Mer än 40 framstående, internationellt ledande personer och experter från bygg- och fastighetsföretag, myndigheter, universitet och högskolor från hela världen kommer att bidra med sin pusselbit till ny kunskap och inspiration.
Två av huvudtalarna kommer från USA. Professor Fred Moavenzadeh från MIT ger sin syn på vad globaliseringen betyder för byggbranschen och CH2M Hills vice ordförande Nancy Tuor berättar om hur man med hjälp av innovativa lösningar lyckades pressa både kostnader och tid vid saneringen av atomkraftverket Rocky Flats. Från arkitektkontoret Foster & Partners kommer en av delägarna Armstrong Yakubu. Han berättar tillsammans med direktör Haakon Löe från Rambøll Danmark om några av kontorets spektakulära projekt, bland annat det nya elefanthuset i Köpenhamns Zoo.
Crossing boundaries
Konferensens tema är crossing boundaries. Byggmarknaden är inte längre nationell. Globaliseringen är en reell utmaning, men erbjuder också nya möjligheter för den som förstår att ta vara på dessa. Hur kan man överskrida geografiska gränser? Kan lärdomar och erfarenheter överföras från ett land till ett annat? Och hur kan flytande gränser utnyttjas för att skapa mervärde för byggbranschen.
Organisatoriskt nytänkande är nödvändigt. Hur kan till exempel integration främjas genom virtuellt byggande? Och hur kan byggherren agera som förändringsagent?
Ofta uppfattas byggande enbart som själva byggprocessen, men finansiering, programmering, projektering, tillverkning av byggmaterial, liksom förvaltning, investering och administration bör vara en del av helhetsperspektivet. En avgörande fråga är hur projekttänkandet kan förändras till ett helhetstänkande. Och hur nyttja brukardriven innovation? Det handlar om att tänka nytt vad gäller både produktion och teknik. Detta är bara några av de ämnen som kommer att tas upp på konferensen.
Fakta:
Revaluing Construction 2007 – Crossing Boundaries äger rum 9-10 oktober 2007 på hotell Marriott i Köpenhamn. Talarna, som kommer från jordens alla hörn och från alla delar av byggbranschen, kommer att ge exempel på nytänkande i branschen. Avsikten är att teori och praktik ska mötas till ömsesidig inspiration.
Konferensen växlar mellan gemensamma sessioner och tre parallella sessioner på följande tema:
Crossing geographical boundaries
Crossing organisational boundaries
Crossing product boundaries
Programmet innefattar också en studieresa till Malmö, med bl a besök i Turning Torso, ritat av den spanske arkitekten Santiago Calatrava.
Bland programpunkterna finns också:
Investering i Shanghais infrastruktur och dess betydelse för byggsektorn. Bai Yun, Shanghai Urban Construction Group, Kina.
Produktivitet hos norska entreprenörer. Thorbjørn Ingvaldsen, SINTEF, Norge.
Nya samarbetstekniker vid byggandet av Swire’s One Island East Tower Martin Riese, Gehry Technology Asia, Kina.
Integrerade designlösningar i samband med renoveringen av Sydney Opera House. Keith Hampson, Cooperative Research Centre for Construction Innovation, Australien.
NCC Komplett: Hur fel kan undvikas genom industriellt byggande Fredrik Anheim, Direktör NCC Industrial Construction, Sverige
Redefiniera vårdinfrastrukturen: integrera verksamhet och fysiska miljö. James Barlow, Imperial College London, Storbritannien.
Konferensen arrangeras av International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB), Statens Byggeforskningsinstitut (SBi) vid Aalborg Universitet, Bygherreforeningen i Danmark, ByggherreForum i Sverige, samt Institutionen för Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola.
Konferensens huvudsponsorer är Boligfonden Kuben, Erhvervs- og Byggestyrelsen, Forskningsrådet Formas, Rambøll og Realdania.
Kontaktinformation
Mera information om konferensen finns på www.rc2007.org.
Pressbilder finns på www.formas.se
Det går också att söka efter kollegor till de här nämnda forskarna via Ultunaväxeln (018-67 10 00), Alnarpsväxeln (040-41 50 00) eller Umeåväxeln (090-786 81 00). Använd gärna sökfunktionen på SLU:s webb.
Kontaktinformation
Vill du ha specifik hjälp, ring SLU:s medietjänst:
Vecka 26-27 till t.o.m. 3 juli: Nora Adelsköld, Uppsala, 018-67 17 07, 070- 695 17 07
Vecka 27 t.o.m. 4 juli: Pernilla Björk 018-67 15 24, 070-291 15 24
Vecka 28: Mikael Jansson, Uppsala, 073-370 07 10 11
Vecka 29-32: Mikael Propst 018-67 22 04, 070-371 03 53
Lukten och synen är två sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. Förmågan att känna lukter grundläggs genom att luktslemhinnan med dess luktceller utvecklas. Synförmågan är på motsvarande sätt beroende av att linsen i ögat bildas. Både luktslemhinnan och linsen utvecklas tidigt under fosterstadiet, men vilka signaler som styr hur de bildas har hittills varit okänt. En forskargrupp vid Umeå universitet visar nu att samma signalmolekyl styr bildandet av både lukt- och linscellerna.
Resultaten visar dessutom att celler som utsätts för signalen under kort tid blir luktceller medan en lång exponeringstid ger upphov till linsceller. Annars är det en vanlig mekanism att olika koncentrationer av en signalmolekyl kan ge upphov till olika celltyper. Den här upptäckten, att skillnad i exponeringstid men inte koncentration av samma signal styr bildningen av två fundamentalt olika sensoriska organ, har stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden.
