– Svepmikroskopen är upp till 100 gånger mer effektiva än de vi hittills använt. För mig som har varit med sedan det första transmissionsmikroskopet började användas för strukturstudier inom oorganisk kemi vid institutionen i början på 1970-talet är det fantastiskt att se den utveckling som skett och de nya möjligheter som öppnar sig, säger Margareta Sundberg, professor i oorganisk kemi vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi.
Den nya utrustningen, som efter genomförd upphandling levererats från Japan, består av fyra nya mikroskop – två som avbildar genom så kallad TEM-teknik* och två så kallade SEM-mikroskop* samt en utrustning för provpreparering. Detta innebär att mikroskopen kommer att användas för frontlinje-forskning inom materialkemin både kring ytstrukturer och strukturavbildning på atomär nivå. Ett hett forskningsområde är studier av nano- och mesoporösa material samt nanopartiklar. Inom detta forskningsområde kommer de nya mikroskopen att få stor betydelse.
– Vi får även tillgång till ny utrustning för tomografi som har stor kapacitet när det gäller att ta tredimensionella bilder, ett vanligt användningsområde för dessa brukar vara inom medicinsk diagnostik och forskning. För oss kommer detta att innebära att ett nytt forskningsområde öppnar sig inom materialkemin. Vi kommer att kunna lokalisera nanopartiklar i tredimensionella objekt, säger Margareta Sundberg.
De nya mikroskopen kommer att användas både inom grundforskning och tillämpad forskning. För att på sikt trygga finansieringen av verksamheten kommer den även att vara tillgänglig för uppdragsforskning.
Vid invigningen idag deltar flera av landets ledande forskare inom kemi, universitetsledning, företrädare för Wallenbergstiftelsen liksom en av världens främsta experter på elektronmikroskopins område, professor Sumio Ijima.
Vid invigningen, som är öppen för media, finns möjlighet att se den nya utrustningen.
Fakta om Svepelektronmikroskop (SEM)*
Ett svepelektronmikroskop låter en stråle av elektroner svepa över ett föremål, varefter man detekterar elektroner som emitteras från ytan och med hjälp av dessa bygger upp en bild av ytan. Områden som är lutade i förhållande till strålen kommer ge upphov till fler elektroner än områden vinkelräta mot strålen, och genom att utnyttja detta bygger man upp sin bild.
Fakta om Transmissionselektronmikroskop (TEM)*
Transmissionselektronmikroskop bygger på genomlysning av provet med elektroner. För att detta ska vara möjligt måste provet vara mycket tunt, vilket också innebär en god upplösning. Eftersom tyngre grundämnen lättare absorberar elektroner än lättare kan TEM med fördel användas för att bestämma ett provs kemiska sammansättning.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Margareta Sundberg, professor, Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 12 55, mobil 0708-52 85 54, e-post marsu@inorg.su.se
Osamu Terasaki, professor i strukturkemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 23 79, e-post
terasaki@struc.su.se
För bilder av forskarna, utrustningen eller invigningen kontakta: Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap NHV har på uppdrag av Nordiska ministerrådet delat ut det Nordiska Folkhälsopriset sedan 1989. Från 2001 finansierar Nordiska ministerrådet och NHV gemensamt prissumman som är på 50 000 SEK. Priset delas ut till en individ, organisation eller institution som gör en viktig insats för att förbättra folkhälsan i Norden.
Motiveringen till priset lyder;
Köpenhamns kommun samlade 2003 alla sina förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter i Folkesundhed København. Man har företagit ett stort systematiskt utvecklingsarbete för att främja ett sunt och gott liv för Köpenhamnare i alla åldrar. Detta arbete har drivits av en osedvanligt engagerad och dynamisk person med stor insikt i både folkhälsa och politiskt arbete, folkesundhedschef dr med Kirsten Lee.
Med en lång yrkeskarriär i folkhälsans tecken är hon en mycket värdig pristagare till Folkhälsopriset 2007. Målmedvetet och långsiktligt har Kirsten Lee varit verksam först som läkare och senare som politiker, alltid med samhällets bästa i sikte.
Hon har arbetat internationellt för WHO, Danska utrikesministeriet och som konsult för olika folkhälsoprojekt i Kenya och Sierra Leone. Hon har författat åtskilliga vetenskapliga artiklar och haft många varierande uppdrag; bland annat som chefsläkare för Rigshospitalet i Köpenhamn, ordförande i jämställdhetsutskottet, medlem i trafiksäkerhetskommissionen och i Folketinget. Hon har varit initiativtagaren till avskaffandet av barnagan i Danmark och fått utmärkelser som ”Årets barnvän”. Hon har även deltagit i flera tv program och skapat många debatter.
