Hur väl förbereds studenter i högre utbildningar för sitt kommande yrke? Det är en av de frågor som har studerats i det EU-finansierade projektet Journeymen, där flera olika utbildningar i tre länder har studerats. Som titeln anger, Resenärer, handlar det om en resa, den mellan den akademiska världen och arbetslivet.
För studenter i statsvetenskap handlar denna resa delvis om en anpassning till verkligheten. Det visar Kristina Johansson i sin avhandling i pedagogik, som är en del av projektet Journeymen.
Från att ha drömt om att bli en profil i media eller att få arbeta i maktens korridorer, är statsvetarna i slutet av sin utbildning mer realistiska. Dock är de är nöjda med sin utbildning, trots att den inte leder till en speciell profession, utan till ett brett register av yrken. Det viktigaste som studenterna har med sig är en rad mycket användbara färdigheter, att analysera, skriva och kommunicera, och de hamnar på arbeten inom allt från tillståndsbranschen till politiska och administrativa kanslier, eller som konsulter.
Förvånansvärt få, även bland dem som har till yrke att skriva eller svara på remisser, anser dock att de har någon makt när det gäller politiskt beslutsfattande.
En skillnad mellan svenska och polska statsvetarstudenter, som noteras i studien, är synen på framtiden. Medan svenska studenter överlag är nöjda med sin utbildning och hoppfulla om en bra framtid, gäller det motsatta för polackerna.
– I Polen finns en stor rädsla och otrygghet, säger Kristina Johansson. Arbetslösheten bland akademiker är stor, och de sociala nätverken har brustit. Så de polska studenternas oro är lätt att förstå.
En av hennes slutsatser är att universiteten borde fundera mer på det faktum att studenterna kan ha större nytta av de färdigheter de lärt sig, än av innehållet i utbildningen. Universitetsstudier är inte bara studier i sig, de måste också förbereda studenterna på att hantera ett ständigt föränderligt samhälle, skriver hon.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Broad entrance – vague exit. The trajectory of political science students through higher education into working life”. Kristina Johansson disputerade den 1 juni. Hon arbetar på Högskolan Väst och nås på telefon 0520-223831, 0701-715439, e-post: kristina.johansson@hv.se
– Det är mycket positivt att Högskoleverket på detta sätt tydligt markerar att kvaliteten på undervisningen är avgörande, kommenterar Gunilla Bornemalm-Jardelöw, prorektor på Handelshögskolan vid Göteborg universitet.
– Ett glädjande besked och ett kvalitetsbevis för den utbildning vi bedriver, säger Lennart Weibull, tillförordnad rektor vid Göteborgs universitet.
Bland Högskoleverkets bedömningskriterier finns lärarkompetens, lärarkapacitet och yrkesrelevans. Som exempel på det senare nämns (i rapporten ”Examensrättprövning för civilekonomexamen”) för Handelshögskolans del partnerskapsarbetet, Handelshögskolans råd och den karriärplanering som studenterna erbjuds. Huvuddelen av de 17 avslagen baseras, enligt Högskoleverket, på bristande lärarkompetens inom de företagsekonomiska delområdena marknadsföring och redovisning.
– För att få utfärda civilekonomexamen ställs höga krav på bredd och innehåll i utbildningen, säger Carl Sundström, utredare på Högskoleverket.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Åsa Kultje, kommunikationschef
Handelshögskolan Göteborgs universitet
031-786 1443, 0709-22 66 85
asa.kultje@handels.gu.se
År 2000 gick två av Nordens största konfektyrproducenter samman och bildade Cloetta Fazer. Det fanns många likheter mellan de två: Båda var framgångsrika familjeföretag med en stark ställning på sina respektive hemmamarknader.
Men det fanns också olikheter. Organisationskulturen på Cloetta har varit praktiskt orienterad, hands-on, med mycket kunskap som inte alltid manifesterats, s.k. tyst kunskap. På Fazer har en mer akademiskt orienterad kultur härskat. Företaget har setts som en av de mest attraktiva arbetsplatserna för finska handelsstudenter.
– Fazer har en mycket speciell ställning i Finland. Varumärket Fazer Blå är starkare än Nokia, säger Cecilia Bjursell, som har följt integrationsprocessen mellan Fazer och Cloetta.
Hon observerade och videofilmade en serie möten i en utvidgad ledningsgrupp som hade till uppgift just att arbeta fram en gemensam organisationskultur. En svårighet bestod i att företagsledningen ville både bevara de gamla kulturerna och skapa en ny.
Integrationsprocessen präglades även av andra typer av konflikter. Införandet av ett nytt gemensamt styrsystem skapade motsättningar. Det sågs varken som något nödvändigt eller positivt av mellancheferna, medan koncernledningen drev på och också drev igenom det.
Ytterligare en motsättning är den mellan integration och konkurrens. Medan företagsledningen talade om vikten av att integrera de två företagen fanns också en tydlig konkurrenssituation. Det hade varit lättare om detta erkänts, säger Cecilia Bjursell.