Resultaten publiceras idag i tidskriften Developmental Cell. Författare till artikeln är My Sjödal, Thomas Edlund och Lena Gunhaga, alla vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet.
M Sjödal, T Edlund, L Gunhaga: Time of Exposure to BMP Signals Plays a Key Role in the Specification of the Olfactory and Lens Placodes Ex Vivo, Developmental Cell, Volume 13, 141-149, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Fo.ass. Lena Gunhaga, UCMM, tel. 090-785 44 35, mobil 070-2621879,
e-post Lena.Gunhaga@ucmm.umu.se.
Professor Thomas Edlund, UCMM,
tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52,
e-post Thomas.Edlund@ucmm.umu.se
Samtidigt utreder han de komplexa sambanden mellan konsumenter, banker och handlare och frågan om prissättning av elektroniska betalningstransaktioner. Avhandlingen visar också att den kostnadseffektivitet som uppkommer av en större andel elektroniska betalningar inte påverkar banksystemets kostnadseffektivitet nämnvärt.
Under perioden 1987 till 1999 gick andelen elektroniska betalningar – kortbetalningar och elektronisk giro i stället för checker och pappersbaserad giro – upp från 43 % till 79 % aggregerat i de 12 europeiska länder som undersökts. Sverige tillhörde de länder i vilka utvecklingen av elektroniska betalningar under perioden hade nått längst. Avhandlingen visar att de 12 länderna genom ökade elektroniska betalningar under perioden sparade motsvarande 0,38 % av BNP.
Det finns argument för att en direkt och explicit prissättning av betalningstjänster mot konsumentkunder för att särskilja alternativen utefter de resurser de tar i anspråk – det vill säga att priserna blir lägst för det betalningssystem som har lägst kostnader och därmed uppmuntrar användningen av det mest kostnadseffektiva systemet. Bankerna, som förväntas sätta priserna, har dock inte något uppenbart intresse av att stimulera den tekniska utvecklingen ur vare sig kostnads- eller intäktsperspektiv.
– Kostnadseffektiviteten hos bankerna som kollektiv verkar inte påverkas av en större andel elektroniska betalningstransaktioner. Detta kan delvis förklaras av att bankerna har ökat tillgängligheten på betalningstjänster. Såväl kontanter som betalningstjänster finns till exempel tillgängliga när bankkontor hålls stängda. Effektivitetsvinsterna har alltså nått konsumenterna genom ökad tillgänglighet till bank- och betalningstjänster, säger Magnus Willesson.
För att prissätta ett betalningsnätverk, som till exempel kortbetalningar, behöver bankerna beakta en speciell variant av nätverksexternaliteter; ett så kallat tvåsidigt nätverk. Detta präglas likt vanliga nätverksexternaliteter av ett ökat värde ju större nätverket är, men i ett tvåsidigt nätverk ökar i stället värdet till följd av en annan användarkategori; två användarkategorier utgör motpoler kopplade till en och samma plattform.
Konsumentanvändares efterfrågan är därför beroende av antalet aktiva användare hos handlare och handlares efterfrågan är beroende av antalet aktiva konsumentanvändare. Om transaktionspriser införs för konsumenter påverkas efterfrågan även hos handlare, vilket kan leda till en negativ spiral.
Utvecklingen av betalningssystem sker i ett samspel mellan handlare, bank och konsument, vilka har olika idéer om vad som är bäst avseende kostnadseffektivitet, intäkter/priser och säkerhetsfrågor. Det måste bankerna ta hänsyn till i sin prissättning.
– Bankerna i Skandinavien undviker transaktionsavgifter till konsumenter och prioriterar i stället prissättning mot handlare eller fasta avgifter mot konsumenter, säger Magnus Willesson och fortsätter:
– De prissättningsmetoderna verkar inte för en snabbare teknisk utveckling, men kan ändå leda till effektivt resursutnyttjande av betalningsnätverken och till högsta möjliga lönsamhet för bankerna. För höga priser till någon kategori användare kan leda till en motsatt och icke önskad effekt för bankerna eftersom efterfrågeförändringar på ena användarsidan också påverkar den andra användarsidan.
Avhandlingen presenterades den 15 juni 2007.
Titel: Payment Efficiency and Payment Pricing – Four Esseys
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Magnus Willesson: tel 031-786 25 40, 0733-10 79 80, e-post: magnus.willesson@handels.gu.se
Forskarna tror att okända arter kan finnas i varma källor, sk. hydrotermala utlopp, vid Gakkelryggen. Gakkelryggen är en 55 miljoner år gammal bergskedja på Arktiska oceanens havsbotten, som sträcker sig från norra Grönland till Sibirien. Havet i området är ständigt täckt av is, och havsbotten har varit isolerat från andra ekosystem i minst 26 miljoner år. Man vet att där finns sprickor med magma som väller upp från jordmanteln, och för första gången ska man nu kunna undersöka vad dessa geiser-liknande utlopp i Arktis innehåller.
