Ett tiotal SLU-forskare deltar i en tvärvetenskaplig framtidsanalys, Fanan, där forskningsbehovet för ett hållbart, mångfunktionellt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk skisseras. Klimatdata från 1961-1990 jämförs med ett tänkt utfall för år 2085 i regionerna sydvästra Skåne, Mälardalen och Västerbottens kustland.
Med stigande koldioxidhalter ökar produktionen hos de flesta jordbruks- och trädgårdsväxter. I ett varmare klimat förlängs också odlingssäsongen med 6-10 veckor. Grödor som vall, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär kommer då att gynnas. Höstsådda grödor, som vete och raps, kommer att öka och solrosor kan bli ett komplement till dagens vanliga oljeväxter, raps och rybs. Vinodling kan bli vanlig på Öland och om 40-50 år kommer majs att kunna odlas till kärnskörd i Mälardalen. Nya sorter av många kulturväxter, anpassade till bland annat vårt ljusklimat, måste tas fram.
Forskarna tror att vi kommer att få ökade skadeangrepp av insekter, svampar och virus. En förändrad ogräsflora och ökade resistensproblem innebär även det att bekämpningsbehovet ökar. Erosion och utlakning av näringsämnen på grund av den rikare nederbörden medför större krav på gödsling med framför allt fosfor och kväve.
BILDTEXT: I ett framtida varmare klimat kommer det svenska lantbruket att behöva anpassa grödor, sorter, odlingsteknik och växtskydd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/sunflowersfix.jpg
Kontaktinformation
Håkan Fogelfors, Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00,
Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är exempelvis bättre med hänsyn till biologisk mångfald och landskap än gödtjurskött producerat inomhus i en slättbygd. Griskött producerat på lerjord i det inre av Mellansverige eller i östra Danmark ger mindre övergödningsproblem och är ofta bättre ur markvårdssynpunkt än griskött producerat i djurtäta och nederbördsrika sandjordsområden i Sydsverige eller på västra Jylland.
Brasilianskt nötkött kan vara miljömässigt mycket bra om djuren är uppfödda på en gård med god markvård. Fartygstransporten är då inräknad. Däremot är det förknippat med stor negativ miljöpåverkan om köttet är producerat efter skövlad regnskog.
För närvarande produceras 55 procent av den svenska konsumtionen av nötkött och 85 procent av griskött i Sverige. Genom billigare och miljövänlig produktion kan den svenska köttandelen öka.
BILDTEXTER: Nötkött producerat på naturbete i skogsbygder är miljömässigt bättre än kött från gödtjurar som föds upp inomhus i en slättbygd. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/betesdjurfix.jpg
Kontaktinformation
Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se, 0511-672 56, Naturvårdsverkets rapport 5671/2007
Import av kött – export av miljöpåverkan
Tid: Fredag 20 april 2007, kl. 10.00-11.30
Plats: Aulan, Alnarpsgården, Alnarp
Kom och lyssna på när tre SLU-professorer berättar om sin forskning! De håller sina installationsföreläsningar på SLU Alnarp, se programmet.
(http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958 ).
Välkomna!
———————————
Läs nedan kort om SLU Alnarps tre installandi. Gå in i professorsboken (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf ) för fördjupning!
———————————-
LANDSKAP FÖR HÄLSA – PLANERING OCH DESIGN (sid. 43)
Patrik Grahn har funnit att grön miljö har positiva effekter på blodtryck, puls och koncentrationsförmåga. Det finns starka samband mellan avståndet till närmaste grönområde och hur ofta man lider av stress i större städer. Patrik Grahn är också initiativtagare till Alnarps terapiträdgård.
mailto:Patrik.Grahn@ltj.slu.se
LIVET I STADEN ÄR KÄRNAN I LANDSKAPSARKITEKTUREN (sid. 46)
Mats Lieberg utvecklar metoder för hur barn och unga ska kunna medverka i samhällsplaneringen. Han betonar också att informella strukturer och möten mellan människor i stadens offentliga rum, i boendet eller på arbetsplatsen är helt oundgängliga för en socialt hållbar utveckling.
