Daniel Örtqvists doktorsavhandling Entrepreneur role stress – Essays on the travails of the Entrepreneur, med vilken han disputerar den 1 juni, fokuserar specifikt på hur entreprenörer upplever rollstress och vad som leder fram till och/eller utlöses av dessa upplevelser. Men avhandlingen behandlar också vilken inverkan olika stresshanteringstekniker har för att undvika och hantera rollstress vid företagsetablering för entreprenörer och nya företag.

– Kortfattat handlar entreprenörens roll om att kombinera resurser för att skapa vinst ur en affärsidé. Därför innebär rollen som entreprenör också att svara på förväntningar från intressenter som är anknutna till honom eller henne och till företaget. Intressenterna kan vara anställda som förväntar sig lön för sitt arbete, leverantörer som förväntar sig betalt för de produkter/tjänster man levererar eller kunder som förväntar sig produkter/tjänster till viss kvalitet och enligt vissa önskemål i gengäld för vad de betalar, säger Daniel Örtqvist.

När förväntningarna från intressenterna blir omöjliga, otydliga eller orimliga skapas påfrestningar på entreprenören. Dessa påfrestningar kallas med ett gemensamt namn rollstress och innebär svårigheter att utföra och uppfylla rollen som entreprenör.

Resultaten av forskningen visar att entreprenörer upplever rollstress i paritet med många andra organisatoriska roller. Även om den är något lägre än exempelvis sjuksköterskor och militärer så är den fortfarande högre än exempelvis ledare och revisorer. Studien visar också att flera entreprenörer väljer att göra uppoffringar i sina privatliv för att hantera rollstressen och öfr att lyckas med sitt företagande. Dess uppoffringar sker dock på bekostnad av utmattning och minskad tillfredsställense med de resultat som företagandet genererar. När utbrändhetssymptom och ett växande missnöje tar överhanden, börjar entreprenören istället söka vägar ut ur sin verksamhet.

– Därför är det är viktigt att förstå vad som orsakar stress och hur den kan hanteras. Det är tydligt att den här typen av stress till stor del beror på att olika personer har bättre respektive sämre förutsättningar för att starta och driva nya företag i vissa typer av industrier och omgivningar.

– ”Trösten” är väl att de förutsättningarna kan tränas upp och läras in. Och som ett led i arbetet med att bättre förstå hur de negativa effekterna kan minskas har också ett antal olika stresshanteringstekniker undersökts. Det kan till exempel handla om att lära sig att hantera utmaningar både genom att förändra sitt eget beteende men också om att påverka andras. Det kan också handla om att lära sig bli mer effektiv, om att förhandla till sig längre tid för att genomföra arbetet eller om att få hjälp av anställda, vänner eller familj.

Daniel Örtqvist kommer ursprungligen från Norrtälje och tog sin magisterexamen i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet 2003.

Upplysningar: Daniel Örtqvist, tel. 0920-49 22 82, daniel.ortqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

På regeringens initiativ avsatte riksdagen 440 miljoner kronor år 2001 till forskning om biologisk mångfald som fördelades via Formas och Vetenskapsrådet. Skriften presenterar resultat från 30 forskningsprojekt.

– Satsningen har varit värdefull och gett oss ny och viktig kunskap, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Skriften skickas i dagarna till landets alla gymnasieskolor och kommunekologer och vi hoppas att den ska bidra till att forskningsresultaten når många.

Projekten indelas i fyra delar: Artnivån, Gennivån, Ekosystemnivån samt Människan och mångfalden. Under artnivån ser vi hur vednedbrytande svampar fungerar, att skogsbruket hotar den större svartbaggen, vad som reglerar mångfalden av rovdjurs egenskaper och att flytten är viktig för vadarfåglarnas mångfald i Arktis m m.

Under gennivån läser vi om orkidéer som ser likadana ut fast de är olika arter, äpplen och jordgubbar som inte är allergena, virus som ökar bakteriers genetiska mångfald och om hur genetisk variation ger bakterier nya möjligheter. Vi lär oss att nya fjärilsarter kan uppstå när dessa väljer fler värdväxter, att den färgstarka mångfalden hos den afrikanska fågelgruppen änkor och biskopar uppkommit genom sexuell selektion.

