Menopausen (klimakteriet) inträffar när samtliga äggblåsor, s.k. folliklar, i äggstockarna har förbrukats. Därmed går kvinnan in i ett fysiologiskt sett helt annat skede. I princip bestäms fruktsamhetsperioden hos en kvinna av totalantalet omogna folliklar, som var och en producerar ett befruktningsbart ägg i samband med ägglossning, samt den takt i vilken de mognar och därmed förbrukas.
Umeåforskarna har nu upptäckt en mekanism som på molekylärnivå styr när de omogna, vilande, folliklarna aktiveras, dvs. ytterst hur lång tid som återstår till menopausen. I fokus står ett ämne, p27, som hämmar celldelningsprocessen och även vissa former av tumörtillväxt. Det har nu visat sig att p27 också kontrollerar de fysiologiska processerna i äggstocken. Hos möss som saknar p27 bildas fler äggblåsor, som emellertid aktiveras för tidigt vilket leder till att de förstörs och att äggstocken slutar fungera förhållandevis tidigt. Symtomen påminner om kvinnlig ofruktsamhet pga. fel i äggstockarna. Forskarna tror nu att fyndet kan ge insikter i den genetiska bakgrunden till den typen av infertilitet.
Fynden publiceras under hösten i tidskriften Molecular Endocrinology. I forskargruppen, som leds av Kui Liu vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, ingår doktoranderna Singareddy Rajareddy, Pradeep Reddy, Chun Du, Krishna Jagarlamudi och Wenli Tang samt post-docforskarna Lian Liu and Yan Shen. Fynden har gjorts i samarbete med Cyril Berthet and Philip Kaldis, National Cancer Institute, USA, and Stanford Peng, Roche, Palo Alto, USA.
Mer information: Forskarassistent Kui Liu (engelskspråkig), Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 7762; mobil 073-620 5064, epost kui.liu@medchem.umu.se
Lis Bodil Karlsson vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet visar i sin avhandling att fenomenet rösthörande är komplicerat och att det är en brist att tänka i termer av sjukt eller friskt. Att lära sig hantera röster är ofta en process. Somliga rösthörare i hennes studie upplevde sina röster som försonande och nödvändiga för sin personliga utveckling.
– De har behövt omtolka tidigare upplevda svårigheter och rösterna gavs en meningsfull innebörd. Personen kände ofta att rösterna slutade styra och kontrollera dennes liv när de betraktades som meningsfulla eller som metaforer i inre eller själsliga konflikter och problem, förklarar Lis Bodil Karlsson.
Genom rösternas tal återupplevdes ibland förträngda minnen som personen behövde bearbeta, antingen genom psykoterapi och/eller självintrospektion.
– För andra deltagare i undersökningen gavs rösterna en andlig tolkning som innebar att de måste förändra hur de såg på sin framtid. Livet fick en djupare dimension eftersom de kom i kontakt med något utöver det vanliga, säger Lis Bodil Karlsson.
För somliga var rösterna betydelselösa eftersom de inte på något sätt kunde tolkas som meningsfulla, de hade drabbats av oförklarliga tillstånd eller röster som inte kunde relateras till deras liv.
Professionella som träffar rösthörare bör bemöta dem med respekt, inte ifrågasätta deras tolkning utan förstå och lyssna och förstå att rösthörandet kan vara metaforer för egna livsproblem, menar Lis Bodil Karlsson.
– Rösthörarna i min avhandling ville kommunicera, i tal och skrift, om sina upplevelser, dels för att få grepp om dem, dels för att andra skulle respektera dem.
Avhandlingens titel: Berättelser om inre röster. Ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv
Kontaktinformation
Ytterligare information
Lis Bodil Karlsson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, 08-674 74 56 (arb), 08-88 46 31 (hem), 0708-45 79 74 (mobil), e-post lis.bodil.karlsson@socarb.su
– Människor har onekligen väldigt starka åsikter om språk. Detta är särskilt tydligt när det handlar om språkets ställning i samhället, som till exempel i frågan om att lagstifta svenskan som huvudspråk, att kräva kunskaper i svenska som förutsättning för beviljning av svenskt medborgarskap eller att stödja modersmålsundervisning i skolan, säger Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Tommaso M. Milani, som i sin avhandling analyserat ett stort antal tidningsartiklar och policydokument, menar att det intressanta är att de som tar offentliga ställningstaganden i sådana debatter uttryckligen hänvisar till svenskan som ett rent kommunikationsverktyg. Men tittar man noggrant på yttranden om språk och språkbruk, ser man att svenskan bara är ett yttre tecken som pekar på ett mer outtalat system av sociala identiteter och moraliska normer. Debatter om svenskan är med andra ord exempel på hur uppdelning mellan ”vi” (svenskar) och ”dem” (invandrare) skapas, och hur staten bör – eller inte bör – legitimera organiseringen av sådana förhållanden genom olika former av lagstiftning menar Tommaso M. Milani.
