Att veta när evolutionära händelser inträffade är grundläggande för att förstå livets historia. Cajsa Lisa Anderson har funnit vissa mönster för bland annat blomväxternas och fåglarnas evolution. När de tidiga blomväxterna uppstått i början av kritperioden följde ett fyrverkeri av snabb utveckling, och under tiden mellan cirka 130 och 100 miljoner år sedan uppstod nästan alla de ordningar av blomväxter som vi känner igen från idag. Även de moderna fåglarna gick igenom en sådan snabb utveckling, men något senare. Runt gränsen mellan krita och tertiär, för cirka 65 miljoner år sedan, då bland andra dinosaurierna dog ut, försvann också många grupper av fåglar (som egentligen är nutida släktingar till dinosaurierna). Under denna oroliga tid för livet på jorden utvecklades de överlevande fågelgrupperna till de moderna fågelfamiljerna.

Cajsa Lisa Anderson visar också att olika metoder för att bestämma när utvecklingslinjer av växter och djur har skilts åt under evolutionen producerar olika resultat. Hon har vidare undersökt andra faktorer som kan påverka resultaten. Hon drar slutsatsen att det är en viktig foskningsuppgift för framtiden att utveckla bättre metoder och att hitta sätt att föra in mer information i analyserna.

Cajsa Lisa Anderson har dessutom varit delaktig i att utveckla en ny metod för datering. Avancerade matematiska och statistiska modeller används för att beräkna när olika grupper utvecklats. Släktträd framtagna genom analyser av nutida organismers gener, och information om deras utdöda släktingar i form av fossil och deras åldrar används som ingångsdata .

Kontaktinformation
Cajsa Lisa Anderson kan kontaktas på 070-327 71 44, eller e-post: cajsa.anderson@ebc.uu.se

Doping med tillväxthormon har blivit vanligare inom idrotten sedan mitten av 1980-talet. Ämnet ger inte samma aggressiva beteende som anabola steroider, men kan orsaka andra problem, bland annat skador på hjärta och kärl.
– Många som missbrukar anabola steroider ser tillväxthormon som dopingmedlens Rolls Royce. Det är betydligt dyrare att använda jämfört med anabola steroider, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det ger någon prestationsförhöjande effekt som ensamt dopingmedel, säger läkaren Christer Ehrnborg.

I studien ingick 30 unga vältränade göteborgare. 20 av deltagarna injicerade sig varje dag under en månad med stora doser tillväxthormon. De tio andra deltagarna trodde att de också fick tillväxthormon, men fick istället sprutor med ofarlig koksaltlösning. Tester av deras fysiska prestationsförmåga på motionscykel visade att ingen av deltagarna gjorde bättre ifrån sig, jämfört med dem som bara fått koksaltlösning.
– Det är omdebatterat om tillväxthormon ger någon effekt eller om det rör sig om en masspsykologisk effekt, men både vår studie och flera andra pekar på att man inte blir en bättre atlet bara genom att ta tillväxthormon, säger Christer Ehrnborg.

Mätningar av försökspersonernas kroppssammansättning visade att tillväxthormonet minskade mängden kroppsfett och ökade mängden vatten i kroppen.
– Atleter som injicerar tillväxthormon märker genast att det händer något i kroppen och de antar då att förändringen måste ha en positiv inverkan på deras prestation, men vi kan inte se i våra försök att muskelmassan ökar av preparatet, säger Christer Ehrnborg.

Doping med tillväxthormon är svårt att bevisa, eftersom det kroppsegna hormonet kan variera mycket mellan olika tidpunkter och mellan olika individer. I en annan studie i sin avhandling följde Christer Ehrnborg elitidrottare under ett helt år för att kartlägga vilka faktorer som påverkar det naturliga tillväxthormonets uppgång och nedgång.
– Vi hittade flera intressanta biomarkörer som kan användas i analyser av blodprov. Ett nytt dopingtest som bland annat är baserat på vår forskning är på väg att lanseras, men först måste metoden kontrolleras så att den är juridiskt hållbar, säger Christer Ehrnborg.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Growth Hormone in Athletes

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christer Ehrnborg, leg. läkare, telefon: 031-741 17 22, 070-649 65 73, e-post: christer.ehrnborg@gu.se

Handledare:
Docent Thord Rosén, telefon: 031-342 70 55, 070-266 46 42, e-post: thord.rosen@medic.gu.se

För första gången har dessa bilder nu blivit föremål för en akademisk avhandling. Johan Järlehed undersöker i sin studie ”Euskaraz. Lengua e identidad en los textos multimodales de promoción del euskara, 1970-2001” på vilka sätt den baskiska språkrörelsens bilder under de senaste 30 åren har återskapat den baskiska identiteten.

