Den primitiva människan som jagar mammutar, den rika godsherren som vilar sig framför eldstaden i sitt slott och affärskvinnan som lutar sig tillbaka i flygplansstolen – trots att de tillhör olika tidsperioder har de alla kunnat dra nytta av förbränning. I slutet av 1800-talet påbörjades systematiska vetenskapliga beräkningar av förbränning. Men redan från förhistorisk tid har människor försökt förstå eldens natur, från persiska elddyrkare till myten om den grekiske titanen Prometheus, som gav elden till människorna.
Ett av huvudproblem inom modern förbränningsvetenskap är att beräkna förbränningshastigheten genom att t.ex. ta reda på hur hastigheten påverkas av olika kemikaliska och fysikaliska egenskaper i bränslet och av geometrin i förbränningskammaren. De flesta flammor, t.ex. i bilmotorer och gasturbiner, har en böjd form. Sådana flammor har en större yttre area och de förbrukar därför mer bränsle per del och tid. Som ett resultat av detta utvidgar dessa flammor sig också snabbare än plana flammor. Länge trodde man att ett virvlande flöde var den huvudsakliga faktorn som påverkade flammans snabbhet. Andra, väldigt viktiga fenomen, som flammornas interaktion med väggarna i förbränningskammarna och med ljudvågor utelämnades i många fall.
V’yacheslav Akkerman och hans kollegor har studerat dessa och andra fenomen som är relaterade till flammornas dynamik. Deras forskning har baserats på både teoretiska analyser och simuleringar av förbränning. De har visat att virvelrörelser inte är huvudorsaken till att flammor böjs, även om de märkbart bidrar till att öka förbränningshastigheten. Av större betydelse för förbränningshastigheten är dock friktion i förbränningskammarens väggar och interaktion mellan flammor och ljudvågor. Friktion i väggarna leder till att flammorna accelererar obegränsat ändra fram till explosionsögonblicket. Positionen och tiden vid ögonblicket för explosionen har dessutom bestämts. Flammornas interaktioner med ljudvågor kan också öka förbränningshastigheten 20-50 gånger.
V’yacheslav Akkerman undersöker i sin avhandling effekter inom förbränningsteorin som tidigare inte har blivit fullständigt undersökta. Resultaten kan komma till användning vid olika laboratorier och industrier, bl.a. vid viktiga säkertsföreskrifter och vid konstruktion av ottomotorer i bilar, pulsdetonationsmotorer i moderna flygplan och gasturbiner i kraftverk.
Fredagen den 1 juni försvarar V’yacheslav Akkerman, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Turbulent burning, flame acceleration, explosion triggering.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i föreläsningssal N430, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Geoffrey Searby, IRPHE, Marseille, Frankrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
V’yacheslav Akkerman
Telefon: 090-786 99 85
E-post: slava.akkerman@physics.umu.se
Dagens kraftfulla datorer har skapat tidigare oanade möjligheter till presentation och analys av vetenskapliga data. Särskilt volymdata – som tredimensionella datortomografier av människokroppen – kan innehålla oerhörda mängder information. När sådana data ska analyseras kan det vara en fördel att komplettera synen med andra sinnen.
Karljohan Lundin Palmerius vid Avdelningen för visuell informationsteknologi har utvecklat metoder för att utforska volymdata med känsel – en vetenskapsgren som ofta kallas haptik. Han beskriver sitt banbrytande arbete i doktorsavhandlingen Direct volume haptics for visualization.
Tack vare de nya beräkningsalgoritmerna kan de tredimensionella formerna fritt undersökas och uppfattas på ett naturligt sätt för användaren, som arbetar vid en datorskärm med någon typ av känselverktyg. Den vanligaste typen är konstruerade som en industrirobot där elektriska miniatyrmotorer ger återkoppling till handen.
– Det krävs olika ekvationer för olika tillämpningar. Jag var först med att få fram de dynamiska skeendena i ett slående hjärta hos en verklig patient, säger Karljohan Lundin Palmerius.
Hans metoder kan utnyttjas för att ge bättre underlag för diagnos, men också för simuleringar där läkaren kan öva på den patient som sedan ska opereras i verkligheten.
De medicinska data han arbetar med kommer från Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet. Från Saab har han fått tillgång till data från utvecklingen av det obemannade flygplanet Shark, och skapat en virtuell vindtunnel där konstruktören kan känna hur luftströmmarna rör sig runt flygplanskroppen.
Avhandlingen lades fram 25 maj.