– Konkurrens är något påtagligt. Man kan se det som en tävling, ett spel, alla förstår vad det handlar om. Integration däremot är något luddigt, nästan religiöst. Man ska tillhöra något som är större än man själv, men riktigt vad är oklart. Dessa två aspekter samexisterar under integrationsprocessen.
Sett i retrospekt har integrationen lyckats bra på de flesta nivåer. På golvet rullar det mesta som vanligt. Ledningsgruppen har kommit långt i sin strävan efter en gemensam företagskultur och rent finansiellt var sammangåendet mycket lyckat, aktiens värde har vuxit.
Mellan de två ägarfamiljerna pågår däremot en tvist om tolkningar av det kontrakt som gäller just ägarskapet.
Kontaktinformation
Cecilia Bjursell disputerade den 15 juni. Hon nås på telefon 0708-221949, e-post: cecilia.bjursell@liu.se. Avhandlingen heter Integration through framing. A study of the Cloetta Fazer merger.
I en ny studie har forskare från Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet tittat på sambandet mellan det så kallade metabola syndromet och livsstil – ett område som enligt forskarna är i behov av ytterligare vetenskaplig belysning.
Det metabola syndromet är en stark riskfaktor för att drabbas av hjärt- kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Vanliga kännetecken är högt blodtryck, höga blodfetter, insulinresistens och fetma. Särskilt stora hälsorisker löper personer med ett för stort midjemått. I studien fann forskarna att 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna var överviktiga. Hälften av deltagarna i studien hade farligt bukfett, det vill säga det osynliga fettet som omger de inre organen och som ger magen putning och höjd.
– Det är oroande, eftersom överskottsfettet kring magen är betydlig skadligare för hjärtat än extrakilon på stuss, lår och höfter. Varje centimeters ökning av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom, säger Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin och forskningsledare för studien.
– Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i kroppen eftersom insulinet fungerar sämre, säger hon.
I studien framgår att en ohälsosam livsstil tveklöst är den största riskfaktorn för att fettet ska hamna kring buken. Personer med bukfetma åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än de som inte utvecklat bukfetma.
Men det finns hopp. Studien visar samtidigt att hälsoriskerna relativt enkelt kan åtgärdas. Forskarna fann att motion är bästa sättet att jaga bukfetman på flykten. De som motionerade minst två gånger i veckan, minst en halvtimme per gång, hade 75 procent lägre förekomst av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.
– Att livsstilen har betydelse är knappast någon nyhet. Men att fysisk aktivitet var en så dominerande friskfaktor trodde vi inte. En fördel för den som vill minska hjärtrisken är att bukfettet är lättare att bli av med än fettet som sitter på exempelvis lår. Och även små förändringar kan ge positiv effekt på hälsan, säger Mats Halldin, läkare och forskare på IMM.
Forskarna vill slå ett slag för att fram måttbandet då och då. Detta för att sätta fokus på den farliga bukfetman, hellre än att enbart jaga på kilon oavsett var på kroppen de sitter. Till sina kollegor i vården riktar forskarna uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen och mer aktivt hjälpa patienter i farozonen att försöka ändra sina levnadsvanor.
– Det finns en stabil vetenskaplig grund att stå på när vi påstår att det går att förebygga och i vissa fall bota många sjukdomar och besvär genom att hjälpa människor att exempelvis ändra sin kost och röra på sig lite mer, säger Mats Halldin.
Publikation:
“The metabolic syndrome: Prevalence and association to leisure-time and work-related physical activity in 60-year-old men and women”
M. Halldin. M. Rosell, U. de Faire, M.-L. Hellénius,
Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, vol 17, nr 5, juni 2007, sid 349-357
För mer information, kontakta:
Mats Halldin, leg läkare och forskare, IMM
Tel: 073-35 09 010
E-post: mats.halldin@ki.se
Mai-Lis Hellenius, professor CeFAM
Tel: 070-439 01 92
E-post: mai-lis.hellenius@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är ett är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet . Läs mer på www.allmanmedicin.nu
Barn som fötts innan deras ögon hunnit växa klart riskerar att utveckla en ögonsjukdom som kallas retinopati. Sjukdomen innebär att ögat förlorar blodkärl och att näthinnan därför inte får tillräckligt med syre.
– Syrebristen sätter igång alarmsignaler som sporrar ny kärltillväxt, men de nya kärlen blir missbildade. Mot slutet av sjukdomen kan näthinnan lossna, och om det händer är det mycket lite du kan göra, säger Ann Hellström, ögonprofessor vid Sahlgrenska akademin.
I Sverige anses ungefär 1000 för tidigt födda barn varje år riskera att få retinopati, som kan leda till svår synnedsättning och i värsta fall blindhet.
I studien fick möss med retinopati mat som var berikad med antingen omega-3 eller omega-6.
