På Afrikas landsbygd, som är glest befolkad och har en dålig infrastruktur, är det mycket dyrt att bygga upp ett elnät likt det Sverige och andra industrialiserade länder har. Därför är få byar på den afrikanska landsbygden elektrifierade. De som har tillgång till elektricitet försörjs ofta lokalt av en gammal lastbilsmotor kopplad till en generator. Men gamla motorer är ineffektiva och släpper ut mycket föroreningar och eftersom infrastrukturen är dålig blir bränsletransporter extra dyra och långsamma.
– Det jag studerar handlar om tekniken bakom autonoma elsystem. Jag har utfört studier både här hemma och på plats i Tanzania, men det handlar inte om Afrika specifikt. Det skulle kunna handla om ett utvecklingsland var som helst där man behöver ha tillgång till en lokal energikälla, säger Jimmy Ehnberg.
Jimmy Ehnberg har tagit fram statistiska modeller baserat på lågkvalitativa väderdata och dessa har använts för tillgänglighetsstudier. För att uppnå en acceptabel tillgänglighet krävs överkapacitet i genereringen samt energilagring eller att en mindre produktionskälla med mer tillförlitlig generering finns tillgänglig.
Med en överkapacitet i genereringen fås vid god tillgång till sol eller vind en överproduktion som ger ett effektöverskott, vilket orsakar instabilitet i systemet på grund av rubbad effektbalans. Det normala sättet att ta bort detta effektöverskott är att minska effektproduktion. I denna avhandling presenteras en kontrollstrategi som maximerar användandet av den tillgängliga energin.
Kontrollstrategin bygger på en mindre prioriterad last som styr nätet genom att förbruka den överproduktion till något nyttigt. Detta kan uppnås genom att en frekvensomriktare styr t.ex. en vattenpump eller en majskvarn. En modern frekvensomriktare kan dessutom användas för att styra spänningen. Genom att låta omriktaren styra både frekvens och spänning så minskar behovet av kontrollutrustning på de förnyelsebara energikällorna.
Tekniken kan även användas i stora kraftsystem i exempelvis Sverige. Här handlar det inte om ett maximalt utnyttjande av energiproduktionen utan mer om styrning.
Mer information
Jimmy Ehnbergs avhandling har titeln ”Autonomous Power Systems based on Renewables – On generation reliability and system control”.
Jimmy Ehnberg, som disputerade den 8 juni, har varit
doktorand på Institution för energi och miljö, Avdelningen för elteknik på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Jimmy Ehnberg, e-post: jimmy.ehnberg@chalmers.se
Handledare: Evert Agneholm, Gothia Power AB.
Prissumman är på 100 000 kronor.
– Det är verkligen roligt att få detta pris. Vår forskargrupp har jobbat hårt med fokus på IT management och den innovationspotential som IT har inom den regionala process- och tillverkningsindustrin. Vi har också lyckats bra med att producera resultat som är både relevanta för industrin och vetenskapliga tidskrifter. Vi ser priset som ett ytterligare tecken att vi är på rätt väg, säger Jonny Holmström.
Juryns motivering:
”Jonny Holmström tilldelas priset för sin vetenskapliga produktion som i huvudsak behandlar informationsteknologins sociala konsekvenser. Hans forskning kring teknikens förändrade kraft, med fokus på teknikens roll i skapande och återskapande av handlingsnät, har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Professor Holmströms nuvarande engagemang inom Tillämpad IT, Process IT och Industriell IT, som rör frågeställningar kring industriella förändringsprocesser, har bidragit till en lyckad integration av forskning, grundutbildning och samverkan med samhälle och näringsliv.”
– Det är mycket glädjande att Nordeas vetenskapliga pris utdelas till Jonny Holmström. Han är en nyckelperson i den pågående universitetsövergripande satsningen på forskning inom området tillämpad IT, säger Ulf Wiberg dekanus vid samhällsvetenskaplig fakultet.
– Nordeas Norrlandsstiftelse har som syfte att genom ekonomiska bidrag stödja forsknings- och utvecklingsarbete som bidrar till utveckling av regionen. Jonny Holmström är en värdig pristagare till årets vetenskapliga pris, säger Gunnar Emanuelsson, kontorschef vid Nordea i Umeå.
Priset delas ut på Umeå universitets årshögtid den 20 oktober.