Järlehed analyserar i sin avhandling drygt 1200 affischer, klistermärken och väggmålningar och diskuterar hur de tilltalar olika grupper i det baskiska samhället, liksom vilka olika typer av gemenskaper och identiteter som de skapar. Medan de tidiga bilderna huvudsakligen återskapade en sluten baskisk gemenskap grundad på en ensidig föreställning om vad det är att vara bask och vad som karakteriserar det baskiska, finner man i de senare bilderna en öppnare identitetskonstruktion. Framförallt överges bilden av ett traditionellt samhälle situerat i ett idylliskt landskap där alla talar baskiska. I stället framträder en bild av unga människor med olika kulturella och språkliga tillhörigheter som lever sida vid sida i ett stadslandskap.
Likaså försvagas den kollektiva rörelsen mot ett tydligt utstakat mål och de personer som idag för rörelsens talan i bilderna återges stillastående, stolta och leende.

På detta sätt kommer den baskiska språkrörelsens bilder alltmer att likna den kommersiella och politiska reklambilden. Den nationella identitet som de återskapar kan därmed lätt förväxlas med en livsstil – en vara som kan produceras, distribueras och konsumeras när och var som helst, av nästan vem som helst. Att vara bask innebär inte längre bara att reproducera en nationell identitet utan också att återskapa ett bestämt konsumtionsmönster.

Avhandlingens titel: Euskaraz. Lengua e identidad en los textos multimodales de promoción del euskara, 1970-2001. (Euskaraz. Språk och identitet i den baskiska språkrörelsens bilder, 1970-2001.)

Disputationen äger rum lördagen den 29 september 2007, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För beställningar och närmare upplysningar kontakta Johan Järlehed, tel.
0709-63 26 73, e-post johan.jarlehed@rom.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

När vi idag diskuterar miljöproblem pratar vi ofta om att enskilda människor måste förändra sin livsstil, och börja tänka, värdera och agera på ett nytt sätt. Men vilken sorts miljömedveten människa konstrueras i dagens samhälle? Genom att fokusera på språkliga uttrycksformer i olika miljöhandböcker har Elinor Adenling vid Umeå universitet undersökt vilket sorts miljömedvetet ideal som kommer till uttryck.

Hon menar att det ideal som konstrueras i böckerna inte bara handlar om att utföra vissa miljöriktiga handlingar, som exempelvis att sortera sopor, handla miljömärkta produkter eller cykla till jobbet. Som miljömedveten människa ska man även tänka och förhålla sig på ett visst sätt.

Det gäller för det första att inta ett motiverande förhållningssätt, och uppmuntra både sig själv och andra att påbörja en förändringsprocess. För det andra handlar det om att vara perspektiverande, det vill säga att inta ett undersökande förhållningssätt och odla egenskaper som vaksamhet, misstänksamhet och eftertanke. För det tredje handlar det om att vara balanserande, något som innebär att ständigt ägna sig åt att göra avvägningar och reflektera över sina ambitioner.

Många teman, ord och uttryck återkommer ofta i texterna. Vad betyder det egentligen att exempelvis pronomenet vi så flitigt förekommer i böckerna, och att Sverige utgör en referenspunkt för det miljövänliga beteendet? Eller att miljömedvetenhet ofta kopplas till individer i egenskap av konsumenter? Elinor Adenling vill i sin avhandling uppmärksamma det språkbruk som bygger upp förståelsen av miljömedvetenhet och konstruktionen av miljömedvetna människor.

De arton miljöhandböcker som Elinor Adenling har studerat riktar sig till privatpersoner, och ger råd om vad man kan göra för att förhindra miljöförstöring.

