Forntiden gömmer en mängd olika möjligheter. Det visar sig på ett tydligt sätt i ett område strax norr om Göteborg som arkeologen Susanne Selling undersökt. Utifrån det material som finns tillgängligt visar hon i sin avhandling vid Stockholms universitet att olika regioner, som visserligen delade likartade traditioner, också kan uppvisa en lokal särart.
Bohusläns bronsålder har länge knutits till den äldre bronsålderns gravrösen och den yngre bronsålderns hällristningar. Men det som kompletterar vår kunskap om det vardagliga livet har lämnats därhän menar Susanne Selling.
– Det finns fynd av brons, flinta och keramik som hjälper oss att förstå var människor har levt och det finns lämningar som inte kan klassas som varken boplatser eller gravar. De är platser som kan beskrivas som både livets scener och dödens platser, säger Susanne Selling.
Faxekvinnan kom till Karebyområdet under den äldre bronsåldern (ca 1300 f Kr). Med henne kom en gravläggningstradition som anpassades efter en lokal föreställningsvärld.
– Hennes roll som medlare mellan människor och det övernaturliga skapade en fornlämning som byggdes av de personer som kände henne och som hade influerats av hennes roll i deras samhälle, berättar Susanne Selling.
Högen som Faxekvinnan begravdes i har stått kvar genom århundraden och årtusenden. Trots att Faxekvinnan själv glömts bort har gravhögen spelat en roll som gränsmarkör, som samlingsplats och framförallt som ett samlande minne för bygdens historia och förhistoria.
– Det har varit och är mycket intressant att utforska hur människorna under bronsåldern har kombinerat det lokala och det långväga och på vilket sätt de inspirerats av det exotiska i sitt vardagsliv, säger Susanne Selling.
Susanne Selling disputerade den 21 april 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Livets scener och dödens platser. Om bronsålder i södra Bohuslän utifrån en gravläggning i Faxehögen, Kareby socken.”
Hon är uppväxt i Göteborg och på Tjörn och arbetar just nu med utgrävningar i samband med utbyggnaden av E 6 i norra Bohuslän.
Kontaktinformation
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-16 4090.
Ytterligare information
Susanne Selling, tfn 0708-24 90 90, e-post susanne.selling@ark.su.se
Däremot visar mätningarna av regnvatten i Skåne på ökad förekomst av växtskyddsmedel i de prov som togs under 2006. En tredjedel misstänks bero på luftburna utsläpp från andra länder.
Den helt färska rapporten visar alltså att färre ämnen överskrider riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten jämfört med föregående år. Tyvärr saknas dock riktvärden för en del medel, därför råder viss osäkerhet kring eventuella risker för några av de bekämpningsmedel som påträffats.
Många fynd i regnvatten
Samtidigt kan man konstatera att SLU-forskarna hittat spår av växtskyddsmedel i samtliga av de prover som tagits på regnvatten från Söderåsen i Skåne. I 2006 års prover fanns som mest 31 olika bekämpningsmedel.
Mest hittade man som vanligt av ogräsmedel, främst MCPA som återfanns i samtliga prover, vid flera tillfällen i förhöjda halter, upp till 2 mikrogram per liter. Prosulfokarb hade den näst största belastningen följd av pendimetalin. Dessa tre ämnen har haft hög belastning även tidigare år.
Ungefär en tredjedel av de bekämpningsmedel som hittades i regnvattnet kommer från preparat som inte längre används i Sverige, vilket betyder att det transporteras hit med vindarna från andra länder.
Stor variation under veckan
Nytt för i år är att forskarna på SLU också velat se mera i detalj hur halterna av kemikalier kan variera under en vecka. I vanliga fall mäter man bara medelvärdet för en kemikalie under en vecka.
– När vi analyserade resultaten från denna intensiva provtagning visar det sig att halterna kan variera kraftigt, konstaterar forskaren Stina Adielsson vid SLU som ansvarar för mätningarna
Det visar sig att halten kan vara både tio gånger högre och tio gånger lägre än veckomedelvärdet. En vecka i september hade isoproturon en medelhalt på 0,2 mikrogram per liter, men under veckan varierade koncentrationen från under 0,006 mikrogram per liter upp till 1 mikrogram per liter. Isoproturon har ett riktvärde på 0,3 mikrogram per liter och denna koncentration har alltså både underskridits och överskridits under veckan.
Forskning för att bättre förstå hur ekosystemet i vattnet påverkas av olika halter av kemiska bekämpningsmedel är en av de uppgifter som CKB (KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel) vid SLU arbetar med. Andra uppgifter är bland annat utveckling av riskbedömningsverktyg för pesticidförekomst i svenska vatten.