Bilder på Jonny Holmström finns på:
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/Jonny_holmstrom7088.jpg
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/Jonny_holmstrom7081.jpg
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Tel: 090-786 97 66
Mobil: 070-5193855
E-post:jonny.holmstrom@informatik.umu.se
Hemsida: http://www.informatik.umu.se/~jhstrom/
E.coli bakterier finns naturligt i stora mängder i våra tarmar. Dessa bakterier orsakar normalt inte sjukdom, men det finns flera stammar som kan ge upphov till diarré. I allvarliga fall kan bakterierna även orsaka bukhinneinflammation eller blodförgiftning.
I studierna har avföring från 128 svenska spädbarn analyserats. Resultaten visar att 21 % av E. coli stammarna i barnens tarmflora var resistenta mot minst en typ av antibiotika. Även barn som aldrig fått antibiotika hade resistenta bakteriestammar i sin tarm.
– Det är ett ökande problem och det är allvarligt också när vanliga harmlösa bakterier utvecklar resistens eftersom anlagen kan föras över till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger mikrobiologen Nahid Karami.
Hittills har många trott att de resistenta bakterierna skulle försvinna om användningen av antibiotika minskar, men avhandlingen visar att E. coli-stammar som bär resistensgener är lika bra på att kolonisera tarmen under längre tid som känsliga stammar.
– Vår forskning tyder på att det inte kostar bakterien särskilt mycket att bära på en resistensgen, och det betyder antagligen att resistensen kommer att finnas kvar under lång tid hos tarmflorabakterien även om man slutar använda antibiotika, säger Nahid Karami.
Bakterier har en naturlig förmåga att ta upp och överföra resistensgener till andra bakterier. I studien upptäcktes två fall av sådan genöverföring mellan E. coli-stammar som fanns samtidigt i ett barns tarm. Det första fallet skedde hos ett barn som behandlades med penicillin men det andra fallet hittades hos ett barn som inte behandlades med antibiotika.
– Våra resultat tyder på att överföring av resistensgener i tarmfloran kan vara ganska vanligt vilket gör resistensproblematiken mycket allvarligare, då gener lätt kan överföras från normalflorabakterier till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger Nahid Karami.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Antibiotic resistance and fitness of Escherichia coli in the infantile commensal microbiota
Avhandlingen försvaras torsdagen den 24 maj, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10 A, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nahid Karami, mikrobiolog, telefon: 031-342 47 29, 070-521 48 60, e-post: nahid.karami@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Agnes Wold, telefon: 031-342 46 17, e-post: agnes.wold@microbio.gu.se
Rapporten ”Sweden in the Creative Age” analyserar Sverige utifrån vikten av Talang, Teknologi och Tolerans för regional ekonomisk tillväxt. Metoden utgår från den amerikanske professorn Richard Floridas 3T för ekonomisk tillväxt.
– Det är tydligt att den geografiska storleken och förmågan att attrahera och utveckla sina resurser skapar ett fåtal regionala tillväxtmotorer, säger Ekonomie doktor Patrik Ström, projektledare för forskningsrapporten på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– Ser man på utvecklingen över tid placerar sig även Västerbotten bra vilket tyder på en fördelaktig positionering inför framtiden.
Rankingen för kommuner toppas av Södertälje. Det är främst teknologi- och toleransmåtten som ger detta resultat.
– Södertälje verkar dra nytta av sin geografiska lokalisering, sin teknologibas och sitt aktiva arbete med mångfald och integration, säger Evelina Wahlqvist, doktorand och en av forskarna bakom rapporten.
I Sverige räknas 35 procent av den yrkesarbetande befolkningen till den så kallade kreativa klassen, vilket är högt internationellt sett. Den kreativa klassen innefattar yrkesgrupper som aktivt arbetar kreativt; från artister, konstnärer och designers till forskare, konsulter och organisationsledare. I storstadsområdena ligger siffran på 40-50 procent. Framtida tillväxt handlar i hög grad om att attrahera kreativa och talangfulla individer.
– Sverige ligger väl till i internationella jämförelser, men det finns utmaningar. Det är viktigt att arbeta aktivt med att utveckla och stärka den internationella konkurrenskraften för de främsta regionala tillväxtmotorerna, och samtidigt stärka kopplingarna till övriga delar av landet. Det kräver ett genomtänkt arbete innefattande alla delar av talang, teknologi och tolerans. Ytterligare en utmaning ligger i att i högre grad tillvarata de möjligheter det innebär att fler utländska personer söker sig till Sverige. Här finns mycket kvar att göra, avslutar Patrik Ström och Evelina Wahlqvist.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Patrik Ström
patrik.strom@geography.gu.se
031-7861404
Evelina Wahlqvist
evelina.wahlqvist@handels.gu.se
031-7861384
– Vi har sett att företag där företagsledningen och arbetsledningen är överens om en policy för rehabilitering och som använder sig av den har lägre sjukfrånvaro än andra företag, säger professor Eva Vingård, vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Lägst sjukfrånvaro fanns i företag som hade tydliga rutiner och där processen fungerade i praktiken. Ansvaret fördelades i dessa företag mellan arbetsledare, personalavdelning och företagshälsovård.
