-676 17 36
soren.wulff@srh.slu.se
Skogspatolog Per Hansson, Institutionen för skogen ekologi och skötsel tel 070-370 84 74
per.hansson@ssko.slu.se
Med sin avhandling söker Schmidt därför nyansera bilden genom att visa att Lévi-Strauss arv från lingvistiken inte gör honom till formalist och att han inte tar avstånd från historien, som ofta påstås. Schmidt framhåller att Lévi-Strauss inte tillämpar den strukturella lingvistikens termer rakt av, och att han framför en egen historiesyn som alternativ till uppfattningen om en för alla samhällen giltig utveckling mot ständigt mer utvecklade stadier. I avhandlingen betraktas Lévi-Strauss strukturalism som underordnad ett mer övergripande civilisationskritiskt ärende och ett romantiskt helhetssträvande.
Författaren betonar att Lévi-Strauss beklagar den moderna västerländska exploateringen av människan och naturen och att han med samhällen utan skrift som förebild framhåller ömsesidigheten som samhällets genuina fundament. Det ömsesidiga utbytet betraktar han som grunden för all kommunikation, och även för förhållandet mellan kulturer. Fruktbart utbyte förutsätter skillnad, varför den historiska rörelsen, enligt Lévi-Strauss, består av kulturernas pendelrörelse mellan sammangåenden och splittringar – en föreställning som Schmidt visar har sin inspirationskälla hos Arthur de Gobineau.
I avhandlingen visas också att Lévi-Strauss historiesyn även ligger till grund för hans mytteori. Med sina mytstudier har han velat framhålla att det mänskliga tänkandets kategorier är allmängiltiga, och att de till synes absurda, meningslösa mytiska berättelserna är uttryck för ett analogiskt tänkande, och inte för ett för-logiskt, primitivt tänkande, som många andra mytteorier gjort gällande.
I avhandlingen lyfter Schmidt fram Lévi-Strauss som civilisationskritiker genom att idéhistoriskt placera honom i olika
sammanhang: som fransk judisk intellektuell i en tid och ett samhälle präglat av starka antisemitiska ideologier, som socialist (läs
socialdemokrat) under mellankrigstiden, och som humanist.
Förutom dessa historiska kontexter undersöker Schmidt såväl den strukturella lingvistikens som musikens betydelse för Lévi-Strauss mytteori. Genom att framhäva affiniteterna mellan Lévi-Strauss och Richard Wagner, och påtala de tyska rötterna till hans kulturuppfattning, framhäver författaren dessutom de romantiska tankefigurerna som förekommer hos Lévi-Strauss. Därmed framtonar en annan bild av Lévi-Strauss än den som beteckningen strukturalist kort och gott gör gällande.
Avhandlingens titel: Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker
Disputationen äger rum lördagen den 15 september, kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Schmidt, tel. 031-786 55 58,
e-post: Christina.Schmidt@idehist.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
Nu inleds på allvar kartläggningen av granen, det träd som idag är det kanske viktigaste för svensk skogsnäring och skogsindustri.
– Skogsbioteknikforskningen vid Umeå Plant Science Centre har hittills framförallt varit inriktad på asp och modellväxten backtrav, arter vilkas alla gener blivit kartlagda. De nya forskningspengarna gör det nu möjligt att på allvar börja utforska granen, säger professor Ove Nilsson, som är ledare för det nya forskningscentret.
– Förhoppningen är att vi ska hitta verktyg för att kunna öka skogstillväxten och anpassa träden till ett nytt klimat. Vi tror också att det kommer att gå att få fram vedfiber av olika slag, som lämpar sig för olika slutanvändningar, allt ifrån bioenergi till olika nya kompositmaterial.
Invigningen av det nya forskningscentret skedde i närvaro av både SLU:s och Umeå universitets rektorer samt VINNOVAs generaldirektör. De gläder sig mycket åt denna jättesatsning.