Att hon utsågs till folkhälsochef för ”Folkesundhed København” år 2003 var inte förvånande, någon mer lämplig kunde man knappast ha hittat. Redan 2005 hade Folkesundhed København varit i direktkontakt med över 25 000 av sina invånare och startat över 50 projekt. Genom fortsatt utbildning av folkhälsoinstruktörer når de idag ut till ännu fler.
– Jag är framför allt glad över framgångarna med att utbilda instruktörer med annan etniskt bakgrund och på så sätt även nå de viktiga invandrargrupperna, säger Kirsten Lee.
Hon har de senaste åren engagerat sig i Det Radikale Venstre, där hon är en av deras starka. Allt för att kunna påverka folkhälsoarbetet även ur ett politiskt perspektiv.
– Eftersom välfärdsproblemen ser annorlunda ut i dag är det viktigt att initiativ tas från många olika håll. Framför allt från politikerna, deras prioriteringar och beslut måste till för att nå målen för en bättre folkhälsa, säger Kirsten Lee.
Trots att hon idag gått i pension är hon ändå aktiv som ordförande i Sund by Netværket, ett WHO baserat projekt som sätter fokus på förebyggande och folkhälsobevarande åtgärder i kommunerna. I år är över 40 kommuner delaktiga i Danmark och fler är på väg in i projektet.
Folkhälsopriset delas ut i samband med de nordiska social- och hälsovårdsministrarnas årliga möte som i år hålls den 11-12 juni i Lahtis i Finland. Priset delas ut av ministermötets ordförande och Finlands omsorgsminister Paula Risikko.
För mer information kontakta:
Folkhälsopristagaren Dr med Kirsten Lee, mobiltelefon; +45 20201156 eller
E-mail Kirsten.Lee@regionh.dk
Susanne Lj Westergren
Informatör/Public Relation Officer
Telefon: +46 31 693 952
E-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
– Min avhandling utgår ifrån teaterhistorien. Enligt historieskrivningen är teaterkonsten sedan länge dominerad av män, liksom skådespelarens ”tysta”, praktiska kunskap har överförts från mästare till lärling. I skådespelarutbildningen samverkar vårt västerländska kulturarv med den klassiska dramatiken och skådespelarpraxis. Genus manifesteras genom tolkningar av kön, men också genom en praktik i mångfaldens tecken, säger Ulrika von Schantz. Kroppar tillskrivs egenskaper, ”genusbestäms”, men kroppar lever också sina egna liv och spränger gränser för genusordningen. I skådespelarutbildning pågår ett intrikat och mångfacetterat växelspel mellan ett uppfyllande av genusordningen och ett motstånd till den.
– I skärningspunkten mellan teaterhistoria och modern teori, trend och tradition, konstnärliga ideal och den kommersiella marknaden möts olika former av myter och makt med betydelse för genus, säger Ulrika von Schantz. För att diskutera komplexiteten i genusskapandet har avhandlingsförfattaren speglat skådespelarutbildningen genom sina egna upplevelser, d.v.s. använt sig själv som verktyg.
I avhandlingen synliggörs genus genom ett förkroppsligande av observatörens inre och en materialisering av erfarenheterna i mötet med utbildningspraktiken. Här glider fiktion och verklighet i och ur varandra, medvetet och omedvetet samspelar och skuggor ur det fördolda tar gestalt – den ”tysta” praktiska kunskapen talar genom genusobservatören.
Ulrika von Schantz försvarade sin avhandling ”Myt, makt och möte – om ett genuskulturellt rotsystem betraktat genom en skådespelarutbildning” torsdagen den 7 juni 2007.
För ytterligare information kontakta:
Ulrika von Schantz, tfn 08-445 42 32, mobil 0735-251310, e-post Ulrika.vonSchantz@teater.su.se, uvschantz@gmail.com
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Sedan 1970-talet har det varit känt att sexuellt överförbara infektioner kan spridas genom att det råder stor variation mellan hur många sexuella partners olika individer har. Trots detta har det visat sig svårt att hitta utmärkande drag hos individer som har många partners. I en studie som publiceras denna vecka i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS visar sociologen Fredrik Liljeros och matematikern Åke Svensson vid Stockholms universitet tillsammans med den danska fysikern Birgitte Freiesleben de Blasio vid Oslo universitet att sexuella kontakter i sig tenderar att öka sannolikheten för ännu fler sexuella kontakter.
– Resultatet är viktigt eftersom det ger en ledtråd till varför i princip alla mellan 18 och 25 år tycks riskera att få klamydia. Våra analyser tyder på att en signifikant del av variationen i antalet sexuella kontakter mellan olika individer kan förklaras av att små skillnader har en tendens att förstärkas över tid, säger Fredrik Liljeros.
Analysen är gjort på en norsk enkätstudie med hjälp av en statistisk metod speciellt utvecklad för att studera detta fenomen.