mailto:Mats.Lieberg@ltj.slu.se
– FY, DET LUKTAR BJÖRK! SA GRANBARKBORRREN (sid.50)
Fredrik Schlyter har påvisat doftämnen som stör barrträdsinsekternas orientering till värdväxter i skogsmiljö. Detta kan utnyttjas t.ex. när barkborreangrepp ska minskas vid vindfällen efter stormar. Man kan då sprida ut syntetiska icke-värdväxtdofter vid hyggeskanterna, så att insekterna tror att det är björkar och inte granar. Fredrik Schlyter och hans kollegor kommer också att studera hur olika skadeinsekter på kål, lök och morot orienterar sig med hjälp av doftämnen.
mailto:Fredrik .Schlyter@ltj.slu.se
—————————-
Vid SLU installeras i år totalt 15 professorer. I Uppsala har redan åtta föreläst, se tidigare pressmeddelande, http://www.slu.se/?ID=559&Nyheter_id=6356.
I Umeå kommer fyra professorer att installeras den 11 maj, se programmet (http://kultur.adm.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7958).
Samtliga professorer presenteras i skriften Professorsinstallationer vid SLU 2007 (http://www2.slu.se/forskning/2007/pdf/professorer07.pdf )
Kontaktinformation
För mer information: mailto:Anette.Neldestam@adm.slu.se, 040-41 50 04, 070-847 07 37.
eller mailto:Nora.Adelskold@adm.slu.se, 018 67 17 07, 070-695 17 07.
Eventuella frågor om arrangemangen besvaras av Gunilla.Angemo@adm.slu.se, 018-67 18 18.
För de åboende skogsägarna är det betydelsefullt att kunna bo på fastigheten och att kunna använda ved och virke för husbehov, visar Christina Berlin i en avhandling från SLU. Rekreation, skogsinkomster och bevarande av en skogsbrukartradition är också viktiga.
För utbor är möjligheten att ägna sig åt friluftsliv och rekreation av allra störst betydelse, därefter kommer möjligheten att ta ved och virke för husbehov och att bevara en skogsbrukartradition. Först därefter kommer skogsinkomster. Skogsägareföreningarnas uttalade mål att värna om skogsägarnas ekonomiska intressen kan därför kompletteras i syfte att bättre tillgodose samtliga medlemmars intresse, menar Christina Berlin.
BILDTEXT: De skogsägare som bor på sin fastighet uppskattar att kunna ta ved och virke för husbehov. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/bjorkarfix.jpg, Foto: Mats Gerentz
Kontaktinformation
Christina.Berlin@comhem.se, Fakta Skog 11/2006, http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-11.pdf
Hon kom också fram till att andelen skadade frukter var större i den ekologiska delen av försöket. Det berodde på större angrepp av svampsjukdomen skorv och av skadeinsekterna nattfly, vecklare, mätare och röd äpplebladlus.
Åsa Jönsson provade flera skorvresistenta äppelsorter för att finna lämpliga sorter för svensk ekologisk produktion. Den höstmognande ’Rubinola’ och den vintermognande och lagringståliga ’Scarlet O’Hara’ skulle kunna passa i ekologisk odling i Sverige. ’Rajka’ verkar resistent mot den röda äpplebladlusen, vilket gör även den sorten intressant för kommersiell odling. I ett smaktest av de skorvresistenta sorterna föredrog testpersonerna ’Rubinola’ och nummersorten ’K:1160’.
För industriändamål, t.ex. till must och äppelmos, verkar sorterna ’Blenheim Orange’, ’Bramley’, ’Holsteiner Cox’, ’Ingbo’, ’Queen’ och ’Vanda’ mest lovande. Alla dessa sorter har bra träd- och fruktresistens mot flera skadegörare.
*Integrerad produktion (IP) är en miljö- och kvalitetsstyrning för konventionell odling i växthus och på friland. Man har en ekologisk grundsyn och vill ha en effektiv resursförbrukning i företaget. Bland annat innebär detta mer biologisk bekämpning och noga övervägd insats av kemisk bekämpning.