Lördagen den 15 september försvarade Elinor Adenling, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling Att bli miljömedveten. Perspektiv på miljöhandbokens textvärld. Fakultetsopponent var professor Leif Östman, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Elinor Adenling,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6912
e-post: Elinor.Adenling@pedag.umu.se

Vem får egentligen vara svensk? Och vad betyder svenskhet för dem som inte känner sig inkluderade? Catrin Lundström diskuterar i sin avhandling dessa frågor utifrån intervjuer med närmare trettio gymnasietjejer med bakgrund i Latinamerika boende i Stockholmsområdet. De flesta av dem är födda och/eller uppvuxna i Sverige, några är adopterade och ytterligare andra har flyttat till Sverige senare i livet.

Det är framför allt utseendet som sätter gränser för den svenska identiteten, enligt de unga kvinnorna i studien. Detta framträder särskilt tydligt bland de adopterade som identifierar sig som svenskar men ändå får frågor om var de kommer ifrån.

– Föreställningar om svenskhet och vithet är nära förbundna, men det handlar också om klasstillhörighet och bostadsområde, säger Catrin Lundström.

Genom att relatera svenskhet till kön, klass och sexualitet ger hon en inblick i hur den svenska positionen kan vara utestängande, men också föränderlig och beroende av sammanhang. På så vis kan vi förstå varför det är möjligt att känna sig svensk i Bolivia, men boliviansk i Sverige, eller varför det ses som svenskt att ha sex före äktenskapet.

Hon visar också hur det icke-svenska kan uppfattas som både något farligt och attraktivt. Medan vissa av informanterna upplevde att ”svenskar” är rädda för dem, tycker andra att de ofta får representera något exotiskt. Denna erfarenhet kopplades bland annat till den svenska turismen i Latinamerika och till den nordamerikanska vågen av Latin music, med artister som Jennifer Lopez och Shakira, och dess tilltagande popularitet i Sverige.

Avhandlingen ”Svenska Latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi” kan beställas från Makadam förlag.

Kontaktinformation
Catrin Lundström nås på 018-471 76 81, 073-650 45 91, eller e-post: catrin.lundstrom@soc.uu.se

Fildelning, Open Access, MySpace, YouTube, Piratbyrån och Antipiratbyrån. Ord som dagligen förekommer i medierna, där också upphovsrätten debatteras flitigt. Men vad är det då man strider om? Digitaliseringen har revolutionerat produktionen av såväl litteratur som vetenskap och nya former för samarbeten skapas i internetbaserade communities. Traditionella definitioner av vad som till exempel är en författare eller en konsument utmanas och lagstiftningen släpar efter. Många verk är till exempel interaktiva, och vem är då producent?

Internationella forskare pekar idag på det akuta behovet av att få en hållbar balans i upphovsrätten som tillgodoser både upphovsmännens och användarnas rättigheter i denna skenande utveckling.

– Detta är en väldigt stor fråga och det är olyckligt att debatten blivit så polariserad. Det har skapat en bild av att det bara handlar om fildelning, när frågan i själva verket omfattar en mängd områden, säger Eva Hemmungs Wirtén, docent vid ABM-institutionen, som kommer att leda den svenska delen av projektet.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan bland annat biblioteks- och informationsvetare, ekonomer, jurister och konstvetare. Historiskfilosofiska fakulteten har gått in med finansiering och för några dagar sedan kom beskedet att de tillsammans med kollegor i bland annat Italien och England blivit inbjudna till Bryssel för kontraktsförhandlingar i en av de första utlysningarna inom EU:s sjunde ramprogram. EU-projektet blir tvåårigt och väntas påbörjas i slutet av 2007.

– Det känns fantastiskt roligt! Vi ska titta på olika aspekter på upphovsrätten från våra olika perspektiv. Det handlar inte bara om rättigheter i juridisk mening utan också om sådant som identitet, ideologi och historia bakom kreativitet och författarskap. Vi kommer att beakta inte bara kultur utan också vetenskap och högre utbildning, där motsvarande debatt förs om rätten till kunskap, säger Eva Hemmungs Wirtén.