-Enkätstudier av denna typ innehåller i princip alltid mindre information än vad man vanligtvis behöver för denna typ av analys. Men genom att använda den ovanligt fylliga norska studien samt bygga in osäkerheten i modellen kan vi ändå vara relativt säkra på att vårt resultat stämmer, säger Fredrik Liljeros.
Studien kan dock inte ge svar på vad det är som gör att nya sexuella partners tenderar till att leda till ännu fler partners.
Ytterligare information:
Fredrik Liljeros, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post fredrik.liljeros@sociology.su.se.
Huntingtons sjukdom orsakas av en mutation i en gen som producerar proteinet Huntingtin. Detta protein påverkar en mängd processer i hjärnans celler. Sjukdomen visar sig först genom symtom som personlighetsförändringar och depression, vilka sedan följs av demens, viktminskning och ryckiga rörelser (därav det tidigare namnet danssjuka).
En forskargrupp i Lund, ledd av professor Patrik Brundin, har länge studerat Huntingtons sjukdom för att klarlägga dess komplicerade mekanismer. Ruben Smith, doktorand i gruppen under handledning av docent Jia-Yi Li, disputerar snart på en avhandling där han bl a studerat en viss typ av nervceller kallade kolinerga neuron. Dessa nervceller frisätter acetylkolin, en av kroppens vanligaste och viktigaste signalsubstanser.
– Man har tidigare trott att dessa nervceller inte påverkades av Huntingtons, men vi visar att deras funktion troligen blir allvarligt nedsatt av sjukdomen, säger han.
Fyndet pekar på möjligheten att motverka sjukdomen genom att stödja de kolinerga nervcellernas produktion av acetylkolin. Substanser med den effekten finns redan: de används i behandlingen av Alzheimers sjukdom, där de kolinerga neuronerna också är skadade.
– Det har gjorts ett par studier med denna typ av medicinering för Huntingtons-patienter, men de har omfattat få patienter och kort tid. Vi tycker våra resultat motiverar större studier. Läkemedlet är ju redan godkänt för användning, säger Ruben Smith.
Om medicineringen har effekt, så gäller denna troligen framför allt minnet och tänkandet, och inte rörelseorganen. Medicinen skulle inte heller kunna hejda utan bara dämpa sjukdomsförloppet. Men med tanke på att det idag inte finns någon behandling alls, så vore ändå även detta ett framsteg.
Avhandlingen heter Communication breakdown – Synaptic dysfunction in Huntington’s Disease, och läggs fram den 16 juni. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv Huntington’s i sökrutan.
Kontaktinformation
Ruben Smith träffas på tel 046-2229827 eller 0702-765214, e-adress ruben.smith@med.lu.se
Det var det kombinerade intresset för flygmotorteknik och materialteknik som ledde in Fouzi Bahbou, doktorand från Högskolan Väst, på området termisk sprutning. Metoden, som bland annat används inom flygindustrin, innebär att en yta beläggs med ett slitstarkt skikt av till exempel metall eller keram i syfte att förbättra en detaljs egenskaper, eller för att reparera slitna eller förstörda maskindelar.
Fouzi Bahbou har i sin avhandling”A Study of the Adhesion Strength of Plasma Sprayed Coatings” studerat vad som händer med ytskiktet i flygmotorer och kompressorer när termisk sprutning – särskilt plasmasprutning – används. Hur får man basmaterialets yta (i detta fall titan eller nickel) och det termiskt sprutade skiktet att fästa ihop med varandra på bästa sätt?
Genom att utföra experiment och simuleringar i autentisk tillverkningsmiljö på Volvo Aero Corporation i Trollhättan kom Fouzi Bahbou fram till att det går att avsevärt förbättra fästförmågan. Nyckelfaktorer var att hitta en optimal grovhet på ytan och att hålla den ren. Under avhandlingsarbetet har han utvecklat avancerad experimentell utrustning för att mäta enskilda partiklars hastighet, temperatur och deras stelningsförlopp som påverkar skiktets mikrostruktur och vidhäftning.
– Min forskning har ökat förståelsen för hur den här typen av mekanismer fungerar, inte minst bland dem som arbetar i industrin, säger Fouzi Bahbou.
– I ett större perspektiv handlar det om ekonomi för tillverkarna. Motorer är dyra att reparera och därför måste deras livslängd förbättras. Högre prestanda och lägre bränsleförbrukning blir också allt viktigare. De tillverkare som inte lever upp till kundernas behov håller sig inte kvar på marknaden, säger Fouzi Bahbou som även efter doktorandtiden tillsammans med industriprocessforskarna i Högskolan Västs SMART-grupp tänker fortsätta ägna sig åt materialteknik.
