De flesta graviditeter i Sverige förlöper komplikationsfritt, men trots detta är vissa graviditeter förenade med ökade risker för mamma och barn. Ett exempel är om mamman själv har en sjukdom. Karin Zetterström har i sin avhandling analyserat risken för gravida kvinnor med blodtryckssjukdom och för deras barn att drabbas av komplikationer. Hon har även tagit hänsyn till andra riskfaktorer.

– Kvinnor som har kronisk blodtrycksförhöjning avviker lite från genomsnittskvinnan, bland annat är de något äldre, oftare överviktiga och röker i lägre utsträckning – faktorer som i sig kan påverka risken för komplikationer, förklarar Karin Zetterström.

De komplikationer hon studerat för mamman är havandeskapsförgiftning av lätt och svår grad, graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning. Beträffande barnet har risken för ovanligt låg födelsevikt och risken att dö, antingen i livmodern eller som spädbarn, studerats. Utöver detta har Karin Zetterström också undersökt risken för att en kvinna som är född med ovanligt låg vikt själv får havandeskapsförgiftning när hon blir gravid.

Resultaten visar att kvinnorna hade en trefaldig riskökning för lätt havandeskapsförgiftning och en femfaldig för svår, samt en dubblerad risk för graviditetsdiabetes och moderkaksavlossning jämfört med kvinnor med normalt blodtryck. Barnen hade en dubblerad risk för att bli underviktiga vid födseln och en trefaldigt ökad risk för att dö före födseln eller inom första månaden efter. Den ökade dödligheten var dessutom starkt kopplad till manligt kön, vilket inte visats tidigare. Att kvinnor som fötts underviktiga hade en klart ökad risk för att få just den svåra formen av havandeskapsförgiftning var också oväntat.

– Många risker är kända sedan tidigare och därför har man noggranna kontroller av kvinnor med blodtryckssjukdom i mödravården. Men dessa resultat kan förhoppningsvis bidra till att fokusera ännu bättre på de kvinnor som har störst behov, säger Karin Zetterström, som också hoppas att avhandlingen kan vara ett bidrag till vidare forskning om orsakerna bakom lätt respektive svår havandeskapsförgiftning.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Zetterström, tel: 019-602 25, 076-850 96 11, e-post: karin.zetterstrom@orebroll.se

Att den Centraleuropeiska fjällräven dog ut i slutet av den senaste istiden och de Skandinaviska fjällrävarna har sitt ursprung i Sibirien får konsekvenser för en diskussion som förts i snart 150 år om hur arter svarar på klimatförändringar. Bland annat Darwin förutspådde att arter skulle flytta med ett förändrat klimatet. Men fjällrävarna betedde sig alltså inte som han antagit, de stannade i stället och dog ut när klimatet försämrades ur deras perspektiv.

Klimatet utgör en viktig del av dynamiken i evolutionen och har därmed stor betydelse för faunans sammansättning. När en istid tar slut och temperaturen stiger i ett område breder de arter ut sig som trivs i varmare klimat, medan de arter som föredrar kallare klimat får en mindre utbredning. Genetiken är ett viktigt instrument för att studera hur olika arter svarar på sådana klimatförändringar. Arter som ökat sin utbredning sedan den senaste istiden har tidigare studerats i detalj med DNA. Däremot har ingen art, vars utbredning har minskat när Europa blev varmare och isen drog sig tillbaka, ännu undersökts. Därför har hypotesen att arter flyttar med klimatet, som Darwin föreslog, eller om de hel enkelt stannar och dör ut, inte kunnat testas.

– Problemet med att använda genetiska metoder har varit att det krävs DNA-prover från områden som inte längre bebos av arten i fråga. För att komma åt detta problem analyserade vi DNA från fossil från fjällrävar som levde i Belgien, Tyskland och sydvästra Ryssland under senaste istiden, säger Anders Götherström, docent i genetik vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom studien.

När forskarna sedan jämförde resultaten från de Centraleuropeiska fossila fjällrävarna med de från moderna fjällrävar från Skandinavien och Sibirien stod det klart att de Skandinaviska fjällrävarna hade sitt ursprung i Sibirien och inte i Centraleuropa. De Skandinaviska fjällrävarna hade helt andra DNA-sekvenser än de Centraleuropeiska fjällrävarna, vilket tyder på att de Centraleuropeiska inte klarade att flytta på sig.

– Resultaten påverkar vår förståelse både för evolutionära processer och hur den klimatförändring som pågår just nu kommer att påverka arktiska arter, säger Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, tidigare på Stockholms universitet, numera verksam vid University of London.

För om arter inte lyckas flytta när klimatet försämras så innebär det att populationer utanför så kallade refuger, områden där de överlever både under istider och värmeperioder, befinner sig i en form av evolutionär återvändsgränd. De eventuella anpassningar och den genetiska variation som finns i dessa populationer går förlorade när klimatet skiftar.