– Dessutom är språkdebatter intressanta företeelser där subtila former av diskriminering gestaltas. I ett demokratiskt samhälle som Sverige där offentliga rasistiska eller diskriminerande yttranden inte är acceptabla, får diskriminering en ny till synes mer tolerabel dräkt. Detta är särskilt påtagligt i debatterna om språktest och om ”blattesvenska”, säger Tommaso M. Milani.
Avhandlingens titel: Debating Swedish: Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, tfn 070-331 54 55 (mobil), 08-16 14 42 (arb), e-post tommaso.milani@biling.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Att para sig och föra sina gener vidare är alla individers evolutionära mål. Sätten att nå målet är däremot många och ofta könsspecifika; det typiska är att hanar konkurrerar om tillgång till honor och honor kräset väljer sina partners. Hos arter där honor är promiskuösa kan dessa processer också fortsätta efter parning. Hanarna konkurrerar då om spermier och honan väljer vissa hanars spermier. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Hanne Løvlie studerat sexuellt urval båda före och efter parning hos lösaktiga lanthöns och deras vilda anfader, det röda djungelhönset.
Då hönsen är lösaktiga sker en intensiv spermiekonkurrens inuti hönan och tupparna selekteras att ha en avancerad spermieekonomi. Tupparna inseminerar olika mängder spermier i en höna beroende på hur mycket spermiekonkurrens de möter samt på sin egen sociala status. Är det lite konkurrens inseminerar de mindre sperma än om konkurrensen ökar. De visar också större intresse för hönor de inte tidigare har parat sig med, och utsätter hönor de är sexuellt bekanta med för parningar utan att sperma insemineras.
– Tuppar ”fejkar” parningar med hönor de redan har inseminerat spermier i. Det verkar få hönorna att tro att de har blivit parade flera gånger än de egentligen har och det leder till att hönorna tappar intresset för andra tuppar, säger Hanne Løvlie.
Tuppar som fejkar parningar möter mindre spermiekonkurrens och har spermier kvar att inseminera i andra hönor. Vidare tar tupparna också hänsyn till hur attraktiv hönan är; ju större kam, desto större ägg lägger hon och desto mer intresserad blir tupparna av henne.
– Det är första gången det visas att hanar överhuvudtaget kan fördela sina spermieresurser på ett så komplext vis, säger Hanne Løvlie.
Också hönor har sofistikerade strategier för att kunna kontrollera sitt sexliv och avkommans faderskap. Hönor utsätts ofta för sexuella trakasserier av tuppar, särskilt på kvällarna när hönorna är mer fertila. Och när tupparna blir för påflugna leder detta till att hönorna istället väljer att initiera parningar på morgnarna. Tuppar är då mindre intresserade och allt går lite lugnare till. Hönor försöker också undgå parningar med nära släktingar. De känner igen sina bröder, även om de aldrig tidigare setts, och undviker att para sig med dessa. Tuppar å andra sidan tvingar både systrar och obesläktade hönor att para sig med sig. För att återta kontrollen över faderskapet gör då hönorna ett så kallat kryptiskt val, ett val som sker efter parning, där hönorna föredrar att använda spermier från tuppar de ej är släkt med.
– Hönorna använder sig av ett annat kryptiskt val än det vi tidigare känt till; ”sperm ejections” där hönan gör sig av med ejakulaten direkt efter en parning. Istället sker detta spermieval senare i honans reproduktiva system. Hönan kan dock bara förhindra inavel på detta sätt om insemineringen sker naturligt, och inte artificiellt vilket är det vanliga i dagens hönsuppfödning, säger Hanne Løvlie.
Avhandlingen visar därmed att de båda könen har sofistikerade fortplantningsstrategier som sker både före och efter parning. Avhandlingen visar också att vägen från parning till befruktning är lång och påverkas av mekanismer och processer som hos de flesta arter fortfarande är outforskade, men som vi här har fått en ökad vetskap om.
Avhandlingens namn: Pre- and post-copulatory sexual selection in the fowl, ”Gallus gallus”.
Kontaktinformation
Hanne Løvlie, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-6394497, 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se.
Hittills har man haft liten vetenskaplig insikt om vad som ligger bakom människors reaktioner mot olika styrmedel inom miljöområdet, till exempel lagar och skatter. Genom att studera hur motiv som värden och normer påverkar våra attityder kan en mer mångsidig bild skapas av vad som avgör om människor är positiva eller negativa till olika styrmedel.
– Resultaten i avhandlingen pekar på att sammanhanget är avgörande för om attityder påverkas av mer moraliska ståndtaganden, säger Andreas Nilsson.
