Cecilia Arving vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har studerat 179 nyopererade bröstcancerpatienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under åren 1998-2002. En del av patienterna erbjöds individuella psykosociala stödsamtal med antingen en psykolog eller en specialutbildad onkologisjuksköterska, medan andra enbart fick den standardvård som ges vid onkologkliniken.

– Tidigare har den här typen av stödåtgärder främst utförts av psykologer, men i Sverige finns inte speciellt många psykologer anställda inom cancervården, förklarar Cecilia Arving.

Hennes avhandling visar dock att sjuksköterskor kan vara lika bra som psykologer på att ge individuellt stöd, och att detta kan vara ett alternativ ifall man vill införa psykosocialt stöd i standardvården av bröstcancerpatienter.

De sjuksköterskor som höll stödsamtalen inom projektet fick, förutom en specialutbildning, också kontinuerlig handledning under projekttiden. De patienter som erbjöds stödsamtal träffade sjuksköterskan eller psykologen vid ett eller flera tillfällen beroende på behoven. Effekterna av stödsamtalen utvärderades med hjälp av frågeformulär som patienterna fick fylla i vid sju tillfällen under en tvåårsperiod, dessutom har Cecilia Arving studerat sjukskrivningar och vårdutnyttjande bland patienterna.

– Patienterna var mycket nöjda med samtalen oavsett om de träffat en sjuksköterska eller psykolog. De patienter som hade fått tala med en sjuksköterska ansåg sig rentav ha mer nytta av samtalen när det gällde diagnos- och behandlingsrelaterade problem än de som hade talat med en psykolog, berättar hon.

I likhet med tidigare studier visar avhandlingen att stödsamtal är av stor nytta för patienten. Hos de patienter som erbjöds samtal steg den hälsorelaterade livskvaliteten snabbare än hos dem som enbart fick standardvård, och även stressymptomen minskade snabbare. Stödsamtalen var dessutom relativt billiga att genomföra.

– Kostnaden var ca 5000 kr per patient, vilket är lite jämfört med vad cancerbehandlingen kostar, säger Cecilia Arving.

Cecilia Arving kommer från Hallstahammar i Västmanland.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cecilia Arving, 018-471 34 98, 070-534 10 21, e-post: cecilia.arving@pubcare.uu.se


I Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt (Dialogos Förlag) samlas trådarna ihop från de debatter som förts om Sveriges hållning då den nazistiska regimen dominerade Europa. Här medverkar ett stort antal historiker – men också andra forskare och författare som intresserat sig för svenskt 1930- och 1940-tal.
De granskar samlingsregeringens politik och tidningarnas linje liksom näringslivets etiska dilemman. De diskuterar akademikers och fackföreningars ställningstaganden och det svenska agerandet gentemot flyktingar, krigsförbrytare och Förintelsens offer.
Neutralitetspolitiken tecknas i både ljusa och mörka färger. Författarna har olika uppfattning om Sveriges eventuella skuld. Men gemensamt för dem är att de tydligt argumenterar för sina ståndpunkter. På så sätt ges en möjlighet för läsaren att själv ta ställning.
Sverige och Nazityskland är också en bok om moral och historieskrivning. Bör vi sätta oss till doms över historiens aktörer? Bör framtida beslut påverkas av gårdagens misstag? Går det över huvud taget att lära av historien?

Redaktörerna Lars M Andersson och Mattias Tydén är båda historiker och har tidigare publicerat böcker om antisemitism, rasism och Förintelsen.

Sverige och Nazityskland utkommer på Dialogos Förlag den 10 september 2007.
_____________________________________________________________________________
För mer information, vänligen kontakta
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se

Kontaktinformation
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se

Mattias Tydén nås på
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se

Resultaten publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften British Journal of Sports Medicine.
– Hittills har neuropsykologiska tester och röntgenundersökningar inte kunnat ge ett entydigt svar på frågan om fotbollsnickning kan ge bestående hjärnskador. Vår forskargrupp har tacklat frågan från ett annat håll och istället mätt olika neurokemiska markörer i ryggmärgsvätskan, säger Henrik Zetterberg, docent i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.

I studien fick ett tjugotal amatörfotbollsspelare nicka en boll på ett sätt som liknade ett vanligt hörninlägg. En vecka efter träningspasset tog forskarlaget prover från fotbollspelarnas ryggvätska för analys.
– När nerver och stödjeceller i hjärnan skadas frisätter de sig olika proteinmarkörer som kan mätas i ryggvätskan, men vi kunde inte se några tecken på att nickarna orsakat hjärnskada, säger Henrik Zetterberg.