– Vi befinner oss just nu i en period med ökande temperatur, och arktiska arter därmed i en fas när deras utbredning minskar. Om denna oförmåga att flytta med när habitaten krymper är ett generellt mönster, så innebär det att vi kan förvänta oss avsevärda förluster av genetisk variation hos arktiska arter i framtiden, säger Love Dalén.

Artikeln: http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0701341104v1

Kontaktinformation
Anders Götherström, docent i genetik vid avdelningen för evolutionsbiologi, tel: 018-471 64 83, hem: 08-720 06 20, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se, eller Love Dalén, doktor i zoologisk ekologi, School of Biological Sciences, Royal Holloway University of London, tel: +44 1784 443 562, mobil: +44 7942 23 22 90, e-post: Love.Dalen@zoologi.su.se

I en ny avhandling från Växjö universitet ”Algebraic Dynamical Systems, Analytical Results and Numerical Simulations” studerar matematikern Robert Nyqvist olika typer av diskreta dynamiska system över algebraiska strukturer.

Avhandlingens utgångspunkt är en vanlig frågeställning när det gäller dynamiska system: om det finns element i systemet som återkommer med jämna mellanrum, så kallade periodiska punkter. Dessa punkter kan vara attraherande, neutrala eller repellerande, vilket säger något om vad som händer med element nära dessa punkter. Robert Nyqvists fokus har varit just på element som ligger nära dessa periodiska punkter.

Robert Nyqvist är född och uppvuxen i Exhult utanför Alvesta och arbetar idag vid Växjö universitet och Blekinge Tekniska Högskola.

Avhandlingen ”Algebraic Dynamical Systems, Analytical Results and Numerical Simulations” försvaras torsdagen 12 april kl. 14.15 i sal Myrdal, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Vladimir Anashin, Russioan State University for the Humanities.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Robert Nyqvist, 0470-708965 eller e-post: robert.nyqvist@vxu.se.

Beställ boken från Växjö University Press, vup@vxu.se eller telefon: 0470-70 82 67.

Studierna har genomförts på flera arbetsplatser, bland annat bland civilingenjörer inom elektronikindustrin och bland redigerare på en dagstidning.
– Olika sorters datorarbete påverkar oss på olika sätt. Textredigering är till exempel både ensidigt och stressigt och det påverkar arbetstekniken vid datorn negativt, säger ergonomen Agneta Lindegård Andersson.

Datorrelaterad smärta är ett vanligt problem som bidrar till höga sjukskrivningskostnader för samhället och till prestationsnedsättning i arbetet. Tidigare studier har visat att omkring hälften av dem som jobbar intensivt med datorer känner av symptom från nacke och axlar. Behandlingen av dessa symptom består vanligtvis av ergonomisk rådgivning i kombination med någon form av anpassad styrketräning när de akuta symptomen klingat av.

Tillsammans med flera kollegor har Agneta Lindgård Andersson studerat arbetsplatsernas layout, de anställdas arbetsteknik och arbetsställningar . De har även använt olika instrument för att mäta muskelaktivitet, handledsvinklar och hur mycket kraft datoranvändaren använder på datormusen.
– Vi genomförde alltså omfattande och tidskrävande utredningar. En av våra slutsatser är att det finns ett samband mellan muskelaktivitet, handledsvinklar och arbetsteknik, säger Agneta Lindegård Andersson.

Deltagarna i studierna fick också svara på frågeformulär om hur de upplevde sin arbetsmiljö vid datorn. Resultaten visar att hög upplevd ansträngning och låg komfort i samband med långvarigt datorarbete kan vara ett tidigt tecken på att man ligger i farozonen för att drabbas av smärta från nacke, axlar, armar eller händer.
– Det är ofta väldigt kostsamt att genomföra utredningar för att hitta de datoranvändare som riskerar att få värk, men våra studier visar att ett ganska enkelt frågeformulär kan fungera som en första screeningmetod, säger Agneta Lindegård Andersson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Working technique during computer work – Associations with biomechanical and psychological strain, neck and upper extremity musculoskeletal symptoms.

Avhandlingen försvaras fredagen den 20 april, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Agneta Lindegård Andersson, leg. sjukgymnast/ergonom, telefon: 031-786 31 43, e-post: agneta.lindegard@amm.gu.se

Handledare:
Professor Ewa Wigaeus-Tornqvist, telefon: 08-619 68 62, e-post: ewa.wigaeus.tornqvist@arbetslivsinstitutet.se
Professor Mats Hagberg, telefon: 031-786 63 05, e-post: mats.hagberg@amm.gu.se

Kagulu talas i centrala Tanzania, 250 km väster om största staden Dar es Salaam av ca 240 000 personer. I Sverige finns varken kagulutalare eller någon information om språket. Därför har Malin Petzell fått göra flera fältresor till landsbygden där kagulu talas. Hon har samlat in stora mängder språkdata med hjälp av intervjuer, utdelning av frågeformulär samt inspelning av sagor och konversationer.