I försök att ändra människors beteende och attityder i en mer miljömässigt hållbar utveckling har styrmedel en avgörande betydelse. I många fall antas att människor generellt är negativa till åtgärder som kräver uppoffringar i form av ökade kostnader eller ändrade vanor.
Psykologisk forskning har dock visat att människors värden och normer kan påverka attityder och beteende i en miljövänlig riktning trots att vissa uppoffringar krävs av individen. Denna avhandling undersöker olika aspekter av hur människor reagerar på miljöstyrmedel genom att tillämpa psykologiska teorier om värden och normer.
I en delstudie i avhandlingen jämförs attityder till olika styrmedel mellan beslutsfattare inom offentlig och privat sektor.
– Inom offentlig sektor är man enligt undersökningsresultaten mer positiv till de undersökta styrmedlen än i den privata sektorn, fortsätter Andreas Nilsson. Studien visar också att miljövärden påverkar attityderna i den offentliga, men inte in den privata sektorn.
En annan delstudie undersöker betydelsen av yrkesrollen för hur miljövärden påverkar attityder.
– Resultaten visar att beslutsfattare inom den privata sektorn lägger mer tonvikt vid moraliska och miljömässiga värden i sin privata roll än i sin yrkesroll när de värderar olika styrmedel, säger Andreas Nilsson.
Sammantaget pekar studierna i avhandlingen på att kontexten är av största vikt för hur värden påverkar attityder inom miljöområdet allmänt och för acceptans av olika åtgärder specifikt. Kontexten kan vara i vilken i vilken roll man gör bedömningar, men också vilken typ av styrmedel det handlar om.
Avhandlingens titel: Psychological perspectives on environmental policy measures
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 juni 2007, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andreas Nilsson, tel. 031-786 1651
e-post: Andreas.Nilsson@psy.gu.se
På intensivvårdsavdelningen vårdas svårt sjuka patienter som kräver övervakning och behandling dygnet runt. Den specialutbildade personalen har avancerad medicinsk teknik till sin hjälp. Arbetsfördelningen på avdelningen är tydlig och tas för given av personalen.
– Ofta när man tänker på en intensivvårdsavdelning tänker man på läkare och sjuksköterskor som springer omkring med dropp och blodpåsar och defibrillator, men jag har kunnat se att intensivvård till stor del produceras via rutiner som är till för att man inte ska behöva ingripa akut, säger specialistsjuksköterskan Ann-Charlott Wikström som i detalj studerat teknologins roll i det dagliga arbetet på en intensivvårdsavdelning vid ett sjukhus i Västsverige.
Intervjuer med personalen vid avdelningen visar att de tycker att teknologin underlättar arbetet på många sätt, men att den också ställer till problem. Dessa löser man ofta tillsammans på ett hierarkiskt sätt.
– Man löser sällan problemen enskilt, utan genom kommunikation med sina arbetskamrater. Undersköterskor vänder sig till undersköterskor, sjuksköterskor till sjuksköterskor och läkare till läkare. Kan man inte lösa problemen sinsemellan vänder man sig till nästa nivå, säger Ann-Charlott Wikström.
Studien visar att teknologin är en aktör på intensivvårdsavdelningen som överlag upplevs som en förutsättning för god intensivvård. Den moderna utrustningen kan både fungera som en sjuksköterskas förlängda arm eller som en utvidgning av patienten, men kan också ställa till förtret.
– Om en sjuksköterska blir osäker på ett blodtryck kan hon ofta hämta en gammal hederlig blodtrycksmanchett för att kontrollera att den nya digitala apparaten verkligen visar rätt värde, säger Ann-Charlott Wikström.
Den kunskap som krävs för att upptäcka problem med tekniken är knuten till det sammanhang och den miljö man befinner sig i. När nya moderna apparater introduceras förändras miljön och den gamla kunskapen räcker inte längre till.
– Apparaterna producerar hela tiden information som människor måste tolka. Siffrorna och figurerna på displayen betyder också olika saker beroende på vem som ser dem. Det handlar om erfarenhet inom intensivvård, utbildning och erfarenhet, säger Ann-Charlott Wikström.
Ann-Charlott Wikström är verksam som universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Knowing in Practice – a Tool in the Production of Intensive Care
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Charlott Wikström, leg. sjuksköterska, telefon: 0520-22 39 59, 073-397 51 61, e-post: anncharlott.wikstrom@hv.se
Handledare:
Docent Ann-Christin Cederborg, telefon: 070-692 21 11, e-post: annce@ibv.liu.se
Fil. Dr Kaety Plos, telefon: 031-786 23 66, e-post: kaety.plos@fhs.gu.se
Det finns drygt 2300 svenskar som är 99 år eller äldre. Djupintervjuer med tio 99-åringar visar att deras vardag ofta innebär en balans mellan egen förmåga och hinder och möjligheter i vardagen.