– Resultaten visar också att det är viktigt att åtgärder för rehabilitering sätts in redan innan den anställde blir långtidssjukskriven. När man väl har varit sjukskriven en längre tid spelar det ingen roll om man är anställd på ett företag där en stor eller liten andel är långtidssjukskrivna, säger Eva Vingård.
För att lyckas med en rehabilitering krävs det åtgärder som stärker den anställdes egen motivation, helst innan sjukskrivningen blir ett faktum. En tydlig struktur och en bra samordning mellan olika aktörer bidrar till en bra rehabilitering. Att arbeta med förebyggande åtgärder på arbetsplatsen är också viktigt för att den anställda ska kunna börja arbeta igen.
Studien, som ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid, har undersökt hur man arbetar med rehabilitering inom privata företag där få är långtidssjukskrivna. Man har också studerat hur rehabiliteringen fungerar i praktiken på olika nivåer i företagen. Den högsta ledningen och arbetsledare har intervjuats på elva företag. Studien omfattar även cirka 4 000 personer som varit sjukskrivna i mer än tre månader. De har slumpvis valts ut från AFA Försäkrings och tjänstepensionsföretaget Alectas register och fått svara på en enkät om sina upplevelser av rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet.
Rapporten finns tillgänglig på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid, tillsammans med en kortversion av rapporten. Information om projektet finns även på www.ammuppsala.se, www.ki.se, www.afaforsakring.se och www.alecta.se.
Fakta om Hälsa och Framtid
Rehabiliteringsstudien ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid som syftar till att studera vad som kännetecknar privata företag som har friska medarbetare. Projektet består av fyra delstudier och pågår 2005-2008. Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet driver projektet som stöds av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB, Företagarna, LO, Metall, PTK, Sif, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO, Teknikföretagen och Volvo AB. Det finansieras av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB och AB Volvo med 12,75 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala
Eva Vingård
Tfn: 018-611 36 44
Mobil: 070-922 41 23
Informatör, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting
Anna Josefsson
Tfn: 08-737 36 90
Mobil: 070-253 35 50
Pressekreterare, Karolinska Institutet
Sabina Bossi
Tfn: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
På senare år har den tekniska utvecklingen snabbt närmat sig gränsen där mikrovärldens lagar, dvs. kvanteffekter, blir allt viktigare. Detta ställer krav på bättre förståelse för materia vid dessa extrema förhållanden. Särskilt viktigt är det kollektiva beteendet hos system som består av många partiklar under sådana förhållanden, så kallade kvantvätskor. Egor Babaev, som nu publicerar sina resultat i Nature Physics, förutsäger att det flytande metalliska tillståndet hos väte pekar på en ny klass av kvantvätskor.
– Kvantvätskor, som supraledare och supervätskor, är speciellt viktiga i fysiken eftersom de på ett synligt sätt ger uttryck för mikrovärldens lagar. I kvantvätskorna uppför sig ett enormt antal partiklar synkroniserat enligt mikrovärldens lagar, vilket gör det möjligt att direkt observera dessa lagar i ett laboratorium. Många principer för fysikens mikrovärld har klargjorts genom experimentella studier av supervätskor och supraledare. En förutsägelse om en ny sorts kvantvätska och dess experimentella observation utvidgar våra kunskaper om detta viktiga område, säger han.
I sin forskning kring egenskaperna hos flytande metalliska tillstånd hos väte har han funnit att dessa inte alls följer de mönster man intuitivt skulle tro, utan visar egenskaper som motsäger klassisk fysik. När du rör om i en tekopp med en sked flödar teet runt i omrörningsrikningen. I metalliskt väte, som förutsätter mycket högt tryck, leder istället kvanteffekter till att protonerna flödar runt i motsatt riktning mot omrörningen. Dessa resultat förutsäger alltså en ny klass av supervätskor – metalliska supervätskor.
Redan tidigare har det diskuterats att väteatomerna förstörs om de utsätts för 4 miljoner atmosfärers tryck – tryck som inom en inte så avlägsen framtid kan åstadkommas i laboratorier. Dessa tryck väntas frigöra protonerna från de medföljande elektronerna och resultera i en metallisk vätska av elektroner och protoner. Man tror att trycken i det inre av Jupiter och Saturnus är så höga att dessa till stor del består av flytande metalliskt väte, som i så fall är det vanligaste ämnet i vårt planetsystem.