De mätningar som beskrivits ingår som en del i den svenska nationella miljöövervakningen av jordbruksmark och luft. SLU utför undersökningarna på uppdrag av är Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet. Mätningarna av bekämpningsmedel har pågått sedan 1990 i ett område och i nuvarande omfattning sedan 2002.
Läs hela årsrapporten för 2006 på
http://www-mv.slu.se/Vv/publ/Ekohydrologi_99.pdf
Kontaktpersoner: Jenny Kreuger 018-672462
Stina Adielsson 018-672435
Studien är genomförd av ett forskarlag vid Center for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska akademin. Resultaten presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Stem Cells.
Transplantation av stamceller och aktivering av kroppsegna stamceller anses av många vara en lovande framtida behandling vid flera neurologiska sjukdomar.
– Just nu forskas det intensivt världen över för att hitta sätt att få stamcellerna att utvecklas till rätt sorts cell, vandra genom hjärnvävnaden till rätt plats och sedan överleva. Även om det återstår mycket arbete innan patienter kan få nytta av kunskapen är våra resultat ett viktigt steg i rätt riktning, säger Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska akademin.
Astrocyter är en celltyp i det centrala nervsystemet som kontrollerar många neurologiska funktioner, bland annat hjärnans förmåga att reparera sig själv. Forskargruppen har tidigare visat att en minskad aktivering av astrocyter gör att det tar längre tid för en skada att läka, men senare blir regenerationen av nervcellers nervtrådar och synapser bättre. Den minskade astrocytaktiveringen ger även bättre resultat vid transplantation av celler till näthinnan.
– Astrocyter aktiveras också när vi transplanterar stamceller in i hjärnan och vi visar att detta försämrar stamcellernas utveckling, säger Milos Pekny.
Forskarna har använt sig av genförändrade möss vars astrocyter inte kan producera två proteiner som kallas GFAP och vimentin, vilket begränsar astrocyternas förmåga att bli aktiverade. I cellodling med astrocyter som inte producerar proteinerna ökade nybildningen av nervceller med 65 procent. Samtidigt ökade bildningen av nya astrocyter med 124 procent.
I studien transplanterades stamceller in i mössens hippocampus, ett område där nya nervceller bildas även hos vuxna. När möss med begränsad astrocytaktivering användes som mottagare ökade antalet av nervceller och astrocyter som härstammade från de transplanterade stamcellerna. Dessutom var de nyligen bildade nervcellerna mer mogna än i normala möss.
– Dessa studier gjordes i samarbete med professor Peter Eriksson, en vän, fantastisk kollega och pionjär inom den humana neurostamcellsforskningen, som lämnade oss mycket plötsligt för bara några dagar sedan, säger Milos Pekny.
Tidskrift: Stem Cells
Artikelns titel: Increased Neurogenesis and Astrogenesis from Neural Progenitor Cells Grafted in the Hippocampus of GFAP-/-Vimentin-/- Mice
Författare: Åsa Widestrand, Jonas Faijerson, Ulrika Wilhelmsson, Peter L. P. Smith, Lizhen Li, Carina Sihlbom, Peter S. Eriksson, Milos Pekny
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Milos Pekny, telefon: 031-786 32 69, 070-913 48 65,
e-post: milos.pekny@neuro.gu.se
Stipendiet är i första hand avsett för journalister som har vetenskapsjournalistik som ett nytt arbetsfält, och som vill fördjupa sig inom ett visst svenskt forskningsområde. Den sökande har antagligen inte skrivit om forskning tidigare, men kan dokumentera viss erfarenhet av att rapportera om ämnen som hör till FAS stödområden. Både frilansande och anställda journalister i press, radio och tv är välkomna att söka.
Avsikten med stipendiet är att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, gärna där forskning bedrivs som FAS stöder. Arbetet ska planeras i samråd med den aktuella institutionen. Det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse.
Ansökan ska ha inkommit senast onsdagen den 24 oktober 2007, kl. 16.00. Blankett och anvisningar hämtas från FAS webbplats www.fas.se, välj Media och Journaliststipendier i menyn. Mer information om FAS och vilka projekt FAS stöder finns på webbplatsen. Frågor om stipendiet kan även ställas till Annie Rosell, se kontaktinformation nedan.
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm. Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
– Vi kan bli först ut på marknaden, säger professor Thomas Hjertberg.
– Intresset har verkligen accelererat. Jag tror man inser vinsten med att försöka vara först ut på marknaden med mer miljövänlig plast, säger professor Thomas Hjertberg, som leder kompetenscentret PLUS – Plast för ett uthålligt samhälle – på Chalmers.