Avhandlingen ”A Study of the Adhesion Strength of Plasma Sprayed Coatings” lades fram vid Chalmers tekniska högskola den 7 juni 2007.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Fouzi Bahbou, tel: 0520 – 22 33 11, e-post fouzi.bahbou@hv.se
Bäst betyg både vad gäller utbildningen i sin helhet och den kliniska handledningen får Sophiahemmets högskola. Studien som har genomförts vid Institutionen för Neurobiologi. Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet, visar dock på stora skillnader mellan olika lärosäten när det gäller exempelvis studenternas tidigare erfarenhet av arbete i vården och andelen studenter som anser sig ha lagt ner heltid eller mer på sina studier. Även när det gäller andelen studenter som känner sig väl förberedda för ett framtida yrkesliv varierar siffrorna markant mellan respektive lärosäten.
– Men sammantaget tycker vi att den här rapporten ger en betydligt mer positiv bild av landets sjuksköterskeutbildningar än den granskning som Högskoleverket offentliggjorde tidigare i våras. Det ger lite råg i ryggen att arbeta vidare med det som behöver förbättras, säger Vivi-Anne Sundqvist, dekan för utbildning vid Karolinska Institutet.
Totalt var det 40 procent av landets sjuksköterskeutbildningar som fick kritik vid Högskoleverkets granskning, däribland Karolinska Institutet.
Den nu publicerade rapporten utgår från enkätmaterial i den så kallade LUST-studien (en Longitudiell Undersökning av Sjuksköterskor Tillvaro) som inleddes 2002. Bland de som svarat på enkäten finns bland annat studenter på sjuksköterskeutbildningarnas sista termin, totalt 1459 studenter. I rapporten redovisas studenternas svar på varje fråga i procent så att skillnaderna mellan lärosätena framgår. Resultaten är statistiskt säkerställda.
Publikation:
”EXIT 2006 – En landsomfattande populationsbaserad studentspegling av sjuksköterskeutbildningen”
D. Hasson, M Omne-Pontén och P Gustavsson.
Skriftserie B 2007:3 Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, enheten för vård och verksamhetsutveckling, Karolinska Institutet.
Ladda ner rapporten: http://ki.se/content/1/c6/03/22/59/serieB07no3.pdf
För frågor, kontakta:
Docent Petter Gustavsson
Tel: 08-524 836 59
Mobil: 070-536 36 59
E-post: petter.gustavsson@ki.se
Med dr Dan Hasson
Tel: 08-524 838 20
Mobil: 070-728 42 98
E-post: dan.hasson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Konflikter mellan könen tros vara en stark drivkraft bakom evolutionen av olika egenskaper och strukturer hos både honor och hannar. Hos fröbaggar, en grupp av skalbaggar, har hannarna utvecklat spektakulära tagglika strukturer på sina parningsorgan som skadar honorna invändigt. Huvudsyftet med dessa taggar är att förankra hannen vid honan under parningen och på sätt förhindra att parningen avbryts av andra hannar eller av honan själv. Men kunskapen om hur dessa häpnadsväckande strukturer påverkar samspelet mellan könen har varit begränsad.
Denna studie visar att ju taggigare, och därmed skadligare, hannens parningsorgan är, desto mer skada lider honorna vid parning. Genom att jämföra flera olika arter av fröbaggar visar forskarna också att honor har utvecklat ett försvar mot dessa taggar: ett tjockt bindvävslager som vadderar honans inre parningskanal och på så sätt skyddar mot taggarna vid parning. Dessa strukturer, hannarnas taggar och bindvävslagret hos honorna, är därmed en produkt av en samevolution mellan könen som uppstått på grund av könskonflikter.
Genom att kombinera olika tekniker visar forskarna att en obalans mellan könen i dessa två strukturer påverkar hur kostsamma parningar är för honorna. När hannarna utvecklar parningsorgan som är taggiga i förhållande till honornas försvar så ökar kostnaden av en parning för honorna och antalet avkommor minskar.
– Våra resultat avslöjar alltså en evolutionär kapprustning mellan könen där det gäller att hela tiden ligga steget före det andra könet för att inte kostnaderna ska bli för stora, säger Johanna Rönn, doktorand i forskargruppen vid Uppsala universitet.
Dessa resultat ligger i linje med hur könskonflikter mellan könen förmodas kunna påverka arters välbefinnande: det är en form av evolution som egentligen inte gagnar arten utan som till och med kan leda till utdöende.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Rönn, tel. 018-471 26 62, 070-753 48 75, eller e-post: Johanna.Ronn@ebc.uu.se, eller professor Göran Arnqvist, e-post: Goran.Arnqvist@ebc.uu.se
Christer Fuglesang blev i och med sin rymdresa med rymdfärjan Discovery i december 2006 förste svensk i rymden. Med sina tre rymdpromenader utanför den internationella rymdstationen ISS blev han en rikskändis på allvar i Sverige. Nu får han KTHs Stora pris.