Undervattensfarkosterna och de flesta av forskarna kommer huvudsakligen från Woods Hole Oceanographic Institution (WHOI), Massachusetts, USA. Isbrytaren Oden, besättningen,
expeditionsledningen och andra funktioner ombord kommer från Sverige. Forskarlaget ombord består av 30 deltagare från USA, Norge, Tyskland, Japan och Sverige. Till sin hjälp har de tre nya specialdesignade fjärrstyrda obemannade undervattensfarkoster (Puma, Jaguar och CAMPER), alla byggda på WHOI och till stor del finansierade av det amerikanska rymdorganet NASA. Robotarna/farkosterna har kostat omkring 450 000 USD per styck att utveckla och provkördes från Oden på 1300 meters djup under isen utanför Svalbard under en tio dagar lång testtur i maj-juni. Projektet ses som ett steg mot framtida undersökningar under isen på en av Jupiters månar, Europa. Undervattensfarkosterna är byggda för att kunna arbeta på ned till 5000 meters djup, och har olika ”arbetsuppgifter”; Puma mäter först mineralhalterna i vattnet för att hitta utloppen, Jaguar använder en kamera och ett avancerat ekolod för att skapa bilder av havsbotten på den aktuella platsen, och sist sänks CAMPER ned för att samla in och suga upp geologiskt och biologiskt material.
Ansvarig för forskningen ombord är geofysikern Robert Reves-Sohn från WHOI, och för utvecklingen av farkosterna står ingenjör Hanumant Singh, också från WHOI. Från Sverige deltar forskare och tekniker från Göteborgs och Stockholms universitet samt personal från Polarforskningssekretariatet.
AGAVE är ett av projekten inom det pågående Internationella polaråret 2007-2008 (IPY) som har fått fullt stöd från den internationella IPY-kommittén. Expeditionen kommer att kunna följas via Internet och möjlighet finns att ta del av rapporter och filmer från Oden dagligen. Webbplatsen “Dive and Discover” (www. divediscover.whoi.edu/) tar med elever och lärare på forskningsexpeditioner med läsvärda rapporter, medan projektet “Polar Discovery” (www.polardiscovery.whoi.edu) använder foton och telefonsamtal från Oden så att museibesökare och allmänhet får se och uppleva Arktis genom de deltagande forskarna. Expeditionen AGAVE avslutas i Tromsö 11 augusti.
Isbrytaren Oden ägs av Sjöfartsverket och chartras av Polarforskningssekretariatet. Sekretariatet, som är en myndighet under Utbildningsdepartementet, står för expeditionsledning, läkare och tekniskt/logistiskt stöd ombord. Sverige är, trots sin litenhet, ett framstående land inom den internationella polarforskningen och Polarforskningssekretariatet har numera möjlighet att bedriva tjänsteexport, dvs. att sälja kunskap, tjänster och resurser till utländska organisationer. Huvuduppgiften är dock att samordna svensk polarforskning som utförs av forskare vid svenska universitet och högskolor. AGAVE är en del av Polarforskningssekretariatets arktiska forskningsprogram
SWEDARCTIC under sommaren 2007. Mer information om SWEDARCTIC 2007 finns på www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007. Där publiceras också rapporter och bilder från sommarens svenska polarforskningsexpeditioner.
Woods Hole Oceanographic Institution är en privat och oberoende organisation i Falmouth, Massachussets, USA, som ägnar sig åt marin forskning, teknisk utveckling och högre utbildning. Mer information ges på webbplatsen www.whoi.edu. Där finns också ett omfattande pressmaterial
om AGAVE att ladda ner, liksom mer information om och bilder på forskningen och farkosterna.
Kontaktinformation
Frågor om det svenska deltagandet besvaras av Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet,
per e-post sofia.rickberg@polar.se, telefon 08-673 97 25 eller mobiltelefon
070-344 92 65.
Mer specifika frågor om forskningen eller farkosterna besvaras av Robert Reves-Sohn som är på isbrytaren Oden fr.o.m. lördag 30 juni (satellittelefonnummer lämnas av Sofia Rickberg på förfrågan) eller av Stephanie Murphy, ansvarig för forskningskommunikation på WHOI, per e-post: samurphy@whoi.edu.
Forskare vid SLU i Uppsala har i en studie odlat herbicidtolerant sockerbeta för att ta reda på eventuella miljövinster vid odling av en sådan gröda. Resultaten visar att man kan minska den totala mängden ogräsmedel under det år som betorna odlas. Normalt används flera olika herbicider, nu behövs bara en – glyfosat. Däremot kunde inte den kemiska ogräsbekämpningen minskas under de efterföljande åren då vårsäd odlades.
När man odlar herbicidtoleranta sorter kan man också minska jordbearbetningen, vilket är en vinst både för miljön och för den enskilda brukaren. I det plöjningsfria försöksledet minskade drivmedelsåtgången under hela sockerbetsodlingen med 10-20 procent.
Risken för resistensbildning hos ogräsen kan enligt forskarna hanteras genom att försiktighetsprincipen tillämpas. Med nuvarande kunskaper innebär det att en herbicidtolerant gröda endast får odlas 1-2 gånger under en sexårig växtföljd. Sockerbetan kan inte heller sprida gener till eventuella vilda släktingar eftersom den inte blommar under odlingsåret (den är tvåårig).
Genetiskt modifierade sorter av sojaböna, majs, bomull och raps odlas idag världen över på en areal nästan 40 gånger den svenska åkerarealen. I de flesta fall är den överförda egenskapen tolerans mot en herbicid.
Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00
www.vpe.slu.se
Kontaktinformation
Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00
När buksmärta, förstoppning, diarré och gasbesvär inte kan förklaras på något annat sätt har patienten irritabel tarm. Syndromet anses förekomma i mer eller mindre uttalad form hos 20 % av befolkningen i västvärlden.