PLUS driver tillsammans med industrin ett antal forskningsprojekt som syftar till att göra dagens plastmaterial mer miljövänliga. Samtidigt studerar man förutsättningarna för att tillverka plast från förnyelsebara råvaror istället för olja och arbetar för att skapa en konstellation för att driva utvecklingen fram till kommersiell tillverkning.
Med parter som Borealis AB, Tetra Pak och Lantmännen utreder chalmersforskarna möjligheterna att tillverka eten från förnyelsebara råvaror. Eten är utgångsmaterialet för flera plaster, framförallt polyeten och PVC som tillverkas i Stenungsund.
– Även om det bara är cirka fem procent av oljan som används till plasttillverkning kommer den miljövänliga plasten verkligen att bidra till en minskning av utsläppen av växthusgaser, säger Thomas Hjertberg.
Istället för att använda olja för tillverkningen av eten kommer projektet att inriktas på etanol som i sin tur kan framställas genom jäsning av socker från stärkelse (vete, potatis, majs) eller cellulosa (ved, halm mm). På sikt finns det risk att tillverkning av etanol från stärkelse kommer att stå i motsats till matproduktion, och projektets slutliga mål är att använda cellulosa i form av avfall från skogs- och jordbruket. Här har Sverige kommit långt i förhållande till många andra länder som t.ex. USA.
Polyeten används i många produkter vars material knappast lönar sig att återvinna. Två exempel är plastskiktet på insidan av mjölk- och juicekartonger och plasten runt alla ensilagebalar vi ser på åkrarna. Eldas materialet leder det till utsläpp av koldioxid eftersom den ursprungliga råvaran är fossil. Med en förnyelsebar råvara däremot blir det inget nettotillskott av koldioxid – man kan betrakta den förbrukade plasten som ett biobränsle.
Inom projektet kommer att stort antal aspekter att behandlas, som rent tekniska frågeställningar, ekonomi, logistik, miljökonsekvenser och certifiering.
– Det är ett omfattande projekt, men vi kommer att driva det med kraft för att snabbt nå fram till ett beslutsunderlag för kommande investeringar, säger Thomas Hjertberg. Nyligen hörde vi om ett liknande projekt i Brasilien, men det gäller att vara först ute på marknaden.
PLUS är bildat av sex parter; SP och Chalmers från forskningssfären, Borealis AB och Hydro Polymers från industrin, samt Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg från den offentliga sfären.
Mer information:
Thomas Hjertberg
E-post: thomas.hjertberg@chalmers.se
Telefon: 031 772 34 10
Studien som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS är utförd på möss. Mössen genmodifierades för att så långt som möjligt likna människor, främst vad gäller typen av kolesterol i blodet.
– En tidigare studie genomförd på möss, som nästan helt saknar de kolesterolpartiklar som vi människor främst, har visade på en motsatt effekt, att CRP ökar åderförkalkning. Men så är alltså inte fallet, säger docent Johans Björkegren som lett studien vid Enheten för Aterosklerosforskning.
CRP-halten i blodet som populärt kallas för snabbsänkan är den vanligaste laboratorieundersökningen vid svenska vårdcentraler. Metoden används för att avgöra om patienten har någon form av infektion eller inflammation i kroppen, eftersom detta innebär en rejält förhöjd men övergående CRP- stegring.
Ett flertal kliniska studier har visat att konstant lätt förhöjda nivåer av snabbsänkan i blodet (mellan 2 och 10 mg/L) innebär närmare dubbelt så stor risk att drabbas av framförallt hjärtinfarkt senare i livet. Med utgångspunkt från dessa och andra experimentella studier har spekulationer uppstått om att CRP kan medverka till att påskynda åderförkalkningen, som är de kärlförändringar som orsakar bland annat hjärtinfarkt och stroke.
– Sannolikt ligger den ökade risken istället i ett senare skede i sjukdomsförloppet, till och med i samband med själva hjärtinfarktsförloppet. Det är viktigt att utröna vad risken med ett lätt förhöjt CRP består i, så att den enskilde patienten kan behandlas med utgångspunkt från ett enkelt blodprov. Något som knappast varit möjligt om CRP i sig ökat åderförkalkningen, som är en livslång sjukdomsprocess, säger Johan Björkegren.
– Studien är ännu ett bevis för att forskningsfokus på enstaka ämnen som CRP måste kompletteras med systembiologiska datorstödda strategier där all sjukdomsaktivitet i ett drabbat organ kan analyseras på en och samma gång. Först då kan vi få en komplett förståelse för hur folksjukdomar, som hjärtkärlsjukdom uppstår och hur de bäst bör behandlas, sammanfattar Johan Björkegren.