Möss som åt omega-3 förlorade inledningsvis mindre blodkärl i näthinnan än de möss som fick omega-6 och de fick bara hälften så mycket abnorm kärltillväxt. Deras näthinnor uppvisade också lägre inflammatorisk aktivitet.
– Efter den inledande kärlförlusten tyder våra studier på att kärlen växer tillbaka både snabbare och mer effektivt hos de möss som fått omega-3. Det innebär en ökad syretillförsel och en dämpning av det inflammationsalarm som annars kan leda till att det bildas abnorma kärl, säger forskaren Chatarina Löfqvist.
Barn som fötts mycket för tidigt eller extremt för tidigt har svårt att få omega-3 från sina mammor.
– Vi kommer nu att gå vidare och ge omega-3 till för tidigt födda barn på Östra Sjukhuset och till mammor som ammar. Vi hoppas att vi kan efterlikna det som barnen skulle ha fått i fosterlivet och att barnens näthinnor då ska utvecklas mer normalt, säger professor Ann Hellström.
Nyligen publicerade samma forskarlag en annan studie som visar att ett även annat ämne kan skydda mot ögonskador hos för tidigt födda barn. Det rör sig om ett protein som kallas IGFBP-3 och som är nödvändigt för utvecklingen av kärl, nerver, öga, hjärna, muskler, ben, lever, njure, lunga och andra organ. Barn med retinopati visade sig i studien ha lägre nivåer av proteinet jämfört med friska barn, vilket antyder att proteinet förhindrar kärlförlust och gynnar normal kärlåterväxt.
– Vår studie antyder att detta protein och den tillväxtfaktor som proteinet reglerar agerar oberoende för att förhindra retinopati. Vi genomför nu en Fas I studie för att se om preparat med dessa ämnen kan skydda mot utvecklingen av retinopati hos prematurfödda barn, säger Chatarina Löfqvist.
Båda studierna är genomförda i samarbete med forskare vid Harvard Medical School i USA.
Tidskrift: Nature Medicine
Artikelns titel: Increased dietary intake of ω-3 PUFA reduces pathological retinal angiogenesis
Författare: Kip M. Connor, John Paul SanGiovanni, Chatarina Lofqvist, Christopher M. Aderman, Jing Chen, Akiko Higuchi, Song Hong, Elke A. Pravda, Sharon Majchrzak, Deborah Carper, Ann Hellstrom, Jing X. Kang, Emily Y. Chew, Norman N. Salem Jr., Charles N. Serhan, Lois E. H. Smith
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences
Artikelns titel: IGFBP3 suppresses retinopathy through suppression of oxygen-induced vessel loss and promotion of vascular regrowth
Författare: Chatarina Löfqvist, Jing Chen, Kip M. Connor, Alexandra C. H. Smith, Christopher M. Aderman, Nan Liu, John E. Pintar, Thomas Ludwig, Ann Hellström, and Lois E. H. Smith.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 57 74, e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Medicine doktor Chatarina Löfqvist, telefon: 031-343 57 74, e-post: chatarina.lofqvist@vgregion.se
En färsk avhandling av Hanna Hjalmarson vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) visar hur nöjda ungdomar är med olika konsumtionsrelaterade områden och hur dessa områden samspelar med hur nöjda de är med tillvaron i allmänhet.
Samtliga tre faktorer som påverkar nöjdheten har undersökts närmare för att visa samspelet med ett antal konsumentbeteenden, närmare bestämt materiella värderingar, inställning till reklam, mottaglighet för social påverkan inför köp, kommunikation om konsumtionsfrågor i familjen, samt konsumtion av onyttiga livsmedel, läsvanor och tv-vanor.
− Vi som konsumenter använder produkter och varumärken för att få inflytande. Om vi lyckas med detta, vilket de flesta av de undersökta ungdomarna tycks göra, blir vi också nöjda med våra konsumtionsval, säger Hanna Hjalmarson.
− Undersökningen visar också att det finns intressanta skillnader mellan åldersgrupper och kön när det gäller konsumtion, säger Hanna Hjalmarson.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Hjalmarson, Centrum för konsumentmarknadsföring vid HHS
Tel: 08-674 79 39
Mobil: 076-8241349
E-post: Hanna.Hjalmarson@gi-ihr.su.se/ Hanna.Hjalmarson@hhs.se
Flera epidemiologiska studier har visat att intag av fet fisk ger ett visst skydd mot Alzheimers och andra demenssjukdomar – enligt många tack vare de omega-3-fettsyror som finns i fisken. Några studier tyder också på att intag av omega 3 kan ha en positiv behandlingseffekt på vissa psykiatriska sjukdomstillstånd.
Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har nu undersökt om omega-3-tillskott har någon effekt på de psykiatriska symtom som uppträder vid Alzheimers sjukdom.
Knappt 200 patienter med mild Alzheimers delades i två grupper, varav hälften fick behandling med omega-3 och hälften fick placebo. Studien pågick i ett år.