– Även om Jupiter och Saturnus är sammansatta av i huvudsak flytande metalliskt väte så är troligen temperaturerna för höga för att det flytande metalliska vätet där ska bete sig som en kvantvätska. Det är dock mycket troligt att temperaturen i några av de nyligen upptäckta 200 extrasolära planeterna är så låg att metallisk superfluiditet kan uppkomma, vilket skulle leda till mycket specifika magnetosfärer hos planeterna.
Kvantvätskor som supraledare, det vill säga material utan elektrisk resistans, och supervätskor har varit centrala områden i fysiken under lång tid. Tretton Nobelpris har delats ut inom området sedan 1913. I dag är fem sorters kvantvätskor kända: supraledare, superflytande gaser, vätskor och solider, samt kvant Hall-system. Den aktuella forskningen föreslår alltså en sjätte – metalliska supervätskor.
Artikeln i Nature Physics: Violation of the London Law and Onsager-Feynman quantization in two-component superconductors”
Kontaktinformation
Kontakt
Egor Babaev, 0735737349, babaev@kth.se
Arbetsförmedlingen har följt riktlinjerna
Arbetsförmedlingen har konsekvent erbjudit plusjobb till arbetssökande som stått långt ifrån ett reguljärt arbete. Deltagarna är i genomsnitt äldre än övriga arbetssökande och har i betydligt högre grad något arbetshandikapp jämfört med deltagare i andra anställningsstöd. De flesta förmedlare som arbetat med plusjobb är nöjda med den information de fått och anser att de kunnat följa regelverket. Var femte förmedlare menar dock att informationen kom för sent inpå programstarten. Åtta av tio plusjobbare finns i kommunen, de vanligaste arbetsplatserna är skola, barn- och äldreomsorg.
Viss inlåsning men troligen liten undanträngning
Plusjobb ger upphov till inlåsning under programperioden: enligt rapporten skulle programdeltagarna i genomsnitt ha varit avregistrerade från förmedlingen drygt en fjärdedel av programtiden om de inte hade deltagit i programmet. Plusjobbare utför oftast ett arbete som ligger utanför ordinarie verksamhet. Det innebär att programmet troligen har lägre effekt än övriga anställningsstöd, dvs individen har troligen lägre sannolikhet att få arbete då programmet ligger längre från ordinarie arbete. Sannolikt bidrar inte programmet heller till undanträngning av reguljära arbeten i samma grad.
Bakgrund och metod
I rapporten görs en uppföljning av programmet plusjobb. Plusjobben infördes i januari 2006 och riktar sig till arbetssökande som varit arbetslösa under minst två år. Under maximalt två år får plusjobbaren en subventionerad anställning inom offentlig verksamhet. Programmet syftar till att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för arbetssökande som står långt ifrån reguljärt arbete. I oktober 2006 utgjorde plusjobben ca 13 % av de konjunkturberoende programmen. Rapporten är baserad på en enkätundersökning riktad till arbetsförmedlare som arbetat med programmet samt på data från Ams.
IFAU-rapport 2007:14 ”Uppföljning av plusjobb” är skriven av Linus Lind-qvist.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Linus Lindqvist, tfn: 070-237 67 00 eller 018-471 70 97, e-post: linus.lindqvist@ifau.uu.se.
Naturen är under press världen över, arter hotas och försvinner i ökande takt, och ekosystemen utarmas allt mer. Vår moderna livsstil är en starkt bidragande orsak till detta och resultatet påverkar oss alla, men framförallt fattiga människor i tredje världen. Vad krävs för en långsiktig hållbar utveckling och förvaltning av naturresurserna? Hur ser balansen ut mellan naturvärnsperspektivet och produktionsperspektivet? Världens befolkning har fördubblats sedan 1960-talet. Fortsätter befolkningsökningen är vi nio miljarder år 2050, som alla behöver mat, råvaror och energi. Hur kan vi dela och fördela resurserna och förvalta dem hållbart?
I år firar vi trehundraårsjubileet av Linnés födelse. För vetenskapsmannen Linné var kunskapen om naturresurserna och människans utnyttjande av naturen grunden för framsteg och ekonomisk konkurrenskraft. Linné var också jordbruksreformator med stort inflytande när det gällde att modernisera svenskt jordbruk. Han beskrev i detalj hur landsbygdens människor levde, vad de åt, hur de odlade sin mat och tog hand om sina djur.