Kontaktinformation
Karljohan Lundin Palmerius 011-363326, Karljohan.Palmerius@itn.liu.se
Nu samlas för första gången representanter för ledande forskargrupper inom området för ett världsmöte på Karolinska Institutet där de senaste forskningsrönen kommer att diskuteras.
Bland deltagarna finns Christian P. Larsen och Bernhard J. Hering som genomfört lyckosamma transplantationer av grisöar till apor, David K.C. Cooper som utvecklat metoder att genmodifiera grisar för att minska risken att grisceller stöts bort, samt Ray V. Rajotte, en av de mest meriterade forskarna inom området.
Journalister är välkomna att delta. Möjlighet finns även att prata med forskarna. Anmälan görs hos pressekreterare Sabina Bossi.
Tid: 4-5 juni
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Campus Solna
Diabetes är ett växande problem världen över. Enligt WHO hade 171 miljoner människor någon typ av diabetes år 2000. Siffran beräknas vara fördubblad år 2030. I Sverige räknas diabetes som en av de stora folksjukdomarna, cirka 350 000 personer lider av sjukdomen. Av dessa har cirka 50 000 den allvarliga, insulinkrävande formen.
Insulin tillverkas i människans bukspottskörtel. Sedan flera år har det varit möjligt att isolera de insulinproducerande cellerna, de så kallade Langerhanska cellöarna. Man har även gjort prövat att transplantera öarna från just avlidna personer till patienter med diabetes. Resultaten har varit lovande men tillgången på mänskliga cellöar är för liten. Mindre än en procent skulle kunna behandlas med metoden.
Ett alternativ är att använda cellöar från grisar. Tidigare använde man insulin framställts ur grisvävnad för injektion, så det är klart att grisinsulin kan normalisera blodsockret hos diabetiker. Nyligen har två amerikanska forskargrupper rapporterat om apor som i flera månader blivit botade från sin diabetes efter transplantation med grisöar. Forskning bedrivs nu på flera håll i världen för att möjliggöra transplantation av cellöar från gris till människa. I Sverige finns en aktiv forskargrupp med forskare på KI och Uppsala Universitet.
För mer information, kontakta:
Professor i transplantationskirurgi, Karolinska Institutet
Carl G. Groth
Tel: 08-524 82276
Mobil: 070-483 36 44
E-post: carl.groth@ki.se
Pressekreterare
Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Erik Alfthan på teknisk fysik på KTH har undersökt den optimala spelstrategin för Memory-partier mellan två personer. Det svåra vägvalet uppstår när en spelare vänt ett kort som inte matchar något kort som spelarna sett tidigare.
– Antingen vänder man på vinst och förlust ett kort som inte tidigare vänts. Då har man chansen att få ett par, även om den är liten. Eller så kan man fega och vända ett tidigare känt kort för att inte ge ny information till sin motspelare och öka hans chanser att få ett par i nästa omgång, säger Erik Alfthan.
Den tydliga och mycket enkla strategin som maximerar chanserna att vinna är kopplad till hur många par det finns kvar där inget av korten ännu vänts upp, visar Erik Alftahns beräkningar.
– Om det är ett udda antal par där båda korten är okända före man börjar sitt drag ska man chansa, om antalet sådana par är jämnt skall man fega, avslöjar han.
Strategin har bekräftats med datorsimuleringar där en spelare med den optimala strategin möter en motståndare som antingen bara chansar eller bara fegar. Det visar sig att spelaren som använder Erik Alfthans strategi får i genomsnitt 55 respektive 60 procent av paren.
– Memory visade sig vara ett bra träningsfall för att öva på att lösa problem och tänka strategiskt. Det var extra roligt att Erik hittade en så snygg vinnande strategi, säger Svante Linusson, professor i matematik, som varit Erik Alfthans handledare.
Förutsättningarna för arbetet, som presenteras onsdagen den 30 maj, har varit att båda spelarna har perfekt minne. Erik Alfthan har med datorkörningar visat att strategin gäller för spel upp till 200 par.
Tid: klockan 10.15
Plats: sal 3733, Lindstedtsvägen 25, plan 7, KTH, campus Valhallvägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Svante Linusson, 08-790 9444, 070-444 7906, linusson@math.kth.se
Erik Alftan, 070-2126521, ealfthan@kth.se
Skador på nerver mellan hjärna och urinblåsa kan vara orsak till att många patienter får svårt att tömma sin blåsa på naturlig väg.
– Om man inte känner att blåsan är full och heller inte kan tömma den fullständigt av egen kraft måste urinen komma ut på något sätt. Vi visar att tömning av urinblåsan med kateter nästan är helt riskfritt, säger uroterapeuten Birgitta Lindehall.