Den 21 september äger en konferens om kreativitet och upphovsrätt rum, ett startskott för projektet: http://www.konstvet.uu.se/KV/Forskning/Culture_creativity_copyright/Conference_Using_Fairly/

Kontaktinformation
Mer information: Eva Hemmungs-Wirtén, 070-425 09 47, e-post: Eva.Hemmungs-Wirten@abm.uu.se

På torsdag, den 20 september, startar det internationella nätverket ENIRDELM (European Network for Improving Research and Development in Educational Leadership and Management) sin årliga konferens vid Uppsala universitet. Organisationen bildades 1991 och syftar till samverkan såväl mellan öst och väst, som mellan yrkesgrupper. På konferensen utbyter praktiker och forskare kunskap och erfarenheter.

– Det är ett jämbördigt möte, vilket är stimulerande, säger Kristina Malmberg, studierektor vid institutionen för utbildning, kultur och medier vid Uppsala universitet och ordförande för nätverket i år.

Årets tema är ”Education with a moral purpose” vilket handlar om vad vi i Sverige kallar utbildning för hållbar utveckling. Det är en av de viktiga frågor som skolor och skolledningar brottas med runt om i Europa, och där Sverige hunnit en bit på väg.

– Ja, här tror jag vi i Sverige har något att bidra med, säger Kristina Malmberg.

En av huvudföreläsarna, Andy Hargreaves från Lynch School of Education vid Boston College, kommer att tala om ”hållbart ledarskap”. I sin senaste bok utgår han från de principer som behövs för att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle och överför dem till att skapa ett långsiktigt hållbart skolledarskap.

Konferensen, som arrangeras av utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, institutionen för utbildning, kultur och medier och rektorsutbildningen, innehåller också ett studiebesök på Uppsala universitets centrum för miljö och utvecklingsstudier CEMUS.

Plats: Seminariet, Seminariegatan 1
Tid: Torsdag 20-23 september
Andy Hargreaves föreläser fredag, kl. 9-10.30

Kontaktinformation
Mer information: Kristina Malmberg, tel: 018-471 24 68, 070-425 09 71, e-post: kristina.malmberg@edu.uu.se

Anna Ledin är professor vid Tema Vatten vid Linköpings universitet sedan 15 augusti i år. Anna har senast varit professor på Institut for Miljö och Ressourcer på Danmarks Tekniske Universitet (DTU) i Köpenhamn där hon arbetat sedan 1996. Hon har en fil kand i kemi och matematik från Linköpings universitet från 1986, tog sin doktorsexamen i Tema Vatten 1993 i natur och samhälle och blev 1996 antagen som docent på samma universitet.

Anna Ledin kommer att arbeta deltid (60%) på Formas. Huvudsekreterarens huvuduppgift är att bereda och föredra ärenden inför forskarrådet. Sedan den 1 augusti 2006 styrs Formas av en generaldirektör och inte som tidigare av en huvudsekreterare. Rolf Annerberg är Formas generaldirektör sedan den 1 september vilket tidigare meddelats.

Anna Ledins forskning:
Anna har under senare år primärt fokuserat på frågeställningar som berör olika typer av kemiska föroreningar och deras transport från samhället till miljön. Vilka föroreningskomponenter ska prioriteras i det framtida miljöarbetet? Vilka är de huvudsakliga källorna till dessa ämnen? Vilka flöden av dem är av störst betydelse för deras transport till miljön? Vilka åtgärder bör vidtas för att minska belastningen av dessa ämnen på människor och miljö?

Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 0733 50 31 61
eve@formas.se

I slutet av augusti offentliggjorde Volvo Personvagnar att man har för avsikt att installera ett nytt varningssystem i sin V70-modell och förmodligen även i andra modeller. Och i dag tisdag tar alltså mannen bakom systemet, Wolfgang Birk, emot Henry Ford Technology Award på plats i Detroit. Priset är – förutom äran och en statyett – på 5.000 dollar, drygt 32.000 kronor.

Innovationen är utvecklad i samarbete med Ford Motor Company och det rör sig om ett system som består av både ljud och ett textmeddelande som når en trött och/eller distraherad förare i god tid innan han eller hon nickar till eller somnar, vilket innebär att du får en möjlighet att fatta beslut om att exempelvis stanna till och sova en stund eller ta lite frisk luft.