– Syndromet är mycket svårt att diagnostisera eftersom vi först måste utesluta alla andra sjukdomar som har samma symptom. Det enda läkarna har att gå på idag är de symptombaserade kriterierna och det faktum att patienter med irritabel tarm har en känsligare tarm än andra, säger fysiologen Marie Larsson.
Avhandlingen öppnar för ett nytt sätt att identifiera patienter med irritabel tarm. Studierna visar att många av patienterna har en ökad skillnad i elektrisk spänning mellan tunntarmens insida och utsida.
– Man skulle alltså kunna mäta spänningsskillnaden över tarmväggen för att ta reda på om patienten har irritabel tarm. Det rör sig om en ganska enkel metod som är en vidareutveckling av vanlig manometri, säger Marie Larsson.
Vid manometri förs en kateter ner till patientens tunntarm. Genom att pumpa ner vätska genom katetern kan tarmens tryck mätas. Spänningsskillnaden över tarmväggen ger läkaren ett mått på hur aktiva nerverna i tarmväggen är.
Skillnaden i elektrisk spänning syns tydligast när tarmen drar ihop sig. Fenomenet kan bero på att de nerver som känner av tarmens sammandragningar är extra känsliga. Nerverna inom tarmväggen är sammankopplade i nätverk som förstärker sig själva, vilket gör att aktiviteten i nätverket kan bli väldigt hög.
– Det är möjligt att vår upptäckt också kan leda till en ny behandlingsprincip mot irritabel tarm. Kanske kan vi hitta läkemedel som kan lugna ner nervernas nätverk i tarmväggen, säger Marie Larsson.
I djurmodeller har forskarlaget kunnat se att en signalsubstans som kallas substans P är viktig vid överföringen av signalen inom tarmens nätverk. Forskningen är genomförd i samarbete med AstraZeneca.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Sensory and secretory responses to intestinal distension; implications for the pathophysiology of irritable bowel
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Larsson, fysiolog, telefon: 031-776 15 31, 070-787 47 14, e-post: marie.h.larsson@astrazeneca.com
Handledare:
Professor Henrik Sjövall, telefon: 031-342 19 20, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Rakel Berglund, SLU i Rånna, fann att marktäckning med svart plast, som bryts ner av ljuset, gav 80 procent högre skörd det första skördeåret och 27 procent året efter det. I den treåriga studien framkom också att det inte spelade någon roll vilken typ av organiskt gödselmedel som användes före planteringen. Gödsling under odlingens gång gav ingen effekt på skörden i detta försök på sandig moig moränjord med Honeoye.
Jordgubbsvivel gör stor skada i ekologiska jordgubbsodlingar. Den sätter ner skörden genom att knipsa av blomknopparna. I Honeoye gav en kombination av besprutning med pyretrum före blomning och täckning med fiberväv i början av blomningen effekt i form av 50 procent högre skörd. Enbart pyretrum hade ingen effekt alls. Antalet jordgubbskvalster kan hållas nere med rovkvalster, men det hade i detta försök ingen inverkan på skörden. Täckning med fiberväv gynnar dessvärre jordgubbskvalstren på känsliga sorter, och pyretrum skadar rovkvalstren.
Det är viktigt att välja rätt sort och att använda friska plantor som får etablera sig fort, eftersom jordgubbar i ekologisk odling bara bör skördas i två år.
BILDTEXT: Svart, nedbrytbar plast hämmar inte bara ogräset i den ekologiska jordgubbsodlingen, den hjälper också plantan att etablera sig snabbt och ökar skörden. Foto: Birgitta Svensson,
Kontaktinformation
Birgitta.Svensson@ltj.slu.se, 0500-46 64 39
Didier Zida vid SLU i Umeå har studerat skogsskötsel i statliga savannskogar i Burkina Faso. Årlig svedjebränning, selektiv avverkning och stängsling så att husdjuren stängs ute från markerna är metoder som nu används. Han fann att bränder minskar antalet överlevande plantor något, medan varken ett begränsat bete eller selektiv avverkning påverkar återväxten negativt.
Bruket av årliga svedjebränningar bör enligt Didier Zidas samlade bedömning få fortsätta, och de regler som förbjuder bete på statlig skogsmark bör ses över. Eftersom andelen självsådda plantor från ekonomiskt värdefulla trädslag normalt är liten kan dock hjälpplantering behövas efter avverkning och svedjebränning. Grobarheten hos frön från vissa betydelsefulla trädslag kan också ökas genom mekanisk förbehandling eller värmebehandling.
BILDTEXT: Hjälpplantering kan behövas efter svedjebränning och avverkning i ett hållbart savannskogsbruk. Här en savann i Sudan i början av regnperioden. Foto: Didier Zida,
Kontaktinformation
Didier.Zida@genfys.slu.se, 090-786 83 25
I studien följdes 49 gravida kvinnor med olika BMI från början av graviditeten. De blivande mammorna intervjuades om vad de åt. Forskarna tog även blodprov för att mäta hormoner som påverkar ämnesomsättningen.
– Mammor som hade fetma eller övervikt i början av graviditeten löpte en större risk att få ett stort barn. Vi kunde också se att mammor som hade ett högt kaloriintag under graviditeten också fick barn med hög födelsevikt, säger näringsfysiologen Nina Jansson.
Barnen reagerade olika på mammans kaloriintag beroende på om det var en pojke eller en flicka. Flickfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt intag av enkelomättade fetter, medan pojkfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt kolhydratintag.