Metoden innebär att patienterna själva för in en kateter i urinblåsan genom urinröret. Denna självtömning genomförs mellan fyra och sex gånger varje dag.
– Vi kallar behandlingen ”ren intermittent kateterisering”. Det finns patienter som börjar med denna behandling redan när de är nyfödda och börjar genomföra tömningen själva när de är fyra eller fem år gamla. Antagligen måste de fortsätta med självtömningen under hela sitt liv, säger Birgitta Lindehall.
I studierna som beskriver risken för komplikationer ingår totalt 59 tonåringar och unga vuxna. De har behövt tömma sin urinblåsa med en slang under mellan tio och tjugo års tid och tillsammans har de genomfört denna tömning nästan två miljoner gånger.
Resultaten visar att allvarliga komplikationer är ovanliga bland de unga männen. Hos unga kvinnor fanns inga allvarliga komplikationer alls.
– Den låga förekomsten av skador kan förklaras av att patienterna mycket tidigt lärt sig att själva genomföra behandlingen, att vi inte använder för tunna katetrar och att patienterna kontinuerligt får professionellt stöd, säger Birgitta Lindehall.
I en annan studie i avhandlingen intervjuades 24 patienter som på detta sätt tömt sin egen blåsa under mer än fem år. Patienterna beskrev både smärta och obehag när någon annan utförde behandlingen, till exempel i samband med medicinska undersökningar. Av de patienter som tidigare tömt sin blåsa med annan tömningsmetod ville ingen gå tillbaka till den tidigare tekniken.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Teenagers and young adults with myelomeningocele and clean intermittent catheterisation – urological and psychosocial aspects.
Avhandlingen försvaras fredagen den 1 juni, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Lindehall, leg. sjuksköterska och uroterapeut, telefon: 070-972 04 97, 0520-66 70 63, e-post: birgitta.lindehall@privat.utfors.se
Handledare:
Docent Kate Abrahamsson, telefon: 031-343 46 33, e-post: kate.abrahamsson@vgregion.se
2006 minskade den generella arbetslösheten bland akademiker. Sett över en längre tid, i takt med det senaste årtiondets höjning av den svenska arbetskraftens utbildningsnivå, har det ändå blivit svårare för många nyutbildade akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av den utvecklingen gjordes undersökningen Göteborgsakademiker 2006. Den studerar situationen på arbetsmarknaden för unga akademiker som hämtade ut sin examen från Göteborgs universitet och Chalmers under åren 2000-2003. Och den visar att studenterna från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet får arbete, även under konjunkturmässigt svagare år.
– Det är mycket inspirerande att få den här bekräftelsen på att våra studenter är väl rustade för arbetsmarknaden, säger Rolf Wolff, rektor på Handelshögskolan i Göteborg.
– Liksom förra året har vi nu ett högt söktryck till höstens utbildningsprogram. Både det och undersökningens resultat är kvitton på att vårt arbete med att skapa utbildningar av internationellt hög klass ger resultat.
Om undersökningen Göteborgsakademiker 2006 – Arbetssituation och syn på utbildningen bland unga akademiker
– Undersökningen är utförd av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG)
– Undersökningens population är personer födda 1967 eller senare som fått ut sin examen från en grundutbildning vid Göteborgs universitet eller Chalmers under åren 2000 till 2003
– 2 132 personer, 61 % av urvalet, har besvarat enkäten
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Åsa Kultje, kommunikationschef
Handelshögskolan Göteborgs universitet
tel: 031-786 1443, 0709-22 66 85
e-post: asa.kultje@handels.gu.se
Världens koraller dör i allt större omfattning till följd av exploatering, miljöförstöring och katastrofer relaterade till global uppvärmning. I koralldödens spår sprider alger ut sig, gynnade av utfiskning samt god tillgång på näringsämnen. Hur kommer framtidens korallrev ut? Och finns det några korallrevsfiskar som faktiskt trivs bland död korall, korallgrus och alger?
– Många fiskar på korallrev är direkt beroende av hur bottenfaunan ser ut. Mina studier visar att förekomsten av koraller till stor del styr både mängden och artrikedomen av fiskar. Korallerna, inte minst de med förgrenat växtsätt, erbjuder mat och skydd för både fiskar och de ryggradslösa djur som utgör föda för många fiskar. Samtidigt är de förgrenade korallerna mest sårbara inför den pågående ödeläggelsen, säger Kajsa Garpe.
Till korallreven kommer fiskarna som yngel efter en tid som larver i öppet hav. Återväxten av korallrevsfisk är helt beroende på att ynglen bottenfäller och överlever till vuxen ålder och det har visat sig att korallerna spelar en synnerligen viktig roll i dessa skeenden.