Forskning kring den här typen av varningssystem har pågått länge och man har provat allt från sensorer på förarens kropp för att mäta kroppens reaktioner till kameror i bilen som registrerar ögonblinkningar och huvudets rörelser.

– Det system jag varit involverad i och som lett till att jag får det här priset, analyserar i stället själva förarbeteendet, som självklart påverkas om du börjar bli trött eller tappa koncentrationen av andra skäl. Systemet registrerar exempelvis var någonstans du befinner dig på vägen och hur pass ”vinglig” färden börjar bli.

Två patentansökningar är inlämnade och kommer att godkännas inom kort, vilket gör det svårt för Wolfgang Birk att mer i detalj berätta hur systemet fungerar och är uppbyggt.

Klart är dock att systemet, som fått namnet DAC, Driver Alert Control, beräknas ha stor ekonomisk och säkerhetsmässig potential, så pass stor att Volvo Personvagnar som sagt redan offentliggjort sin avsikt att installera det i sin V70-modell.

Upplysningar: Universitetets pressansvariga Lena Edenbrink,
tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se

– Den så kallade ”invandrarproblematiken” handlar ytterst om det vi gör när vi kulturaliserar och etnifierar varandra. Därför tycker jag att diskussionen om rasism borde avdramatiseras; ingen är rasist för att han eller hon kritiserar någons arbetsinsats. Däremot kan en dold rasism smyga sig in, som kan leda till att vi missbedömer och feltolkar situationer, säger Linda Lill, som själv har en bakgrund som arbetsledare på ett äldreboende.

Enligt Linda Lill är etnicitet de föreställningar vi har om varandras identiteter. Hur vi betraktar varandra och vilka egenskaper och åsikter vi tillskriver varandra, oberoende av om föreställningarna är korrekta eller inte. För att undersöka och komma åt människors föreställningar om varandra valde Linda Lill tre metoder. För det första djupintervjuade hon tre invandrarmän om deras arbete inom äldreomsorgen. För det andra drev hon en forskningscirkel i samarbete med Malmö stad där sex anställda inom äldreomsorgen, från olika delar av Malmö, möttes för att diskutera olika ”fall” från sin vardag, händelser där etnicitet spelat en roll.

– Jag ville höra dem prata om vad de gör på jobbet. Inte det de tror eller vill tro att de gör, utan vad som faktiskt händer. Jag ville veta hur de pratade om etnicitet och hur de förhöll sig till begreppet. Mitt uppdrag var att ta reda på hur de gjorde etnicitet, för att därefter se vad jag kunde utläsa av det. Att via teorier om social interaktion försöka analysera vad som händer i praktiken.

För det tredje följde Linda Lill ett antal anställda inom äldreomsorgen, som deltagande observatör. Ett uppdrag som hon tyckte var lika givande som svårt. Att beskriva andras vardag kan aldrig göras rättvist, menar hon.

Språk och språkproblem är en ständigt återkommande punkt när ”invandrarproblematiken” inom äldrevården diskuteras. Dels speglar språket vilka föreställningar vi har om andra människor. Dels ger mötet mellan människor från olika länder och språkmiljöer dagliga språkförbistringsproblem.

– Det gäller för det första att försöka bli medveten om vilka föreställningar vi har om varandra och hur vi uttrycker dem via språket. Genom språket befäster vi skillnader som kanske inte finns. Jag hoppas att fler ska bli medvetna om vad detta innebär och vilka situationer det försätter oss i. För det andra måste vi bättre utnyttja personal inom äldrevården med tillgång till flera språk. De drar ofta ett tungt lass och får agera tolkar, istället för att ägna sig åt det arbete de är satta att göra, säger Linda Lill och fortsätter:

– Jag tror vi måste se bortom invandrarproblematiken och inte dela upp äldreomsorgen i olika kategorier. En kvalitativ vård för alla är det absolut viktigaste. Hela yrkesområdet måste utvecklas. Att ha för stort fokus på invandrarfrågan skapar i sin tur etnicitet, som gör skillnad. Etniciteten är inte problemet. Mångfald är en möjlighet som vi bättre måste ta till vara.