– Jättekul, var första tanken när Anders Flodström ringde och berättade att jag fått priset. Det var ju passande att jag fick beskedet just nu när jag är här på KTH några dagar, säger Christer Fuglesang,
Hans prestation har inneburit ett uppsving för intresset för teknik och vetenskap, något som KTH betonar i sin motivering till priset:
”Christer Fuglesang får priset för att han, som Sveriges förste astronaut och kosmonaut, genom sin rymdresa och rymdpromenad skrivit in sig och Sverige i rymdhistorien för alltid och för att han bidragit till ett ökat intresse för naturvetenskapens och teknikens mångskiftande uttryck. Christer Fuglesang personifierar, genom sin ödmjukhet, sitt personliga engagemang och sin tekniska skicklighet bilden av en sann ingenjör i mänsklighetens tjänst.”
Christer Fuglesang, som fått all uppmärksamhet som tänkas kan senaste halvåret, betonar att den här utmärkelsen är något speciellt.
– Det här är en av de allra största och roligaste sakerna. Mitt hjärta tillhör ju Teknis så det känns förstås extra roligt att få en sådan uppskattning härifrån.
Han är inte bara förste svensk i rymden, Christer Fuglesang är också den förste europeiske astronauten med både rysk och amerikansk utbildning. Mellan 1993 och 1996 tränade han vid den ryska Stjärnstaden utanför Moskva och i april 1998 avslutade han sin formella astronaututbildning vid NASA. Han har därefter varit stationerad av ESA vid NASA:s Astronaut Office i Houston.
Christer Fuglesang, som föddes i Stockholm 1957, blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 1981. Sex år senare disputerade han i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet. Han kommer att ta emot priset vid KTHs installations- och promotionshögtid i Stockholms Stadshus, fredagen den 16 november.
KTHs Stora pris, som i år uppgår till 850 000 kronor, utgår ur avkastningen från en donation av en anonym givare. Priset ska tilldelas svenska medborgare som genom epokgörande insatser eller upptäckter och skapande av nya värden, särskilt inom teknik men även inom vetenskap och konst, främjar vårt folks välstånd. Bland tidigare pristagare finns Lennart Nilsson, Evert Taube, Kerstin Fredga, Eric Ericson, Östen Mäkitalo, Håkan Lans, Bodil Jönsson och Arne Ljungqvist.
Samtliga tidigare pristagare på http://www.kth.se/om/fame/kths-stora-pris/1.3972
En ny studie från Karolinska Institutet visar att kunskap om den egna kroppen ligger till grund för det val av fokus vårdpersonal har när de flyttar sina patienter. Vårdpersonal som fokuserar på att lyfta patienter lider större risk att skadas än den som fokuserar på att försöka vägleda sin patient.
– Men på vårdutbildningarna får man nästan bara lära sig hur man lyfter människor, säger Kristina Kindblom-Rising, doktorand vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
I studien som publiceras i tidskriften Ergonomics lät forskarna intervjua vårdpersonal om vad som gjorde att de förändrade eller inte förändrade sitt arbetssätt efter en kurs. Val av fokus hängde samman med personalens kunskap om kroppen och förmåga att kommunicera. Vissa fokuserade på själva flytten, andra på arbetstekniken och en tredje grupp fokuserade på att vägleda patienterna. Under kursen fick personalen flytta sig själva mellan säng och rullstol dels som friska, dels med imiterade funktionshinder i syfte att förstå och bli medvetna om rörelser, rörelsemönster och hur det känns att vara patient.
Vid kursens slut hade de flesta ändrat sitt sätt att arbeta. De som fokuserade på att flytta patientens kropp förändrade små rörelser. De som fokuserade på sin egen kropp planerade arbetet bättre och de som fokuserade på kommunikation lärde patienten att flytta sig själv.
Publikaton:
”Nursing staff’s perception of changes in patient transfer habits after a course – a phenomenological-hermeneutic study”.
Kristina Kindblom-Rising, Rolf Wahlström, Sirkka-Liisa Ekman
Ergonomics online 30 maj 2007
För mer information, kontakta:
Kristina Kindblom-Rising, doktorand
Tel: 08-524 833 56
Mobil: 073 915 5472
E-post: kristina.kindblom-rising@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mer hälsoinformation behövs om att risken för infertilitet ökar om man skjuter upp barnafödandet alltför länge och även om man dricker mycket alkohol. Läkare bör också bli mer uppmärksamma på att upptäcka äggledar- och livmoderinflammationer i tid och göra fler klamydiatester. Det menar Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM). I sin doktorsavhandling har han studerat olika aspekter på fertilitet och sjukdomar som är kopplade till infertilitet bland svenskfödda och utlandsfödda kvinnor i Sverige.
– Eftersom många kvinnor i Sverige kommer från andra länder och de utlandsfödda kvinnorna står för allt fler av de nyfödda barnen, tyckte vi att det också var viktig att studera olika invandrargrupper. Det har så vitt vi vet ingen tidigare gjort, säger Jan Eggert.