– En inventering av nyligen bottenfällda fiskyngel visade att nästan hälften etablerat sig i koraller, framför allt i förgrenade sådana. Antalet yngel var direkt relaterad till förekomsten av levande korall och på de rev där koraller saknades skedde så gott som ingen föryngring, säger hon.
I Tanzania jämförde Kajsa Garpe och hennes kollegor fiskfaunan före och efter en episod av omfattande korallblekning. Konsekvenserna var ansenliga, framför allt när korallerna eroderat ner till grus. Mycket få fiskar uppehåller sig i den miljön, eftersom inget skydd finns att få. Om inte nyetablering av koraller sker, kommer fisken troligtvis inte tillbaka, förklarar hon, och refererar till ynglens behov av levande korall för att kunna återvända till revet.
När koraller dör är det vanligt att högväxande alger breder ut sig. Dessa är oätliga även för de flesta betande fiskar och i motsats till koraller kan de begränsa förekomsten av fiskar.
– När vi klippte och skrubbade bort alger från revet, som del i ett storskaligt experiment i Karibien, ökade mängden fisk omedelbart. Att täta algbestånd erbjuder en specifik livsmiljö visade också studier av algodlingar i Zanzibars grunda laguner. Både mängden fisk och artsammansättningen i och utanför algodlingar skiljde sig väsentligt åt, avslutar Kajsa Garpe.
FAKTA KORALLREV
Korallrev finns i mer än 100 länder.
1/3 av jordens fiskarter återfinns på korallrev (ca 4000).
Ungefär en halv miljard människor lever i närheten av korallrev och är mer eller mindre beroende av den mat och inkomst de generar.
Det ekonomiska värdet på jordens korallrev motsvarar åtminstone $ 30 miljarder per år.
20 procent av jordens korallrev har redan förstörts.
50 procent av jordens korallrev riskerar att förstöras inom kort.
Förhöjda vattentemperaturer ledde 1997-1998 till att 16 procent av jordens koraller blektes och dog.
Avhandlingens titel: Effects of habitat structure on tropical fish assemblages
Kontaktinformation
Ytterligare information
Kajsa Garpe, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0708-106 229, e-post kajsa.garpe@zoologi.su.se
För ytterligare bilder: tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Avhandlingen fokuserar på förarens mentalbelastning. Mentalbelastning hos en förare handlar om hur mycket information föraren kan hantera under körningen. Mentalbelastningen varierar hela tiden under körningen beroende på många olika faktorer. Hur föraren presterar påverkas av hans eller hennes erfarenhet och träning (förarutbildning) men även av andra faktorer som distraktion.
I avhandlingen slås fast att det inte är en myt att en förare med mycket erfarenhet klarar av att hantera mera komplexitet i trafiken och kan ”tåla” mera distraktion än förare som kör sällan eller nyss börjat köra bil.
Distraktion från mobiltelefonsamtal, med både handsfree och handhållna system, har också analyserats. Resultaten visar att om föraren inte har uppmärksamhet på trafiken omkring sig, spelar det igen roll om det finns en eller två händer på ratten. Det är alltså samtalets komplexitet som avgör hur distraherad föraren blir.
Avhandlingens titel: Cognitive Workload and the Driver
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Christopher Patten, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-626 16 37, e-post: christopher.patten@vv.se
I Sverige och Danmark präglades perioden 1720-1800 av förhållandevis långa perioder av fred och en begynnande agrar revolution. Fredrik Thisner har studerat vad som hände med det arvegods militärstaten hade lämnat efter sig och hur statens omfördelade resurser påverkade möjligheten att som officer befästa en position inom samhällseliten.
Han analyserar bland annat officerarnas inkomster och de utgifter de hade i form av tjänsteköp, och gör en uppskattning av deras privata förmögenheter. Officerarnas sociala bakgrund, deras äktenskapsmönster och den betydelse som patron-klientförhållanden hade inom de dåtida arméerna granskas också i avhandlingen.
– 1700-talets officerskår var inte i första hand en yrkeskår i modern bemärkelse, utan kan närmast jämföras med en lokal gentlemannaklubb. Medlemmarna var i huvudsak män ur samhällets övre skikt och lönerna ett komplement till deras övriga egendomsinnehav, berättar Fredrik Thisner.
Hans resultat bidrar till att förklara den logik som de statliga förvaltningarna under 1700-talet fungerade enligt. Denna logik förstås bäst utifrån de sociala intressen som de grupper som utgjorde officers- och ämbetsmannakårernas ryggrad hade.