Av arbetet framkom bland annat att det i kagulu finns sju substantivklasser, vilket kan jämföras med svenskans två genus: utrum (en-ord) och neutrum (ett-ord). Vad det gäller meningar med adjektiv var dessa svåra att få fram eftersom det finns få adjektiv i den språkfamilj som kagulu tillhör. För övrigt kan de få adjektiv som finns inte kompareras med böjningar. För att säga ”Mtambi är bättre än Mkuchu” måste man på kagulu säga ”Mtambi bra överstiga Mkuchu”. En annan intressant språklig egenskap är att en längre svensk mening kan på kagulu vara ett enda långt ord med massor av böjningar.

De konstruerade meningar som översattes av kagulutalarna räcker dock inte för att få fram hela grammatiken. Inspelning av spontana konversationer mellan kagulutalare samt berättelser och traditionella sagor är ett viktigt komplement. Då får man fram de grammatiska fenomenen i ett sammanhang. Dessutom är det en bonus att man på detta vis får en inblick i kagulutalarnas kultur, traditioner och vardagsliv.

Varje språk vittnar om just sina talares kulturella identitet och visdom, och är en nyckel till kunskap om människan och omvärlden. Detta är ett av skälen till att det är viktigt att jordens språk beskrivs på ett tillfredsställande sätt. Sådana beskrivningar gör dessutom att lingvister kan jämföra olika språk och fastställa släktskapen dem emellan.

Detta i sin tur gör det möjligt att räkna ut hur folken har delat på sig och migrerat genom historien. Språkvetenskapliga beskrivningar har visat sig vara ett av de största bidragen till Afrikas historieskrivning.
För lingvistik som vetenskap är det också viktigt att alla språk beskrivs, eftersom varje språk ger oss vidare kunskap om vilka grammatiska konstruktioner som är möjliga och hur den mänskliga språkförmågan fungerar. Men att beskriva ett språk, i detta fall kagulu, är framförallt viktigt för dem som talar språket, för att de ska känna stolthet över sitt språk och sin kultur, och för att de ska kunna skriva på sitt modersmål. Språklig medvetenhet stärker ett folks självkänsla samt främjar tolerans och förståelse för kulturell mångfald.

Avhandlingens titel: A linguistic description of Kagulu.
Disputationen äger rum lördagen den 21 april 2007 kl. 10.00
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Malin Petzell, tel. 031-786 4182 (arb),
e-post malin.petzell@african.gu.se
Hemsida: www.african.gu.se/petzell/

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Etnologen Clas Bergvall disputerar den 20 april
Avhandlingen Liv, lust och mening handlar om relationen mellan människa och ting och berättar om människors känslor i förhållande till växter i hemmen. Här visas hur krukväxter påverkar människors syn på sitt liv, sin identitet och sin plats.

– Det är stora frågor, säger etnologen Clas Bergvall som är avhandlingens författare. Onekligen är det en utmaning att resonera kring dem mot bakgrund av hemmens utformning. Utmaningen blir inte mindre av att krukväxter hör till de där små, vardagliga sakerna, som oftast hamnar i vid sidan av när det till synes verkligt viktiga står på dagordningen.

Ytligt sett har krukväxter inte någon oumbärlig funktion i ett hem. Att de ändå finns hos praktiskt taget alla har sin grund i en stark känsla av att till ett hem hör krukväxter. Väl i hemmen kommer växterna nära människors vardagsaktivitet, känslor och minnen. De fylls av mening och får trots sin skenbara obetydlighet djupgående effekter på människors liv. Växterna ger en bild av årets och livets gång och blir en koppling till en natur som alltmer hamnat på avstånd. De står för det vackra och sköna i livet och att kunna ge dem livskraft blir en bekräftelse på att man har vad som krävs för att skapa ett riktigt hem.

– Människors förhållande till krukväxter kan uppfattas som ett friområde för egna tankar, i kontrast till en ofta kravfylld och stressad tillvaro, förklarar Clas Bergvall. De påminner också om situationer och människor man mött i livet och skapar en föreställd mänsklig gemenskap över rum och tid. För individen blir krukväxterna en del av det som både påminner om och gestaltar det egna livets varierande skeden.

När krukväxter först började synas i Sverige, i adelns orangerier, var de något av en statussymbol. Men synen på inomhusväxter skulle förändras och redan under 1900-talets första hälft var de självklara som en del av det som förvandlar en bostad till ett hem, ett område för tankar och känslor kring det egna livet. Dagens kulturella betydelser hos krukväxter var etablerade redan i början av 1900-talet och finns både i August Strindbergs Svarta Fanor och Ellen Keys Skönhet för alla. Samma sätt att se på dem återspeglas också i blomsterhandeln.

– Men även om den övergripande synen på krukväxter återkommer i olika sammanhang skapar det konkreta innehållet i känslor, bilder och minnen något unikt personligt, säger Clas Bergvall. Min avhandling erbjuder en fördjupad syn på krukväxter och hem, men också på läsarens eget personliga jag.