Linda Lills avhandling visar vilka underliggande strukturer som kan finnas inom äldreomsorgsarbetet och hur etnicitet görs inom äldreomsorgen. Det svåra inför framtiden blir att hitta nya vägar för att bryta invanda mönster, att få människor att tänka annorlunda.

– Etnicitet handlar om relationer, i ständigt pågående processer på flera plan. Ingen är etnisk utan det är något vi blir, i relation med varandra. Det innebär att vi hela tiden påverkas och att allt går att förändra, säger Linda Lill.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Linda Lill på telefon 0735-34 12 00.

På uppdrag av FAS har vetenskapsjournalisten Charlotte Löndahl intervjuat svenska forskare om bland annat fetmans följdverkningar för människor och samhälle. Vad klassas som fetma? Hur kan andelen personer som lider av fetma ha fördubblats de senaste 25 åren?

Boken vänder sig till yrkesverksamma inom området och till politiker samt utbildningsansvariga, men även till en intresserad allmänhet.

Media är välkomna att beställa ett recensionsexemplar.

Beställningsinformation
Fetma – vår nya folksjukdom? beställs genom Hellmans förlag
Tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer
ISBN 978-91-89602-31-1
Boken finns även att beställa på www.fas.se/bokhandel

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________

Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

Vi lever i ett moln av virus och bakterier. Människan för en ständig kamp mot de bakterier, virus och svampar som försöker parasitera på henne – och som kontinuerligt kan ändra sina egenskaper genom mutationer. Så kallad bioterrorism har också blivit ett hot att ta på allvar. Hör ledande experter berätta om den senaste forskningen när det gäller farsoter som SARS, HIV och MRSA.


Ur programmet:

Framtidens farliga smittor
Britta Wahren, professor, Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet

Kan djuren bli våra värsta fiender?
Åke Lundkvist, professor, MTC, Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet

Bioterroristens nya vapen
Tekn lic och författare Patrik Wahren
Smittan flyger runt oss i luften
Annika Linde, statsepidemiolog, Smittskyddsinstitutet


Tid och plats:
Onsdag 19 september 2007, klockan 18.30-20.00
Karolinska Institutet, Berzeliuslaboratoriet, sal Gustaf Retzius, Berzelius väg 3, Solna


Föreläsningsserien Forskning i fokus riktar sig till en medicinskt intresserad allmänhet, personal inom hälso- och sjukvården samt journalister. Ingen föranmälan behövs.


Välkomna!

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marie Bohm, informatör MTC
Tel: 08-524 867 34
E-post: marie.bohm@ki.se
Webbsida: www.mtc.ki.se

Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Landsbygden fick många jordlösa familjer som kom att kallas sådant som torpare, backstugusittare eller statare. Samtidigt skiktades också de jordägande bönderna ekonomiskt. ”Vinnarna” i den processen har kommit att kallas storbönder och det är de som befinner sig i fokus för Peter Olaussons avhandling /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/. Avhandlingen undersöker denna socialt och ekonomiskt framgångsrika grupp inom allmogen för att få mer kunskap om skiktningen i stort, om processens orsaker och följder för utvecklingen av det lokala samhället, och av Sverige i sin helhet.

Samtidigt som agrarsamhället förändrades i grunden, med skiktning, befolkningsökning och en stark produktivitetsökning, utvecklades också styrelseformerna. Från 1700-talets mitt och framåt reglerades och formaliserades det lokala självstyret i byar, härader och socknar. Den processen ledde bl.a. till att kommuner respektive församlingar inrättades i början av 1860-talet, ett sätt att styra Sverige lokalt som fortfarande är grundläggande. Den lokalpolitiska utvecklingen styrdes av central lagstiftning.

Peter Olausson undersöker verksamheten inom framförallt sockenstämman och visar att mycket av det som kungen och riksdagen bestämde föregicks av lokal praxis. Sockenstämman var ett jordägarorgan, där bönderna kunde ha ett betydande inflytande utifrån sitt ekonomiska, men inte minst sociala, kapital. En hel del av dessa var storbönder i en ekonomisk mening medan andra t tillhörde den lokalpolitiska bondeliten i kraft av sina särskilda kunskaper och/eller sitt sociala anseende.