– Också den agrara revolutionen och den begynnande samhällsförändringen mot ett kapitalistiskt samhälle påverkade i förlängningen de villkor som statstjänarna hade att verka under, säger Fredrik Thisner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Thisner, 018-471 15 48, 073-390 60 29, e-post: Fredrik.Thisner@hist.uu.se
Idén med så kallade flerlagerstrukturer som gör det möjligt att välja svårighetsgrad har inspirerats av datorspelens värld. Där kan personen som spelar ställa in hur lätt eller svårt spelet ska vara just den här gången och successivt arbeta sig vidare till mer avancerade nivåer. Nu arbetar forskare med att överföra spelmodellen till arbetslivet för att göra de datorprogram som används där mer användarvänliga.
– Lagermodellen lämpar sig särskilt väl för heterogena grupper där människor med olika kunskaper och arbetsuppgifter jobbar i ett gemensamt datasystem, säger Linn Gustavsson Christiernin, doktorand i datavetenskap med inriktning mot interaktionsdesign, som i går disputerade med en doktorsavhandling om lagerdesign.
I avhandlingen ”Layered Design: Concepts, Case Studies and Processes – Theories and Implementations”, har hon dels teoretiskt ramat in begreppet flerlagerdesign och dels empiriskt studerat hur användarna tar emot en programvara uppbyggd enligt en lagerstruktur. Dessutom har hon påbörjat ett arbete som kan bidra till utvecklingen av lagermodellen i mer komplexa och stora system på system- och operativnivå.
Resultatet av hennes forskning visar att programvaror uppbyggda enligt lagerstruktur gör datoranvändarna både nöjdare och tryggare. De blir dessutom effektivare. När Linn Gustavsson Christiernin lät sina studenter testa datorprogrammet Microsoft Excel efter att hon lagt in en lagerstruktur hade majoriteten av dem lättare att utföra de uppgifter de blivit ålagda. Hälften av dem förbättrade sina resultat med mer än 20 procent.
– Att siffran blev så hög förvånade mig, säger Linn Gustavsson Christiernin. Det är uppenbart att det finns pengar att tjäna för företagen om systemen blir mer användarvänliga, inte minst eftersom det får personalen att må bättre.
Hittills, menar hon, har såväl företagen som de stora programvaruleverantörerna varit mer inriktade på funktionalitet än användarvänlighet. Men hon tycker sig nu märka en fokusändring.
– Även om det fortfarande är svårt att nå ut till de stora verkar flera vara på väg att vakna nu. I senaste Office-paketet till exempel finns mer av lagertänkande än tidigare, säger Linn Gustavsson Christiernin.
– Jag hoppas att tekniker och designers börjar arbeta mer tillsammans när nya dataprogram ska utvecklas.
Avhandlingen ”Layered Design: Concepts, Case Studies and Processes – Theories and Implementations” lades fram i interaktionsdesign vid Chalmers tekniska högskola den 28 maj 2007.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Linn Gustavsson Christiernin, Telefon: 0520 – 22 32 08, e-post linn.gustavsson@hv.se
Nya forskningsresultat lades fram vid den internationella bildskärmskonferensen Work With information technology 2007 som hölls på KTH i Stockholm, 21-24 maj.
– Två epidemiologiska studier – i den ena ingår 1000 arbetare vid ett callcenter och i den andra 4000 bildskärmsarbetare – visar en hög frekvens av ögonbesvär hos människor som arbetar vid bildskärm, vilket bekräftar tidigare forskningsresultat. Men det som är riktigt intressant i våra studier är att dessa besvär ofta uppträder samtidigt med värk i nacke och axlar, säger Hans Richter, forskare vid CBF.
Resultat finns från ytterligare en delstudie, då man i laboratorium undersökte effekterna av experimentella belastningar på ögats muskler. Ögats fokuseringsmuskel belastades med olika optiska linser samtidigt som styrkan på ögats lins mättes objektivt med hög precision. Deltagarna fick sedan kompensera den optiska oskärpan genom sammandragningar av ögats inre muskler, de s.k. fokuseringsmusklerna eller ciliarmusklerna.
– När ögonmusklerna ansträngs på kort avstånd uppstår synstress som medför att personen kan uppleva svårigheter med att fokusera blicken på bildskärmen, berättar Hans Richter som genomförde studien.
– Hjärnan kompenserar för detta genom att spänna ciliarmusklerna. Bilden blir skarp men den del av hjärnan som har jobbat med att lösa synproblemet, tros också bidra till att samtidigt spänna musklerna i nacke och axlar.