– Många gamla använder rutiner sedan tidigare i livet som ett viktigt stöd för att de ska kunna fortsätta vara aktiva. Det är viktigt att vi lyssnar på hur de upplever sin vardag så att vi kan lära av de äldre och stödja dem på deras villkor, säger arbetsterapeuten Greta Häggblom Kronlöf.
Avhandlingen visar att äldre människor hittar kreativa lösningar på många av sina problem. De har också blivit mästare på detaljerad planering för att klara av vardagens aktiviteter.
– En dam som skulle på besök till tandläkaren tänkte ut att hon kanske kunde be en speciell person i hemtjänsten skjutsa henne med hemtjänstens bil till mottagningen och på så sätt få hjälp med allt det praktiska som det innebär att komma iväg. Väl framme vid mottagningen kunde säkert hemtjänsten också hjälpa henne uppför trapporna in väntrummet. Därifrån kunde sedan tandsköterskan hjälpa henne ringa en taxi, följa henne ut till taxin och väl hemma kunde säkert taxiföraren hjälpa henne fram till lägenhetsdörren, berättar Greta Häggblom Kronlöf.
Många av de äldre beskrev också hur de utmanar sig själva för att få bekräftelse på att de klarar av olika uppgifter. Dessa tester stärker deras självbild.
– Någon brukade recitera dikter, som hon alltid kunnat, för sig själv, en annan valde att lösa korsord som hon visste var krävande och en tredje gick varje dag tre trappor i brandtrappan bara för att bevisa för sig själv att knäna fortfarande höll, säger Greta Häggblom Kronlöf.
I avhandlingen ingår även studier med drygt 200 86-åriga göteborgare. De förstärker bilden av att äldre är en mycket heterogen grupp.
Även om de flesta av 86-åringarna har få problem med att förflytta sig utomhus tycker de flesta om många inomhusaktiviteter, som att se på TV, läsa tidningar och böcker.
– De personer som hade många intressen skattade sin hälsa som bättre. De hade mindre problem med dagliga sysslor i hemmet och med att förflytta sig utomhus än personer med färre intressen, säger Greta Häggblom Kronlöf.
De äldre använder ofta hjälpmedel exempelvis för att kunna gå på toaletten, sköta sin hygien och promenera utomhus, men en stor del av 86-åringarna har en ambivalent inställning till att använda dem.
– Det är bra att hjälpmedlen möjliggör och underlättar dagliga sysslor, men de gamlas erfarenheter av att använda dem i vardagen visar att hjälpmedlet har ett symbolisk värde som kan påverka användaren både positivt och negativt, säger Greta Häggblom Kronlöf.
Att använda hjälpmedel är en motsägelsefull realitet för drygt två tredjedelar av de 86 åringar som fortfarande bor hemma.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för geriatrik
Avhandlingens titel: Participation in everyday life. Very old persons experiences of daily occupation, occupation of interest and use of assistive devices
Avhandlingen försvaras torsdagen den 14 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Greta Häggblom Kronlöf, leg. arbetsterapeut, telefon: +358 67 23 00 65, +358 40 83 53 909, e-post: greta.haggblom-kronlof@pp.inet.fi
Handledare: Docent Ulla Sonn, telefon: 0300-265 31, e-post: ulla.sonn@gu.se
Liknande behov, men ofta med lägre krav på realism, finns även i datorspel och i specialeffekter för film. Dessa, liksom simuleringar av allt från biomolekyler till hela planetsystem, kännetecknas av att de görs i diskret tid. Det betyder att den fysikaliska simuleringen stegas fram med tidssteg – i interaktiva sammanhang handlar det ofta 20-60 tidssteg per sekund. Detta skiljer sig från det klassiska sättet där tid formuleras som någonting som pågår kontinuerligt.
Den här avhandlingen fokuserar på en formulering av fysikens lagar i diskret tid. En fördel som följer med detta är att det ger snabba metoder som samtidigt bevarar realismen och stabiliteten, något som är extra viktigt i interaktiva simuleringar.
Genom att kombinera två olika tekniker har Claude Lacoursière lyckats skapa en modell som har hög tolerans mot fel när tidsstegsekvationerna ska lösas. Det innebär att man inte behöver vara lika noggrann och att det inte behövs lika många beräkningar i lösningsmetoderna. Slutligen leder det också till högre prestanda och ökad stabilitet i simuleringarna, vilket är av stort värde såväl vetenskapligt, som för konkreta tillämpningar.
Onsdag den 13 juni försvarar Claude Lacoursière, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Ghosts and Machines: Regularized Variational methods for Interactive simulations of multibodies with dry frictional contacts, svensk titel: Gastar och maskiner: Regulariserade variationsmetoder för interaktiv simulering av mångkropparssystem och kontakter med torr friktion.