Boken är utgiven av Carlssons bokförlag. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget (www.carlssonbokforlag.se).

Fredagen den 20 april 2007 försvarar Clas Bergvall, institutionen för kultur och medier, sin avhandling med titeln Liv, lust och mening. Om krukväxters kulturella betydelser. Disputationen äger rum klockan 13.15 i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är FD Hildur Kalman, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Clas Bergvall på tel 0500434564
Eller via e-post clas.e.s.bergvall@hotmail.com

Premenstruella besvär, som humörsvängningar och irritabilitet hos kvinnor, har förknippats med förändrade nivåer av steroiden allopregnanolon. Den är en nedbrytningsprodukt från det kvinnliga könshormonet progesteron men kan även bildas direkt i hjärnan. Allopregnanolon är inte enbart en kvinnlig steroid, utan frisätts hos både män och kvinnor vid stress. Den vanligaste stress-steroiden kortisol har en långsam effekt via en s. k. glukokortikoid-receptor. Effekten av allopregnanolon sker i stället snabbt via den s. k. GABA A-receptorn, som är kopplad till hjärnans bromsande system. Allopregnanolon ökar GABA A-receptorfunktionen på ett sätt som liknar nervlugnande medel som bensodiazepiner (exempelvis Valium®) och barbiturater. Resultatet av aktiveringen av GABA A-receptorn beror på vilken hjärnregion som stimuleras.

Tidigare studier har visat att naturligt förekommande steroider som strukturellt liknar allopregnanolon, s. k. 3beta-steroider, minskar effekten av allopregnanolon. I avhandlingen visas att ett antal 3beta-steroider minskar allopregnanolons effekt. En av 3beta-steroiderna testades också mot de nervlugnande substanserna bensodiazepin och barbiturat utan att ha någon effekt på dessa substansers verkan. 3beta-steroider skulle kunna vara intressanta i utvecklingen av ett läkemedel mot allopregnanolons negativa effekter. Då det i avhandlingen även visas att 3beta-steroider skiljer sig i verkningsgrad mellan hjärnregioner är det tänkbart att kunna skräddarsy ett läkemedel som påverkar egenskaper som är kopplade till en viss region, men inte egenskaper kopplade till en annan region.

Under en stress-situation då allopregnanolon och kortisol frisätts bryts kortisol ned i ett antal beståndsdelar. Avhandlingen visar också att några av de vanligaste kortisolnedbrytningsprodukter som strukturellt liknar allopregnanolon har effekt på GABA A-receptorn. Till skillnad mot allopregnanolons ökning av GABAs effekt, har kortisolnedbrytningsprodukterna en minskande effekt på GABA. Vid en stressreaktion är troligtvis stress-steroidernas verkan inte enbart på glukokortikoidreceptorer utan även på den snabba GABA A-receptorfunktionen. Allopregnanolon förhindrar stress-steroidernas minskande effekt på GABA A-receptorfunktionen. Därför finns troligtvis en koppling mellan köns- och stress-steroiders effekt på hjärnans bromsande system.

Fredagen den 13 april försvarar Jessica Strömberg, Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Sex and stress steroid modulation of GABA mediated chloride ion flux in rat CNS. Svensk titel: Köns- och stress-steroidpåverkan på GABA-inducerat kloridjonflöde i CNS hos råtta.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, Byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Esa Korpi, Helsingfors, Finland.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1056?=sv.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jessica Strömberg på e-post jessica.stromberg@obgyn.umu.se, tel 090-785 21 68.

Den nu publicerade studien är utförd inom ramen för det nordiska samarbetsprojektet Scandinavian Prostate Cancer Group (projekt SPCG-4). Forskarnas slutsats är att PSA-värdet under den första tiden efter diagnos inte räcker som urvalsmetod för att säkert skilja ut män som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från män som har en långsamt framåtskridande sjukdom. Generellt har män med lokaliserad prostatacancer stor chans att överleva sin sjukdom även utan behandling. Ändå genomgår många omfattande kirurgiska ingrepp eller behandling med strålning med risk för bland annat nedsatt sexuell funktion och urinläckage.

– Vi måste hitta bättre metoder för att urskilja de patienter som kommer att utveckla dödlig prostatacancer från de som har en mer godartad sjukdom. Det är viktigt både för att undvika onödigt lidande och för att kunna styra sjukvårdens resurser till de patienter som har störst behov, säger Katja Fall, en av forskarna bakom studien.

Tidigare forskning har visat att det finns en koppling mellan hur snabbt cancertumören kommer att växa och den hastighet med vilken PSA-nivån ökar i blodet i början av sjukdomsförloppet. För att undersöka hur träffsäkert PSA-utvecklingen kan förutsäga patientens prognos har Katja Fall vid Karolinska Institutet och hennes kollegor inom den skandinaviska prostatacancergruppen följt 267 män från Sverige, Finland och Island som diagnostiserats med prostatacancer mellan åren 1989 och 1999.