BILDTEXT: Flera skorvresistenta äppelsorter lämpliga för svensk ekologisk produktion har testats vid SLU. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/appelblom.jpg
Kontaktinformation
Asa.Jonsson@ltj.slu.se
När svenskarna ska fördela sin ”miljöbudget”, det vill säga hur mycket skattepengar de vill lägga på de olika miljömålen, vill de använda hela 25 procent till att begränsa människans klimatpåverkan. För att komma till rätta med luftföroreningarna är svenskarna villiga att ge 19 procent av miljöbudgeten. Skogarnas biodiversitet tillmäts 17 procent.
*Miljökvalitetsmålen är: Frisk luft, Hav i balans samt levande kust och skärgårdar, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv.
BILDTEXT: Att bevara skogens biodiversitet är ett av svenskarna prioriterat miljömål. Foto: Mats Gerentz, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/notiser/gammstamfix.jpg
Kontaktinformation
Mattias.Boman@ess.slu.se, 040-41 51 29 Leif.Mattsson@ess.slu.se, 040-41 51 95,
Miljötrender 1/2007, http://www-miljo.slu.se/dokument/mt/MT1_2007.pdf
Och hur påverkas vi i våra mobila liv? Blir det här ett sätt för oss att hålla kontakten med våra nära och kära? Eller kommer vi känna oss allt mer stressade av ett överflöd av intryck och av information?
Det är frågor som intresserar inte bara dagens mobilföretag, utan också forskare med fokus på vårt mobila liv. Nu gör dessa parter gemensam sak och utlyser tävlingen ”Mobile 2020 – om mobilen år 2020”. Mobile 2020 består av två deltävlingar – en designdel och novelldel. Bakom tävlingen står det nya forskningscentret Mobile Life.
– Vi är nyfikna på vad unga människor tänker om framtidens mobiltelefon, understryker projektledare professor Kristina Höök. Vi vill att de ska berätta hur de tror att mobilen ser ut och vad de tror den kommer att användas till.
Design
I designtävlingen hoppas Kristina Höök att man ska få in förslag både från designstudenter och från ingenjörsstudenter. Tävlingsbidragen ska vara framtidens mobil i ord och bild. Det vill säga man vill ha en design – en ritning – på framtidens ”mobil” och en beskrivning av hur den används.
Vinnaren får chansen att vara med och utveckla sin idé med ett av världens ledandeföretag på området. Priset är en sex månaders anställning – varav tre på Sony Ericsson – där vinnaren får chansen att utveckla sina idéer tillsammans med ingenjörer, designers och forskare.
Novell
Den andra delen är en novellpristävling där aspirerande författare inbjuds att skriva om det mobila livet 2020.
– Här vill vi få in berättelser om hur man ser det mobila livet – på gott och på ont, påpekar Kristina Höök. Hur lever vi när mobiliteten suddar ut gränserna mellan jobb och fritid och när vi alltid är tillgängliga?
Tävlingsbidragen ska vara inne den 31 maj. De bästa bidragen publiceras den 20 augusti och vinnarna utses den 30 augusti.
Mer om tävlingen på
Fakta om Mobile Life Center
Mobile Life är ett av VINNOVAs s k VINN Excellence Center. Mobile Life Centret ska kombinera forskning om ny mobil teknik och användarvänlighet med nya sätt att tillhandahålla dessa tjänster till konsumenterna.
Centret finns vid institutionen för data- och systemvetenskap, som är en delad institution mellan Stockholms universitet och KTH, på Campus IT-universitetet i Kista. Centret drivs av Stockholms universitet i samarbete med SICS, Victoriainstitutet och Interaktiva Institutet. Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, SonyEricsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation & Growth och Stockholms stad.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar
Professor Kristina Höök, Mobile Life Center
070-5617035
Core Organic, Coordination of European Transnational Research in Organic Food and Farming, är ett ERAnet med 11 deltagande länder. CORE Organic startade i oktober 2004 och pågår i en första etapp i tre år. Formas har huvudansvaret för Sveriges deltagande. Syftet med CORE Organic är att samordna europeisk forskning och därmed öka kvaliteten, relevansen och utnyttjandet av forskningsresurser inom området ekologisk produktion.