Avhandlingen fokuserar på värmländska Gillberga under tiden 1750-1850.
Den lokala bondeelitens hushåll har undersökts ur en mängd olika aspekter, i avsikt att försöka fånga hela gruppens habitus, dvs. deras sätt att tänka och agera, både hemma på gården som i kontakterna med omvärlden. Genom en lång rad arkivhandlingars vittnesbörd möter man män, kvinnor och barn, som levde ett liv i tider av ständigt växlande villkor, i ett jordbrukssamhälle som på ett konkret sätt står som föregångare till vårt eget. De olika kohortstudierna talar om nätverksbyggande och om försök att behålla vunna maktpositioner på traditionell grund, i en tid när världen steg för steg knöts samman till en större helhet.

Avhandlingens titel: /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/.

Disputationen äger rum fredagen den 28 september kl 13.15.
Sal: Nyquistsalen, Karlstads universitet

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås genom Peter Olausson, tel 0533/310 24 (hem), e-post peter.olausson@kau.se.

Genen p53 finns i alla våra celler. Den har till uppgift att reparera skadade celler eller förinta celler med skador som inte går att åtgärda. Denna process innebär att sjuka celler inte kan reproducera sig och orsaka sjukdomar. Skador på p53 är därför tätt förknippade med utvecklingen av sjukdomar, bland annat cancer.

Sedan tidigare är det väl känt att UVS i solljus kan påverka p53 i huden och bidra till utveckling av hudcancer. Eftersom det finns många biologiska likheter mellan huden och ögats lins ville forskarna undersöka hur p53 i ögat påverkas av UVS.

– I våra undersökningar kunde vi se att ultraviolett strålning ledde till en kraftigt förhöjd aktivitet hos p53 i linsen. Detta tyder på att cellerna i ögat skadas, vilket kan leda till gråstarr, säger Marcelo Ayala, en av forskarna bakom studien.

Marcelo Ayala är överläkare vid Ögonkliniken Örebro. Den nu publicerade artikeln är en fortsättning på hans doktorsavhandling som lades fram vid Karolinska Institutet 2005.


Publikation:
“p53 Expression and Apoptosis in the Lens after Ultraviolet Radiation Exposure”
Marcelo Ayala, Hilja Strid, Ulrika Jacobsson och Per G. Söderberg
Investigative Opthalmology and Visual Science, September 2007, Vol. 48, No. 9

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Överläkare, med dr Marcelo Ayala
Tel: 019-6021111
Mobil: 073-7053222.
E-post: marcelo.ayala@ste.ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Inom traditionell tillverkningsindustri har produktkalkylering länge varit ett viktigt inslag i företagens styrning. Genom att kontinuerligt jämföra sina produktkostnader med vad kunderna betalar för produkterna kan företagen möta förändringar i marknaden och agera så att man ökar andelen lönsamma produkter och minskar andelen olönsamma. Inom sågverksbranschen har produktkalkyler fram tills helt nyligen haft en undanskymd roll. Men med en utveckling där virkessäljarna flyttats från sågverken till centrala säljenheter, ofta placerade ute på exportmarknaderna, har behovet för produktionskalkyler ökat. Flera större sågverkskoncerner har utvecklat egna system.

– Men eftersom dessa system ofta är baserade på traditionella kalkylmetoder resulterar de i mer eller mindre godtyckliga kostnader som normalt leder till ogynnsamma sälj- och produktionsbeslut säger Mats Johansson.

Mats Johansson har i sin avhandling utvecklat en alternativ kalkylmetod baserad på linjär programmering (LP), en matematisk teknik som används för att ta fram ett företags optimala produktionsplan och kostnader knutna därtill. Metoden har testats vid ett svenskt furusågverk och resultaten tyder på att metoden fungerar och leder till beslut som ökar företagets vinst.