Ingen skillnad i behandlingseffekt kunde ses mellan de patienter som fick omega-3-tillskott respektive placebo. Men när forskarna tog hänsyn till vilka som var bärare av sårbarhetsgenen APOE 4 och vilka som inte var det framträdde en mätbar skillnad. Bärare av genen som fått aktiv behandling uppvisade en positiv behandlingseffekt när det gäller så kallade agitationssymtom, medan icke-bärare av genen uppvisade en förbättring av depressiva symtom.
Forskarna påpekar att inga generella behandlingsrekommendationer kan ges utifrån resultaten, utan att större studier med individer med mer uttalade neuropsykiatriska symtom först behöver genomföras.
Publikation:
Omega-3 supplementation in mild to moderate Alzheimer´s disease: effects on neuropsychiatric symptoms”
Yvonne Freund-Levi, Hans Basun, Tommy Cederholm, Gerd Faxén-Irving, Anita Garlind, Mikaela Grut, Inger Vedin, Jan Palmblad, Lars-Olof Wahlund och Maria Eriksdotter-Jönhagen
International Journal of Geriatric Psychiatry, online 21 juni 2007, DOI: 10-1002/gps.1857
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand, överläkare Yvonne Freund-Levi
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Tel: 073-684 11 30
E-post: Yvonne.Freund-Levi@ki.se
Docent Maria Eriksdotter-Jönhagen
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Tel: 070-647 89 07
E-post: Maria.Eriksdotter.Jonhagen@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Pressjour: 08-524 860 77
– Till exempel skulle vi kunna rädda Östersjötorsken om vi fiskade på skarpsill och sill. Likaså skulle öringbeståndet i utfiskade sjöar kunna återhämta sig om vi i stället fiskade på röding som är öringens byte, säger Lennart Persson, professor i akvatisk ekologi vid Umeå universitet.
Det senare är precis vad som gjorts under ett 26 år långt experiment i den norska sjön Takvatn. Tack vare detta experiment och en matematisk modell har Lennart Persson med samarbetspartners vid Amsterdam och Tromsö universitet kunnat visa att det faktiskt går att gynna rovdjur genom att fiska på bytesfisken.
Ju fler byten desto fler rovdjur, säger en vedertagen ekologisk teori. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. När det finns få bytesfiskar växer de kvarvarande bytesfiskarna snabbare. Detta kan i sin tur leda till att det blir fler könsmogna bytesindivider, som ger upphov till fler små bytesfiskar, som rovfiskarna föredrar. Paradoxalt nog kan en rovfisk därför öka mängden små bytesfiskar genom att äta upp dem. Finns det inte tillräckligt med rovfiskar, exempelvis p.g.a. ett att ökat skördeuttag blir situationen den omvända. Antalet bytesfiskar som rovfisken lever kommer av att minska.
– Vi kommer då att se en neråtgående spiral som leder till en kollaps av rovfiskbeståndet. Eftersom bytesfiskarnas tillväxt försämras kan det vara omöjligt för rovfiskarna att återhämta sig om vi inför ett totalt fiskestopp. Vi kan då fiska på bytesfisken för att få mer bytesfiskindivider av den storlek som rovfisken lever på, förklarar Lennart Persson.
På detta sätt kan rovfiskbeståndet återhämta sig och därefter genom sin predation på bytesfisken gynna sin egen situation.
Genom att fiska ut röding i den norska sjön har Lennart Persson och hans kollegor lyckats öka antalet små individer av röding som rovfisken öring föredrar. Öringen ökade då i sin tur kraftigt i antal. Före utfisket var öringen i stort sett utslagen från sjön, rödingen växte inte till sig och det var ont om mat för öringen. Utfisket avslutades för 16 år sedan och öringen har sedan dess lyckats hålla hela sjöekosystemet i ett tillstånd med snabbväxande rödingar och därmed gott om byten för öringen.
Både modellförutsägningen och det storskaliga sjöexperimentet pekar på att utfiskning av bytesfisk kan vara ett effektivt sätt att återställa kollapsade rovfiskbestånd. Artikeln har titeln ”Culling prey promotes predator recovery – alternative states in a whole lake experiment” och publiceras denna vecka i tidskriften Science, se http://www.sciencemag.org.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lennart Persson
Telefon: 090-786 6316, 070-20 53 003
E -post lennart.persson@emg.umu.se
Forskare under ledning av geologerna Martin Jakobsson och Jan Backman vid Stockholms universitet har tagit reda på hur det gick till när havsvattnet i Arktis syresattes. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature den 21 juni.
– Före 18 miljoner år sedan fanns mycket lite syre vid bottnarna vilket medförde att mängder av organiskt material bevarades och sedimenten från den perioden är svarta och rika på kol, berättar Jan Backman, professor i allmän och historisk geologi vid Stockholms universitet.