De PSA-värden som uppmätts under de två första åren efter prostatacancerdiagnosen användes för att beskriva den tidiga PSA-kurvans utseende för varje patient. Vid uppföljningen i slutet av 2003 hade 34 patienter dött i prostatacancer och 18 hade utvecklat metastaser men var fortfarande i livet. Trots att både PSA-värdet vid diagnos och hastigheten med vilket det ökade under de två första åren var relaterade till utveckling av aggressiv prostatacancer, hade inte något av dessa PSA-mått kapacitet att säkert urskilja vilka prostatacancerpatienter som hade behövt intensiv behandling bland alla dem som klarat sig lika bra utan.


Publikation:
“Prostate-Specific Antigen Levels as a Predictor of Lethal Prostate Cancer”
Katja Fall, Hans Garmo, Ove Andrén, Anna Bill Axelson, Jan Adolfsson, Hans-Olov Adami, Jan-Erik Johansson, Lars Holmberg
Journal of the National Cancer Institute, Vol. 99, nr 7, 4 april 2007

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Med dr Katja Fall
Tel: 08-5248 6109
Mobil: 0709-221974
E-post: katja.fall@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Tandlossning är jämte karies den vanligaste tandsjukdomen och orsakas av bakterier som ger inflammation i tandkött, tandfäste och omgivande käkben. Tillståndet kallas även parodontit. Tidigare forskning har visat att uppemot 10 % av alla fall leder till en betydligt allvarligare form av parodontit som kan ge total tandlöshet. Andra studier har visat att till exempel rökning och diabetes kan förvärra tillståndet för dessa patienter.
– Det är inte klarlagt varför vissa individer drabbas av den svårare formen men det förklaras ofta med att de har ett immunologiskt reaktionsmönster som förvärrar sjukdomen. Eftersom sjukdomen initieras och underhålls genom tändernas bakteriebeläggningar är det naturligt att tänka sig att vissa bakteriearter betyder mer för sjukdomsutvecklingen än andra, säger tandläkaren Takashi Yoshino.

I sin avhandling har Takashi Yoshino kartlagt ett 70-tal stammar av bakteriearten Porphyromonas gingivalis. Resultaten visar att en genetisk variant (klon) av bakterien sannolikt är mer sjukdomsframkallande än andra. Bakterieklonen finns i cirka 4 % av parodontitfallen och vid mer aggressiv parodontit i omkring 30 % av fallen.
– Aggressiviteten hos denna klon ser ut att hänga ihop med en kapsel som ger skydd för bakterien mot våra vita blodkroppar, säger Takashi Yoshino.

Det krävs fler kliniska och långvariga studier för att avgöra om denna eller andra kloner verkligen är orsak till den svårare formen av parodontit.
– Men resultaten är mycket lovande ur perspektivet att det kan finnas en bakteriell orsak till den svåra formen av parodontit och att man därmed skulle kunna rikta både terapi och förebyggande behandling mot denna, säger professor Gunnar Dahlén som handlett avhandlingsarbetet.

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för odontologi, avdelningen för oral mikrobiologi
Avhandlingens titel: Genotypic and phenotypic characterization of Porphyromonas gingivalis in relation to virulence

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Takashi Yoshino, leg. tandläkare, e-post: takashi.yoshino@odontologi.gu.se

Handledare:
Professor Gunnar Dahlén, telefon: 031-786 32 62, e-post: dahlen@odontologi.gu.se

Daniel Silander och Torgny Klasson, statsvetare vid Växjö universitet, är författare till den just utgivna boken ”Hot och hotbilder i globaliseringens tid – en studie av den svenska säkerhetspolitiska debatten”. Boken är utgiven genom Växjö University Press.

Bokens syfte är att undersöka och diskutera den svenska polisens problem i det historiska skede som benämns globaliseringens tid. För det första till att diskutera några typer av gränsöverskridande brottslighet som idag finns i Europa och hur denna brottslighet kan tänkas skapa problem för svensk polis och påverka dess kapacitet att agera.

Studien syftar också till att belysa den svenska partipolitiska debatten kring den gränsöverskridande brottsligheten och de hotbilder som finns i debatten. Vidare syftar studien till att beskriva hur den svenska polisens arbete idag är organiserat, samt att diskutera hur organisationen respektive verksamheten har kapacitet att lösa de nya problem som globaliseringen har skapat.

Boken är tänkt att användas både av en intresserad allmänhet och som kursbok inom exempelvis sociologi, kriminologi, journalistik och polisutbildningar.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Daniel Silander, tel 0470-70 82 18, e-post daniel.silander@vxu.se eller Torgny Klasson, tel 0470-70 86 56, e-post torgny.klasson@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.

Beställ boken från Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

För att undersöka de genetiska skillnaderna har Saskia Sandring odlat strandtravsplantor från olika populationer i en gemensam miljö i Botaniska trädgården i Uppsala. Utgående från dem har hon sedan studerat vilken inverkan pollinerande insekter samt växtätande insektslarver och däggdjur har dels på urvalet av blommorna, dels på blomningstiden. När det är mest lönsamt för växterna att blomma påverkas nämligen av när de olika djuren är som mest aktiva.