Hälften av spelarna i studien genomförde 10 godkända nickningar medan resten nickade bollen 20 gånger. Forskarna kunde inte se någon skillnad mellan de fotbollsspelare som nickade dubbelt så mycket som de andra och inte heller vid en jämförelse mellan nickare och en matchad kontrollgrupp som inte nickat.
– I en genomsnittlig match nickas det kanske totalt sex gånger, så i vår studie överdoserade vi antalet nickar. När vi ändå inte ser några tecken på hjärnskada i ryggvätskan så är det nog ingen fara att nicka, säger Henrik Zetterberg.

I en tidigare studie lät samma forskarlag amatörboxare genomgå ett liknande test. Då hittade de markörer i ryggvätskan som visar att hjärnan skadats.
– Det är betydligt mindre krafter som påverkar hjärnan i samband med nickar jämfört med serier av slag mot huvudet. Sannolikt beror det på en kombination av mindre rörelseenergi och en större möjlighet att stabilisera huvudet när man nickar en boll jämfört med boxning, säger Henrik Zetterberg.

Tidskrift: British Journal of Sports Medicine
Artikelns titel: No neurochemical evidence for brain injury caused by heading in soccer
Författare: Henrik Zetterberg, Michael Jonsson, Abdullah Rasulzada, Cornel Popa, Ewa Styrud, Max Albert Hietala, Lars Rosengren, Anders Wallin och Kaj Blennow

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon: 070-860 37 55, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

Camilla Kylin har i sin avhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, studerat anställda som under cirka en dag i veckan arbetar på distans. Avhandlingen belyser flexibla arbetsformer, utsuddade gränser i tid och rum, liksom distansarbete ur ett stress- och hanteringsperspektiv och konsekvenser för individer.

– Struktur och gränsdragande blir viktigt, dels för att skapa struktur och ordning, men även för att skapa legitimitet för distansarbetet, och slutligen för att efter arbetsdagens slut återhämta sig i hemmet, säger Camilla Kylin.

Historiskt sett med utgångspunkt i bondesamhället, har förhållandet mellan arbete och privatliv och rollen av gränser mellan dem genomgått förändringar menar Camilla Kylin.

– Från att ha präglats av en cyklisk karaktär, där gränser utgjordes framförallt av naturens lagar såsom regn, skördetid med mera, har teknikens utveckling bidragit till att många kan arbeta när som helst på dygnet, och många individer upplever ökade krav både i arbete och i privatliv. Flexibla arbetsformer som distansarbete öppnar upp möjligheter för att ta itu med krav och önskemål i privatliv, men de kan även innebära risker som bland annat ökad press att utnyttja flexibiliteten effektivt nog. De kan också medföra svårigheter att koppla av från arbetet.

Studierna visar att arbete och privatliv kan ha både negativ och positiv inverkan på varandra. Dock tycks arbetet inkräkta oftare på privatlivet än tvärtom.

– De som upplevde en konflikt mellan arbete och privatliv uppgav lägre livstillfredsställelse medan de som däremot rapporterade positiv inverkan uppgav högre livstillfredsställelse och bättre återhämtning, säger Camilla Kylin.

Ett problem som uppkom var att distansarbetet visade sig ha bristande legitimitet bland omgivningen. Distansarbetarna upplevde ofta en misstro från sin privata omgivning att de verkligen kunde arbeta lika bra i hemmet som på arbetsplatsen. Som svar på denna misstro tycktes gränsdragandet bli viktigt. De fick till exempel markera i samtal att ”de inte bara är hemma utan de faktiskt arbetar hemma”.

– Även organiseringen av sitt arbetsrum och sin arbetstid tycktes fungera som en legitimeringsprocess, det vill säga för att göra det mer legitimt att arbeta i hemmet, berättar Camilla Kylin.

I avhandlingen diskuteras även frågor om gränsdragningens betydelse för individen och omgivningen i tidevarvet av teknikens nåbarhet.

Avhandlingens titel: ”Coping with boundaries – A study on the interaction between work and non-work in home-based telework”.

Disputationen äger rum den 7 september.

Ytterligare information
Camilla Kylin. doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-9694948, e-post Camilla.Kylin@fhs.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se eller tfn 08-164090.

Stora svängningar i blodsockernivån kopplas alltmer samman med risk för åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kan resultaten ge värdefull information för att skräddarsy en ny generation fullkornsprodukter med lågt GI som kan motverka dessa s k vällevnadssjukdomar. De skulle också kunna ha gynnsamma effekter på korttidsminne och mental prestationsförmåga.

– Det är känt att en kolhydratrik frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen efter lunch. Men mina resultat visar att lågt GI i kombination med rätt mängd s k odigererbara kolhydrater, d v s kostfiber och resistent stärkelse, kan göra blodsockernivån låg och jämn upp till tio timmar och därmed även efter middagen, berättar Anne Nilsson, doktorand vid enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, och författare till avhandlingen.