Forskarna rekonstruerade geografiska förhållanden för tiden för 18 miljoner år sedan, som visar att det fanns ett smalt och grunt sund mellan Svalbard och Grönland, det som idag är det mer än 400 km breda och 2,6 km djupa Framsundet.
– När Svalbard och Grönland började glida isär kunde alltmer havsvatten från Atlanten successivt börja tränga in i Arktis, berättar Jan Backman.
Det innebar att Framsundet så småningom blev så pass brett och djupt att alla havsbottnar inne i själva Arktisbassängen blev syresatta. Sedimenten skiftade färg från svart till brunt och grått. Övergången från syrefattiga till syrerika bottnar tog nära en miljon år.
– Våra beräkningar av oceanografiska förhållanden i sundet visar att det måste ha nått en bredd om ca 13-50 km för att bilda syrerika bottnar i Arktis, säger Jan Backman.
Resultaten baserar sig på forskning på borrkärnor från Arktis, ACEX-kärnor*. Ett kritiskt tidsavsnitt i ACEX-kärnorna har analyserats av Martin Jakobsson, Jan Backman, Jonas Nycander vid Stockholms universitet, tillsammans med forskare från Finland, Holland, Tyskland och USA.
Arbetet leddes av geologerna Martin Jakobsson och Jan Backman. De träffade Jonas Nycander som är fysisk oceanograf inom ramen för det stora SUCLIM-projektet. Projektet har fått ett tioårigt anslag (Linnébidrag) från Vetenskapsrådet och Formas för att upprätta ett tvärvetenskapligt centrum för klimatforskning vid Stockholms universitet.
* Sommaren 2004 genomförde det internationella oceanborrningsprogrammet IODP (där Sverige är medlem) den första borrningen i sedimentlager från de centrala delarna av Arktis djuphavsbottnar. Expeditionen kallas oftast den Arktiska kärnprovtagningsexpeditionen (Arctic Coring Expedition), eller ACEX. På ett vattendjup om cirka 1300 meter lyckades ACEX borra drygt 400 meter ner i sedimentlagren och hämta upp ett stort antal borrkärnor. Expeditionen leddes av en svensk forskare och organiserades i samarbete med Polarforskningssekretariatet. Själva borrningarna skedde från en svensk isbrytare (Vidar Viking), som stöddes av två andra isbrytare (svenska Oden och ryska Sovetskiy Soyuz).
Ytterligare information
Jan Backman, professor i allmän och historisk geologi, Stockholms universitet, tfn 08-164720, mobil 070-3555188, e-post backman@geo.su.se
Martin Jakobsson, docent i marin geologi och geofysik, Stockholms universitet, tfn 08-164719, mobil 073-6191409, e-post martin.jakobsson@geo.su.se
Jonas Nycander, docent, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164336, e-post jonas@misu.su.se
Mer om SUCLIM: www.suclim.su.se
Om det finns många cyklister i rörelse är andra trafikanter mer uppmärksamma på just cyklister. Det finns ”safety in numbers”.
– Ingen motorist vill köra på en cyklist, det sker i stort sett bara när motoristen inte har sett cyklisten. Om det finns en ständig ström av cyklister är motoristerna förberedda och väntar tills det finns ett hål i cykelflödet innan de svänger. En ensam cyklist löper större risk att inte bli sedd innan det är för sent, säger Ian Fiddies som skrivit uppsatsen tillsammans med Liv Markström, båda studenter vid Kulturgeografiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
– En annan förklaring är att om fler resor sker på cykel blir andelen trafikanter som både cyklar och kör högre. En cyklist som kör bil kan tänkas vara mer uppmärksam och empatisk mot andra cyklister, säger Liv Markström.
I studien av skillnader i cykelpolitik i de tre städerna visade det sig att det bara är Göteborg som har drivit en omfattande kampanj för att öka hjälmanvändningen. Detta kan vara en delförklaring till den lägre andelen cykelresor i Göteborg. Skrämmande informationskampanjer försämrar i sig säkerheten eftersom de minskar antalet cyklister. Potentiella cyklister, eller deras föräldrar, uppfattar cyklande som något farligt som ska undvikas.
– Visst är det säkrare att cykla med hjälm, men det är farligare att inte cykla alls om man inte får annan motion istället, påpekar Ian Fiddies. De positiva hälsovinsterna från regelbunden motion på cykel överstiger långt olycksriskerna.
I uppsatsen noteras också att man i Groningen satsar för att minska bilens attraktivitet jämfört med cykelns. Gatudesignen hindrar genomfart med bil i centrum och en mycket restriktiv parkeringspolicy gör att den som vill parkera bilen i Groningen måste vara beredd att betala ett hög pris och promenera en bra bit, eller använda gratis pendelparkeringar vid stadens utkanter. I kombination med ett försprång för cyklister vid trafiksignaler och övervakad cykelparkering med reparationsservice vid tågstationen gör detta att Groningens cyklister känner sig uppskattade. Den som pendlar in till Groningen kan lämna sin blanka nya cykel vid stationen över natten utan bekymmer, något som inte gäller för den som pendlar in till Göteborg.