I dag, liksom på Linnés tid sätter vi vår lit till naturen och till vetenskapen för att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. På Linnés tid talade man om kretslopp och naturhushållning, ”naturens ekonomi”, det vi i dag kallar bioresurser och ekosystemtjänster, det vill säga naturens gratistjänster, det som naturen gör till nytta för människan, som havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor m m.
Boken handlar om hur Linnés efterföljare, dagens forskare, ser på utvecklingen. Hur hållbar är vår användning av skogen, marken och havet? Vilka är dagens utmaningar för den gröna sektorn, utifrån ett svenskt och globalt perspektiv?
Redaktör för boken är Monika Starendal, vetenskapsjournalist.
Boken kostar 298 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Monika Starendal, mstarendal@bostream.nu
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61
En rektor ska väl ändå inte behöva ägna sig åt att laga kopiatorn eller bära toalettpapper? Nej, det verkar trivialt och något som helt faller utanför ledarskapet. Men det beror på hur man ser och uppfattar ledarskap, säger Josefin Brüde Sundin, som nyligen disputerat i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. I en etnografisk studie har hon följt tre rektorer under en längre tid, den längsta 1,5 år, samt intervjuat ytterligare en handfull.
– Forskningen om ledarskap utgår oftast från en given definition av vad ledarskap är, och ser dessa aktiviteter som ett hinder för ledarskap, säger hon. Men jag menar att de också kan fungera för att bygga det som ledarskap vilar på, nämligen relationer och tillit.
Rektorer har makt, men denna makt kan bara utövas om det också finns förtroende, och det är något som skapas i mänskliga möten. Och en stor del av rektors vardag består just av möten. Ofta handlar det om att koordinera, dvs. väga samman olika gruppers behov och önskningar. Möten är också ett sätt att bekräfta rektors makt, att legitimera ledarskapet. Men människor kan ha strategier för att undkomma rektors makt. En är att göra sig otillgänglig, dvs. inte komma till möten. En annan är att bilda allianser med andra grupper, som föräldrar, skolpolitiker eller media. Då försvagas rektors makt och handlingsutrymme.
År 1980 var bara sju procent av de svenska rektorerna kvinnor, och det sågs då som ett problem. Idag är de kvinnliga rektorerna i stor majoritet, närmare två tredjedelar – vilket i sin tur kan uppfattas som ett problem i diskussionen om den allmänna feminiseringen av skolan.
De rektorer som medverkade i studien ansåg på en direkt fråga att det inte fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga rektorer. I vardagen kom ändå sådana skillnader fram. Det finns uppfattningar om att kvinnorna får arbeta hårdare för att bevisa att de klarar av att vara ledare, medan männen inte på samma sätt behöver bevisa sin duglighet. Männen kan ibland ha en mer tillbakalutad attityd till sitt ledarskap, medan de kvinnliga ledarna kan mötas med en kombination av större förväntningar och mer skepticism.
Rektorers vardag är fylld av känslor. En bidragande orsak till detta är rektors position mellan olika intressenter (lärare, elever, föräldrar, överordnade chefer m.fl.). En rektor upplever allt från frustration, besvikelse och upprördhet över hårda ekonomiska besparingar, ilska i konflikter, sorg när elever dör, till entusiasm och glädje över skolans framgångar och djup rörelse vid skolavslutningar. Rektorer arbetar dagligen med att uppfatta, sondera, använda, styra och hantera såväl egna känslor som andras.
– Det är en aspekt av rektors arbete som förtjänar mer uppmärksamhet, konstaterar Josefin Brüde Sundin.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer. Josefin Brüde Sundin disputerade den 11 maj. Hon nås på telefon 013-282152, e-post: josefin.brude.sundin@liu.se
Människan har genom tiderna flyttat arter för att de är vackra eller kan ge ekonomisk vinning, utan någon tanke på konsekvenserna. En liten andel av alla främmande arter blir invasiva, vilket betyder att de påverkar den inhemska ekologin negativt och därmed även den biologiska mångfalden. När en art väl har etablerat sig kan det vara dyrt och tidskrävande att ta bort den, om det ens är möjligt.
Cecilia Nyberg från Göteborgs universitet har studerat perukalgen, en främmande art som nu etablerat sig på västkusten. Främmande arter kan aktivt eller passivt ändra sin omgivning så att det gynnar dem själva. För att kunna förutsäga hur potentiellt skadlig en algart är, kan man använda sig av en ny modell där man bland annat tittar på algens storlek, växtsätt och tolerans mot uttorkning och föroreningar.