Försöken visade också att man på liknande sätt kan minska blodsockerhöjningen efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter kvällen innan.

Korn uppvisade klart bäst resultat av de fyra sädesslagen. I sina tester använde sig Anne av kokt korn och hela korn i bröd. Men när kornet maldes till gröt blev effekten sämre, eftersom viktiga strukturer då förstördes vilket negativt påverkade både GI och innehållet av resistent stärkelse. Däremot gick det bra att klippa kornet.

I studierna framkom även att rätt spannmål positivt kan påverka det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för ett tillstånd med allvarlig risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I diagnosen ingår bl a förhöjda blodsocker- och insulinnivåer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. När man äter odigerbara kolhydrater fermenteras (jäses) de i tjocktarmen. Denna bakteriella process visade sig ha gynnsam effekt på en rad riskfaktorer för metabolt syndrom, såsom markörer för inflammation och insulinverkningsgrad. Processen medförde även ökad mättnad.

Anne Nilsson har även studerat sambandet mellan mental prestation och blodsockernivån efter måltid. Försökspersoner fick experimentella frukostmåltider med lågt respektive högt GI, och fick därefter utföra mentala prestationstester. Det visade sig att försökspersoner som ätit låg GI-frukost kunde koncentrera sig bättre och hade bättre arbetsminne (ett slags korttidsminne) än den andra gruppen. I försöken framkom också att friska personer med låg glukostolerans, d v s med högre blodsockerstegring än genomsnittet efter en måltid, generellt presterade sämre.

– Resultaten pekar på att personer som har stora svängningar i blodsockernivå löper större risk att brista i kognitiv förmåga överlag, påpekar Anne Nilsson.

Anne Nilsson försvarar sin avhandling den 7 september kl 9.15 på kemiska institutionen, föreläsningssal B, Getingevägen 60. Välkommen! Läs abstract http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1220&recordformat=display.

Förklaringar:
Glykemiskt Index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockernivån höjs efter man ätit livsmedel som innehåller kolhydrater. Hur snabbt höjningen sker beror på hur lång tid det tar för kroppen att bryta ner kolhydraterna i tarmen till glukos och sedan ta upp glukosen till blodet. När man ätit produkter med lågt GI stiger blodsockret sakta och insulinpåslaget blir lägre. Mat med låg GI har flera hälsofördelar.

Odigererbara kolhydrater är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan når tjocktarmen där de blir näring åt tarmens bakterier. Då startar en jäsningsprocess där det bildas olika komponenter, t ex kortkedjiga fettsyror. Anne Nilssons studier visar att komponenter som bildas under jäsningsprocessen kan komma ut i blodet och påverka blodsockerreglering och mättnadskänslan positivt, och även bidra till att sänka det inflammatoriska tillståndet i kroppen, vilket i sin tur kan leda till en minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Anne Nilsson, doktorand Industriell Näringslära och livsmedelskemi, 046-222 95 34, 0702-744 300, Anne.Nilsson@appliednutrition.lth.se eller Inger Björck, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi och verksamhetsledare, Functional Food Science Centre, 046-222 97 38 Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se

Överläkaren Birger Forsberg har under många år arbetat med internationella hälsofrågor och har framför allt intresserat sig för diarrésjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten i diarré bland barn har minskat under de senaste trettio åren, men fortfarande uppskattas diarréer ligga bakom flera miljoner dödsfall bland små barn varje år.

– Min forskning visar att runt 1,5 miljoner barn kan räddas årligen om de får rätt behandling när de drabbas av diarré, säger Birger Forsberg.

Redan under 1980-talet tog Världshälsoorganisationen (WHO) initiativet till ett speciellt program för att minska barnadödlighet som orsakades av diarrésjukdomar. Man uppskattade då att cirka två tredjedelar av alla dödsfall i diarrésjukdom berodde på häftiga, vattniga diarréer och akut uttorkning. Därför ville man framför allt arbeta för en ökad användning av vätskeersättningslösningar med tillsatser av socker och salter, och tillförsel av en ökad mängd vätska. Rekommendationerna införlivades i de flesta länders nationella hälsoprogram och aktiva informationsinsatser drevs via WHO, UNICEF och nationella myndigheter. Användningen av den rekommenderade behandlingen med vätskeersättning eller extra tillförsel av vätska har ökat men inte så mycket som önskat. Ännu på 2000-talet står fler än 200 miljoner barn utan denna behandling när de insjuknar i diarréer.

– På 1970-talet när vätskeersättning fick sitt medicinska genombrott som behandling vid diarré trodde ingen att det skulle bli så svårt att sprida dess användning, säger Birger Forsberg.