Så här säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse:
– Svensk skogsindustri har en ledande position på världsmarknaden, och Sverige är världsledande inom trädförädling och skogsbioteknik. Tanken med Berzelii-centret är att internationellt ledande grundforskning ska kopplas ihop med utveckling av framtida produkter och processer inom skogsbruk och jordbruk. Sådan kunskap behövs bland annat för att utveckla förädlingsprogram inriktade på framtida marknadskrav och ett föränderligt klimat. Det är ett spännande och framtidsinriktat samarbete mellan forskning och näringsliv som kommer att befästa och ytterligare stärka en redan världsledande forskningsmiljö vid UPSC.
Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, säger:
– Berzelii-centret vid UPSC är, förutom en manifestation av forskning i världsklass, ett utmärkt exempel på en organisationsform som för samman grundforskning direkt med näringslivet. Centret är dessutom ytterligare ett bevis på det utmärkta samarbete som finns mellan SLU och Umeå universitet.
VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson framhåller betydelsen av starka forskningsmiljöer i vårt land:
– Satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer är avgörande för att akademin och näringslivet i Sverige ska kunna behålla och utveckla sin internationella konkurrenskraft. Miljön och satsningen i Umeå är ett utmärkt exempel på detta.
Det var i slutet av september förra året som Vetenskapsrådet, VR, och VINNOVA beslutade att ge det föreslagna centret 100 miljoner kronor i Berzelii-stöd. Umeå universitet, SLU, SweeTree Technologies, Sveaskog, Holmen Skog och Bergvik Skog bidrar med ytterligare cirka 100 miljoner kronor. Även branschorganisationen Skogsindustrierna är med i samarbetet.
Kontaktinformation
Ove Nilsson, SLU, tel 090-786 84 87.
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se
– Det finns en tämligen spridd uppfattning som går ut på att svenska damfotbollspelare på elitnivå inte är i närheten av manliga fotbollspelare när det gäller bollteknik och speluppfattning, förklarar Jonny Hjelm. ”Den dåliga damfotbollsspelaren” verkar ha blivit en mytisk stereotyp som har börjat leva sitt eget liv.
Efter fotbolls VM 2003 förklarade Per-Erik Malm på DN-debatt att damer inte kan spela fotboll. ”Det enda man säkert kan säga är att vi kommer att få se en orgie i taffliga dribblingsförsök, strumprullare, misslyckade inlägg och usla skott” skrev han bland annat. Några månader senare skrev Lars-Erik Sandler i tidskriften Svensk Idrott att europamästarinnorna Umeå IK hade fått oförtjänt mycket uppmärksamhet med tanke på att lagets spelare bara ”kommit upp till elitmotionsnivå”.
Professor Jonny Hjelm, historiker och författare till boken ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” har i en unik pilotstudie undersökt om det förhåller sig så som Malm, Sandler och andra damfotbollskritiker påstår. Stämmer det verkligen att damfotbollsspelare på elitnivå ofta misslyckas med prestationer där bollteknik och speluppfattning sätts på prov?
Genom att analysera matcher från damfotbolls-VM 2003 och herrfotbolls-VM 2006, sammanlagt drygt 5000 aktioner (passningar, bollmottagningar, dribblingar, avslut och fasta situationer) kan Hjelm visa att kvinnorna lyckas i sju av tio aktioner medan männen lyckas i åtta av tio, en skillnad som endast den uppmärksamme åskådaren torde uppfatta. Resultatet visar enligt Hjelm att Malm, Sandler och andra som avfärdat och avfärdar dagens damfotbollspelare som hopplöst inkompetenta gör sig skyldiga till våldsamma överdrifter.
– Tonläge och ordval hos en del av kritikerna, t ex många som skriver anonymt på Internets olika debattfora, tyder på att det rör sig om män som inte primärt vill delta i en seriös diskussion om flick- och damfotbollens kvalitéer, säger Jonny Hjelm. De är istället ute efter att förlöjliga, osynliggöra och marginalisera kvinnor och flickor.
Läs mer om studien på http://www.idrottsforum.org.
Läs om Jonny Hjelms forskning på adress
http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html
Kontaktinformation
För mer information och intervju, kontakta gärna
professor Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier, på
tel 090-786 70 03, 076-8357993 eller via e-post jonny.hjelm@histstud.umu.se