Publikation:
Human C-reactive protein slows atherosclerosis development in a mouse model with human-like hypercholesterolemia”
Alexander Kovacs, Per Tornvall, Roland Nilsson, Jesper Tegnér, Anders Hamsten och Johan Björkegren.
PNAS, online early edition, 13-17 augusti 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Johan Björkegren,
Enheten för Aterosklerosforskning
Institutionen för Medicin, Solna
Mobil: 073-356 81 8
E-post: johan.bjorkegren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Människor med begynnande alkoholmissbruk försöker ofta mörka sina problem för både sig själv och andra. Att upptäcka problemen i tid är därför viktigt. Och för piloter, chaufförer och andra yrkesgrupper kan alkoholmissbruk vara direkt farligt för yrkesutövandet, påpekar Arthur Varga, forskare i tillämpad biokemi på Lunds Tekniska Högskola som utvecklat metoden.
Vargas arbete inleddes med en doktorsavhandling i medicin. Där analyserade han en nyupptäckt biomarkör (förändringar av lipidmolekyler i blodet) som endast uppstår då det finns etanol i blodet. Han utvecklade då en s k högtrycks-vätskekromatografisk metod som idag används på Universitetssjukhuset i Lund.
Men eftersom metoden är ganska omständlig med långa analystider för varje prov, samt ger avfall i form av organiskt lösningsmedel, har han efter avhandlingen studerat andra möjligheter att fånga upp och mäta förekomsten av fosfatidyletanol, som biomarkören heter. Det har visat sig att en s k kapillärelektrofores (CE) baserad metod har många fördelar.
– Det går förenklat till så att ett biologiskt material, vanligtvis en bloddroppe, genom extraktion töms på fetter. Sedan sprutas den in och separeras i en CE-enhet. Provsvar kommer inom fem minuter. Nuvarande metoder är, utöver att de är dyra och provsvaret tar längre tid, i vissa fall bristfälliga då de ger felaktiga provsvar, menar Arthur Varga. Han beräknar att forskningen kan kommersialiseras inom ett till två år.
10-15 procent av befolkningen står för 50 procent av all alkoholkonsumtion, vilket innebär att ca en miljon av den svenska befolkningen har en hög konsumtion, som kan vara skadlig och riskfylld.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Arthur Varga, Med Dr, Tillämpad biokemi, tel: 046-222 81 77, 073-954 52 93 Arthur.Varga@tbiokem.lth.se eller Staffan Nilsson, professor, Teknisk analytisk kemi, 046-222 81 77, Staffan.Nilsson@analykem.lu.se
Färgfabriken, Stockholm International Water Institute (SIWI), Formas och Sida inbjuder till seminarium:
The Baltic Turntable
Östersjöregionen som modell för en god marin miljö och en stark regional utveckling. Det är visionen för ett projekt som presenteras på ett seminarium den 17 augusti under Världsvattenveckan i Stockholm. Ett nytt synsätt på hållbar förvaltning av en gemensam vattenresurs är kärnan i projektet.
Östersjöregionen har en lång historia av samarbete mellan kringliggande länder. De senaste 40 åren har dock präglats av motstridiga intressen och åtföljande spänningar. Men östersjöländernas värderingar, intressen och mål förenas alltmer. Den stora utmaningen är att utnyttja tillväxtpotentialen i regionen och
samtidigt uppnå en god marin miljö.
Välkommen till detta seminarium som presenterar en modell för att uppnå den uppställda visionen för Östersjön år 2040. Den nya modellen bygger på förhandling och medling och ger verktyg som ska aktivera dialogen mellan forskare, samhälle och politiker över gränserna och mellan olika sektorer.
Program:
Datum och tid: fredag den 17 augusti klockan 13:30-17:00
Plats: Folkets Hus, Rum 300
Ordförande: Jakob Granit, specialist inom vattenresursfrågor, Sverige
14:00 Välkomsthälsning och presentation, Jakob Granit
Session nr 1: Vad har vi lärt oss av 40 års samarbete?
14:10 Dr. Stephen Lintner, Teknisk rådgivare, Världsbanken
14:25 Mr. Mats Hellström, fd jordbruksminister, ambassadör och landshövding i Stockholm.
14:40 Prof. Sven Erik Jørgensen, Kungliga danska apoteksskolan, Danmark, samt representant för forskningsprogrammet MARE, som tagit fram beräkningsverktyg för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödningen inom Östersjöområdet,
www.mare.su.se
15:00 Kaffepaus
15:20 Mr. Jan Åman, VD för Färgfabriken, Sweden
15:35 Mr. Niclas Grandén, Vice VD, Ineo Oy, Finland
Session nr 2: Presentation av modellen och jämförelse med andra liknande vattenprojekt i världen.