Under hösten 2006 utlystes medel för treåriga projekt, totalt 8,9 miljoner euro, inom tre tematiska områden i CORE Organic Pilot Call:
· Animal disease and parasite management
· Quality of organic food – health and safety
· Innovative marketing strategies
För att ett projekt ska ha möjlighet att få finansiering krävs att forskare från minst tre länder deltar. Det finns inte någon gemensam pott för CORE Organic utan länderna beviljar medel till sina respektive forskare i de projekt som av en internationell expertpanel bedömts vara av högst kvalitet.
37 projektgrupper sökte varav nio hade en svensk medsökande. Totalt åtta projekt föreslås för finansiering. Tre av dessa har svenska medsökande som finansieras av Formas till ett totalt belopp av cirka 6 miljoner kronor.
Kontaktinformation
Se Formas hemsida för beslut www.formas.se
För mer information var god kontakta Sara Österman, 08-775 40 21
Totalt inkom det 457 ansökningar. Samhällsvetenskaplig miljöforskning fick flest ansökningar – hela 111 medan Veterinärmedicin endast hade 45.
– Vi får hela tiden propåer från forskarvärlden att satsa mer på Samhällsvetenskaplig miljöforskning och därför är det glädjande att den här satsningen fått stort gensvar, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
77 projekt beviljas medel, och av de 60 miljonerna går årligen 15 till Samhällsvetenskaplig miljöforskning, 10 till Stadsutveckling, 10 till Förvaltning av biologisk miljö, 10 till Veterinärmedicin, 8 till Läkemedel i miljön, samt 7 till Marin miljö.
Kvinnor, unga forskare
Totalt var det 40 procent kvinnor som var huvudsökande, inom Veterinärmedicin hela 60 procent. 45 procent av de projekt som beviljas medel har kvinnor som huvudsökande. 29 procent går till projekt som har unga forskare som huvudsökanden.
Kontaktinformation
För mer information:
Programchef Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 4069
På dagordningen står bland annat frågan om landstingens upphandlingsförfaranden, som enligt ledande experter ofta pressar priserna på tandvård så att det inte går att hålla en god kvalitet. Forskning visar att en god tandhälsa har stor betydelse när det gäller att förebygga och förbättra prognosen vid bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Även de gamlas psykiska välbefinnande påverkas positivt.
– Sju år efter tandvårdsreformen har vi alltför ofta en situation som liknar fattigvårdsauktion om de äldres tandvård. Detta samtidigt som behovet av tandvård för de gamla hela tiden ökar, säger Gunilla Nordenram, forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet.
Tid: Måndag den 23 april 2007, klockan 9.00 – 16.00
Plats: Karolinska Institutet, Alfred Nobels Allé 8 i Huddinge, sal Q (Månen)
Ur programmet:
Historik och mål med tandvårdsreformen
Bertil Koch, före detta tandvårdsdirektör och huvudsekreterare i utredningen ”Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen”
Identifiering av de berättigade och intygsskrivning
Inger Wårdh, tandläkare och forskare vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Exemplet Uppsala
Pia Gabre, övertandläkare, Tandhälsovården Uppsala
Tandvårdens integrering i äldrevården
Mats Thorslund, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare vid Äldrecentrum i Stockholm samt Gunilla Nordenram, övertandläkare och docent vid avdelningen för gerodonti, Karolinska Institutet
Journalister är välkomna att delta under hela symposiet!
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Gunilla Nordenram
Tel: 08-524 880 93, 070-548 66 19
E-post: gunilla.nordenram@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-6146066
E-post: sabina.bossi@ki.se
Mors dag importerades från USA trots att diskussionerna vi denna tid gick som starkast om kvinnans frigörelse och kvinnlig rösträtt. Sverige var 1919 splittrat i en lång rad frågor kring försvar och politik. Klassklyftorna växte och rykten om revolution förekom. Modern kunde då framhållas som enande symbol, En mor hade alla, oavsett vad man tog för ställning i övriga frågor. Mor, hem och familj har varit centrala metaforer för hela samhället och argumenten kring mors dag har tagit fasta på just detta.