Birger Forsberg diskuterar i sin avhandling flera faktorer som kan ha bidragit till att en internationell satsning av det här slaget inte fått full genomslagskraft. Viktig information når inte ut till alla hushåll. Krafter inom vårdkedjan verkar i olika riktningar, för och emot behandling med vätskebehandling. Tänkbart är också att man i en familj med knappa resurser inte har möjlighet att ta hand om det sjuka barnet på ett tillräckligt bra sätt – även om kunskapen finns.

– Att ge vätskebehandling till ett barn med svåra diarréer innebär en kontinuerlig sysselsättning dygnet runt i den mest akuta fasen, ett krav som kan få stå tillbaka för andra prioriterade sysslor i många resurssvaga hushåll. Man måste också inse att diarréer hos barn i många områden är lika vanligt som lite snuva är hos barn i Sverige, säger Birger Forsberg.

– Insatser med vätskeersättning är inte särskilt kostsamt. Det krävs nu kraftansträngningar för att förbättra omhändertagandet av diarrésjuka barn och minska barnadödligheten i diarrésjukdomar, tillägger han.


Avhandling:
Diarrhoeal diseases in low- and middle-income countries
Disputationen sker den 7 september 2007, klockan 13.00 i Aulan, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Överläkare Birger Forsberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Telefon: 073-966 1370
E-post: Birger.Forsberg@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Under 2006 utförde chalmersforskarna Johan Mellqvist, Jerker Samuelsson och Claudia Rivera mätningar i Houston, Texas.

Där hjälpte de miljömyndigheterna att uppskatta hur mycket gasformiga miljöföroreningar (kolväten, kväveoxider och svaveloxider) som läcker ut från ett stort antal raffinaderier och petrokemiindustrier.

Projektet ingår i en större kampanj där amerikanska forskare försöker förstå hur man ska kunna minska den fotokemiska smog som ofta förekommer i Texas.

Tidigare flygmätningar av forskare från amerikanska meteorologiska institutet, NOAA, visade att de industriella utsläppen av flyktiga kolväten i Texas verkade vara 20-50 gånger högre än vad som rapporterades från industrin. Detta ville man undersöka närmare.

Resultaten från mätningar visar att industrierna längs fartygskanalen I Houston, släpper ut 2.5 ton av reaktiva kolväten, eten och propen, samt 12 ton av andra kolväten, alkaner, per timme. Dessutom släpper de ut ca fem ton av både SO2 och NO2.

För kolvätena motsvarar detta tio gånger mer än vad som rapporteras till miljömyndigheterna från industrin, medan värdena för både kväveoxider och svaveldioxider stämmer bättre. De är dubbelt så stora som än vad som rapporterats. Mätningarna stämmer även med uppskattningar gjorda från flyg av NOAA.

Industrierna uppskattar generellt sina utsläpp med hjälp av två standardmetoder som är framtagna av amerikanska naturvårdsverket.

Dessa är baserade på schablonberäkningar med ett visst inslag av mätning. I Europa har man på senare tid börjat tillämpa den amerikanska beräkningsmetoden, med undantag för Sverige där man en längre tid mätt utsläppen med den metod forskarna nu tillämpat i Texas. Mätmetoden heter Sol Ockultations Flux, SOF. Sålunda är det troligt att de stora skillnader man funnit i Texas även återfinns i Europa, med undantag då för Sverige.

Resultaten från chalmersforskarnas studie presenterades i början av juni på en workshop i Austin, Texas och en rapport har precis färdigställts. Den stora skillnaden mellan mätningarna och de rapporterade värdena förbryllar de amerikanska miljömyndigheterna och man kommer nu att tvingas gå vidare med vidare studier.

Chalmersgruppens metod är den enda som direkt kan uppskatta hur mycket gas som läcker och orsakar utsläpp i en så pass komplex miljö som de stora industrierna i Texas. Därför efterlyste NOAA ett samarbete.

– Även om metoden är ganska ny så har vi har jobbat i några år med det här. I Sverige bedrivs redan övervakning av alla Sveriges raffinaderier och vissa petrokemiindustrier med vår mätmetod. Det känns nästan som en slags examen att komma ut i stora världen också, säger Johan Mellqvist, som är projektledare.

I mätmetoden, som kallas Sol Ockultations Flux, SOF, används ljus och optisk analys. Det är vanligt också i många andra fjärranalysmetoder för att mäta luftföroreningar, men här är det solljus istället för laserstrålar. Spektra av solen mäts, och ur dessa uppskattas hur mycket gas som finns längs solljusets väg.

Den stora finessen är att mätningen görs med en bil som kör runt anläggningen och bildar en tänkt ”box”. På så vis får man direkt kontroll över hur gasen går in och ut.

– Vi kan se alla molekylerna från solen och ned till mätinstrumentet. Det enda som behöver läggas till är hur mycket det blåser och vart. Om man mäter stillastående från en punkt till en annan är det mycket svårare att avgöra mängden utsläpp och varifrån de kommer, säger Johan Mellqvist. Osäkerheten i mätningarna skattas till 35 procent.