15:50 Presentation av modellen. Jakob Granit
16:00 Diskussion av förslaget och jämförelse med andra vattenprojekt i världen. Medverkande experter från ERA-Net
Bonusprojektet, www.bonusportal.org
17:30 Seminariet avslutas
Länk till Världsvattenveckan www.worldwaterweek.org
Kontaktinformation
Länk till Världsvattenveckan www.worldwaterweek.org
Under LOMROG ska området norr om Grönland, mellan 83 och 87 grader nordlig bredd, studeras under ca fem veckor. Särskilt Lomonosovryggen – en bergsrygg på havsbotten – tilldrar sig forskarnas intresse. Till sin hjälp mot packisen kommer Oden att ha världens starkaste isbrytare, den ryska ”50 let pobedy”, som under LOMROG gör sitt första internationella uppdrag. Polarforskningssekretariatet chartrar båda isbrytarna för svensk och dansk räkning, samt leder expeditionen.
De svenska forskarna ska studera delar av glaciationshistorien i Arktis, variationer av det permanenta packistäckets utbredning och oceancirkulationens utveckling och dess betydelse i det globala klimatsystemet. Till sin hjälp har de bl.a. ett nytt flerstråligt (multibeam-) ekolod, som ger 3D-bilder av havsbottnen med hög upplösning. Oceanografiska och geologiska prover kommer också att tas och geofysiska mätningar att utföras. De svenska forskarna kommer från Stockholms och Göteborgs universitet.
De danska forskarna kommer främst att arbeta inom det danska kontinentalsockelprojektet, med koppling till FN:s havsrättskommission om nationers anspråk på havsbotten mer än 200 sjömil från kusten. Deras undersökningar består av insamlande av batymetriska (djup-), seismiska och gravimetriska data i undersökningsområdet. Kanada genomför ett liknande kontinentalsockelprojekt och de båda länderna samarbetar, därför finns även en kanadensisk forskare med ombord. Ytterligare ett danskt projekt deltar i LOMROG, där en forskare från Grönlands naturinstitut ska undersöka havsisens betydelse för transport av koldioxid från atmosfären ned i havet samt den mikrobiella aktiviteten i packisen. De danska deltagarna kommer från GEUS (De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland), Danmarks Rumcenter, Farvandsvæsenet samt Aarhus och Roskilde universitet.
Polarforskningssekretariatets lärarstipendiat Carin Sjöö, från Fyrisskolan i Uppsala, ska delta i det svenska forskningsprojektet. Ett danskt TV-team från produktionsbolaget STV kommer att göra en dokumentärfilm under expeditionen.
Mer information om LOMROG finns på följande webbsidor, där också rapporter och bilder från expeditionen kommer att publiceras efter avfärd:
www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007
www.geo.su.se/geology/lomrog_2007
http://a76.dk/expeditions/lomrog2007
Kontaktinformation
På ett pressmöte ombord på Oden kommer LOMROG att presenteras i detalj. Tid: lördag 11 augusti kl 15.30. Plats: kajplats 25 i hamnen Breivika, Tromsö, Norge. Föranmälan till pressmötet ska ske senast fredag 10 augusti kl. 16.00 till Sofia Rickberg, biträdande expeditionsledare och informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, som också kan ge mer information om arrangemanget och expeditionen. E-post: sofia.rickberg@polar.se eller mobiltelefon: +46 70-344 92 65. Observera att ingen släpps ombord
på fartyget utan föranmälan. VÄLKOMNA!
– Detta kan vara början på framtagandet av en ny klass smärtlindrande läkemedel, säger professor Jan-Åke Gustafsson vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära.
Det är från tidigare studier känt att östrogen påverkar våra smärtupplevelser, men inte i detalj mekanismerna bakom. Det finns två olika mottagare av östrogen – ER-alfa och ER-beta. I den aktuella studien har forskarna undersökt uttrycket av de båda receptorerna i ryggmärgen.
Forskarna visar att ER-beta spelar en viktig roll i utvecklingen av den del av ryggmärgen som innehåller nervfibrer som för information till hjärnan. Dessa nerver har betydelse bland annat för smärtkänslighet och för känselintryck överhuvudtaget. ER-beta är den östrogenreceptor som dominerar under embryonal utveckling. Forskarna kunde också se att den neuronala utvecklingen försenas hos möss som saknar ER-beta och att ER-beta också är viktig i den vuxna ryggmärgen för att nervceller ska överleva och för förmedling av smärta och känsel.