– Vi fann att satsningar som underlättar för cyklister har en begränsad effekt när det gäller att minska bilismen, säger Liv Markström. Däremot kan satsningar som försvårar framkomligheten för bilar vara effektiva när det gäller att främja cyklande. Samhällvinsterna av en ökad andel cyklande på bekostnaden av bilen är många. Vi lever i en tid där klimatförändringar aldrig är långt ifrån rubrikerna, men trafikbuller, luftföroreningar och brist på motion skapar också allvariga folkhälsoproblem. Problem som cykeln kan bota.
Uppsatsen är skriven under studier på C-nivå vid Kulturgeografiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Uppsatsens titel: ”Get on that bicycle and ride – a comparison of methods to promote cycling in three cities”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta uppsatsens författare:
Ian Fiddies, tel 0739 24 23 41, e-post: ianfiddies@hotmail.com
Liv Markström, tel 0706 84 55 10, e-post: lillaliv_82@hotmail.com
I studien ingick 116 strokepatienter och 59 patienter som fått svåra hjärnskador efter en olycka. I det akuta skedet togs blodprover på patienterna varje dag. Ett år senare följdes patienterna upp.
– Den grupp av patienter som hade normala koncentrationer av ett protein som kallas GFAP i akutskedet hade ett år senare mindre grad av handikapp jämfört med den grupp patienter som hade höga koncentrationer. Däremot gick det inte att utifrån ett förhöjt värde förutsäga hur en enskild patient skulle komma att klara sig, säger läkaren Karin Nylén.
Strokepatienterna i studien hade fått en form av stroke som kallas subaraknoidalblödning. Många av patienterna var medvetslösa eller vårdades i respirator på intensivvårdsavdelning. Röntgenbilder visade att patienter med höga nivåer av proteinet i sitt blod även hade tydliga förändringar i hjärnan.
Det är första gången forskning visar att hjärnproteinet GFAP kan mätas i blodprov. I tidigare studier har alla prover tagits från ryggvätska.
– Det återstår fortfarande mycket forskning innan vi kan börja ta blodprov på patienter för att mäta GFAP, men vi är ett steg närmare nu när vi vet att det är möjligt att använda blodprov. Det är så mycket enklare än ryggvätskeprov, säger Karin Nylén.
Tidigare forskning har visat att man kan uppmäta förhöjda koncentrationer av ett annat protein som kallas S100B i blodet, men det finns nackdelar med att använda detta protein som markör.
– S100B finns inte bara i hjärnan utan också i andra organ i kroppen och om patienten samtidigt har ett brutet ben visar förhöjda nivåer inte nödvändigtvis hjärnskada. Det är därför vi letar efter andra ämnen som kan användas som markör, säger Karin Nylén.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Studies of biochemical brain damage markers in patients at a neuro intensive care unit
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karin Nylén, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, e-post: karin.nylen@neuro.gu.se
Handledare:
Docent Lars Rosengren, telefon: 031-342 21 14, e-post: lars.rosengren@neuro.gu.se
Det handlar om att inrätta insatsgrupper där chefer från både hemtjänst och hemsjukvård möts och diskuterar samarbetsfrågor. Det handlar också om att införa möten mellan vårdbiträden och sköterskor och riktlinjer för vem som gör vad i pensionärernas hem.
− Slutligen behövs det tydliga mål för samarbeten, mål som mäts och följs upp. Jag har visat att sådana förändringar av styrningen leder till positiva effekter på samarbetet mellan hemtjänst och hemsjukvård och därmed en bättre fungerande äldrevård, säger Kalle Kraus som skrivit avhandlingen.
En annan viktig slutsats i avhandlingen rör konflikten mellan standardisering och flexibilitet i äldrevården. I avhandlingen intervjuas chefer för hemtjänsten och hemsjukvården såväl som vårdbiträden, undersköterskor och distriktssköterskor för att få fram olika perspektiv på hur äldrevård bör utföras.
− Ledningens styrning går ut på att standardisera äldrevården genom att förutbestämda biståndsbeslut ska styra vad som utförs hos pensionären. Vårdbiträdena och sköterskorna å andra sidan förespråkar vikten av att vara flexibel i pensionärernas hem och att varje pensionär är unik med behov som skiljer sig från dag till dag, säger Kalle Kraus.
I avhandlingen föreslås flera åtgärder för att minska konflikten mellan standardisering och flexibilitet. Ett sätt är att införa ospecificerad tid i biståndsbesluten som komplement till de redan existerande specifika uppgifterna. På så sätt ges vårdbiträdena en viss frihet att vara flexibla för pensionärernas unika behov.
Kalle Kraus för också fram ett nytt sätt att se på effektivitet i äldrevården.