I sin avhandling visar Cecilia Nyberg att perukalgen är en av de mest invasiva rödalgerna i Europa. Om den hotar västkustens mångfald återstår att se, men den har under två år spridit sig inom ett 15 mil långt område längst västkusten. Perukalgen tål att vara i totalt mörker under fuktiga förhållanden i drygt 5 månader, vilket visar att algen lätt kan överleva långa transporter i barlasttankar eller fastsnärjd i fiskenät. Algen överlever även i salthalter ner till 2 promille, vilket tyder på att den skulle kunna överleva i de innersta delarna av Östersjön.
I avhandlingen presenteras även en ny modell som hjälper oss förstå vilken effekt en främmande art ger på en inhemsk art. Enligt modellen skulle perukalgen kunna påverka ålgräs (Zostera marina) negativt redan måttliga mängder. Sjögräsängar på den svenska västkusten domineras av ålgräs, som har en viktig ekologisk roll för både växter och djur i området.
Kontaktinformation
För mer information
Cecilia Nyberg
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 2708
E-post: cecilia.nyberg@marecol.gu.se
Handledare: Inger Wallentinus, Tel: 031-786 27 02, E-post: inger.wallentinus@marecol.gu.se
Avhandlingen har titeln: Introduced marine macroalgae and habitat modifiers – their ecological role and significant attributes”
Disputationen har ägt rum.
I studien ingår 477 patienter som vårdats för allvarliga skador på bröstkorgen och dess organ vid Östra sjukhuset i Göteborg mellan åren 1988 och 1997. Kartläggningen visar att skadorna oftast uppstått i samband med olyckor. Patienterna har ofta skador på flera organ samtidigt och kräver behandling av en kirurg som är specialiserad på trauma.
– Vi måste vara oerhört aggressiva och inte konservativa när vi tar hand om dessa patienter. Ibland måste vi öppna bröstkorgen redan på akutintaget för att klämma stora pulsådern så att blodet går till hjärta och hjärna och patienten kan överleva, säger kirurgen Moheb Rashid.
81 av de 477 patienterna hade skador på lungorna. Avhandlingen visar också att 34 av patienterna hade en blödning utanför lungsäcken i bröstet. Nästan alla av dessa patienter hade brutna revben.
– Det är viktigt att vi snabbt kan se att blödningen ligger utanför lungsäcken och inte inuti eftersom dessa blödningar kräver olika behandling. På röntgen kan det se ut som att blödningen är i lungsäcken, men om vi försöker dränera blod i lungsäcken kan vi göra skadan värre, säger Moheb Rashid.
Skador på hjärtat var ovanligt. I studien ingick även patienter vid Rigshospitalet från perioden 1995 till 2000.
– Totalt fann jag bara 22 fall av skador på hjärtat i både det svenska och det danska materialet. Den vanligaste orsaken var knivstick, ofta i samband med alkohol eller droger, säger Moheb Rashid.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Cardiothoracic Trauma: A Scandinavian Perspective
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 juni, klockan 13.00, aulan, Sahlgrenska/SU, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Moheb Rashid, leg. läkare, telefon: 070-835 06 80, e-post: mohebrashid@yahoo.se
Handledare:
Docent Per Örtenwall, telefon: 070-589 54 23, e-post: per.ortenwall@vgregion.se
Varje år får omkring 400 svenskar diagnosen matstrupscancer vilket gör den till en förhållandevis ovanlig cancerform i vårt land. Den är dock betydligt vanligare i områden som Kina, Mellanöstern och Sydamerika. I världen i stort är det den åttonde vanligaste cancerformen av alla.
– Det är en av de värre cancersjukdomar man kan drabbas av. Många fall upptäcks för sent och bara omkring 15 % av patienterna överlever de första fem åren efter diagnosen, säger läkaren Henrik Bergquist.
94 patienter som fått diagnosen matstrupscancer fick i en studie svara på ett frågeformulär som med hög träffsäkerhet visar om patienten har ångest- eller depressionssjukdom. Nästan hälften, 42 %, visade sig må psykiskt dåligt redan vid diagnos.
– Om patienten har en samtidig ångest- eller depressionssjukdom kan det bli svårare att bekämpa cancersjukdomen, framförallt beroende på att patienten då kan ha svårare att medverka till själva cancerbehandlingen i den omfattning som är önskvärt, säger Henrik Bergquist.
Tidigare studier har också visat att patienter med svåra cancersjukdomar har en ökad självmordsfrekvens jämfört med befolkningen i övrigt.
Trots att patienterna började få behandling för sin cancersjukdom fortsatte många att må psykiskt dåligt. Ett år efter diagnosen hade fortfarande uppemot en tredjedel av patienterna ångest- eller depressionssjukdom.