– Dessa resultat är särskilt intressanta i ljuset av att preliminära resultat från prekliniska studier antyder att ämnen som aktiverar ER-beta kan verka smärtlindrande. Detta kan vara början på framtagandet av en ny klass smärtlindrande läkemedel, säger Jan-Åke Gustafsson.
Publikation:
Estrogen receptor beta is essential for sprouting of nociceptive primary afferents and for morphogenesis and maintenance of the dorsal horn interneurons.
Xiaotang Fan, Hyun-Jin Kim, Margaret Warner, Jan-Åke Gustafsson.
PNAS, online early edition, 6-10 augusti 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jan-Åke Gustafsson
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-585 837 01
Mobil: 070-209 02 44
E-post: jan-ake.gustafsson@mednut.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I takt med att nya tjänster erbjuds på internet tvingas du allt oftare att lämna ut känsliga uppgifter om dig själv. Dessvärre följer inte alltid säkerheten med i den snabba utvecklingen.
– Ny teknologi kräver ny säkerhet. Man glömmer ofta bort säkerheten i ivern att få fram nya tjänster. Men det är förstås bättre för alla parter om säkerhetsaspekten finns med redan från början, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.
Sommarskolan, som har titeln ”The Future of Identity in the Information Society”, lockar cirka 55 deltagare från bland annat Europa, USA, Kanada, Australien, Indien och Sri Lanka. Temat för konferensen kan sammanfattas i ordet ”identitet”. Vad utgör en identitet och hur påverkas identitetsbegreppet av den nya informationsteknologin?
Bland de ämnen som kommer att diskuteras finns skyddet av identitet och personlig integritet i samband med IT-användning, IT-säkerhet, framtidens avancerade identitetshandlingar, brott relaterade till ID-handlingar, anonymitet, övervakning, spårningstekniker med mera. Förutom de tekniska frågorna kommer forskarna även att samtala kring sociala, juridiska och etiska aspekter av identitet i dagens och framtidens informationssamhälle.
Sommarskolan pågår mellan den 6-10 augusti på Karlstads universitet. Bland huvudtalarna finns Slava Kavsan från Microsoft Windows, USA, och Morton Swimmer från IBM Research Zurich i Schweiz. Bakom arrangemanget står Avdelningen för datavetenskap och Centrum för HumanIT vid Karlstads universitet, tillsammans med de två internationella organisationerna IFIP (International Federation of Information Processing) och FIDIS (Future of Identity in the Information Society).
Kontaktinformation
Simone Fischer-Hübner, tfn 054-700 17 23 eller 070-297 13 38, e-post simone.fischer-huebner@kau.se
I studierna ingick två olika populationer, en från Centraleuropa (Ungern, Rumänien och Slovakien) och en från Bangladesh (Matlabområdet). Resultatet visar att de flesta i Matlabområdet och en stor del av människorna i vissa delar av Ungern är exponerade för höga halter arsenik i dricksvattnet.
Det fanns markanta skillnader i omvandlingskapacitet mellan individer både i Europa och i Bangladesh. I Bangladesh kunde detta delvis förklaras med den höga exponeringsnivån. I Europa var det olika genetiska faktorer som hade störst inverkan. Också ålder, kön och rökning spelade in. Barn till exempel omsatte arsenik bättre än vuxna.
– Det är viktigt, framhåller Anna-Lena Lindberg, att försöka identifiera känsliga grupper i befolkningen för att minska de negativa konsekvenserna av arsenikexponering. Eftersom de faktorer jag studerat bara kan förklara ungefär en femtedel av variationen mellan individer finns det ett stort behov att gå vidare och leta efter fler faktorer.
Arsenik förekommer naturligt i dricksvatten i vissa delar av världen och miljontals människor exponeras för höga halter. Arsenik är cancerframkallande och kan också bidra till uppkomst av diabetes, hjärtkärlsjukdomar och ha effekter på lungor, lever och nervsystemet. Arsenik omvandlas i kroppen och utsöndras till största delen via urinen, dels som monometylerad arsenik, MA, dels dimetylerad arsenik, DMA, som är slutprodukten.
Avhandlingen: Factors influencing the metabolism of inorganic arsenic in humans.