Han har följt nästan en halv miljon kvinnor i Sverige i åldrarna 20-42 år. Av resultatet framgår att medelåldern bland både svenskfödda och utlandsfödda förstföderskor är hög. Nästan 29 år för de svenskfödda och över 30 år för kvinnor från exempelvis Etiopien och Sydeuropa. Detta bidrar i sin tur till att färre barn föds. I avhandlingen verkade faktorer som att vara utan anställning och ha låg inkomst ha störst betydelse för ett minskat barnafödande.
– Det är oroande att så många kvinnor skjuter upp barnafödandet allt längre. Fruktsamheten sjunker med åren och det ökar risken att man inte får det antal barn man har tänkt sig eller att bli ofrivilligt barnlös. Risken för missfall är även större, säger Jan Eggert.
Av avhandlingen framgår också att hög konsumtion av alkohol (två flaskor vin i veckan för kvinnor) kan ha en negativ effekt på fertiliteten. Forskarna följde 7 400 kvinnor i åldrarna 18-28 mellan år 1969 och 1987. De studerade bland annat antalet födslar, missfall, infertilitetsutredningar i relation till självrapporterad alkoholkonsumtion. Resultatet visade att de kvinnor som konsumerade mycket alkohol i högre grad vårdades för infertilitet och födde också färre barn än de som var mellankonsumenter.
– Det kan tyda på att ett relativt stort intag av alkohol är en riskfaktor för minskad fertilitet. Det kan bland annat bero på att ägglossningen hämmas, säger Jan Eggert.
En annan viktig orsak till att det kan vara svårt att bli med barn är att infektioner som livmoder- och äggledarinflammationer och klamydia kan ligga oupptäckta och orsaka stora skador på kvinnans äggledare. Därför studerade forskarna symtom, diagnos och behandling av 189 kvinnor på en gynekologisk akutmottagning i Stockholm. Resultaten visade att 20 procent av kvinnorna hade haft symtom i mer än en månad. Många av kvinnorna hade sökt läkare utan att ha fått korrekt diagnos och behandling och endast hälften av kvinnorna testades för klamydia.
– Personal i vården bör vara vaksamma på tidiga symtom på livmoder- och äggledarinflammation och rutinmässigt testa för klamydia. Vid behandling av äggledarinflammation botas visserligen även klamydia, men kvinnorna riskerar att på nytt bli smittade om inte partnern behandlas samtidigt och då måste man ju veta att man är smittad, säger Jan Eggert.
CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle , Karolinska Institutet.
Avhandling: “Epidemiological and Clinical Aspects of Fertility and Diseases Associated with Infertility Among Swedish-born and Foreign-born Women”
För ytterligare information, kontakta:
Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi, CeFAM
Tel: 073-620 96 33
E-post: jan.eggert@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vi vet att på land är växter de enda organismerna som kan producera sin egen mat. De kan göra detta tack vare klorofyll som kan fånga solljus. Med denna energi kan de producera organiskt material tillsammans med näringsämnen som tillexempel kväve och fosfor, från marken, och koldioxid, från atmosfären. Växter är producenter och utgör basen för hela näringskedjan på land. Tills nyligen trodde man även att så var fallet i sjöar och hav, där växtplankton (mikroalger) betas av djurplankton, som i sin tur blev uppätna av småfiskar, som äts av stora fiskar som slutligen äts av människan. Men naturen är full av överraskningar! Det finns algarter som kan vara både växter och djur samtidigt.
Som växt producerar algerna sin egen föda och som djur kan de äta andra växter eller till och med rovdjur. Sådana här organismer kallas för mixotrofer och deras födostrategi kallas för mixotrofi. Med andra ord “mixad föda”. Detta dubbla födobeteende påverkar föreställning av födokedjan som beskrevs ovan. Som jämförelse kan man tänka sig att istället för att en ko äter gräs så griper gräset tag i kon och äter upp den. Wanderson Carvalhos avhandling hade som mål att kvantifiera hur mycket kväve och fosfor som utnyttjas av två mixotrofa arter när de fungerar som växter och/eller som djur. Till exempel, vid kväve eller fosfor begränsning kan mixotroferna konkurrera ut andra algarter, antingen genom att äta dem eller genom att använda den lilla mängd näring som finns tillgänglig löst i vattnet. Wanderson Carvalho upptäckte även att processen ”äta som ett djur” kan bidra med kol och energi till mixotrofen om tillgången på ljus är begränsad eller om ljus saknas helt.
I frånvaro av bytesdjur kan mixotroferna använda sin förmåga att ta energi från solen för att överleva tills dess att bytesdjur åter finns tillgängliga. Mixotrofer är konkurrensstarka eftersom de kan äta sina konkurrenter och predatorer. Mixotrofer kan överleva ogynnsamma förhållanden och på grund av att många mixotrofer dessutom blommar i stora mängder så kan de bli skadliga för miljön.