Personer med problem i nacke och axlar ändrar också sin sittställning framför datorn. Men i och med detta kan ögats muskler utsättas för nya och/eller ytterliga belastningar. Posturala problem vid bildskärmsarbete är alltjämt ett prioriterat forskningsproblem, och med de nya storbildsskärmarna ser vi en tendens till en ökning av visuellt betingade muskuloskeletala besvär.
– Vi börjar få ny kunskap om orsakerna till varför synstress är kopplad till belastningsproblem, säger Hans Richter. Vi har nyligen sammanställt en modell kring hur vi tror att dessa komplicerade processer gestaltar sig, och den bygger på både egna och andras forskningsresultat.
Hans Richter berättar att de nu ska gå vidare med att undersöka hur aktiviteten i nackmusklerna och fokuseringsmusklerna förändras hos individer med återkommande muskuloskeletala besvär. På sikt planeras även hjärnavbildningsexperiment som syftar till att identifiera gemensamma underliggande mekanismer som knyter ihop systemen. Målet är att nå ny kunskap om vilka mekanismer som är involverade, och på sikt hitta åtgärder för att lindra och förebygga belastningsbesvär orsakade av synstress.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Hans Richter, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 026-64 87 22
e-post: hrr@hig.se
Hälsningar
Lena Åminne
informatör vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070- 380 72 14
Husurnorna var behållare för människors brända ben och de tillverkades i form av byggnader i miniatyr eller som kärl dekorerade med vissa arkitektoniska element. Urnornas form och mening har livligt debatterats bland arkeologer, dock utan att någon konsensus uppnåtts.
En samtida och likartad begravningsritual har nu dokumenterats i de västra delarna av centrala Italien och detta har genererat många diskussioner om eventuella förbindelser med de nordeuropeiska husurnorna. Debatten om husurnornas ursprung sätter också fokus på viktiga frågor angående deras roll i skapandet av identitet, både i forntiden och i nutiden.
Serena Sabatini hävdar att husurnorna var skapade under inflytande av kulturen på den italienska halvön. Urnorna speglar, menar hon, den förhandlingskapacitet och kulturella öppenhet som de nordeuropeiska människorna från yngre bronsåldern (ca. 1000700 f. Kr.) visade. Husurnorna användes samtidigt av många olika grupper i ett stort område som sträckte sig från centrala Tyskland till den jylländska halvön i nordväst och Gotland i nordost. Husurnorna var alltså en begravningspraktik som kunde anpassas till olika samhällen och individer. Avhandlingen undersöker också genusrelaterade frågor och husurnorna har visat sig ”tillåta” att individer i olika åldrar och av skilda kön kunde begravas i dem.
Avhandlingen siktar på att ge en mer omfattande bild av hela fenomenet med husurnor. Sabatini inkluderar också en komplett katalog över alla husurnor som har dokumenterats fram till idag. De nordeuropeiska husurnorna är alla unika, men samtidigt delar av samma idé. De visar upp vissa regionala särdrag, men utgör även en enhetlig grupp i norra Europa. Avhandlingen beskriver inte bara morfologiska, kronologiska och kontextuella aspekter av husurnorna utan även deras kulturella och geografiska bakgrund. Avhandlingsförfattaren visar även på ett urval av samtida fenomen som på olika sätt påverkade husurnornas ursprung och utveckling.
Avhandlingens titel: House Urns. Study of a Late Bronze Age Trans-cultural Phenomenon.
Disputationen äger rum fredagen den 8 juni 2007 kl. 13
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg______________________
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Serena Sabatini, 031-786 51 27 (arb.), 0737-86 29 18, serena.sabatini@archaeology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.s
________________________
Lena Holmberg deltog själv i vården av sin vuxne döende son tillsammans med hans fru och svärmor under överinseende av ett palliativt hemsjukvårdsteam (palliativ vård = vård i livets slutskede). Syftet med avhandlingen är att se vilken kommunikation som hade positiv betydelse för modern (dvs Lena Holmberg själv) under sonens palliativa vård och sorgearbetet och varför kommunikationen upplevdes som positiv. Att det palliativa vårdteamet såg och bekräftade sonens hopp och förnekelse och moderns fasa och förtvivlan och respekterade sonens och moderns integritet var en viktig del av kommunikationen.
Information, samtal om kontroll, vänskap, ett delat skratt och gemensamma upplevelser var betydelsefulla inslag i moderns sorgearbete. Stödet kom i första hand från familjemedlemmar och nära vänner men också från olika professionella, t ex kuratorn och sjuksköterskorna i det palliativa teamet. Studien har en autobiografisk ansats, som innebär att de upplevelser som beskrivs av modern, Lena Holmberg, analyseras av henne själv som forskare.