– Patienterna själva är ofta inte medvetna om att de kanske lider av en psykisk sjukdom. Vi måste bli bättre inom vården på att uppmärksamma symptom som tyder på psykisk ohälsa hos patienter med cancersjukdomar, säger Henrik Bergquist.
I de fall där cancern sitter högt upp i matstrupen kan nedre delen av svalget, struphuvudet och övre delen av matstrupen opereras bort och ersättas med en bit tunntarm. I Göteborg har man störst erfarenhet i Sverige av detta tekniskt mycket komplicerade ingrepp även om antalet opererade patienter är förhållandevis få.
– Hittills är det bara 16 patienter som blivit opererade men våra resultat tyder på att ingreppet fungerar väl. Många har överlevt sin cancersjukdom, klarar av att svälja relativt bra och har en förhållandevis god livskvalitet, säger Henrik Bergquist.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar
Avhandlingens titel: Aspects on the management of patients with esophageal cancer
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Henrik Bergquist, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, 070-766 49 49, e-post: henrik.bergquist@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad lektor Magnus Ruth, telefon: 031-342 10 00, e-post: magnus.ruth@astrazeneca.com
Värdering av investmentbolag och investmentbolagsrabatten är ett återkommande ämne i affärspressen. Avhandlingen visar att ägarstrukturer och diversifiering är det som påverkar rabatterna mest.
En koncentrerad ägarstruktur, formellt inflytande, särskilt med aktier med rösträttsskillnader, förefaller öka rabatten. Bred diversifiering verkar dock inverka negativt på värdet av investmentbolagen eftersom individer har olika uppfattning om värdet på enskilda aktier.
− Beträffande diversifiering så måste portföljen vara kraftigt koncentrerad för att minska rabatten, säger Tomas Hjelström. Diversifiering är negativt för värdet om det inte är så att investmentbolaget är ägarmässigt kontrollerat av en begränsad grupp av individer. Diversifieringens inverkan på rabattens storlek är med andra ord beroende av ägarstrukturen.
Investmentbolagens lönsamhet är dock av marginell betydelse för rabattens storlek.
− Följaktligen är det de långsiktiga och strategiska inriktningarna och ägarstrukturerna i investmentbolagen som har störst inverkan på rabatterna.
Tomas Hjelströms avhandling ”The Closed-End Investment Company Premium Puzzle” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tomas Hjelström, forskare vid HHS
Tel. 08-736 93 21
Mobil: 070-324 99 93
E-post: tomas.hjelstrom@hhs.se
– Den tillgängliga tiden förefaller att underutnyttjas för behandlingsinsatser som är anpassade till enskilda individers problematik. För att få veta om resultaten gäller rättspsykiatrisk vård i allmänhet måste studien upprepas, säger Knut Sturidsson, forskare vid Karolinska institutet som har arbetat med studien.
I Sverige tvångsvårdas ungefär 1 400 personer enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, varav de allra flesta är dömda för någon typ av våldsbrott. Forskningen kring rättspsykiatrisk vård har främst handlat om vilka behandlingsmetoder som är lämpliga för att uppfylla den rättspsykiatriska vårdens dubbla uppgifter – att förebygga, utreda och behandla sjukdomar samt att förebygga brottslighet. Få studier har däremot undersökt vilken vård som faktiskt ges.
För att få en bild av hur rättspsykiatrisk vård bedrivs har forskarna nu kartlagt hur patienttiden på en av Sveriges största rättspsykiatriska kliniker spenderades under 48 slumpmässigt utvalda patientdygn. Totalt identifierades 122 olika aktiviteter som delades in i kategorierna sömn och vila, ostrukturerade aktiviteter, dagliga rutiner, strukturerade aktiviteter eller behandling.
Resultaten visar att endast 18,6 minuter per dygn i genomsnitt användes till behandling. Behandling definierades i studien som aktiviteter med uppenbar koppling till den psykiatriska vården, som farmakologisk behandling, psykoterapi, samtal med läkare och sjuksköterska och arbetsterapi.
Kanske ännu mer iögonfallande är enligt forskarna att så mycket som 8.6 timmar av dygnet upptogs av så kallade ostrukturerade aktiviteter. Hit räknades oplanerade aktiviteter som saknar koppling till den psykiatriska vården. Till exempel så tittade patienterna på TV eller lyssnade på radio eller stereo i genomsnitt i mer än fyra timmar per dygn.
– För att kunna förbättra situationen måste vi först tydliggöra hur det faktiskt ser ut och våga stå för det. Det är därför viktigt att fler liknande studier genomförs, säger Knut Sturidsson.