Ladda ner: http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-145-6/
För mer information, kontakta:
Anna-Lena Lindberg, MD
Institutet för Miljömedicin, enheten för metaller och hälsa
Tel: 08-524 874 06
Mobil: 070-270 95 45
E-post: Anna-Lena.Lindberg@ki.se
Sabina Bossi, pressekreterare
Tel: 08-524 860 66,
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Fyndet stärker uppfattningen att MS är en så kallad autoimmun sjukdom, som angriper kroppens eget immunförsvar, säger professor Jan Hillert, Karolinska Institutet. Han leder en av de forskargrupper, en svensk och en amerikansk, som står bakom upptäckten, och som publiceras i två artiklar i månadens nummer av Nature Genetics.
MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i hjärnan och ryggmärgen som drabbar yngre vuxna och som ofta leder till funktionshinder. Ca 12 000 personer i Sverige har MS. Risken att dabbas av MS beror till stor del på arvsanlag, gener, men hittills har bara en av de sannolikt många generna varit säkert identifierad.
Den nyupptäckta genen, IL7R, uttrycker en viktig signalmolekyl i immunsystemet av särskild betydelse för de så kallade T-cellerna. Jan Hillerts forskargrupp publicerade redan för två år sedan data som talar för att IL7R har betydelse vid MS.
Den aktuella svenska studien baseras på prover från mer än 5 000 individer från Sverige, Norge, Danmark och Finland och ger starka statistiska bevis för att IL7R innebär en betydande risk att insjukna.
I en artikel i den nätbaserade tidskriften PLoS One denna vecka publicerar Hillerts forskargrupp dessutom en studie som visar att en tidigare känd genetisk faktor i själva verket består av minst två olika gener, som påverkar risken för MS på ett oberoende vis.
– Det visar att fler delar av immunsystemet är inblandade än vad vi tidigare trott, säger Jan Hillert.
Publikationer:
”Variation in interleukin 7 receptor alpha chain (IL7R) influences risk of multiple sclerosis”, Frida Lundmark, Kristina Duvefelt, Ellen Iacobaeus, Ingrid Kockum, Erik Wallström, Mohsen Khademi, Annette Oturai, Lars P Ryder, Janna Saarela, Hanne F Harbo, Elisabeth G Celius, Hugh Salter, Tomas Olsson & Jan Hillert, Nature Genetics, Online 29 Juli
”HLA-A Confers an HLA-DRB1 Independent Influence on the Risk of Multiple Sclerosis”, Boel Brynedal, Kristina Duvefelt, Gudrun Jonasdottir, Izaura M. Roos, Eva Åkesson, Juni Palmgren, Jan Hillert, PLoS, Online 25 juli
För mer information, kontakta:
Professor Jan Hillert,
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-585 870 80
Mobil: 070-585 10 21
E-post: jan.hillert@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 860 66
E-post: Sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mitokondrier frigör energi genom den så kallade andningskedjan – en kemisk process inne i mitokondrien som resulterar i att cellens energivaluta, molekylen ATP, bildas.
Då viktiga delar av andningskedjan kodas av mitokondriernas eget DNA, mtDNA, kan cellen genom att öka eller minska uttrycket av mtDNA anpassa sin energiproduktion till varierande behov. Kunskapen om hur detta går till är dock ytterst bristfällig.
Två forskargrupper vid Karolinska Institutet, under ledning av Claes Gustafsson och Nils-Göran Larsson, har nu gjort ett viktigt genombrott genom upptäckten av en helt ny transkriptionsfaktor, MTERF3. Denna nya faktor hämmar uttrycket av mtDNA och kan därmed bromsa cellens energiproduktion.
Upptäckten, som publiceras i tidskriften Cell, kan på sikt leda till helt nya möjligheter att behandla viktiga sjukdomar. Nedsatt mitokondriefunktion ger upphov till en cellulär energikris och spelar troligen en viktig roll vid ett antal vanliga folksjukdomar, såsom diabetes, hjärtsvikt och Parkinsons sjukdom, samt vid normalt åldrande.
Publikation:
MTERF3 is a negative regulator of mammalian mtDNA transcription
Chan Bae Park, Jorge Asin-Cayuela, Yonhong Shi, Mina Pellegrini, Martina Gaspari, Rolf Wibom, Kjell Hultenby, Hediye Erdjment-Bromage, Paul Tempst, Maria Falkenberg, Claes M Gustafsson, Nils-Göran Larsson.
Cell, 27 juli 2007
För mer information, kontakta:
Professor Nils-Göran Larsson
Institutionen för laboratoriemedicin
Mobil: 070-209 71 55
E-post: Nils-Goran.Larsson@ki.se
Med dr Claes Gustafsson
Institutionen för laboratoriemedicin
Tel: 034-69 61 80
E-post: Claes.Gustafsson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66,
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina,bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskare vid yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet har kunnat påvisa sambandet efter det att de har undersökt dödsfallen under åren 1998-2003 i 41 församlingar inom Storstockholm, vilket omfattar cirka 1,1 miljoner invånare.