– Vad detta beror på kan vi bara spekulera om, men en orsak kan vara att moderkakan har samma kön som barnet och därför reagerar olika på miljön i livmodern, säger Nina Jansson.
Det är moderkakan som avgör hur mycket näring som förs över från mammans blodcirkulation till barnets. Foster som får för lite näring kan bli tillväxthämmade medan barn som får för mycket näring väger mer än de ska när de föds.
– Både tillväxthämmade och stora barn drabbas oftare av komplikationer kring födseln och senare har de större risk att få diabetes typ 2, övervikt och högt blodtryck. Det är därför viktigt att vi får mer kunskap om hur moderkakan fungerar. Ny kunskap om moderkakans funktion kan bland annat leda till bättre kostråd till kvinnor som väntar barn, säger Nina Jansson.
I en av studierna fick gravida råttor mindre protein i sin kost men samma mängd kalorier som andra råttor. Hos råttmammor som fick mindre protein minskade koncentrationerna av hormonerna insulin, IGF-1 och leptin. Studien visar även att moderkakan hos dessa råttor transporterade mindre aminosyror till fostret och att råttfostren några dagar senare blev tillväxthämmade.
– Våra fynd stödjer alltså hypotesen att moderkakans funktion för att transportera över näring till fostret är essentiell för optimal fostertillväxt. Förändringar i mammans hormoner kan utgöra en länk mellan mammans kost, moderkakans kapacitet att transportera över näring till fostret och fostertillväxt, säger Nina Jansson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: The role of maternal nutrition and hormones in the regulation of placental nutrient transport and fetal growth
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nina Jansson, näringsfysiolog, telefon: 073-312 17 58, e-post: nina.jansson@fysiologi.gu.se
Handledare:
Professor Thomas Jansson, telefon: + 1 513 558 76 55, e-post: thomas.jansson@uc.edu
Docent Theresa Powell, e-post: powellts@ucmail.uc.edu
Piporna i en orgel består huvudsakligen av olika föreningar av bly och tenn. När en orgelpipa angrips av korrosion bildas det sprickor och hål som i förlängningen kan det leda till att pipan slutar att ljuda. Om en korroderad pipa har kollapsat finns det inget annat sätt att lösa problemet på än att ersätta den historiska pipan med en modern – då går en viktig del av vårt ljudande kulturarv förlorat. För att motverka nedbrytningen av de oersättliga, historiska orglarna behövs grundläggande kunskap om de faktorer som styr korrosionen av bly i atmosfären.
Genom fältstudier i Europa har miljön såväl i kyrkorummet som inuti orgelns vindsystem kartlagts. Kraftigt korroderade orglar har jämförts med relativt opåverkade orglar.
Halterna av ättiksyra och myrsyra visade sig vara betydligt högre i de korroderade orglarna. Syrorna kommer från trä i orgelns många träkonstruktioner. Trä avger organiska syraångor, speciellt ekträ som används t.ex. i orgelns väderlåda och bälgsystem.
– Vi har genom laboratoriestudier visat att både ättiksyra och myrsyra kraftigt accelererar korrosionen. Atmosfärisk korrosion av bly under inverkan av ättiksyra sker genom en elektrokemisk korrosionsprocess, konstaterar Annika Niklasson.
Andra faktorer som studerats är inverkan av temperatur och relativ fuktighet på korrosionen. Både fält- och laboratoriestudierna har visat att det är rent bly som korroderar mest. Korrosionshastigheten på blylegeringar som innehåller tenn är betydligt lägre.
– Projektet är tvärvetenskapligt. Det finns kopplingar mellan kemi, kulturvård, miljö och musik. Detta gör projektet väldigt intressant men också komplicerat. De sammantagna resultaten, från laboratoriet såväl som från fältstudierna, visar att för att bevara de historiska orglarna gäller det att försöka minska halterna av de organiska syrorna runt omkring och inuti orgeln.
Avhandlingen ”Atmospheric Corrosion of Historic Lead Organ Pipes. Laboratory Inversitagions and Field Studies” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 1 juni 2007.
I januari 2003 startade Chalmers, tillsammans med fem andra partners i Europa, ett EU-projekt i femte ramprogrammet för att rädda dessa orglar. Programmet kallas COLLAPSE – en akronym som står för ”Corrosion of Lead and Lead-Tin Alloys of Organ Pipes in Europe”. Det är inom ramen för detta projekt som doktorsarbetet utförts.
Forskningen fortsätter nu inom ett nytt EU-projekt, SENSORGAN -”Sensor system for detection of harmful environments for pipe organs”. Syftet med projektet är att utveckla en sensor som alarmerar om miljön inuti orgeln är korrosiv.
– Vi planerar också att försöka ta fram en metod som minskar emissionen av organiska syror från trä. Preliminära resultat visar på mycket bra resultat av att behandla trä med nanopartiklar av basisk kelciumhydroxid. Det skulle också vara mycket intressant att forska kring tennrika orgelpipor som också kan drabbas av kraftig korrosion i vissa miljöer, säger Annika Niklasson.
Kontaktinformation
Mer information:
Annika Niklasson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Oorganisk miljökemi, tel 031-772 2859, 0708-566800
e-post: annikan@chalmers.se
TURISM
Thomas Blom, docent i kulturgeografi.
Telefon: 070-595 47 85
E-post: thomas.blom@kau.se
Forskar om turism och regional utveckling. Studerar bland annat måltidens betydelse för våra semesterupplevelser.
MÄN OCH VÅLD
Marie Nordberg, doktor
Telefon: 070-713 77 92
”Det socialt belönande och det problematiska våldet. En genusvetenskaplig
studie av mäns upplevelser, rädslor och föreställningar om våld mellan män”.