Disputationen äger rum kl.10.00 i MIT-huset, MA 121. Fakultetsopponent är professor Anders Klarbring, Linköpings Tekniska Högskola.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Claude Lacoursière
Telefon: 090-786 92 33
E-post: claude@hpc2n.umu.se
Vad är egentligen Second Life och Entropia?
Vilka är där, varför och vad gör de där?
Kan man göra lönsamma affärer i den virtuella världen?
Hur driver man företag i Second Life?
Är det bara en modefluga eller ett nytt teknologiskt genombrott?
Konferensen kommer även att sändas live i Second Life.
Praktiska upplysningar
Tid: Torsdagen den 14 juni 2007, kl. 13.00-17.00
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, Stockholm
Konferensen hålls på engelska.
Journalister är välkomna att närvara under konferensen. Frågor och anmälan skickas till catrin.tengblad@ifl.se, 08-586 175 95 eller judit.weibull@ifl.se, 08-586 175 47.
Program
13.00 Välkommen, Peter Hägglund, VD, IFL vid Handelshögskolan
13.10 En virtuell utflykt till Second Life, Johan Howard, avatar och guide
13.20 Kapitalismen i dess destillerade form finns på SL, Waldemar Ingdahl, VD, Eudoxa
13.55 Erfarenheter från den virtuella världen?
IBM, Mikael Haglund
Barncancerfonden, Johan Björkman
14.25 Hur agerar virtuella företag i SL?
Second Sweden, Johan Hedberg
TheKonstrukt, Alexander Kanaev
14.50 Kaffe
15.15 Hur fungerar varumärken i SL? Micael Dahlén, Handelshögskolan i Stockholm
15.30 SL som en modefluga eller ett teknologiskt genombrott? Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm
16.00 Avslutning med Ana Valdés, författare
16.30 Konferensen avslutas
Konferensens moderator: Johan Roos, professor, Dean för MBA-programmet, Handelshögskolan i Stockholm.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, och genom systerbolag även i Lettland.
www.ifl.se
Thomas Laurell verkar vid Institutionen för elektrisk mätteknik, Avdelningen för nanobioteknik, där man avser att utveckla en metod att separera bakterier ur biofluider, vätskor i levande organismer.
Om man lyckas går det mycket lättare och snabbare att kontrollera kvaliteten på livsmedel och vatten jämfört med en vanlig bakterieodling som tar flera dagar. I stället hoppas man kunna ge ett provsvar efter någon timme – innan smittan hunnit sprida sig.
Tekniken grundar sig på den nanobioteknikplattform som Laurell och hans forskargrupp utvecklat för att med hjälp av ultraljud rena blod återvunnet under större operationer. Den kan nu även användas för att separera olika komponenter i blodet. Detta genom en kombination av Lundametoden och en ny metod för bakterieanalys utvecklad i professor Hideaki Matsukoas laboratorium i Tokyo.
Samarbetet siktar mot att kunna visa upp en prototypinstrumentering vid projektet avslutning om två år.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Laurell, epost: thomas.laurell@elmat.lth.se, tel: 046-2227540
Foton på Thomas Laurell kan förmedlas via Mats Nygren
Past Present Future: From Women’s Studies to Post-Gender Research
14-17 juni 2007 vid Umeå universitet (Aula Nordica och Humanisthuset)
I juni 1982, hölls konferensen ”Kvinnouniversitetet: Vetenskap, patriarkat, makt” vid Umeå universitet. Det var en viktig konferens som bidrog till genusvetenskapens utveckling i Norden. Unga forskare inom ett relativt nytt forskningsfält kunde skapa nya samarbeten, genusvetenskapliga centra och bredda själva forskningen. Nu hyllas ”Kvinnouniversitetet” av Genusforskarskolan och Kvinnovetenskapligt Forum vid Umeå universitet genom en ny internationell konferens, med välrenommerade forskare som föreläsare. Över 200 deltagare besöker konferensen.
– Med den här konferensen vill vi bygga broar mellan olika generationer av genusforskare, säger konstvetaren Ann-Catrine Eriksson som är en av arrangörerna. Vi hoppas att nya nätverk och mötesplatser utvecklas för dagens verksamma forskare.
Nationella och internationella förläsare från olika ämnen och forskningstraditioner kommer under konferensen att göra egna reflexioner kring genusvetenskapens utveckling under tre decennier. Dessutom kommer nydisputerade och doktorander – genusvetenskapens nutid och framtid – att presentera sina avhandlingsarbeten genom föreläsningar, workshop-sessioner och posterpresentationer. Också de representerar olika teoretiska utgångspunker och ämnestillhörigheter.