På ekosystemnivån ser vi att artrika växtsamhällen lättare invaderas av nya arter och att komplexa ekosystem är mer robusta. Vi läser om, epifytiska mossor som växer på träd, hur fjärilar flyttar, fysiska hinder som stoppar fisken, att våtmarker utan fisk renar vattnet bättre och hur djuren påverkar miljön på havsbotten.

Under människan och mångfalden finns projekt om hur kunskap om människors attityder förenklar naturvården, om svenskarnas vilja att betala för en utökad vargstam, om hur ett öppet landskap bevaras tillsammans med lokalbefolkningen och om hur skötseln av grönområden är viktig för den biologiska mångfalden.

Skriften beställs kostnadsfritt via Vetenskapsrådets publikationstjänst Formas nätbokhandel eller via www.utbudet.com. För recensionsex. maria.guminski@formas.se

Kontaktinformation
Birgitta Johansson, Formas, birgitta.johansson@formas.se 0709-16 84 25
Emilie von Essen, Formas, eve@formas.se Formas, 0733 50 31 61
Lars M Nilsson, Vetenskapsrådet, 08-546 44 205, lars.nilsson@vr.se 0708-897 821
Anna.Karin.Svenningsson, Vetenskapsrådet, anna-karin.svenningsson@vr.se 0733 55 38 54

Den förändrade eftervården med så kallad tidig hemgång gör att en nybliven mamma tillsammans med sitt nyfödda barn på många håll i landet stannar i genomsnitt 2,5 dygn på BB-avdelningen. Tidig hemgång introducerades i 1980-talets Sverige för att möta efterfrågan på en mer familjecentrerad vård och 1993 definierade socialstyrelsen begreppet tidig hemgång som ”utskrivning inom 72 timmar av frisk mamma och friskt barn efter normalförlossning och med organiserad uppföljning”.

– I dag varierar det i vilken utsträckning landstingen erbjuder uppföljning via hembesök av barnmorska. Dett minskade stödet till nyblivna föräldrar samt de långa avstånden som familjer i glesbygd ofta har till sjukhus och barnmorskor på BB-avdelningar, gör att det är viktigt att studera hur ett ökat stöd till de nyblivna föräldrarna kan se ut, säger doktoranden Inger Lindberg, som den 1 juni disputerar vid Luleå tekniska universitet.

I en pilotstudie fick de nyblivna föräldrarna låna en videokonferensutrustning som de kopplade till sitt bredbandsuttag hemma. Via utrustningen kunde de stå i dygnet-runt-kontakt med barnmorskorna på BB-avdelningen vid Sunderby sjukhus. I den aktuella avhandlingen ingår även studier av gravida kvinnors förväntningar på eftervård och barnmorskors erfarenheter av olika organisationsförändringar.

– En av slutsatserna av mitt forskningsarbete är att videokonferens kan fungera som en bro för att förmedla ett vårdande möte mellan föräldrar och barnmorskor efter förlossningen. Den största förväntningen gravida kvinnor hade på BB-vården var att man hade tillgång till personal vilket också var ett viktigt skäl för föräldrarna att använda videokonferens, säger Inger Lindberg.

– En annan viktig fördel som föräldrarna förde fram var att videokonferensen sparade tid och pengar, man behövde inte åka iväg till sjukhuset eller vårdcentralen när man hade problem.

Barnmorskorna å sin sida beskrev att deras arbete blivit fragmentiserat på grund av den korta vårdtiden, men ansåg att man i videokonferens kunde förlänga sin stödjande roll genom att förmedla råd och stöd till föräldrarna om exempelvis amning och barnets vård. Både barnmorskor och föräldrar ansåg att att möten via videokonferens var nästan lika bra som ett rent rumsligt möte – de hade exempelvis inga problem att handskas med utrustningen.