Flera tillämpningar är tänkbara för metoden. Exempelvis har forskargruppen använt samma princip vid tester av vulkanvarningssystem och för mätningar i stora städer, till exempel Mexico City.

Kontaktinformation
Projektledare Johan Mellqvist, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Tel: 031-772 48 55, 0703-08 87 77
johan.mellqvist@chalmers.se

Bild för publicering finns, kontakta Johan Mellqvist eller, Ann-Kristine Nordin Informationsavdelningen, tel 031-772 2565,
akno@chalmers.se

Peter Gudmundson, 52, finns i dag i toppen av den akademiska ledningen för KTH, som fakultetens prodekanus. Rollen som tilltänkt rektor ser han som en stor utmaning som fyller honom med både respekt och tävlingslust, gammal elitidrottsman som han är.

– Jag är förstås mycket glad över att bli föreslagen och känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt tekniskt toppuniversitet. Jag vet av erfarenhet vilken fantastisk samlad kompetens som finns på KTH. Tillsammans med våra duktiga studenter är det en stadig grund att bygga vidare på. För min egen del gör många år på KTH – som student, forskare och ledare – att jag har god inblick i och förståelse för många delar av verksamheten, säger han.

Efter att KTHs förre rektor Anders Flodström utsågs till universitetskansler i våras, har nomineringsprocessen varit snabb och effektiv med många högt kvalificerade sökanden. En helt enig styrelse står bakom nomineringen av Peter Gudmundson.

– Avgörande för styrelsens beslut var Peters bredd. God inblick i forskningens och utbildningens villkor kompletterar han med både internationell och industriell erfarenhet. Det är också en strategisk satsning att välja en person med många yrkesaktiva år kvar – det ger oss en rektor som kan ta KTH till framtiden, säger Cecilia Schelin Seidegård.

Peter Gudmundson är sedan 1993 professor i materialmekanik på KTH, där han även har gått sin civilingenjörsutbildning i teknisk fysik, och disputerat i hållfasthetslära. Mellan 1993 och 2005 ledde han arbetet på institutionen för hållfasthetslära på KTH, då institutionen utvecklade nya samarbeten med pappersindustrin och det växande området biomekanik.

Fyra år på Brown Boveri i Schweiz följdes av en lika lång period som konsult på ett mindre konsultbolag i Vaxholm under 1980-talet. 1989-1993 var han vd för Swedish Institute of Composites i Piteå. Peter Gudmundson är också nyinvald ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). En erfarenhet av helt annat slag är elitserieishockey i AIK under studieåren på KTH.

Det formella beslutet om ny rektor tas av regeringen under hösten, efter hörande av fakultetsnämnd, studentkår och arbetstagarorganisationerna på KTH.

Kontaktinformation
Kontakt
Cecilia Schelin Seidegård, styrelsordförande KTH, 0705-336605
Magnus Myrén, pressansvarig KTH, 0705-704350

Denna premiärsäsong valde forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) att inventera 140 slumpmässigt utvalda ungskogsbestånd i Norrbottens kustland. Inventeringen ingår i en gemensam satsning av SLU:s fortlöpande miljöanalys och Skogsstyrelsen.

Törskateförekomsten i de inventerade bestånden motsvarar 137 000 hektar tallungskog i hela Norrbottens kustland varav 51 000 hektar (102 000 fotbollsplaner) med tydliga skador. Skadornas utbredning och omfattning aktualiserar ett behov av att utöka inventeringen till att omfatta hela Norrland kommande år.

Törskatesvampen, som tidigare huvudsakligen yttrat sig som döda toppar på enstaka äldre tallar, s k törgadd, har under senare år angripit och dödat hela bestånd av yngre tallar.

Via länken når du pressmeddelandet inklusive en tabell med detaljerade uppgifter rörande kustkommunerna i Norrbotten.

Kontaktinformation
Projektledare Sören Wulff, Institutionen för resurshushållning, SLU i Umeå, tel 070-676 17 36
soren.wulff@srh.slu.se

Skogspatolog Per Hansson, Institutionen för skogen ekologi och skötsel tel 070-370 84 74
per.hansson@ssko.slu.se

Med sin avhandling söker Schmidt därför nyansera bilden genom att visa att Lévi-Strauss arv från lingvistiken inte gör honom till formalist och att han inte tar avstånd från historien, som ofta påstås. Schmidt framhåller att Lévi-Strauss inte tillämpar den strukturella lingvistikens termer rakt av, och att han framför en egen historiesyn som alternativ till uppfattningen om en för alla samhällen giltig utveckling mot ständigt mer utvecklade stadier. I avhandlingen betraktas Lévi-Strauss strukturalism som underordnad ett mer övergripande civilisationskritiskt ärende och ett romantiskt helhetssträvande.