Att kunna räkna fram exakta produktionskostnader gör det möjligt för företaget att bedöma lönsamheten för varje sågad produkt, varje kund eller marknad. Detta är en mycket viktig skillnad jämfört med till exempel den mer traditionella postningskalkylen som endast kan svara på hur lönsam en viss stocktyp, dvs en grupp av produkter, är. Genom att låta säljarna genomföra säljändringar baserat på produktlönsamhet, till exempel vid en anpassad budgetprocess, hjälper metoden till att successivt förbättra företagets totala resultat.


Mats Johansson är jägmästare och anställd av Sveaskog som industridoktorand vid Växjö universitet sedan 2001. Avhandlingsarbetet har skett i nära samarbete med Sveaskog och SETRA.


Avhandlingen ”Product costing for Sawmill Business Management” försvaras den 21 september 2007 kl. 10:00 i Södrasalen, Växjö universitet. Opponent är professor Robert Grubbström, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Johansson på telefon 070-376 54 66 eller e-post: mats.johnasson@sveaskog.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Den ansedda amerikanska forskningstidskriften Physical Review Letters of American Physical Society har publicerat en artikel som baserar sig på ett samarbete mellan forskare från KTH i Kista och Zhejiang University i Kina.

– Vi är mycket glada. Det är alltid roligt när ens forskning uppmärksammas av den internationella forskarvärlden, säger forskargruppens ledare Min Qiu som finns på KTH ICT (KTH skolan för Informations- och kommunikationsteknik).

Forskare i USA och England har nyligen tagit de första stegen för att skapa ”Harry Potters” ”osynlighetsmantel”. De har visar att en mantel av metamaterial som formats till en kolumn kan göra ett objekt osynligt. Det svensk-kinesiska samarbetet har resulterat i en teoretisk studie som bekräftar att den föreslagna kolumnens utformningen kommer att resultera i perfekt osynlighet om man har rätt metamaterial.

– Det är inte vi som kommit fram till idén hur man åstadkommer osynlighet, förklarar Min Qiu. Men vi har teoretiskt kunna bevisa att den föreslagna manteln (kolumnen) verkligen är perfekt för den förslagna våglängden av ljuset. Ett annat viktigt resultat är att den perfekta osynligheten inte är riktigt realistisk, eftersom en mycket liten avvikelse i manteln kan medföra att det osynliga objektet blir synligt.

Nyckeln till det hela är att metamaterial tvingar ljuset att följa en viss bana. Forskningsgruppen har visat att en mantel gjort enligt ideala specifikationer skulle kunna göra ett objekt inuti helt osynligt. ”När elektronmagnetiska vågor passerar genom osynlighetsmanteln kommer den att föra ljuset runt objektet för att sedan återgå till den ursprungliga banan utan att störa det yttre fältet” som forskarna själva förklarar i sin artikel.

– Det är än så länge helt teoretiskt, understryker Min Qiu. En grov demonstration har gjorts av professor David Smiths forskningsgrupp vid Duke University i USA. Manteln fungerar på mikrovågsnivån – alltså ännu inte för synligt ljus. Och experimentet hade vissa brister eftersom man endast hade en förenklad mantel, som inte gav perfekt osynlighet.

Det finns några hinder innan man kommer att kunna tillverka en osynlighetsmantel – något som står högt på många barns önskelistor. Det största problemet är att minsta lilla defekt på manteln – eller om den inte helt täcker objektet – medför att ljuset kommer att skingra manteln och objektet blir synligt igen. Om man t ex tar bort ett tunt lager av mantelns inre vägg så kommer objektet att börja bli synligt – först som en tunn linje med förvrängd bakgrund. Tar man bort ytterligare lager så blir objektet allt synligare och bakgrunden allt mer förvrängd. Än så länge vet inte forskarna hur det mänskliga ögat kommer att uppfatta den här förvrängningen.

– Vi har ännu inte gjort några experiment, även om vi tänker på det, berättar Min Qiu. Det skulle verkligen vara en riktig utmaning. Förslaget för osynlighetsmanteln är ännu inte riktigt realistiskt, och vi jobbar med att hitta sätta att komma fram till en realistisk design som skulle kunna tillämpas i den praktiska världen. Och det är ingen lätt sak.

Kontaktinformation
Mer information
Min Qiu
08-7904068
0707-19406
min@kth.se