Inger Lindberg är född i Överkalix, blev legitimerad sjuksköterska 1978 och legitimerad barnmorska 1982. Hon tog sin magisterexamen i områdnad 1988 och har arbetat som barnmorska på BB- och förlossningsavdelning vid Centrallasarettet i Boden samt med tidig hemgångs-verksamhet vid Södersjukhuset i Stockholm. Inger Lindberg har även arbetat som Norrbottens läns landstings första kliniska adjunkt vid verksamhetsområdet kirurgi.

Upplysningar: Inger Lindberg, tel. 0920-49 38 01, inger.lindberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Analysen utgår från de uppgifter som finns i ristarsignaturerna – eller ristarformlerna som de kallas i avhandlingen – på framför allt runstenarna. Utifrån detta material är det svårt att hävda att de runkunniga skulle ha skiljt sig från de övriga personer som vi möter i dessa inskrifter. Intrycket är i stället att den som ristade runorna i regel tillhörde den grupp som framför allt lät resa runstenar, nämligen den mer välbeställda bondebefolkningen. Något konkret exempel på att en vikingatida runristare också har varit präst eller missionär finns inte.

De flesta namngivna runristare finns framför allt i Uppland och man har menat att de för det mesta har varit professionella yrkesmän, men det finns också många ristare som bara är kända från någon enstaka sten. I avhandlingen behandlas ett antal sådana ristare. Eftersom de endast har utfört ett fåtal stenar inom ett begränsat område skulle man kanske förvänta sig att de har varit beroende av mönster från mer produktiva ristare. En jämförelse med en sådan ristare, Åsmund Kåresson, visar dock att de ofta är förvånansvärt självständiga, vilket tyder på existensen av olika lokala skrifttraditioner.

Den kanske största överraskningen i undersökningen rör just den nämnde Åsmund. Han anses vara den store stilbildaren inom den uppländska runstenskonsten under 1000-talet och har ibland till och med identifierats med en engelsk missionsbiskop. Att andra ristare har efterliknat ornamentiken på Åsmunds stenar är helt klart, men märkligt nog har hans ganska egenartade och delvis ålderdomliga sätt att skriva fått mycket få efterföljare i Uppland. Däremot har man menat att Åsmund har influerat runristarna i Hälsingland, Medelpad och Jämtland, där alla skriver som han gör. Som visas i avhandlingen är det i stället troligare att Åsmund ursprungligen kommer från något av de norrländska landskapen och att det är han som har tagit den speciella skriftkonventionen till Uppland. Denna iakttagelse förändrar också bilden av hur runstensseden spreds i landskapen norr om Mälaren i vikingatidens slutskede.

Avhandlingens titel: Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Källström, doktorand vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, tfn 08-16 42 95, mobil 070-658 85 30, e-post: magnus.kallstrom@nordiska.su.se

Det nya centrumet ska täcka Mellanöstern i begreppets allra vidaste bemärkelse; från Marocko i väst till Iran, Turkiet och Saudiarabien i öst. Islam och arabiska dominerar visserligen i området, men även andra språk och religioner ska täckas in.
– Tanken är att det nya centrumet ska bli en samlingspunkt för studenter och forskare inom olika discipliner, säger centrumets föreståndare Leif Stenberg.

Redan idag finns mycket forskning utspridd på en mängd olika institutioner; inom ekonomisk historia studeras exempelvis Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern, islamologer ägnar sig om allt från den saudiska samhällsdebatten efter 11 september till marockansk familjerättslagstiftning, och vid institutionen för teknisk vattenresurslära studeras bland annat metoder för återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern. Inom ramarna för det nya centrumet ska man nu ordna forskarseminarier, workshops och konferenser så att den breda kunskapen som finns vid Lunds universitet kan samordnas och utnyttjas på allra bästa sätt.
– Det finns ett stort behov i samhället av människor med bred och kvalificerad överblick över förhållandena i Mellanöstern, säger rektor Göran Bexell, som är en av initiativtagarna till Centrum för Mellanösternstudier.
Lunds universitet ger redan rad kurser med anknytning till Mellanöstern men inom ramarna för centrumet planeras nu för fler utbildningar, bland annat ett mastersprogram och skräddarsydda utbildningar åt olika företag och organisationer med kontakter i regionen.