– Jag har kopplat firandet av mors dag till den allmänna synen på befolkningsfrågorna och funnit att i tider av låga födelsetal i landet, exempelvis 1910-talet och 1930-talet, fanns en grogrund för upphöjandet av moderskapet som den viktigaste kvinnliga uppgiften.
Begreppet tidsanda är centralt i avhandlingen. Halloween, som började firas i Sverige i slutet av 1900-talet, kan också förklaras utifrån tidsandan, särskilt tidens förtjusning i lek med bilder och färger och utvecklingen av upplevelseindustrin. Halloween är alltså inte en festsed enbart introducerad av affärsmännen, vilket många belackare anser, utan delvis en effekt av allmän internationalisering, bl a genom att människor rör sig över gränserna mer nu än tidigare
– Kritiken som riktats mot Halloween hittar också sin förklaring i tidsandan där många sett Halloween som en konkurrent till ljusen på gravarna, som en importerad festsed (”..har vi inga svenska seder eller….?”). I samklang med upplevelsens natur finns en risk eller möjlighet att Halloween snart inte längre uppmärksammas eftersom begreppet rutin naturligtvis står i konflikt med begreppet upplevelse.
Avhandlingen kastar ljus över den nödvändiga kopplingen mellan begreppen festsed, samhälle och tidsanda. En festsed säger någonting om det samhälle eller den grupp i vilken den uppmärksammas. Formen för festseden kan vara densamma över decennier vilket inte innebär att man i olika generationer ger den samma innehåll eller uppmärksammar den av samma skäl.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gillis Herlitz på tel: 018/ 51 99 95 eller 50 92 61, mobil: 070-6268693 eller e-post: gillisherlitz.konsultab@telia.com
Vid utveckling av nya system och produkter blir datorsimuleringar ett allt mer betydelsefullt verktyg. Mikael Eriksson vid Institutionen för teknikvetenskaper, har utvecklat simuleringsmodeller av ett vågkraftverk i drift.
– Vågkraft är en förnyelsebar energikälla som ligger rätt i tiden. Med mina modeller kan man till exempel förutsäga hur mycket energi ett vågkraftverk kommer att generera.
Mikael Erikssons simuleringar har sedan jämförts med ett fullskaligt experiment på ett vågkraftsaggregat som installerades våren 2006, i havet utanför Lysekil på Sveriges västkust och testades under tre månader. Själva aggregatet, en linjärgenerator innesluten i ett vattentätt rör på havets botten, var kopplat till en boj via en vajer. Bojen följde vågornas rörelser vilka omvandlades till elektrisk energi i generatorn. Aggregatet genererade en förhållandevis liten effekt, cirka tio kilowatt, men genom att koppla ihop flera aggregat, hundratals, kanske tusentals, kan man få en betydande energiproduktion.
– Experimentet med aggregatet stämde väl överens med mina simuleringar. Simuleringsmodellerna är verktyg för att designa bättre fungerande vågkraftsaggregat i framtiden, säger Mikael Eriksson
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Eriksson på telefon 018/471 58 18 eller e-post Mikael.Eriksson@angstrom.uu.se
De nya rönen har redan lett till att omkring 300 barnmorskor och förlossningsläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset fått lära sig hur de ska agera på bästa sätt när barnet fastnat och de måste hantera så kallad skulderdystoci.
– Det är en av de värsta situationer som förlossningspersonalen kan råka ut för när barnets huvud kommit ut och det är svårt att få ut resten av kroppen. Situationen är allvarlig eftersom vi har kort tid på oss innan barnet riskerar syrebrist, säger barnmorskan Margareta Mollberg.