I detta projekt, som är ett samarbete mellan Karlstads och Göteborgs universitet, ska forskaren intervjua ett tjugotal män i åldrarna 7-70 år. Hon gör också medieanalyser för att belysa mäns upplevelser av våld och provokationer. Intresset riktas mot relationen mellan det sanktionerade våldet, till exempel i sport, polisiärt och militärt våld, och det problematiska våldet. Dessutom ska observationer göras i staden, på sportarenor och i krogmiljöer. Projektet löper 2007-2010 och bekostas av FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
MÄN OCH DERAS FRISYRER
Marie Nordberg
Telefon: 070-713 77 92
”Män, mode, makt och frisyrer”
En studie från frisersalonger i Sverige, Lettland, Estland och på barberarsalonger i Turkiet. Studien har varit inriktad på hur frisyrer och kläder skapar upplevelser av att vara en specifik person, och grupptillhörighet. Förutom frisersalongerna har frisörkurser och frisyrvisningar observerats, analyser gjorts av frisörmagasin och herrmodetidningar. Dessutom har 13 män i åldrar 17-84 intervjuats om sin hårhistoria.
Studien, som är en delstudie i ”Den Dekorerade mannen”, har löpt 2003-2006 och finansierats av Vetenskapsrådet.
MÄN OCH FAMILJEN
Marie Nordberg
Telefon: 070-713 77 92
”Welfare, Masculinity and Social Innovation”
En nordisk studie av familjeinriktade män och deras försök att kombinera familjeåtaganden med förvärvsarbete. I den svenska delen har nio män med olika anknytning till arbetsmarknaden intervjuats. Bekostad av Nordiska Ministerrådet och nyligen rapporterad i bokform: ”Män i rörelse”, red. Øystein Holter, Gidlunds 2007.
MÄN I KVINNOJOBB
Marie Nordberg
Telefon: 070-713 77 92
”Män i kvinnligt kodade yrken”
En studie av manliga förskollärare, sjuksköterskor och frisörer från ett jämställdhetsperspektiv. I studien, som rapporteras i avhandlingen ”Jämställdhetens spjutspets?” (Nordberg 2005), problematiseras jämställdhetsbegreppet. Studien visar att jämställdhetssatsningar ibland tenderar att stärka de traditionella könsmönster istället för att bryta upp och förändra dem.
SKOGEN
Svante Karlsson, doktor
Telefon: 070-659 89 77
Skogen är och har alltid varit en viktig resurs för vår välståndsutveckling. Men den är också en viktig som kulturbärare.
NÄSTA GENERATIONS MOBILSYSTEM
Andreas Kassler, docent i datavetenskap.
Telefon: 054-700 21 68, 054-83 09 89 (bostad)
E-post: andreas.kassler@kau.se
Forskar kring framtida trådlös kommunikation. Bidrar till utvecklandet av nästa generations mobilsystem, 4G. Tekniken kommer att innebära ett större oberoende av dagens teleoperatörers infrastruktur.
Andreas talar engelska.
ARBETSMARKNAD OCH KÖN
Lena Gonäs, professor i arbetsvetenskap
Telefon: 0498-22 34 40, mobil 070-699 18 87
E-post: Lena.Gonas@kau.se
Forskar inom tre områden:
1. Den könsuppdelade arbetsmarknaden – skriver just nu ett kapitel i en bok som ska ges ut av danska socialforskningsinstitutet.
2. Relationen mellan utbildning och arbetsliv.
3. Frågor som rör strukturomvandling och arbetsmarknadsrörlighet ur ett könsperspektiv.
TJÄNSTER I VARDAGEN
Bo Edvardsson, professor i företagsekonomi
Telefon: 070-633 44 78
E-post: Bo.Edvardsson@kau.se
Har lång erfarenhet av tjänsteforskning och forskar bland annat inom följande områden:
1. Hur fungerar en bra kundtjänst? Varför är tillgängligheten så dålig? En dålig kundtjänst smittar av sig på produkter/tjänster och risken är stor att kunden väljer en annan leverantör.
2. Tjänsteutveckling genom attraktiva kundupplevelser. Hur kan man testköra tjänster innan köp och konsumtion?
3. Kunder som lurar tjänstesystem. Hur gör de som ringer men får någon annan att betala? Hur går det till att resa utan att betala biljetten?
4. Vilken betydelse har värderingar för kundvärde? Studier har gjorts inom exempelvis Ikea.
ÄLDRES SÄKERHET
Äldre tanter faller tyst – om äldres säkerhet och trygghet.
Tommy Rosenberg, lektor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Nationellt kunskapscentrum för äldres säkerhet och trygghet i Karlstad. Arbetar med att minska olyckor och öka säkerheten och tryggheten för äldre personer.
Telefon: 070-589 55 65
E-post: Tommy.Rosenberg@kau.se
OCH SÅ LITE INSPIRATION TILL ARTIKLAR INFÖR SKOLSTART
POJKAR
”Den coola, den gode och den populäre – bilder av pojkar i skolan.”
Tomas Saar, universitetslektor pedagogik
Telefon: 073-981 48 94
E-post: Tomas.Saar@kau.se
Forskat om pojkar mellan sex och elva år och hur de förhåller sig till skolan, fritiden och olika sätt att vara pojke.