Klimatförändringar och deras följder kan allvarligt komma att påverka det globala hälsoläget. Förändringarna väntas också medföra fler och kraftigare värmeböljor även i Sverige.
Värmen är speciellt farlig för personer med hjärt-kärl och lungsjukdom, diabetes eller för de som har reducerad förmåga att svettas, vilket kan bli en följd av vissa mediciner.
– Efter två dygn med medeltemperaturen 22-23 grader är dödligheten i Stockholm cirka 14 procent högre än vid sval sommarväderlek. Vid kraftigare värmeböljor än dem vi hittills har erfarenhet av kan vi vänta att effekterna blir mer dramatiska än vi nu visat, säger docent Bertil Forsberg, Umeå universitet.
Umeforskarnas resultat liknar de samband som tidigare rapporterats från varmare länder fast är förskjutna mot lägre temperaturer.
– Den optimala temperaturen med lägst dödlighet är lägre hos oss och ökningen av dödligheten blir märkbar vid betydligt måttligare värme än i Aten och Rom, säger Forsberg.
Analysen har byggts upp stegvis för att finna vilken temperatur som är ”optimal” och därefter belysa hur dödligheten ökar vid högre och lägre temperaturer. Årstiderna har dessutom studerats separat, och analyser gjorts för att belysa om det finns en extra kraftig ökning av dödligheten vid varma perioder som skulle kunna betraktas som ”värmeböljor” i svenskt perspektiv. De direkta effekterna av temperatur på dödligheten har fastställts efter samtidigt hänsyn till andra faktorer som säsong, helger, veckodag och influensaperioder.
Justerat för andra faktorer är dygnsmedeltemperaturen med lägst dödlighet i Stockholm, cirka 12 grader. Vid varmt väder är effekten på dödligheten störst samma dag och följande dag. Dödligheten ökar med cirka en procent per grad högre temperatur.
– Ökningen blir större om medeltemperaturen uppnår 23 grader under två dygn, vilket definieras som en svensk värmebölja, vi ser då en ”värmeböljeeffekt” på dödligheten. Hittills inträffar bara sådana perioder vid fem procent av dygnen under perioden juni-augusti men i takt med att medeltemperaturen stig så kommer det ske allt oftare, konstaterar Forsberg.
– Ett sätt att begränsa de potentiella hälsoeffekterna av värmeböljorna är att sjuk- och äldrevården bättre anpassas för att bättre kunna möta de varma perioderna som ofta infaller under semestrarna, menar Bertil Forsberg.
Kontaktinformation
Bertil Forsberg nås på:
090-785 27 51
Mobil 070- 6324459.
E-post: bertil.forsberg@envmed.umu.se
Inom forskningsprogrammet vid Kinnvika arbetar sammanlagt ett sjuttiotal forskare från 15 länder, och de täcker forskningsområden såsom glaciologi, geologi, ekologi, atmosfärskemi, arkeologi och vetenskapshistoria.
Forskningsstationen vid Kinnvika togs i drift under det Internationella geofysiska året 1957-58 och användes som bas och övervintringsstation för den finsk-svensk-schweiziska expeditionen.
Den gamla forskningsstationen kommer att fungera som en forskningsplattform för fältarbetena, bl.a. vid Vestfonna, en glaciär där provtagningar kan ge information om klimat- och miljöförhållanden i området i ett historiskt perspektiv. Isen i glaciären fungerar som ett klimatarkiv. Provtagningarna kan ge besked om klimatförändringar och effekter på biologiska och geovetenskapliga system.
Forskningen vid Kinnvika har ett stort nordiskt stöd, genom bl.a. Polarforskningssekretariatet i Stockholm, Arctic Centre i Rovaniemi, universitetsfilialen UNIS på Svalbard, Nordiska ministerrådet samt genom geofysiska institutet vid polska vetenskapsakademien.
Det Internationella polaråret 2007-2008 uppmärksammas världen över genom ett omfattande forskningssamarbete och insatser i fält. Kinnvikaprojektet har stöd inom det Internationella polaråret.
Kinnvikaprojektet är en del av Polarforskningssekretariatets arktiska forskningsprogram SWEDARCTIC under sommaren 2007. Forskningen i fält kommer att kunna följas med rapporter och bilder på Polarforskningssekretariatets webbplats www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007/
Läs även om Kinnvikaprojektet på www.kinnvika.net
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av Eva Grönlund, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, telefon 08-673 97 30, mobiltelefon 070-344 92 51, e-post eva.gronlund@polar.se