– Det är förstås problematiskt, men jag såg inget annat sätt, säger Lena Holmberg. Bara ett fåtal sådana studier finns inom det palliativa området. Jag har försökt att distansera mig och behandla materialet så trovärdigt som möjligt. För att läsaren själv ska kunna göra tolkningar och bedöma trovärdigheten har jag tydligt redogjort för hur jag gått till väga. Det är också en förtjänst att jag som forskare kan dra nytta av mina egna minnen och min egen förförståelse i analysarbetet och komma nära upplevelserna.
Fyra sammanhang beskrivs och analyseras, kommunikationen mellan modern och den döende sonen, mellan den vårdande familjen och det palliativa hemsjukvårdsteamet, i det stöd modern fick under första året av sorg och mellan modern och hennes faderlösa sondotter. Studien bygger på en tolkning och analys av dels moderns dagbok från tidpunkten för beskedet om sonens cancerdiagnos till hans död, dels impressionistiska skriverier om moderns upplevelser fram till tre år efter sonens död. Eftersom ett syfte med moderns skriverier var att berätta för sondottern om faderns sjukdom och död kom hon att ingå som en viktig person i berättelserna. Relationen över generationsgränserna i samband med gemensam förlust är ett område som saknas i forskningen. Och det visade sig att en vuxen kan få stöd och tröst genom att ta del av ett barns naiva sätt att sörja.
– Det finns inte så många autobiografiska berättelser som sträcker sig över så lång tid som fyra år, säger Lena Holmberg. Och det behövs positiva exempel från den palliativa vården. Jag har fått en mycket positiv bild den palliativa hemsjukvården och de andra anhöriga till min son håller med. Att arbeta med döende är fruktansvärt svårt och krävande. Vårdteamet uppträdde mycket professionellt och var väldigt närvarande för hela familjen. På ett kreativt sätt blev vi i familjen behandlade som enskilda individer och bemötta utifrån våra specifika behov.
Ett nyckelbegrepp i tolkningen av moderns upplevelser av kommunikationen under sonens palliativa vård är tillit mellan sonen och hans familj å ena sidan och det palliativa hemsjukvårdsteamet å den andra, något som behövdes för att familjemedlemmarna skulle kunna bidra till sonens vård och känna sig betydelsefulla i den. Flexibilitet och kontinuitet bidrog till tilliten.
Modern upplevde empati i fyra olika sammanhang: institutionell empati, empati baserad i medkänsla, empati baserad i gemensam förlust och empati riktad mot sig själv. Den första typen av empati visas i institutioners, t ex sjukhus, flexibilitet, tillgänglighet, kontinuitet och information. Empatin baserad i medkänsla fick modern från olika håll, t ex sjuksköterskorna i det palliativa teamet, vänner, vissa arbetskamrater och familjeläkaren. Empatin baserad i gemensam förlust betydde att familjemedlemmarna knöts samman ännu mer än tidigare och empatin riktad mot modern själv handlar bland annat om att hon måste tillåta sig att sörja och söka hjälp, men också uppskatta och glädas åt det positiva som hon bjuds i livet.
Lena Holmberg tror att människor som arbetar med människor och kommer i kontakt med döden kan ha nytta av att läsa hennes avhandling.
– Även om varje sorg är unik finns det nog mycket som är allmängiltigt och avhandlingen kan säkert ge upphov till resonemang och väcka frågor, säger hon. Eftersom fokus ligger på positiva upplevelser av kommunikation kan studien bidra till en ökad förståelse av hur stödet till dem som vårdar döende kan ges på ett individuellt och flexibelt sätt.
Lena Holmberg är professor i pedagogik vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. Hon är tacksam för att hon blev antagen som doktorand vid Fakulteten för Hälsa och samhälle där hon lärt sig mycket och skaffat sig en större bredd.
– Att jag nu disputerar i medicinsk vetenskap vid Hälsa och samhälle är ett klart exempel på hur Malmö högskolas visioner om tvärvetenskaplighet och samarbete över områdesgränserna kan bli verklighet, säger Lena Holmberg.
Lena Holmberg försvarade sin avhandling onsdagen den 23 maj.
– Intresset för kursen har varit över all förväntan, säger Thomas Fritz, lärarutbildare vid Institutionen för interaktiva medier och lärande vid Umeå universitet. När Thomas Fritz presenterade sina erfarenheter från kursen vid en onlinekonferens på Hawaii i våras började mailen med frågor om kursen strömma in från olika håll i världen.