Marie Nordberg
Telefon: 070-713 77 92
”Maskulinitet på schemat”
En studie om pojkar och maskulinitet i olika skolformer. Är en utvidgning
av projektet ”Att göras till ‘riktig’ pojke” som löpt 2005-2007.
WALDORF
Bo Dahlin, docent pedagogik
Telefon: 0706-346 342
Forskar bland annat om waldorfskolor och waldorfpedagogik. Bo Dahlin har drivit ett treårigt utvärderingsprojekt som handlar om waldorfskolor i Sverige.
SKOLAN OCH FOSTRAN
Ulf Blossing, universitetslektor
Telefon: 070-573 85 70 eller 070-616 32 86
Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner för att bilda och fostra dagens ungdomar. Under de senaste decennierna har allt högre krav ställts på skolor, på dess rektorer och lärare, att axla denna uppgift. Ulf Blossings forskning visar att skolor blir allt bättre på att klara av denna uppgift.
SKOLAN OCH LEDARSKAP
Hans-Åke Scherp, universitetslektor i pedagogik
Telefon: 070-622 02 81
Forskningsområden: Skolutveckling. Kvalitet i skolan. Ledning, ledarskap och styrning av och i skolan. Politisk styrning av skolan. Skolans organisation.
Kontaktinformation
Kommunikation och relationer vid Karlstads universitet, som bland annat arbetar med mediekontakter, har sommarbemanning. Kontakta växeln 054-700 10 00 för att bli kopplad till den som tjänstgör.
I motiveringarna kan man bland annat läsa att Krzysztof Bak får priset ”för ihärdig uppmuntran till kritiskt tänkande och brinnande engagemang för såväl studenter som ämne”, att Margareta Ohnés ”undervisning präglas av en levande forskningsanknytning, ett studentcentrerat perspektiv och internationella utblickar” och att Institutionen för nordiska språk utses till Årets institution ”för sitt genomtänkta och systematiska sätt att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete”.
Mer om priset och fullständiga motiveringar finns på www.upc.su.se/pedpris/.
Ytterligare information
Paula von Wachenfeldt, Universitetspedagogiskt centrum vid Stockholms universitet, tfn 08-16 46 41, 0709-394414, e-post paula.von.wachenfeldt@upc.su.se.
Framtidens tekniklösningar kommer att domineras av tillämpningar som baseras på nanoteknik – fysikaliska och kemiska fenomen som uppträder i mycket små strukturer. Storleksordningen är en miljarddels meter, alltså nära de dimensioner som gäller för enskilda atomer.
– Nanotekniken påverkar redan i dag nästan alla teknikområden, och ger oss bland annat bättre mediciner och datorer men även tyger som inte går sönder eller behöver tvättas. Andra exempel är material nästan utan friktion och förbättrade solceller. Den kunskap som nanotekniken ger oss om vad som händer på atom- och molekylnivå innebär helt nya möjligheter att detaljstyra vad som händer i olika förlopp, säger Ulf Karlsson, professor i materialfysik vid KTH, som ansvarar för programmet under veckan.
Dagens datalagring med hjälp av magnetiska strukturer kommer i framtiden att vidareutvecklas inom spinntroniken – den teknik där man har lyckats använda både elektronens laddning och spinn för att lagra och bearbeta information i samma komponent. Detta gör det möjligt med helt nya funktioner där ett första exempel är MRAM (Magnetiskt RAM-minne) som är lika snabbt som dagens vanliga RAM-minne men har den stora fördelen att informationen inte försvinner när strömmen slås av. Bland talarna inom detta område märks Albert Fert, Frankrike, och Peter Grünberg, Tyskland, som fått stor uppmärksamhet och flera stora internationella priser för sin forskning.
Många av de inbjudna talarna leder forskningsgrupper i den absoluta forskningsfronten. Gabor Somorjai från Berkeley, tar upp hur nanopartiklar kan användas inom katalys vid till exempel avgasrening.
– En fortsatt utveckling inom nanokatalys och ytkemi är helt nödvändig för att vi på allvar ska kunna reducera utsläppen av växthusgaser, och klara omställningen till ett energimässigt ”hållbart” samhälle, konstaterar Ulf Karlsson.
Till konferensen i Stockholm kommer även Don Eigler, USA, vars bild med järnatomer på en kopparyta för många har blivit definitionen på nanostrukturer (se bildlänk nedan). Han arrangerar ett speciellt seminarium om svepelektronmikroskopi vid låga temperaturer – en förutsättning för att kunna förstå de elektroniska reaktioner som styr allt från syremolekylens rörelse till egenskaperna hos en supraledare.
Dessutom ägnas speciella möten åt utvecklingen av avancerade ljuskällor. Ett exempel är röntgenfrielektronlasern, vilken kan göra det möjligt att ”holografiskt” avbilda en cell atom för atom. Nu sker utvecklingen av detta i USA vid Stanford, i Japan vid Spring-8 och i Europa i Hamburg.
– I det Europeiska projektet deltar Sverige, och Vetenskapsrådet har nyligen avsatt medel för svenska grupper. Detta är ett svenskt styrekområde där MAX-LAB i Lund spelat en stor roll för kompetensuppbyggnaden”, säger Ulf Karlsson.
Den stora samlingen av nanoforskare i Stockholm 2-6 juli är ett resultat av att flera konferenser förlagts parallellt med förhoppningen om nya samarbeten mellan relevanta ämnesområden – något som präglar forskningen inom nanoteknik.