– Plantorna från olika skandinaviska populationer varierade i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna. De här genetiska skillnaderna tyder på att det naturliga urvalet antingen har varierat historiskt mellan populationerna eller att slumpmässiga händelser har påverkat växterna olika, berättar hon.

Med hjälp av pollinationsexperiment kunde Saskia Sandring till exempel visa att det i en av de svenska populationerna var en fördel att blomma sent och under en kort period, eftersom pollinatörerna var som mest aktiva i mitten av säsongen. Här var det dessutom en fördel att ha många blommor. I en norsk population, där växtätare hade påverkat urvalet kraftigt, kunde det däremot vara en nackdel att ha många blommor.

– Skillnader i förekomsten av pollinatörer och växtätare kan leda till att det naturliga urvalets inverkan på blommor och blomningstid varierar mellan populationerna. Men för att ta reda på om det stämmer måste man göra liknande experiment i fler populationer, säger hon.

Saskia Sandring har även undersökt i vilken grad växter från olika populationer är anpassade till sina ursprungliga miljöer. Tillsammans med kollegor har hon planterat strandtravplantor från en kustpopulation i Sverige, en alpin population i Norge och en kontinental låglandspopulation i Tyskland nära de naturliga populationerna i samma länder. Det visade sig att plantor från de lokala populationerna växte bättre än de främmande plantorna, vilket visar att de är anpassade till sin hemmamiljö.

Bildtext till bifogad bild (se länken nedan): Studien visar att strandtravsplantorna från olika populationer varierar i blomningstid, hur många blommor de producerar och storleken på blommorna.
Fler bilder finns att få via Johanna Blomqvist, johanna.blomqvist@uadm.uu.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Saskia Sandring, 018-471 28 70, e-post: saskia.sandring@ebc.uu.se

Anslaget ingår som en del av en större åkerenergisatsning vid Röbäcksdalen om totalt 20 miljoner kr.

– Vi är mycket tacksamma över att Kempestiftelserna vill satsa på åkerenergiområdet. I samarbete med enheten för biomassateknologi och kemi planerar institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap att studera ett antal frågor längs förädlings-, odlings-, hanterings- och förbränningsteknikkedjan av rörflen. Exakt projektutformning kommer att ske efter samråd med övriga externa intressenter, säger statsagronom Ulla Bång. Från dessa räknar Röbäcksdalen med att få resterande anslag.

Ulla Bång får också anslag för fortsatt forskning kring blåbär i ett samarbetsprojekt med Anders Jäderlund på skogsfakulteten. Anslagssumman är 600 000 kronor.

Andra forskare vid SLU Umeå som får forskningsanslag från Kempestiftelserna är Ljusk Ola Eriksson, resurshushållning, 420 000 kronor i två år för en postdoktor.

Flera forskare vid Umeå Plant Science Centre får Kempe-stöd. Karin Ljung erhåller tre miljoner kronor för inköp av ett så kallat FACS-instrument, vilket kommer att användas för att mäta och sortera olika celler från växter.

Thomas Moritz får 490 000 kronor för utrustningstillbehör till metabolomikinstrument, med vilket det går att undersöka cellers ämnesomsättning. Ulrika Ganetegs forskning kring kväve erhåller 600 000 kronor.

Bo Zheng vid Umeå universitets-delen av UPSC har beviljats 400 000 kronor för finansiering av en postdoktor inom ett projekt om vedbildningens basala mekanism. Ännu en växtforskare vid Umeå universitet som får stöd är Christiane Funk, kemiska institutionen. Hon har beviljats 800 000 kronor för finansiering av två postdoktorer till projektet ”Växtberedskap mot solljus”.

Kempestiftelserna fördelade denna gång totalt 23 miljoner kronor till 17 ansökningar från SLU, Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre (UPSC) för inköp av avancerad utrustning samt finansiering av postdoktorer och doktorander. Dessutom erhöll Skogshögskolans kårhus 150 000 kr till fjärrvärme.

Mistras styrelse har beslutat att bevilja idéstöd till fyra av sammanlagt 103 inkomna ansökningar. För andra året fokuserar idéstödet mer än tidigare på nyskapande och djärva idéer som har ett potentiellt stort värde för miljön. Förra året noterade Mistra ett betydligt större intresse för att söka idéstöd i samband med en kursändring i utlysningen. Tyngdpunkten ligger numera på nytänkandet.

– Färre ansökningskriterier gör att fler upplever sig ha möjlighet att söka idéstöd. Dessutom har maxbeloppet sänkts till sex miljoner kronor per ansökan, vilket göra att pengarna räcker till fler projekt, säger Johan Edman, projektledare för Mistras idéstöd.

Mistras idéstöd har funnits sedan år 2001 och sammanlagt har cirka 130 miljoner kronor satsats på över 20 projekt. De allra tidigaste beviljade projekten närmar sig nu en avrapporteringsfas.