− Genom att göra en uppdelning i aktiviteter som utförs utan interaktion med pensionären, exempelvis tvätt, och aktiviteter som utförs i interaktion med pensionären, exempelvis promenad, kan arbetet kan bli effektivare utan att pensionärernas vård försämras.
Kalle Kraus avhandling Sven, inter-organisational relationships and control, a case study of domestic care of the elderly” kan beställas genom Ekonomiska forskningsinstitutett vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Kalle Kraus, ekonomie doktor vid HHS
Tel: 08-736 93 22
Mobil: 070-525 43 53
E-post: kalle.kraus@hhs.se
Fil.dr Tora Holmberg (f 1967) disputerade år 2005 på en avhandling där hon granskade vetenskapliga texter, populärvetenskapliga mediepresentationer, debatter och intervjuer om beteende- och genforskning. Hon visar bland annat på vilka omformningar en del vetenskapliga fynd genomgår innan de når allmänheten som ”sanningar” om geners betydelse för människans beteende.
I prismotiveringen beskrivs Tora Holmbergs avhandling som ett exempel på kunskaps- eller vetenskapssociologi när den är som bäst; skarpsinnig, empiriskt väl underbyggd, relaterad till samtida diskussioner och underhållande. Hon har sedan disputationen fortsatt att arbeta aktivt som forskare, och bland annat varit med om att utveckla programmet ”Natur/kultur och gränsöverskridande möten” vid Centrum för genusvetenskap som hon också är koordinator för. Syftet med programmet, som utsetts till ett av Vetenskapsrådets excellensprogram, är att undersöka överskridanden mellan natur och kultur i undervisning, forskning och teoriutveckling.
Katrin Fridjonsdottirs pris på 65 600 kronor tilldelas företrädesvis unga forskare inom kunskapssociologi med särskild hänsyn till hur kunskapsutvecklingen i deras forskning bestäms i samspel mellan forskning, forskningsorganisation, forskningspolitik och samhällsutveckling. Priset delas ut vart tredje år av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden i Uppsala på förslag av professorerna i sociologi vid Uppsala och Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta dekanus Berit Hagekull vid samhällsvetenskapliga fakulteten, 018-471 21 21, e-post: Berit.Hagekull@psyk.uu.se eller pristagaren Tora Holmberg, 018-471 57 95, e-post: Tora.Holmberg@gender.uu.se
De avidentifierade ansökningsblanketter som användes i Göteborgsförsöket verkar ha fungerat som urvalsinstrument och de flesta som rekryterat uppger att det varit möjligt att välja ut sökande till intervjuer. En tredjedel tror att avidentifierade ansökningar potentiellt kan öka chanserna för personer med utländsk bakgrund att kallas till intervju och få arbete, få (5 %) uppger dock att det i hög grad påverkat vem de själva anställt. Majoriteten är negativ till den metod som användes: längre rekryteringsprocess och alltför begränsad information om de sökande är några synpunkter som lyfts fram. Många rekryterare som jobbat praktiskt med metoden uppger att försöket gjort dem mer negativa till avidentifierade jobbansökningar. För att öka acceptansen behövs troligen metoder som förhindrar att rekryteringsarbetet tar längre tid.
Svårt att behålla en anonym rekryteringsprocess
Det har bitvis varit svårt att få de sökande att fylla i de avidentifierade ansökningsblanketterna. Personal har arbetat med att skapa blanketter av traditionella ansökningar eller avidentifiera de blanketter som trots allt innehöll identitetsbärande uppgifter. Det har dock inte alltid fungerat och rekryteraren har ibland fått ”anonyma” ansökningsblanketter som t ex innehåller uppgift om utbildningsort eller vilka språk den sökande talar. Att den sökande tar direktkontakt med rekryteraren, eller att rekryteraren känner till vissa sökande är andra saker som har bidragit till att det varit svårt att hålla processen anonym.
144 avidentifierade rekryteringar i Göteborgs stad
Göteborgs stad har genomfört ett försök med avidentifierade ansökningar vid rekrytering till kommunala tjänster i tre områden (Centrum, Kortedala och Kulturförvaltningen) under oktober 2004 – juni 2006. Totalt genomfördes 144 rekryteringar inom bl a förskola, äldreomsorg och socialtjänst och försöket är det största i sitt slag. IFAU har som ett första steg i en längre uppföljning intervjuat och gjort enkäter med chefer och tjänstemän som rekryterat i försöksområdena, samt i jämförbara områden. Ansökningshandlingarna studeras också.
Kontaktinformation
Rapport 2007:15 ”Avidentifierade jobbansökningar – erfarenheter från ett försök i Göteborgs stad” är skriven av Kristina Sibbmark som nås på telefon 018-471 70 92 eller via e-post: kristina.sibbmark@ifau.uu.se
Varje år genomgår flera tusen svenskar behandling för åderförkalkning, antingen med ballongvidgning eller med bypassoperation. Förträngningen i kärlet kommer dock ofta tillbaka. I uppemot 40 % av fallen växer vävnaden vid ärret så att kärlet börjar täppas till igen.