Författaren betonar att Lévi-Strauss beklagar den moderna västerländska exploateringen av människan och naturen och att han med samhällen utan skrift som förebild framhåller ömsesidigheten som samhällets genuina fundament. Det ömsesidiga utbytet betraktar han som grunden för all kommunikation, och även för förhållandet mellan kulturer. Fruktbart utbyte förutsätter skillnad, varför den historiska rörelsen, enligt Lévi-Strauss, består av kulturernas pendelrörelse mellan sammangåenden och splittringar – en föreställning som Schmidt visar har sin inspirationskälla hos Arthur de Gobineau.

I avhandlingen visas också att Lévi-Strauss historiesyn även ligger till grund för hans mytteori. Med sina mytstudier har han velat framhålla att det mänskliga tänkandets kategorier är allmängiltiga, och att de till synes absurda, meningslösa mytiska berättelserna är uttryck för ett analogiskt tänkande, och inte för ett för-logiskt, primitivt tänkande, som många andra mytteorier gjort gällande.
I avhandlingen lyfter Schmidt fram Lévi-Strauss som civilisationskritiker genom att idéhistoriskt placera honom i olika
sammanhang: som fransk judisk intellektuell i en tid och ett samhälle präglat av starka antisemitiska ideologier, som socialist (läs
socialdemokrat) under mellankrigstiden, och som humanist.

Förutom dessa historiska kontexter undersöker Schmidt såväl den strukturella lingvistikens som musikens betydelse för Lévi-Strauss mytteori. Genom att framhäva affiniteterna mellan Lévi-Strauss och Richard Wagner, och påtala de tyska rötterna till hans kulturuppfattning, framhäver författaren dessutom de romantiska tankefigurerna som förekommer hos Lévi-Strauss. Därmed framtonar en annan bild av Lévi-Strauss än den som beteckningen strukturalist kort och gott gör gällande.

Avhandlingens titel: Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker
Disputationen äger rum lördagen den 15 september, kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Schmidt, tel. 031-786 55 58,
e-post: Christina.Schmidt@idehist.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

Nu inleds på allvar kartläggningen av granen, det träd som idag är det kanske viktigaste för svensk skogsnäring och skogsindustri.

– Skogsbioteknikforskningen vid Umeå Plant Science Centre har hittills framförallt varit inriktad på asp och modellväxten backtrav, arter vilkas alla gener blivit kartlagda. De nya forskningspengarna gör det nu möjligt att på allvar börja utforska granen, säger professor Ove Nilsson, som är ledare för det nya forskningscentret.

– Förhoppningen är att vi ska hitta verktyg för att kunna öka skogstillväxten och anpassa träden till ett nytt klimat. Vi tror också att det kommer att gå att få fram vedfiber av olika slag, som lämpar sig för olika slutanvändningar, allt ifrån bioenergi till olika nya kompositmaterial.

Invigningen av det nya forskningscentret skedde i närvaro av både SLU:s och Umeå universitets rektorer samt VINNOVAs generaldirektör. De gläder sig mycket åt denna jättesatsning.

Så här säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse:

– Svensk skogsindustri har en ledande position på världsmarknaden, och Sverige är världsledande inom trädförädling och skogsbioteknik. Tanken med Berzelii-centret är att internationellt ledande grundforskning ska kopplas ihop med utveckling av framtida produkter och processer inom skogsbruk och jordbruk. Sådan kunskap behövs bland annat för att utveckla förädlingsprogram inriktade på framtida marknadskrav och ett föränderligt klimat. Det är ett spännande och framtidsinriktat samarbete mellan forskning och näringsliv som kommer att befästa och ytterligare stärka en redan världsledande forskningsmiljö vid UPSC.

Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, säger:

– Berzelii-centret vid UPSC är, förutom en manifestation av forskning i världsklass, ett utmärkt exempel på en organisationsform som för samman grundforskning direkt med näringslivet. Centret är dessutom ytterligare ett bevis på det utmärkta samarbete som finns mellan SLU och Umeå universitet.

VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson framhåller betydelsen av starka forskningsmiljöer i vårt land:

– Satsningar på starka forsknings- och innovationsmiljöer är avgörande för att akademin och näringslivet i Sverige ska kunna behålla och utveckla sin internationella konkurrenskraft. Miljön och satsningen i Umeå är ett utmärkt exempel på detta.

Det var i slutet av september förra året som Vetenskapsrådet, VR, och VINNOVA beslutade att ge det föreslagna centret 100 miljoner kronor i Berzelii-stöd. Umeå universitet, SLU, SweeTree Technologies, Sveaskog, Holmen Skog och Bergvik Skog bidrar med ytterligare cirka 100 miljoner kronor. Även branschorganisationen Skogsindustrierna är med i samarbetet.