Av alla barn som föds med huvudet före i Sverige drabbas cirka 3 av 1000 av denna neurologiska skada. Skadan innebär att en samling nerver under barnets nyckelben kläms eller skadas i samband med förlossningen. Tidigare studier har visat att de flesta barn som drabbas blir helt friska inom ett år, men skadan kan också leda till att barnet får varierande grad av svårigheter med rörelser i sin skuldra, arm och sina händer under resten av sitt liv.
– Andra forskare har kunnat visa att risken för nervskada ökar betydligt ju större barnet är. Våra studier är de första som visar hur nervskadan har samband med klinisk praxis, säger Margareta Mollberg.
Nästan 40 000 förlossningar i Västra Götalandsregionen och i Hallands län ligger till grund för avhandlingen.
– När detta kritiska skede uppstår under en förlossning måste personalen på olika sätt få kvinnans bäcken att vidgas och sedan minska omfånget på barnets axlar. Enligt våra studier ökar risken för nervskada om barnets huvud bockas mot ett motstånd så att partiet där nervtrådarna sitter sträcks. Detta är en manöver som man absolut ska undvika, säger Margareta Mollberg.
I studien fick förlossningsläkare och barnmorskor även ange hur mycket kraft de upplevde att det krävts för att få loss barnet. Kraften visade sig ha betydelse för hur omfattande och långvarig nervskadan blev.
– Den kraft som används under förlossningen har både betydelse för skadans svårighetsgrad och för chansen att skadan läker eller inte innan barnet blivit ett och ett halvt år. Det är ett helt nytt forskningsfynd, säger Margareta Mollberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Obstetric brachial plexus palsy
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 april, klockan 13.00, aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Margareta Mollberg, leg. barnmorska, telefon: 031-21 18 83, 070-935 78 83, e-post: margareta.mollberg@vgregion.se
Handledare:
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031-343 40 00, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se
Mot slutet av sina liv utvecklas de flesta stjärnor till röda, pulserande jättestjärnor som skickar ut gas och stoft, innan stjärnan krymper till en så kallad vit dvärg och dör. Det finns två typer av röda jättestjärnor, de som innehåller mycket kol och de som innehåller mycket syre. Man vet sedan tidigare att de stjärnor som innehåller mycket kol transporterar ut grundämnen ur sitt inre med hjälp av stora, svarta moln av koldamm, som absorberar stjärnans ljus och på så sätt använder ljusstrålarna för att låta sig skjutas ut i rymden.
Däremot har man inte vetat hur de stjärnor som är rika på syre klarar av motsvarande process. Dessa stjärnor skickar ut stora mängder vatten och kiselföreningar, bland annat kvarts och sandkorn, som är genomskinliga och därför inte kan fånga upp ljus på samma sätt som kol kan.
Susanne Höfner och Anja C. Andersen har under flera års tid arbetat med att ta fram möjliga förklaringar. En teori var att stjärnorna även skickar ut järn, som inte är genomskinligt och därför klarar av att absorbera ljus, men den förklaringen föll på att järnpartiklarna skulle smälta i hettan. En annan teori byggde på en stor mängd molekyler runt stjärnans centrum som blockerar ljuset och skapar en vind som blåser ut ämnena. Men inte heller den fungerade, eftersom molekylerna inte klarar av att blockera ljus tillräckligt effektivt. Forskarna övervägde också ifall den pulserande stjärnan genom sina dödskramper kan sätta igång processen och driva ut ämnena, men det stämde inte överens med de faktiska observationerna.
Den nya idén är enkel – så enkel att forskarduon själv till en början hade svårt att tro på den.
– Förutom det genomskinliga stoftet producerar de syrerika stjärnorna också en viss mängd kol, och tillsammans startar stoftet den process som driver ut stjärnans yttersta lager i rymden, förklarar Susanne Höfner.
Enligt teorin, som stämmer överens med en rad observationer av röda jättestjärnor, är alltså koldamm svaret på hur båda typerna av stjärnor för ut sina grundämnen i det kosmiska kretsloppet.