Avhandlingen heter ”The Role of Moxotrophy in the Ecology of Marine ”Phytoplankto”. Disputationen ägde rum torsdagen den 7 juni. Opponent var Professor Sandra Shumway, University of Connecticut USA.
Kontaktinformation
Wanderson Carvalho
tel: 0480-447352
wanderson.carvalho@hik.se
eller
Edna Granéli
tel: 0480-447307
mobil: 070-6749415
Menopausen (klimakteriet) inträffar när samtliga äggblåsor, s.k. folliklar, i äggstockarna har förbrukats. Därmed går kvinnan in i ett fysiologiskt sett helt annat skede. I princip bestäms fruktsamhetsperioden hos en kvinna av totalantalet omogna folliklar, som var och en producerar ett befruktningsbart ägg i samband med ägglossning, samt den takt i vilken de mognar och därmed förbrukas.
Umeåforskarna har nu upptäckt en mekanism som på molekylärnivå styr när de omogna, vilande, folliklarna aktiveras, dvs. ytterst hur lång tid som återstår till menopausen. I fokus står ett ämne, p27, som hämmar celldelningsprocessen och även vissa former av tumörtillväxt. Det har nu visat sig att p27 också kontrollerar de fysiologiska processerna i äggstocken. Hos möss som saknar p27 bildas fler äggblåsor, som emellertid aktiveras för tidigt vilket leder till att de förstörs och att äggstocken slutar fungera förhållandevis tidigt. Symtomen påminner om kvinnlig ofruktsamhet pga. fel i äggstockarna. Forskarna tror nu att fyndet kan ge insikter i den genetiska bakgrunden till den typen av infertilitet.
Fynden publiceras under hösten i tidskriften Molecular Endocrinology. I forskargruppen, som leds av Kui Liu vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, ingår doktoranderna Singareddy Rajareddy, Pradeep Reddy, Chun Du, Krishna Jagarlamudi och Wenli Tang samt post-docforskarna Lian Liu and Yan Shen. Fynden har gjorts i samarbete med Cyril Berthet and Philip Kaldis, National Cancer Institute, USA, and Stanford Peng, Roche, Palo Alto, USA.
Mer information: Forskarassistent Kui Liu (engelskspråkig), Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 7762; mobil 073-620 5064, epost kui.liu@medchem.umu.se
Lis Bodil Karlsson vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet visar i sin avhandling att fenomenet rösthörande är komplicerat och att det är en brist att tänka i termer av sjukt eller friskt. Att lära sig hantera röster är ofta en process. Somliga rösthörare i hennes studie upplevde sina röster som försonande och nödvändiga för sin personliga utveckling.
– De har behövt omtolka tidigare upplevda svårigheter och rösterna gavs en meningsfull innebörd. Personen kände ofta att rösterna slutade styra och kontrollera dennes liv när de betraktades som meningsfulla eller som metaforer i inre eller själsliga konflikter och problem, förklarar Lis Bodil Karlsson.
Genom rösternas tal återupplevdes ibland förträngda minnen som personen behövde bearbeta, antingen genom psykoterapi och/eller självintrospektion.
– För andra deltagare i undersökningen gavs rösterna en andlig tolkning som innebar att de måste förändra hur de såg på sin framtid. Livet fick en djupare dimension eftersom de kom i kontakt med något utöver det vanliga, säger Lis Bodil Karlsson.
För somliga var rösterna betydelselösa eftersom de inte på något sätt kunde tolkas som meningsfulla, de hade drabbats av oförklarliga tillstånd eller röster som inte kunde relateras till deras liv.
Professionella som träffar rösthörare bör bemöta dem med respekt, inte ifrågasätta deras tolkning utan förstå och lyssna och förstå att rösthörandet kan vara metaforer för egna livsproblem, menar Lis Bodil Karlsson.
– Rösthörarna i min avhandling ville kommunicera, i tal och skrift, om sina upplevelser, dels för att få grepp om dem, dels för att andra skulle respektera dem.