– Det har länge varit omdiskuterat varifrån cellerna som bildar ärrvävnaden kommer. Våra resultat visar att de kommer från utsidan av bypassen vid inkopplingsstället, men också att celler som bärs med i blodet kan bli byggstenar i ärrvävnaden. Det är ett uppseendeväckande fynd, säger kärlkirurgen Stefan Mellander.
I studien genomförde forskarlaget de operationer som brukar utföras på patienter på gris. En ballongvidgning utfördes av en kranspulsåder i hjärtat och en bypassoperation genomfördes på bäckenartärerna. Strax efter ingreppen återfördes märkta vita blodkroppar till grisens blodcirkulation.
– En månad senare kunde vi se att de inmärkta blodcellerna fanns i ärrvävnaden som orsakade den nya förträngningen. Vi visar därmed att cirkulerande blodburna celler kan ändra skepnad och delta som vävnadsbildande celler i ärrvävnaden, säger Stefan Mellander.
Avhandlingen visar också att det går att påverka bildningen av ärrvävnad genom att slå ut en cellkälla. Det mellersta lagret av grisens artär behandlades med specifik ljusterapi där bypassen kopplades in. Även vid en kraftig ballongskada i kanin slogs cellerna i det mellersta kärlväggslagret ut.
– Efteråt kunde vi konstatera att ärrvävnaden blivit signifikant mindre där vi slagit ut cellerna jämfört med djur där vi inte gjort det. Genom att påverka en cellkälla kan vi alltså få mindre förträngande ärrvävnad efter både bypasskirurgi och ballongvidgning, säger Stefan Mellander.
Metoden har ännu inte utvärderats på människa.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: On cellular sources for intimal hyperplasia after vascular interventions
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stefan Mellander, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, e-post: stefan.mellander@vgregion.se
Handledare:
Docent Erney Mattsson, telefon: 031-342 10 00, e-post: erney.mattsson@wlab.gu.se
– Det har varit intressant att upptäcka den för tiden stora kvinnliga lärdom som fanns i Vadstena klosters nunnekonvent, säger Jonas Carlquist, böckernas författare och docent i nordiska språk vid Umeå universitet.
Tidigare har man inte tagit nunnornas lärdom på allvar, utan ensidigt fokuserat på att de var skickliga kopiatorer och enbart mottagare av lärdom. Carlquist visar att flera av nunnorna kunde läsa och skriva på latin, att de arbetade med översättning och fick stifta nära bekantskap med dåtidens teologiska teorier. Nunnornas lärdom påverkades under 1400-talet av den kristna mystiken som vi till exempel känner genom Sankta Birgittas uppenbarelser. Brudmystiken, passionsmystiken och ödmjukhetens dygd var framträdande drag i texterna.
Textvärlden strukturerade nunnornas liv i Vadstena kloster under 1400- och 1500-talen. Dagarna fylldes av aktiviteter som utgick från regler och bestämmelser. Genom att analysera systrarnas brukshandskrifter ger Jonas Carlquist en tydlig bild av hur vardagen gestaltade sig i gudstjänster, bönestunder, ritualer och arbete, t.ex. studier, textilhantverk och bokproduktion. En av de viktigaste texterna var Cod. Holm. A 3 som användes som läsebok vid den dagliga måltidsläsningen.
– Måltidstexterna är en bro mellan klostrets kollektiva trossatser och nunnornas privata andakt, berättar Jonas Carlquist. Det finns en meditativ ton i texterna som lyckades placera klostrets mycket konkreta dagliga sysslor i sitt abstrakt religiösa sammanhang. Klosterlivet fick en konkret mening för systrarna.
Redan tidigare i år kom den första delen av Jonas Carlquists bokverk, ”Wars Herra Pino bok. Vadstenasystrarnas bordsläsningar enligt Cod” som är en utgåva av måltidstexterna. I dagarna kommer del 2, ”Vadstenasystrarnas textvärld. Studier i systrarnas skriftbrukskompetens lärdom och textförståelse” som är en utförlig filologisk, kyrkohistorisk och idéhistorisk diskussion av måltidstexterna och vadstenasystrarnas textvärld. Därmed är verket komplett.
– Böckerna utgör ett väsentligt steg på vägen i undersökningen av medeltida kvinnligt klosterliv i Sverige, säger Jonas Carlquist.
Böckerna är utgivna av Svenska fornskriftsällskapet i serie 1. Svenska skrifter nr 87 och 89. De kan beställas via Swedish Science Press i Uppsala, e-post info@ssp.nu och är resultatet av forskningsprojektet ”Vadstena kloster som text- och handskriftsproducerande miljö – produktion, tradition, reception”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Jonas Carlquist, docent i nordiska språk vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet
tel 0708-736 299 eller e-post jonas.carlquist@nord.umu.se.