Lärarutbildningen vid Umeå universitet har sedan 2004 en 5-poängs kurs på Lunarstorm – Sveriges största och mest omdiskuterade träffpunkt på nätet. Det ovanliga med kursen är att all kommunikation under kursen sker via Lunarstorm och MSN. Det är lärare från hela Sverige som går kursen och de gör det för att lära sig mer om communities, bloggar, chat och datorspel det vill säga hur unga använder Internet.
– Genom att använda Lunarstorm och MSN placerar vi lärarna mitt i den miljö de vill lära sig mer om, istället för att bara ska läsa om och ta del av fenomenet som passiva observatörer, säger Thomas Fritz. Detta är ett unikt grepp, som verkligen gett resultat i form av framförallt nöjda lärare men nu också internationell uppmärksamhet. Lärare från olika lärosäten i Indien, USA och England har hört av sig för att få veta mer om kursen och för att inleda ett samarbete.
– Vi hoppas nu kunna göra kursen ännu bättre, genom att samverka med lärare från andra länder och få nya perspektiv på frågor om ungas IT-vanor på ett naturligt sätt.
Hur en internationell kurs om nätkulturer kan komma se ut är svårt att beskriva idag, men Thomas Fritz är entusiastisk inför framtiden.
– Utvecklingen av nya sätt att använda Internet går snabbt, och potentialen att utnyttja detta för lärande är stor. Det skulle vara roligt att på detta sätt bidra till ett vidgat globalt kontaktnät för lärare som är intresserade av hur man kan använda kunskap om ungas internetvanor för att utveckla pedagogiken i skolan, avslutar Thomas Fritz.
Kontaktinformation
För mer information kontakta :
Thomas Fritz på IML, institutionen för interaktiva medier och lärande
Tel: 090-786 6770
Mobil: 070-581 27 80
E-post: thomas.fritz@educ.umu.se
Läs mer om etik, genetik och politik i nya numret av Framtider, 2/2007
Etiken och människans gener
Niklas Juth, filosofie doktor i praktisk filosofi, Göteborgs universitet
”Rätt” förälder? Om juridiken och DNA-tekniken
Anna Singer, universitetslektor i civilrätt vid juridiska institutionen,
Uppsala universitet
Vem äger framtidens genresurser?
Carl-Gustaf Thornström, docent i kulturgeografi, gästforskare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet
Genetik och politik – kan vi lära oss av historien?
Mattias Tydén, forskare, Institutet för Framtidsstudier
Läs också om
Kan politikerna styra sjukvården?
Intensiv debatt om fattigdomen i Tyskland
Dessutom rapporter om tillväxt och miljö i ett globalt perspektiv samt effekter av framtidsstudier
___________________________________________________
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Studien, som presenteras i tidskriften Nature, bygger på en unik genomsökning av arvsmassan hos drygt 40 000 kvinnor, genomförd i ett stort internationellt forskningssamarbete. Forskarna har nu funnit fem genetiska varianter som är vanligare hos kvinnor med bröstcancer än hos friska kvinnor.
– Fyra av dessa varianter kan vi koppla till specifika gener, och det är bara en av dessa gener som man tidigare har misstänkt kan ha en koppling till bröstcancer. Denna gen har inget med östrogen att göra, vilket i sig är mycket oväntat. De andra generna vet vi ännu inte så mycket om, utan de är helt nya för bröstcancerforskningen, säger Per Hall, forskare vid Karolinska Institutet som har arbetat med studien.
Under nittiotalet blev det känt att ovanliga ärftliga mutationer i ett fåtal gener, som BRCA1 och BRCA2, kan öka risken för bröstcancer kraftigt. De genvarianter som nu har kopplats till bröstcancer är tvärtom mycket vanliga i befolkningen. Var och en har de en mycket liten påverkan på risken för bröstcancer, men sannolikt är det så att många mindre förändringar tillsammans är betydelsefulla. Kunskapen om vilka varianter som orsakar bröstcancer kan leda till utveckling av bättre mediciner.
– Målet är också att tidigt kunna identifiera de kvinnor som löper en verkligt förhöjd risk att få bröstcancer. Då kan man undersöka dem oftare med mammografi och sätta in förebyggande åtgärder när sådana blir tillgängliga. Det kan vi lyckas med genom att utföra fler storskaliga studier av den här typen, säger Per Hall.
Publikation:
Genome-wide association study identifies breast cancer susceptibility loci
Breast Cancer Association Consortium
Nature Advance Online Publication, 27 maj 2007
För mer information, kontakta:
Professor Per Hall
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 861 52
Mob: 073-396 05 90
E-post: Per.Hall@ki.se
Med dr Sara Wedrén
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Mobil: 070-554 54 40
E-post: sara.wedren@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