Avhandlingens titel: Berättelser om inre röster. Ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv
Kontaktinformation
Ytterligare information
Lis Bodil Karlsson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, 08-674 74 56 (arb), 08-88 46 31 (hem), 0708-45 79 74 (mobil), e-post lis.bodil.karlsson@socarb.su
– Människor har onekligen väldigt starka åsikter om språk. Detta är särskilt tydligt när det handlar om språkets ställning i samhället, som till exempel i frågan om att lagstifta svenskan som huvudspråk, att kräva kunskaper i svenska som förutsättning för beviljning av svenskt medborgarskap eller att stödja modersmålsundervisning i skolan, säger Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Tommaso M. Milani, som i sin avhandling analyserat ett stort antal tidningsartiklar och policydokument, menar att det intressanta är att de som tar offentliga ställningstaganden i sådana debatter uttryckligen hänvisar till svenskan som ett rent kommunikationsverktyg. Men tittar man noggrant på yttranden om språk och språkbruk, ser man att svenskan bara är ett yttre tecken som pekar på ett mer outtalat system av sociala identiteter och moraliska normer. Debatter om svenskan är med andra ord exempel på hur uppdelning mellan ”vi” (svenskar) och ”dem” (invandrare) skapas, och hur staten bör – eller inte bör – legitimera organiseringen av sådana förhållanden genom olika former av lagstiftning menar Tommaso M. Milani.
– Dessutom är språkdebatter intressanta företeelser där subtila former av diskriminering gestaltas. I ett demokratiskt samhälle som Sverige där offentliga rasistiska eller diskriminerande yttranden inte är acceptabla, får diskriminering en ny till synes mer tolerabel dräkt. Detta är särskilt påtagligt i debatterna om språktest och om ”blattesvenska”, säger Tommaso M. Milani.
Avhandlingens titel: Debating Swedish: Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, tfn 070-331 54 55 (mobil), 08-16 14 42 (arb), e-post tommaso.milani@biling.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Att para sig och föra sina gener vidare är alla individers evolutionära mål. Sätten att nå målet är däremot många och ofta könsspecifika; det typiska är att hanar konkurrerar om tillgång till honor och honor kräset väljer sina partners. Hos arter där honor är promiskuösa kan dessa processer också fortsätta efter parning. Hanarna konkurrerar då om spermier och honan väljer vissa hanars spermier. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Hanne Løvlie studerat sexuellt urval båda före och efter parning hos lösaktiga lanthöns och deras vilda anfader, det röda djungelhönset.
Då hönsen är lösaktiga sker en intensiv spermiekonkurrens inuti hönan och tupparna selekteras att ha en avancerad spermieekonomi. Tupparna inseminerar olika mängder spermier i en höna beroende på hur mycket spermiekonkurrens de möter samt på sin egen sociala status. Är det lite konkurrens inseminerar de mindre sperma än om konkurrensen ökar. De visar också större intresse för hönor de inte tidigare har parat sig med, och utsätter hönor de är sexuellt bekanta med för parningar utan att sperma insemineras.
– Tuppar ”fejkar” parningar med hönor de redan har inseminerat spermier i. Det verkar få hönorna att tro att de har blivit parade flera gånger än de egentligen har och det leder till att hönorna tappar intresset för andra tuppar, säger Hanne Løvlie.
Tuppar som fejkar parningar möter mindre spermiekonkurrens och har spermier kvar att inseminera i andra hönor. Vidare tar tupparna också hänsyn till hur attraktiv hönan är; ju större kam, desto större ägg lägger hon och desto mer intresserad blir tupparna av henne.
– Det är första gången det visas att hanar överhuvudtaget kan fördela sina spermieresurser på ett så komplext vis, säger Hanne Løvlie.
Också hönor har sofistikerade strategier för att kunna kontrollera sitt sexliv och avkommans faderskap. Hönor utsätts ofta för sexuella trakasserier av tuppar, särskilt på kvällarna när hönorna är mer fertila. Och när tupparna blir för påflugna leder detta till att hönorna istället väljer att initiera parningar på morgnarna. Tuppar är då mindre intresserade och allt går lite lugnare till. Hönor försöker också undgå parningar med nära släktingar. De känner igen sina bröder, även om de aldrig tidigare setts, och undviker att para sig med dessa. Tuppar å andra sidan tvingar både systrar och obesläktade hönor att para sig med sig. För att återta kontrollen över faderskapet gör då hönorna ett så kallat kryptiskt val, ett val som sker efter parning, där hönorna föredrar att använda spermier från tuppar de ej är släkt med.
– Hönorna använder sig av ett annat kryptiskt val än det vi tidigare känt till; ”sperm ejections” där hönan gör sig av med ejakulaten direkt efter en parning. Istället sker detta spermieval senare i honans reproduktiva system. Hönan kan dock bara förhindra inavel på detta sätt om insemineringen sker naturligt, och inte artificiellt vilket är det vanliga i dagens hönsuppfödning, säger Hanne Løvlie.
Avhandlingen visar därmed att de båda könen har sofistikerade fortplantningsstrategier som sker både före och efter parning. Avhandlingen visar också att vägen från parning till befruktning är lång och påverkas av mekanismer och processer som hos de flesta arter fortfarande är outforskade, men som vi här har fått en ökad vetskap om.
Avhandlingens namn: Pre- and post-copulatory sexual selection in the fowl, ”Gallus gallus”.
Kontaktinformation
Hanne Løvlie, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-6394497, 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se.