Publikation:
Time use in forensic psychiatry: An exploratory study of patients time use at a Swedish forensic psychiatric clinic”
K Sturidsson, I Turtell, A Tengström, M Lekander, M Levander
International Journal of Forensic Mental Health, vol 6, nr 1, juni 2007
För mer information, kontakta:
Doktorand Knut Sturidsson
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Tel: 070-246 18 87
E-post: knut.sturidsson@ki.se
Med dr Anders Tengström
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Tel: 070-736 2949
E-post: anders.tengstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under de sista årtiondena av förra seklet ändrade arbetsmarknadspolitiken till viss del inriktning och stödet till arbetslösa personer som ville starta eget ökade markant. Ek dr Ahmad Ahmadi har i sin avhandling studerat om kultur och politik spelar någon roll i den entreprenöriella processen; finns det möjlighet att påverka entreprenörskapet i samhället genom förändring av politiska förutsättningar och utveckling av den entreprenöriella förmågan? Kan alla utbildas till framgångsrika företagare? Eller är entreprenörens egna egenskaper helt avgörande?
Avhandlingen visar att den entreprenöriella processen omfattar tre faser:
1. entreprenörens uppväxt och kulturella bakgrund,
2. identifiering av affärsidé,
3. skapande av företag.
Under samtliga faser påverkas företagets utveckling av miljön i form av kultur, lagstiftning och ekonomisk politik.
– Företagandet i ett land är beroende av samspelet mellan företagarnas innovations- och organisationsförmåga (handlingskraft) å ena sidan och den rådande kulturen, lagstiftning och politiska initiativ å andra sidan, säger Ahmad Ahmadi.
Lagstiftning och politik kan alltså anpassas för att skapa ett företagarvänligt samhälle, men överdrivna förväntningar på ”starta-eget-aktiviteter” riskerar att leda till besvikelser. I avhandlingen konstateras att sådana aktiviteter måste vara selektiva och riktas mot grupper som kan antas ha företagandepotential. Entreprenörskapsutbildningar bör inriktas på personer som har professionell utbildning eller erfarenhet av det yrke de vill vara verksamma inom.
– Företagarna i min studie hade erfarenhet från sina respektive yrken innan de startade eget. Flera har också vuxit upp i företagarmiljöer där de lärt sig företagande som ett självklart sätt att leva. De som lyckats bäst har antingen varit länge i sin bransch eller så har de lång erfarenhet av att driva affärer generellt, är kunniga affärskvinnor och affärsmän, påpekar Ahmad Ahmadi.
Enligt avhandlingen kan förändring och anpassning av traditioner, värderingar och skapande av möten mellan kultur och politik/lagstiftning långsiktigt bidra till utveckling av entreprenörskapsvänliga miljöer. Men det måste matchas med professionella och yrkeskunniga individer som vill och kan driva verksamhet i privat regi. De personerna ska uppmuntras att starta eget – inte vem som helst som råkar vara arbetslös.
– Innovations- och organisationsförmåga kan läras. Det sitter inte i generna, men inlärningen under uppväxten verkar vara ytterst väsentlig, påpekar Ahmad Ahmadi.
Avhandlingen presenterades den 8 juni 2007
Författare: Ekonomie doktor Ahmad Ahmadi
Titel: ”Möten mellan institutioner som drivkraft för den entreprenöriella processen”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ahmad Ahmadi, tel: 033-435 42 15 (arbete), 031-338 1227 (bostad), mail: ahmad.ahmadi@handels.gu.se
Konjunkturinstitutet har till uppgift att göra prognoser över den makroekonomiska utvecklingen men daterar inte de hög- och lågkonjunkturer som Sverige har befunnit sig i. Dessutom använder sig Konjunkturinstitutet av en konjunkturdefinition som skiljer sig ifrån internationell praxis.
I avhandlingen ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” föreslår Louise Holm en metod som daterar hög- och lågkonjunktur enligt en internationellt vedertagen standard. Därmed blir de svenska konjunkturerna jämförbara med omvärldens.
Metoden använder sig av några makroekonomiska serier såsom industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och hushållens disponibla inkomst. Enkelt uttryckt söker metoden efter en gemensam dynamik i serierna som sedan får stå för dateringen. En ökning i den gemensamma dynamiken representerar en högkonjunktur och en minskning en lågkonjunktur.
– Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av konjunkturen viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas, säger Louise Holm.
Avhandlingen presenterades den 15 juni 2007.
Titel: ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Louise Holm, tel 031-786 5252, 0735-79 15 02, mail: louise.holm@handels.gu.se