Konferensen har en rad betydelsefulla huvudtalare. Under torsdagen kommer det nationella perspektivet att belysas via fysikern Sylvia Benckert, Umeå universitet, historikern Yvonne Hirdman, Stockholms universitet och filosofen Ulla M Holm, Göteborgs universitet.
Därefter är det dags för de internationella gästerna. Under fredagen föreläser postkoloniala forskaren Chandra Talpade Mohanty, Syracuse University, USA, maskulinitetsforskaren Jeff Hearn, Linköping/Helsingfors universitet, Finland, och sociologen Sylvia Walby, Lancaster University, England. Under lördagen kommer biologen Anne Fausto-Sterling, Brown University, USA, litteraturvetaren Toril Moi, Duke University, USA, och filosofen Naomi Scheman, University of Minnesota, USA, att föreläsa.
Fullständigt program finns på konferensens hemsida: www.umu.se/kvf/ppf.html
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Ann-Catrine Eriksson
e-post: ann-catrine.eriksson@arthist.umu.se eller tel 090-786 68 03
Studenterna från Handelshögskolan har vunnit priset i konkurrens med studenter från de främsta universiteten i Europa. Unikt för i år är att hela fem stipendiater är studenter från Handelshögskolan som därmed är den högskola i Europa som har flest stipendiater.
− Denna utveckling är glädjande för Handelshögskolan som i sin nya utvecklingsstrategi har lagt stor vikt vid utbildande av framtidens ledare för svenskt och internationellt näringsliv, säger rektor Lars Bergman.
Årets pristagare är Alok Alström, Karin Bjerde, Johan Rosberg, Henrik Storm Dyrssen och Emad Zand. Studenterna har bland annat haft ledande positioner i olika studentorganisationer samt drivit internationella projekt.
Kort information om de vinnande studenterna:
Alok Alström var tidigare verksamhetschef för Elevorganisationen i Sverige (nuvarande SECO), Sveriges största ungdomsorganisation, och har vid sidan av studierna drivit företag. Alok är flerspråkig och talar bland annat hindi.
Karin Bjerde har varit engagerad i HHS:s Kinaprojekt och talar kinesiska. Utöver sina studier har Karin varit engagerad i sociala projekt såsom att bygga hus i Thailand och har jobbat som engelsklärare i Shanghai.
Henrik Storm Dyrssen har jobbat för UD i Saudi Arabien och studerar säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan vid sidan av sina studier vid HHS. Henrik var en av initiativtagarna bakom Vikings2Iran-projektet.
Johan Rosberg har varit aktiv inom idrottsorganisationer och jobbat som ungdomsledare i Svenska kyrkan. Johan har även varit volontär i Korea och lett projekt vid ett koreanskt universitet. Johan var en av grundarna till projektet Korea Calling i HHS:s studentkår.
Emad Zand ägnade föregående år till att arbeta ideellt med internationella frågor för HHS:s studentkår. Emad talar fem språk, däribland kinesiska, och var finalist i tävlingen ”Årets ekonomistudent 2005”.
Två av studenterna, Karin Bjerde och Henrik Storm Dyrssen, kommer att delta i Global Leadership Institute i New York i juli. Global Leaders Institute är en veckolång konferens som samlar 75 Global Leaders från hela världen för att diskutera dagsaktuella internationella frågor, ledarskap och kulturell kommunikation.
Goldman Sachs Global Leaders Programme är ett ledarskapspris som ges ut varje år för att erkänna mellan 100 och 150 andraårsstudenter runt om i världen som har uppvisat exceptionella akademiska meriter och ledaregenskaper. Priset instiftades av the Goldman Sachs Foundation och urvalsprocessen sköts av International Institute of Education. Goldmans Sachs Foundation har till idag gett ut ca 700 miljoner kronor i stipendier och stöd till sociala initiativ runt om i världen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Emad Zand, pristagare och student vid HHS
Mobil: 0704-77 79 76
E-post: emad.zand@gmail.com
Förbränning av sopor och andra returbränslen minskar både sopberget och ger energi i form av värme och elektricitet. Andra fördelar är att det bidrar till att minska de problem som finns när sopor deponeras och bildar växthusgasen metan eller sprider giftiga ämnen till grundvattnet. Tyvärr finns en nackdel med sopförbränning. Sopor innehåller mer tungmetaller och andra hälso- och miljöstörande spårelement än andra bränslen och dessa kan följa med rökgaserna ut genom skorstenen. Spårelementen som i högre grad ”kokas av” i gasfas anrikas oftast på de mindre partiklarna, som även är de svåraste för rökgasreningen att rena bort. Dessa kan vid inandning transporteras långt ner i lungorna där de kommer i nära kontakt med blodkärlen och därmed vidare in i kroppen.