Don Eiglers bild av järnatomer på kopparyta: http://www.almaden.ibm.com/vis/stm/images/stm15.jpg
Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Ulf Karlsson, professor i materialfysik KTH, 070-5760601, ulfka@kth.se
Skador på knäets främre korsband är särskilt vanlig bland fotbollsspelare. Varje år opereras 3000 svenskar för denna form av knäskada, men tidigare studier har visat att många aldrig blir helt bra i sitt knä trots operation.
– Vi visar med vår studie att patienter som har en stark tro på att de kommer att få tillbaka en stor del av funktionen i sitt knä får bättre resultat efter operationen, och dessutom att denna tilltro kan stärkas med hjälp av flera medvetna strategier, säger sjukgymnasten Pia Thomeé.
I studien ingår 210 patienter med skada på sitt främre korsband i knäet. Patienterna undersöktes med flera olika mätmetoder, bland annat ett helt nytt frågeformulär som mäter hur mycket patienten litar på sin egen förmåga att använda sitt knä både nu och i framtiden.
– Om man har hög tilltro till sin förmåga anser man sig kunna påverka sin hälsa till stor del och har mindre ont när man motionerar eller idrottar. När patienterna inleder sin rehabilitering är det överlag kvinnor, äldre människor och personer som sällan motionerar som har en lägre tilltro till sin egen förmåga, säger Pia Thomeé.
Patienter med en hög tilltro när rehabiliteringen inleddes ansåg sig betydligt oftare ha blivit helt bra i sitt knä jämfört med patienter med låg tilltro.
Avhandlingen visar att sjukgymnaster och läkare kan stärka patienternas tro på sig själva.
– Sjukgymnasten måste försöka få patienten att förstå hur korsbandsskadan och rehabiliteringen fungerar genom att beskriva omfattningen, innehållet och de olika delmålen för träningen. Det är också viktigt att patienten ställs inför lagom svåra utmaningar som han eller hon lyckas med och uppnår sina mål, säger Pia Thomeé.
Det är också viktigt att patienterna får se andra patienter lyckas med rehabiliteringen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Self-efficacy of knee function in patients with an Anterior Cruciate Ligament injury
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Thomeé, leg. sjukgymnast, telefon: 070-598 70 24, e-post: pia.thomee@orthop.gu.se
Handledare:
Docent Peter Währborg, telefon: 073-428 19 40, e-post: peter.wahrborg@gu.se
Professor Jón Karlsson, telefon: 070-579 87 55, e-post: jon.karlsson@orthop.gu.se
Docent Roland Thomeé, telefon: 070-598 70 23, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Docent Mats Börjesson, telefon: 070-529 83 60, e-post: mats.borjesson@telia.com
Docent Bengt I Eriksson, telefon: 070-720 78 55, e-post: bengt.i.eriksson@vgregion.se
Staffan Lindeberg, allmänläkare och docent vid Lunds universitet, har tidigare studerat öborna på Kitava utanför Nya Guinea. Så länge dessa höll sig till sin traditionella kost utan spannmål, mejeriprodukter eller raffinerat matfett och socker klarade de sig undan både hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer.
Kitava-bornas traditionella mat var frukt, rotfrukter, grönsaker, kött, fisk och nötter, dvs. det som den mänskliga kroppen anses ha anpassats till under två miljoner år som jägare och samlare. Mjöl- och mjölkprodukter och socker däremot har kommit in på människans meny så sent att ämnesomsättningen inte hunnit anpassa sig till dessa livsmedel, menar förespråkarna för den paleolitiska kosten.
I en studie publicerad i Diabetologia har Staffan Lindeberg och hans medarbetare nu jämfört 14 patienter som åt paleolitisk kost i tre månader med 15 patienter som under lika lång tid åt den medelhavsinriktade kost som många dietister rekommenderar -mycket fullkorn, fisk, grönsaker, frukt, mejeriprodukter med låga fetthalter och fetter med bra sammansättning. Patienterna hade alla vårdats för kransskärlssjukdom på Universitetssjukhuset i Lund, och hade också alla antingen diabetes eller höga blodsockerhalter (ett vanligt förstadium till diabetes).
Resultatet visade att blodsockerstegringen vid intag av sockerlösning (glukosbelastning) minskade med hela 26 procent hos de patienter som åt paleolitisk kost. Hos patienterna med medelhavskost minskade den med bara 7 procent. Alla i paleolitiska gruppen fick normala blodsockervärden.
Den ökade förmågan att ta hand om kolhydrater hos den paleolitiska gruppen hängde inte statistiskt samman med minskad vikt och minskat midjeomfång (även om midjeomfånget i genomsnitt minskade mer än hos medelhavsgruppen). Forskargruppen tror därför att det är något mer än energiintaget som påverkat den paleolitiska gruppens blodsockerhalter, kanske dess höga intag av frukt och mycket låga intag av spannmål och mejeriprodukter. De två senare livsmedelsgrupperna innehåller faktorer som i olika studier visat sig inverka på omsättningen av socker och fett i kroppen.
– Om man vill förebygga eller påverka typ-2-diabetes, så verkar det vara effektivare att undvika vissa av dagens livsmedel än att räkna kalorier eller undvika kolhydrater, säger Staffan Lindeberg.
Lundastudien är världens första randomiserade och kontrollerade studie på detta område, dvs en studie där patienter slumpats till en experimentgrupp resp. en kontrollgrupp.
Kontaktinformation
Staffan Lindeberg nås på tel 046-132710 eller 0733-221084, e-adress Staffan.Lindeberg@med.lu.se. Forskningsartikeln är publicerad på www.diabetologia-journal.org.