– Man ska komma i håg att det ofta inte bara är själva forskningsresultaten från idéstödsprojekten som är värdefulla. Många projekt genererar också vissa bieffekter, exempelvis att ännu större anslag har kunnat tas hem på annat håll. Idéstödet kan också bidra till framväxten av helt nya forskningsmiljöer, säger Johan Edman.

Fyra delar på 17 miljoner
De fyra projekt som beviljats idéstöd i år är:

Kolbaserade dioder:
Projektet syftar till att ta fram kolbaserade dioder som används för omvandling av energi från till exempel vindkraftverk till elnätet. Jämfört med dagens halvledarteknik anses de kolbaserade dioderna ge mindre energiförluster. Detta innebär att de är mer energieffektiva och därmed mindre belastande för miljön.
Projektnamn: Carbon-based power electronics – for efficient electric power conversion.
Beviljat belopp från Mistra: 4,0 MSEK
Kontaktperson: Jan Isberg, Uppsala universitet
Tel: 018-471 58 21
E-post: Jan.Isberg@Angstrom.uu.se

Nedbrytbar elektronik
Målet är att hitta ett sätt att kunna demontera elektroniska komponenter så att man enklare kan återvinna delar av materialet. Detta ska göras genom att fästa delkomponenterna på ett helt nytt material, baserat på träfiberbaserad kartong som är återvinningsbart och biokompatibelt. Tanken är att kartongen ska kunna återvinnas precis som vanligt papper och därmed bidra till en hållbar miljö.
Projektnamn: Decomposable electronics for sustainable development
Beviljat belopp från Mistra: 4,5 MSEK
Kontaktperson: Li-Rong Zheng, KTH
Tel: 08-790 41 04
E-post: lrzheng@kth.se

Återvinning och rening av cellulosa
Syftet med projektet är att utveckla en lågenergiprocess för att utvinna, separera och rena återvinningsbar cellulosa från massafabrikernas avloppsvatten. Hemicellulosan som man får ut kan sedan användas för att ersätta icke återvinningsbara så kallade barriärer som används vid förpackning av livsmedel. Förhoppningen är att hemicellulosan även kan användas till nästa generation av plastmaterial.

Projektnamn: An energy efficient process for extraction of hemicellulose from pulp mill waste streams
Beviljat stöd från Mistra: 3,7 MSEK
Kontaktperson: Guido Zacchi, Lunds universitet
Tel: 046-222 82 97
E-post: Guido.Zancchi@chemeng.lth.se

Effektivare vattenrening
Många gifter förekommer i låga doser i miljön. Trots det orsakar de allvarliga skador på organismer i olika ekosystem och även hos människor. På grund av de låga koncentrationerna är de svårupptäckta. Syftet med projektet är därför att utveckla en vattenreningsteknik som fångar upp gifterna genom separeringsmetoder som används inom bioläkemedelsindustrin i dag.

Projektnamn: Environmental separation – a new generation in water treatment.
Beviljat belopp från Mistra: 5,2 MSEK
Kontaktperson: Bo Mattiasson, Lunds universitet
Tel: 046-222 82 64
E-post: bo.mattiasson@biotek.lu.se

Kontaktinformation
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
Tel: 08 791 10 27 eller 0707-32 3007
E-post: annakarin.engvall@mistra.org

En felaktig torkprocess kan bli dyr på grund av den höga energiförbrukningen samtidigt som kvaliteten blir lägre. Om man använder en kamera som kan registrera flera egenskaper hos mikrovågorna får man samtidigt bilder av hur densitet och fiberriktning varierar över plankan. De bilderna kan användas för att lokalisera kvistar eller för hållfasthetssortering eftersom det finns ett samband mellan densitet och hållfasthet. Det har gjorts några försökt att utnyttja mikrovågor för hållfasthetssortering, bland annat i Finland och Australien, men maskinerna har bara tillverkats i enstaka exemplar.

– Mitt projekt går ut på att utnyttja all information i mikrovågorna för att bestämma så många egenskaper som möjligt hos en planka. Samtidigt har jag undersökt hur små variationer som kan mätas med mikrovågor. Deras långa våglängd gör att bilderna inte får samma upplösning som man får vid fotografering med synligt ljus eller med röntgenbilder, säger Nils Lundgren.

– Den scanner som har tagits fram vid LTU Skellefteå använder en speciell teknik som ger åtta millimeter stora pixlar i bilderna, men för att så små föremål ska synas måste kontrasten vara hög. Det är till exempel möjligt att upptäcka ganska små bitar av metall i trä medan en kvist måste vara 10-15 millimeter i diameter för att vara synlig för mikrovågorna.