Kontaktinformation
Ove Nilsson, SLU, tel 090-786 84 87.
E-post: Ove.Nilsson@genfys.slu.se

– Det finns en tämligen spridd uppfattning som går ut på att svenska damfotbollspelare på elitnivå inte är i närheten av manliga fotbollspelare när det gäller bollteknik och speluppfattning, förklarar Jonny Hjelm. ”Den dåliga damfotbollsspelaren” verkar ha blivit en mytisk stereotyp som har börjat leva sitt eget liv.

Efter fotbolls VM 2003 förklarade Per-Erik Malm på DN-debatt att damer inte kan spela fotboll. ”Det enda man säkert kan säga är att vi kommer att få se en orgie i taffliga dribblingsförsök, strumprullare, misslyckade inlägg och usla skott” skrev han bland annat. Några månader senare skrev Lars-Erik Sandler i tidskriften Svensk Idrott att europamästarinnorna Umeå IK hade fått oförtjänt mycket uppmärksamhet med tanke på att lagets spelare bara ”kommit upp till elitmotionsnivå”.

Professor Jonny Hjelm, historiker och författare till boken ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” har i en unik pilotstudie undersökt om det förhåller sig så som Malm, Sandler och andra damfotbollskritiker påstår. Stämmer det verkligen att damfotbollsspelare på elitnivå ofta misslyckas med prestationer där bollteknik och speluppfattning sätts på prov?

Genom att analysera matcher från damfotbolls-VM 2003 och herrfotbolls-VM 2006, sammanlagt drygt 5000 aktioner (passningar, bollmottagningar, dribblingar, avslut och fasta situationer) kan Hjelm visa att kvinnorna lyckas i sju av tio aktioner medan männen lyckas i åtta av tio, en skillnad som endast den uppmärksamme åskådaren torde uppfatta. Resultatet visar enligt Hjelm att Malm, Sandler och andra som avfärdat och avfärdar dagens damfotbollspelare som hopplöst inkompetenta gör sig skyldiga till våldsamma överdrifter.

– Tonläge och ordval hos en del av kritikerna, t ex många som skriver anonymt på Internets olika debattfora, tyder på att det rör sig om män som inte primärt vill delta i en seriös diskussion om flick- och damfotbollens kvalitéer, säger Jonny Hjelm. De är istället ute efter att förlöjliga, osynliggöra och marginalisera kvinnor och flickor.

Läs mer om studien på http://www.idrottsforum.org.
Läs om Jonny Hjelms forskning på adress
http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html

Kontaktinformation
För mer information och intervju, kontakta gärna
professor Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier, på
tel 090-786 70 03, 076-8357993 eller via e-post jonny.hjelm@histstud.umu.se

Med sitt inifrånperspektiv bygger avhandlingen på unika livsberättelser. Före detta särskoleelever, några unga personer med utvecklingsstörning har bearbetat sina minnen och erfarenheter från skoltiden och det är deras människosyn, kunskapssyn och samhällssyn som är fokus i Elisabet Frithiofs avhandling. Den segregation och marginalisering, som personer med utvecklingsstörning drabbas av har historiska rötter, något som skildras i avhandlingens historik.

Avhandlingen visar att de intervjuade sammantaget ändå har goda minnen och erfarenheter från särskolan. Däremot har de svårt att riktigt fastställa vilka det är som går i särskolan. De intervjuade har själva blivit marginaliserade och kränkta, både under skoltiden och senare i arbetslivet, något som vittnar om omgivningens ”lagom-för-funktionshindrade”-tänkande, även det med sina historiska rötter. De intervjuade själva tvekar inte att på ett djupare plan diskutera svåra frågor, om funktionshinder, sin egen existens, liv och död.

– Den människosyn, som bland annat ligger bakom FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, uttryckt av filosofen Jacques Maritain, speglas när de intervjuade frimodigt och medvetet talar om sitt funktionshinder och sin person berättar Elisabet Frithiof. Inifrånperspektivet bidrar med viktiga synpunkter på delaktighetens villkor, vad ett gott liv kan vara, vad utbildning och särskolan kan betyda samt vilket samhälle som är värt att leva i. Rösterna är väl värda att lyssna till!

Elisabet Frithiof är fil.mag., lågstadielärare och speciallärare med mångårig yrkeserfarenhet från grundskola och särskola. Efter ett år på Forskarskolan Demokratins villkor vid Örebro universitet fortsatte hon sin forskarutbildning vid Växjö universitet, där hon nu avslutar denna utbildning.

Avhandlingen ”Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning” försvaras den 7 september 2007 kl.10:15 i sal Wicksell, Växjö universitet. Opponent är professor Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet.