Karin Lundholm har i sin avhandling bestämt förbränningsförloppet, d.v.s. var och i vilken kemisk form, som koppar, krom, arsenik och några andra hälso- och miljöstörande spårelement hamnar när sopor och tryckimpregnerat rivningsvirke förbränns. Om spårelementen hamnar i bottenaskan återfinns de som fasta ämnen, vanligtvis som oxider, sulfater, klorider, hydroxider eller karbonater, som alla är olika stabila och i varierande grad vattenlösliga. Spårelementen kan även bilda gasformiga föreningar som kan ombildas till fasta partiklar vilka därmed benämns som flygaska. För att effektivisera reningen är det viktigt att veta den kemiska formen på metallerna. Eftersom metallerna blir mer koncentrerade i flygaskan, är det av ekonomiska och återvinningstekniska skäl bättre ifall de hamnar där om anläggningen har en välfungerande rökgasrening.
För att studera förbränningsförloppen för de olika miljöstörande ämnena har Karin Lundholm använt ett flertal metoder. Hon har bl.a. nyttjat olika förbränningsexperiment där tryckimpregnerat virke, som innehåller koppar, krom och arsenik, har eldats både som enskilda bränslepartiklar i ett laboratorium vid universitetet i Sydney, Australien, och kontinuerligt i större mängd i en anläggning vid Umeå universitet. Hon har därefter analyserat askprover från bottenaska och rökgaser. Resultaten har jämförts med kemiska modellberäkningar och det visade sig att beräkningarna i de allra flesta fallen överensstämde bra med de experimentella resultaten. Detta innebär att förbränningsförloppen för koppar, krom och arsenik går att förutsäga med beräkningar. Resultaten kan därför t.ex. användas för att bestämma vilka typer av tillsatsämnen som på bästa sätt kan förbättra rökgasreningen.
Fredagen den 8 juni försvarar Karin Lundholm, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Fate of Cu, Cr, As and some other trace elements during combustion of recovered waste fuels.
Disputationen äger rum kl.13.00 i KBC-huset, KB3A9. Fakultetsopponent är docent Britt-Marie Steenari, Chalmers Tekniska Högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Karin Lundholm
Telefon: 090-786 5988
E-post: karin.lundholm@chem.umu.se
När Carl von Linné på 1700-talet utvecklade den moderna systematiken var det växternas och djurens utseende som låg till grund för släktskap och artbestämning. I dag är det istället främst gener och DNA-sekvenser som används för att utröna hur släktskapen ser ut. Det innebär att en stor del av vad vetenskapen trodde sig veta om svampsystematik reviderats, då DNA-studier inte alltid ger samma resultat som traditionell systematisk granskning.
Kantareller är medlemmar av en grupp vars artsammansättning i stort sett var okänd fram till dess att molekylära metoder började användas. De ser nämligen väldigt olika ut. Allt ifrån hattsvampsliknande med skivor eller taggar till helt tillplattade eller fingersvampsliknande svampar förekommer inom kantarellgruppen. Henrik Nilsson från Göteborgs universitet har använt DNA-sekvenser från fyra gener för att utreda gruppens utvecklingshistoria och släktskapsförhållanden, och visar bland annat i sin avhandling att ett av dess släkten, skinnsvamparna Sistotrema, bildar mykorrhiza. Mykorrhiza kallas det när svampen lever i symbios med högre växter, till exempel barrträd, men att en så stor andel av kantarellgruppen kunde bilda mykorrhiza har tidigare inte varit känt.
Trots sina många fördelar är användningen av DNA-sekvenser inom mykologin förknippad med vissa svårigheter. Att till exempel utgå enbart från DNA-sekvenser för att identifiera en svamp från ett jordprov, kräver vanligtvis stor försiktighet. Ofta utgår forskaren från INSD, som är en stor internationell databas med DNA-sekvenser. I avhandlingen visas dock att många svampposter i databasen saknar relevant information, vilket försvårar identifikationen. 25 procent av posterna är dessutom artmässigt oidentifierade, och andra verkar vara felbestämda, vilket gör att DNA-sekvenser snarare framstår som en högintressant informationskälla än en universallösning.
I avhandlingen beskrivs också ett initiativ till att skapa en publikt tillgänglig databas för en DNA-sekvensbaserad identifikation av mykorrhizasvampar.
Kontaktinformation
För mer information
Henrik Nilsson
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 4807
E-post: henrik.nilsson@dpes.gu.se
Disputationen äger rum: Fredagen den 8 juni 2007, kl 10.00 i föreläsningssalen, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Carl Skottbergs Gata 22B, Göteborg
Avhandlingen har titeln: Fungal Taxonomy and Systematics in the Digital Era, with an Outlook on the Cantharelloid Clade (Basidimomycota)”.