Mikrovågsscannern för trä i Skellefteå är bara avsedd för laboratoriebruk men en liknande sensor används sedan något år för att hitta defekter vid produktion av mineralull. Variationerna är betydligt större i trä och inflytande på signalen från kvist, kärnved, tjurved och årsringsmönster är både en styrka och en svaghet för mikrovågsscanning. Det är möjligt att mäta många olika parametrar i trä med mikrovågor men samtidigt finns en risk att man förväxlar inflytande från till exempel andelen kärnved med variationer i fuktinnehållet.

Nils Lundgren (f. 1962) är uppvuxen i Lövånger utanför Skellefteå och tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet år 2000. Han disputerar den 18 april med doktorsavhandlingen Microwave sensors for scanning of sawn timber.

Upplysningar: Nils Lundgren, tel. 0910-58 57 07, nils.lundgren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Flyktingarna kommer ofta från en kultur där familjen står i centrum och omställningen blir stor när de plötsligt hamnar i vår svenska individbaserade kultur. Vad händer med deras familjeidentitet då?

För att ta reda på hur den kulturella övergångsperioden upplevs har Kerstin Samarasinghe intervjuat tio flyktingfamiljer från olika länder, som bott i Sverige alltifrån fyra till 18 år.

– Eftersom jag var särskilt intresserad av att undersöka hur familjernas hälsa kan främjas intervjuade jag även 34 sjuksköterskor inom primärvården, berättar Kerstin. Vårdcentralernas sjuksköterskor är i regel en asylsökande familjs första kontakt med vården, varför deras perspektiv på flyktingarnas anpassning var viktigt.

I sin studie intervjuade Kerstin även tio språk- och kulturtolkar, som alla var anlitade inom primärvården, och härstammade från samma länder som flyktingfamiljerna i den tidigare studien.

– Av intervjuerna framgick att familjerna lever under stress stora delar av omställningen till svenska förhållanden. Familjerollerna förändras, vilket inte sällan leder till skilsmässor och till konflikter mellan barnens nya sätt att vara och föräldrarnas gamla sätt, då föräldrarna inte anpassar sig lika snabbt, förklarar Kerstin. För att må bra måste familjen känna att den behåller en viss stabilitet och kontroll, även om rollerna förändras.

– Det handlar om att anpassa sig till det nya landet, men att ändå inte förlora sin identitet.
Kerstin konstaterar att sjuksköterskorna behöver arbeta hälsofrämjande med hela flyktingfamiljen. Hon föreslår att en sjuksköterska samlar familjemedlemmarna för ett samtal om hur deras roller såg ut i hemlandet, och om hur den familjeidentiteten fortfarande kan gälla i det nya landet – trots att mycket runt omkring dem har ändrats.

– Det är även viktigt att primärvården samverkar med kommuner och etniska organisationer. Sjuksköterskan ska inte bara lämna flyktingfamiljen åt sitt öde med arbetsförmedling, socialförvaltning och annat efter det första mötet, utan kan istället fungera som en koordinator mellan de olika instanserna, menar Kerstin.

*Kerstin disputeade den 30 mars vid institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Kerstin Samarasinghe, 044-20 40 39, 073-904 14 87

Det är känt att den fysiska prestationsförmågan kan ökas genom manipulationer av blodet, speciellt i konditionsgrenarna. Användning av hormonet EPO, erytropoetin, kan idag spåras men inte återtransfusion av lagrat och behandlat eget blod, vilket naturligtvis gynnar dem som fuskar med den metoden.

The World Anti-Doping Agency (WADA) anslår nu 81 637 USA-dollar till Malms projekt “Detection of autologous blood transfusion by proteomics: screening to find unique biomarkers”. Målet är att hitta markörer som via blodprov kan avslöja dopning genom transfusion av eget blod. Det ska ske genom analys av proteiner och nedbrytningsprodukter som har förändrats pga. den här processen.

Enligt projektansökan är det mycket osannolikt att blod kan tas ut från kroppen, behandlas och lagras utan att några av dess proteiner och metaboliter (nedbrytningsprodukter) förändras. Med modern laboratorieteknik – proteomik och metabolomik – kan hundratals av dessa ämnen identifieras samtidigt. Genom att kombinera stora sådana datamängder och använda statistisk analys ökar möjligheterna att påträffa ämnen, markörer, som kan användas för att spåras den här typen av bloddopning.

Preliminära försök visar skillnader i 48 olika proteiner mellan nyinfryst blod och kylförvarat blod som lagrats i fem veckor. Med utgångspunkt från dessa ska Umeåforskarna försöka utveckla en metod som kan avslöja blodmanipulationerna via enkla blodprov.

För mer information, kontakta universitetslektor Christer Malm, Inst. för integrativ medicinsk biologi, enheten för anatomi,
tel. 090-786 57 34,
mobil 070-246 14 66,
e-post christer.malm@anatomy.umu.se

Så sent som i förra veckan fick Malm ett anslag på 866 000 kr från Kempestiftelserna för avancerad laboratorieutrustning, se
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2587

Kontaktinformation
Lågpplöst porträttbild och persondata finns på http://www.imb.umu.se/muscle/staff/cm.html