Centrum för Mellanösternstudier leds av en styrelse med representanter från universitetet, Utrikesdepartementet och kultur- och näringsliv.

Jordaniens prins El Hassan bin Talal inviger Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Vid ceremonin föreläser även Ingmar Karlsson, generalkonsul i Istanbul och Peter Wallensteen, professor vid Uppsala universitet

För mer information tala med föreståndare Leif Stenberg på telefonnummer 0705-36 44 35

Exempel på Mellanösternforskning vid Lunds universitet
Ekonomisk historia
Kommersiella banker och ekonomisk utveckling i Libanon
Utbildningens roll i den egyptiska samhällsutvecklingen.
Historiska hinder till modernisering i Mellanöstern

Humanekologi
Hedersfrågan

Historia
Förintelsens plats i den israeliska historiekulturen
Antisemitism bland araber och muslimer
Framväxten av den iranska nationalismen under mellankrigstiden

Islamologi
Islamisering av vetenskap
Politisk sufism i Syrien
Islamisk predikokonst och retorik
Den saudiska debatten om islams politiska roll mot bakgrund av attentaten den 11 september, kriget i Irak och attentaten i Riyadh 2003
Missionsbegreppet inom islam
Familjerättslagstiftning i Marocko
Talibanernas uppgång och fall
Salman Rushdies författarskap

Judaistik
Sionism: från utopi till ideologi

Kyrkohistoria
Kristendomens roll och framväxt i Mellanöstern de första århundradena efter Kristus
Minoriteternas plats i judendom, kristendom och islam
Religionsmöten, särskilt judisk-kristna relationer
Mötet mellan paganism och kristendom i 400-talets Alexandria och Beirut

Sociologi
Arabiska volontärer i Afghanistan 1978-89
Sociala rörelser och demokratiseringsprocesser i Mellanöstern

Statsvetenskap
Konfliktlösning och israelisk-palestinska förhandlingar 1988-1998
Tolkningsföreträde i israelisk historieskrivning

Teknisk vattenresurslära
Olika forskningsprojekt som berör Mellanösterns knappa vattenresurser:
-Återanvändning av avloppsvatten inom bevattning i Mellanöstern
-Insamling av regnvatten från tak eller asfalt exempelvis för dricksvatten eller bevattning
-Metoder för användning av saltvatten

Byggnadsfysik
– Nya idéer till hållbara energisystem

För att kunna sälja till en bred målgrupp gäller det att spela på värderingar som alla kan relatera till och känna igen sig i. Kändisförsäljning blir försäljning av värderingar, politik och religion anpassad efter det kulturella sammanhanget, som ser olika ut i Sverige och USA.

− Medan amerikanska artister presenteras som störst, bäst och vackrast är svenska artister varken det ena, det andra eller det tredje, men tycker att ”det är roligt om folk tycker om det man gör”. Den svenska publiken vill veta att artisten är som alla andra och höra dem säga att de är som alla andra. Ska Robyns BMW vara okej måste hon försäkra att hon också letar extrapriser i mataffären, säger Nanna Gillberg.

− Svenska artister skapas av den kommunala musikskolan medan amerikanska artister skapas av Gud. Resultatet blir två olika sorters magi, vardagsmagi och supermagi, som i min avhandling illustreras med hjälp av tv-formaten ”Fame Factory” och ”The fabulous life of…”.

Det svenska programmet ”Fame Factory” bottnar i socialdemokratisk fördelningspolitik där ingen är bättre än någon annan och där det viktigaste för att bli någon är att visa att man inte är eller tror sig vara någon. Det är viktigt att inte sticka ut och att vara lojal med kollektivet.

I det amerikanska programmet ”The Fabulous life of…” byggs artisternas storhet kring konsumtionsförmåga och extravagant livsstil. Artisterna tar vara på ojämnt fördelade gudagivna gåvor och är sin egen lyckas smed såsom amerikansk konstitution föreskriver. Fokus ligger på möjligheten att komma från ingenstans och ta sig hur långt som helst och ytterligheterna är en del av samhällssystemets pedagogik.