Läs hela artikeln i pdf-format via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta universitetslektor Susanne Höfner, 018-471 59 53, e-post: Susanne.Hofner@astro.uu.se
Under många år har jurister med utländsk examen efterfrågat en kortare tilläggsutbildning för att kunna arbeta som jurister i Sverige. För ett par år sedan lanserade Göteborgs universitet ett sådant initiativ för en mindre grupp jurister som tar examen i vår. Till hösten har både Göteborgs och Stockholms universitet fått pengar för att starta kompletteringsutbildningar för totalt 30 jurister – som därmed får svensk juristbehörighet på två år istället för fyra.
Svårigheterna för jurister som studerat utomlands att snabbt få en svensk juristexamen skapar en dubbel förlust. Duktiga jurister med viktiga språkkunskaper och kulturella insikter förhindras från att hjälpa utsatta grupper i samhället och svenskt näringsliv, offentliga sektorn och domstolsverket dräneras på skickliga jurister med andra perspektiv och bakgrunder.
– Det känns väldigt roligt att äntligen kunna erbjuda studenter med utländsk examen möjligheten att på relativt kort tid få en svensk juristexamen som kan öppna många dörrar både för dem och Sverige, säger prefekt Ronnie Eklund vid Juridiska institutionen.
Utbildningen kommer att ge en god inblick i svensk rättspraxis och omfattar – även om vissa variationer kan förekomma – en introduktionskurs i juridik, civilrätt 1 (familje- och arbetsrätt), statsrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt och en avslutande examensuppsats.
Läs mer om ansökningsprocessen på Juridiska institutionens hemsida på www.juridicum.su.se.
Vid frågor kontakta studierektor Mona Åstrand Taylor på tfn 08-16 20 84 eller mona.astrand@juridicum.su.se, eller kontakt studievägledare Louise Ekberg på tfn 08-16 33 15 eller louise.ekberg@juridicum.su.se. Du kan även kontakta redaktör Suzanna Nilson på tfn 070-422 57 11 eller suzanna.nilson@juridicum.su.se.
Trots att det är få människor i Sverige som drabbas av brännskador, cirka 16 per 100 000 invånare, har brännskadebehandling en särställning inom vården. För det ena är en stor brännskada en av de största skador en människa kan drabbas av men ändå överleva, för det andra kräver brännskadan en lång, besvärlig och kostsam behandling. Därför är det särskilt viktigt att inte bara fokusera på den akuta behandlingsfasen, utan också se till att det går bra för patienterna när de skall återvända till vardagen efter utskrivningen från sjukhuset.
I sin avhandling beskriver hon resultat från olika studier som undersöker hur det har gått för brännskadepatienterna efter skadan och som försöker att identifiera olika faktorer som kan påverka förloppet. Studierna undersöker förekomsten av klåda, mardrömmar och kronisk stress efter brännskador, men också hur psykiatriska problem före skadan kan påverka den upplevda hälsan efter skadan.
– Vi fann att inte bara skadans storlek, utan också patientens personlighet och hur den enskilde hanterar händelsen, påverkar förekomsten av klåda och mardrömmar efter skadan, säger Aili Low.
Förekomsten av frekventa mardrömmar hade ett tydligt samband med kronisk stress, vilket innebär att mardrömsförekomst kan användas som s.k. screening-fråga för stress efter skador. När det gällde psykiatriska problem före brännskadan påverkade de hur patienterna upplevde sin hälsa ett år efter brännskadan.
– Ökat medvetande och kunskap om samband mellan psykiska faktorer och förekomsten av problem efter brännskador borde kunna förbättra behandling, rehabilitering och återanpassning av brännskadepatienterna, säger Aili Low.
Uppsala är en av tre platser i världen med ett omfattande rehabiliteringsprogram för brännskadepatienter, de andra finns i USA och Holland. Det svenska programmet är det statistiskt mest kompletta, deltagandet omfattar 70 procent av patienterna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Aili Low, 0733-546 243, 070-173 0041, eller hem 018-46 88 18, e-post: Aili.Low@surgsci.uu.se