Liposarkom är en sällsynt elakartad fettvävstumör som framför allt drabbar personer i övre medelåldern. Varje år får 20 svenskar denna diagnos. När tumören upptäcks har den ofta växa till betydande storlek och den kan vara svår att operera bort. Risken för återfall är stor.
– Det finns fem olika typer av liposarkom som har olika prognos och kräver olika behandling. Våra resultat bekräftar att strålbehandling är mycket effektiv mot den form av liposarkom som kallas myxoida, säger överläkaren Katarina Engström.
Uppgifter om 237 svenska och norska patienter från Skandinaviska sarkomgruppens register med diagnosen liposarkom på extremiteter och bål analyserades i studien. Resultaten visar att strålbehandling för de höggradigt elakartade typerna av liposakom inte gavs i den omfattning som Skandinaviska sarkomgruppen rekommenderade.
– I de fall där gränsen mellan tumör och frisk vävnad inte var riktigt tydlig kunde vi se att nästan hälften av tumörerna kom tillbaka på samma plats efter operationen om patienten inte också fick strålbehandling. För de patienter som fick kompletterande strålbehandling var återfallsfrekvensen bara strax under 20 %, säger Katarina Engström.
De vetenskapliga resultaten har lett till att patienter med stora tumörer nu erbjuds strålbehandling före operation för att minska risken för otillräckliga kirurgiska marginaler och därmed lokalt återfall. Denna och andra studier inom Skandinaviska Sarkomgruppen har lett till bredare rekommendationer för användning av strålbehandling för de övriga höggradigt elakartade typerna.
Avhandlingen visar också att en annan form av liposarkom som kallas väl differentierat liposarkom sällan kom tillbaka efter operation trots små kirurgiska marginaler. Denna tumör sprids inte till andra organ i form av dottersvulster.
– Vi bedömer inte att regelbunden strålbehandling behövs efter operation i denna grupp. Här får vi göra individuella bedömningar, säger Katarina Engström.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi
Avhandlingens titel: Clinical and molecular studies of liposarcoma
Avhandlingen försvaras måndagen den 11 juni, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Katarina Engström, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, e-post: katarina.engstrom@oncology.gu.se
Handledare:
Professor Pierre Åman, telefon: 031-342 28 42, e-post: pierre.aman@llcr.med.gu.se
Professor Ragnar Hultborn, telefon: 031-342 85 06, e-post: ragnar.hultborn@oncology.gu.se
Förutom att man förväntas vara antingen kvinna eller man så förväntas man också vara sitt kön hela livet. Vissa människor lever ett liv där de får vara med om att sådana förväntningar problematiseras, exempelvis anhöriga till transsexuella. De får vara med om att först betrakta den de har en relation till som det ena könet och sedan som det andra. Helena Bergström vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, undersöker i sin avhandling hur man som anhörig beskriver och förstår en process där någon man har en relation till är transsexuell. I studien berörs frågor som annars sällan ställs utifrån föreställningar om att kön är något man är, att det utgår från kroppen och att man aldrig byter kön. De frågor som aktualiseras handlar om identitet.
Undersökningen bygger på intervjuer med anhöriga, vilket innefattar syskon, barn och partners till transexuella. Hur man som anhörig förstår och berättar om att den person man har en relation till är transsexuell varierar stort. Från att man ser förändringen som ett sammanbrott på så sätt att man inte längre förstår vem man har en relation till, till att man ser förändringen som en lösning och ett på flera sätt positivt genombrott, menar Helena Bergström.
– Hur de anhöriga förhåller sig till innebörderna i den närståendes transsexualism beror på hur de lyckas balansera ett genomgående anhörigdilemma, det vill säga att både förhålla sig till att den man har en relation till upplever sig vara det andra könet och till vad som anses som normalt vad gäller kön, hälsa och hur man är mot varandra inom en relation.
Analysen pekar på att föreställningen om ett kontinuerligt och livslångt kön ligger fast, på så sätt att de anhöriga hela tiden relaterar till en sådan bild, trots att det utifrån sett, ser ut som ett drastiskt brott. Genom olika strategier, såsom att ”nuköna”, ”dåköna” och ”oköna”, skapar de normalitet. I detta förlägger de könets essens till olika områden och skapar kontinuitet inom dessa.
– Man byter alltså inte kön utan upprätthåller det ”kontinuerliga könet” genom att exempelvis hänvisa till erfarenheten av att vara man, kompetensen som att tycka om motorcyklar, kroppsliga tecken som ett högt hårfäste, till relationens struktur såsom att de är olikkönade eller den anhörigas egen sexualitet.
Avhandlingens titel: Kön och förändring: Kontinuitet och normalitet i anhörigas relationer till transsexuella
Ytterligare information
Helena Bergström, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-924 24 48, e-post helena.bergstrom@ped.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