De två tv-formaten skildrar de samhällssystem som de är en produkt av och det blir tydligt att värderingar spelar en central roll för försäljningen inom populärkulturen.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Nanna Gillberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 94
Mobil 0739-30 20 16
E-post: nanna.gillberg@hhs.se

Erika Peterson Björkdahl presenterar i sin avhandling en förklaringsmodell för vilka krav parterna kan ställa i de fall då lagreglering saknas – krav som många privatpersoner inte känner till. Hit hör till exempel vilka omständigheter man kan vara skyldig att upplysa om inför ett avtal, och vilka av de uppgifter man lämnar i samband med ett avtal som man kan bli ansvarig för. Dessutom tar hon upp vissa situationer där en part kan vara skyldig att avråda från att ett avtal alls ska ingås.

– En person som anlitar en hantverkare ska också kunna förvänta sig att denne utreder och upplyser om ifall det beställda arbetet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå önskat resultat. Om så inte är fallet skall hantverkaren avråda från att arbetet utförs, annars kan beställaren slippa att betala för tjänsten, berättar Erika Peterson Björkdahl.

Detta gäller generellt för personer som utför tjänster, från frisörer till snickare och rörmokare.
Även vid fastighetsköp kan en säljare behöva upplysa om vissa viktiga omständigheter, annars kan köparen ha rätt att häva köpet.

Ett annat exempel gäller en privatperson som vänder sig till en bank för att få råd om penningplacering. Här är banken skyldig att först göra en ordentlig utredning av personens ekonomi – om detta inte görs och investeringen medför en förlust kan personen i vissa fall få ersättning av banken. Banker är även skyldiga att avråda en person från att göra alltför vidlyftiga investeringar.

– En privatperson som tar lån för att starta en egen näringsverksamhet ska till exempel ofta avrådas från att göra ett personligt borgensåtagande för verksamheten. Om banken inte har gjort det kan det leda till att åtagandet jämkas, förklarar Erika Peterson Björkdahl.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erika Peterson Björkdahl, 018-471 76 76, 070-665 69 82, e-post: Erika.Peterson-Bjorkdahl@jur.uu.se

Mönstret går igen även i privatlivet. Vissa gånger försöker vi vara helt rationella och gå på så kallade objektiva kriterier, som till exempel kvadratmeterpris vid husköp. Men till exempel vid val av sin partner går vi istället i betydligt större utsträckning på kriterier som vi inte alltid ens kan sätta fingret på.

I sin doktorsavhandling ”Development of Elicitation Methods for Managerial Decision Making” presenterar Ari Riabacke resultat om hur människor fattar beslut då det föreligger risk och osäkerhet.

– Jag fann att människors förmåga att hantera stora informationsmängder på ett rationellt sätt är tämligen begränsad. Därför kan datorbaserade beslutsanalysverktyg många gånger vara till stor hjälp, säger Ari Riabacke. Sådana verktyg finns i dag men används i väldigt lite omfattning, bland annat för att de inte är särskilt användarvänliga och för att de är svåra att fylla med korrekt information.

Det Ari Riabacke har kommit fram till i sin forskning är att beslutsfattare ofta saknar grundläggande kunskaper när det gäller att identifiera och strukturera problem. De måste också kunna skatta sannolikheter på ett mera formellt sätt om tänkbara utfall och omvandla dem i konsekvent handling utan att låta sig styras känslomässigt.

I avhandlingen presenterar han modeller för hur man på ett mera objektivt sätt ska kunna förbättra olika typer av beslutsprocesser. Det kan ske genom att utveckla metoder för att på ett bättre sätt kunna ”vaska fram” så korrekta värden som möjligt ur beslutsfattare. Dessa värden används sedan för att kunna bistå dem i deras beslutsfattande. Forskningen bygger bland annat på intervjuer med chefer inom Svensk skogsindustri och omfattar resultat från totalt 400 respondenter i Sverige och Brasilien.

Ari Riabacke bor i Stockholm. Han disputerar den 7 juni på Mittuniversitetet med avhandlingen ”Development of Elicitation Methods for Managerial Decision Making”.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Ari Riabacke, 070-539 4928, E-post Ari.Riabacke@miun.se