För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Ett resultat är att friskolor i vissa situationer ger upphov till ökade kommunala skolkostnader. I framtiden kan det innebära att kommunala skolor läggs ned. Detta behöver inte vara av ondo menar antologins redaktör Anders Lindbom. – Om skolor med dåliga studieresultat läggs ned kan skolsegregationen minskas. Forskningen visar vidare att ökad konkurrens förbättrar resultaten för eleverna i de kommunala skolorna.


Medverkande vid Framtidsfokus:
Anders Lindbom, statsvetare, Uppsala Universitet
Joakim Palme, sociolog, Institutet för Framtidsstudier
Peter Holmberg, Myndigheten för skolutveckling
Maria Rankka, Timbro
Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja
Anders Björklund, nationalekonom vid SOFI, Stockholms Universitet.
Mikael Palme, Lärarhögskolan, Stockholm.


Tid: Måndag den 3 september 2007 kl.13.15-16.30
Plats: Kulturhuset, Studio 3 (plan 3), Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller
fax 08-24 50 14 senast fredag 24 augusti.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Lindbom, anders.lindbom@ibf.uu.se eller mobil: 073-5905639

Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

– Vi ville hitta bidrag som verkligen kändes nya, spännande och tillräckligt långt in i framtiden, utan att för den sakens skull vara hel orealistiska, säger Kristina Höök, professor och medlem i juryn. Och det tycker jag vi har hittat i de båda vinnande förslagen.

Bakgrund
Hur kommer våra mobiler att se ut år 2020? Är de ännu mindre – kanske ryms de i en vanlig fingerring? Kommunicerar mobilen direkt med all teknisk utrustning vi omger oss med från diskmaskinen till bilen? Är mobilen en kommunikationscentral för hem, arbete och fritid? Och vilka blir då effekterna för det övriga samhället? Har vi möjlighet att ha en närmare och tätare kontakt med våra närmaste eller dränks vi i skräpinformation, ständigt avbrutna och stressade av meddelanden och bilder? Det var några av de frågor som låg till grund för utlysningen av ”Mobile 2020”, som består av två moment – en designdel och en novelldel.

I designdelen uppmanades deltagarna att designa en framtida mobiltelefon med en beskrivning av vad mobilen kan användas till och en ritning av hur mobilen ser ut – om den överhuvudtaget kan avbildas. Vinnaren, Phoebe Chiang, student vid Royal Oak College of Design i Kanada, har i sitt bidrag designat en minimobil som kan fästas vid alla typer av ytor. Utöver basfunktioner som dagens mobiltelefoner har, kan telefonen användas för att sända och ta emot tredimensionella hologram.

Michael DiBernardo, student vid University of British Columbia i Kanada, är vinnaren i novelldelen där deltagarna tävlade med en novell med ett positivt eller negativt framtidsscenario om vad som händer när mobiltelefoni genomsyrar hela vår tillvaro från arbete, olika samhälleliga funktioner, fritidsaktiviteter och kommunikationen med omgivningen. I sin novell beskriver han en beskrivning av hur mobiltelefoni influerar snart sagt alla delar av en mans vardag under en helg år 2020.

Totalt 25 studenter från bland annat Sydkorea och USA lämnade in bidrag till tävlingen. Arrangör är Stockholms universitets nyinrättade Mobile Life Center. Bland tävlingens partner finns Microsoft, Telia Sonera, Ericsson och Sony Ericsson.

I juryn:
Mikael Anneroth, Ericsson AB , Sweden
Linus Brohult, Mobil, Sweden
Richard Harper, Microsoft Research Ltd, U.K.
Lars Erik Holmquist, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Kristina Höök , Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Oskar Juhlin, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Gustaf Lindström, TeliaSonera, Sweden
Kristian Simsarian, IDEO, US
Jannecke Schulman, Campus IT University in Kista, Sweden
Mike Stott, Umeå Design Institute, Sweden
Annika Waern, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Alexandra Weilenmann, IT-university Gothenburgh, Sweden
Kristoffer Åberg, Sony Ericsson, Sweden

Juryns motivering:
Design
Phoebe Chiang, “TackTalk”:
“Mindre än ett kreditkort, driven av solenergi, vattentät, i böjbart material med transparant utseende eller mönster som styrs av ägarens önskemål, utrustad med hologram – den här mobilen har allt!”

Novell
Michael diBernardo, “Spaces”:
“Illustrerar det ömsesidiga beroendet hos livsstil och teknologi; är estetiskt tilltalande att läsa och utomordentligt välskriven!”

De vinnande bidragen:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/phoebe.pdf
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mdibernardo_mobile2020_short_story.pdf

För att se samtliga förslag i de två deltävlingarna:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mobile2020.html

För ytterligare information:
Kristina Höök, professor, mobil 070-5617035, e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia

För bilder eller kontakt med vinnarna:
Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se