När man kokar potatis är det bra att veta att potatisarna har en jämn storlek för att de ska vara färdigkokta samtidigt. Detsamma gäller också när träflis kokas i samband med pappersmassatillverkning. Genom att känna till flisens storlek, och dess fördelning, kan man styra massaprocessen på ett mer effektivt sätt och på så vis få ett effektivare råvaruutnyttjande. Andra användningsområden där storleksklassificering är intressant är till exempel för att avgöra kvaliteten vid försäljning av sågverkens flis eller för att sätta en mätare efter en flishugg på massabruken för att veta exakt när det är dags att byta skärstålen i huggen.
Med hjälp av forskningsmedel från av KK-stiftelsen har Mittuniversitetet, forskare i Norge och Belgien samt tre företag i regionen (Iggesund Tools, Eurocon Analyzer och Adal) undersökt om det går att utveckla nya metoder för att optiskt klassificera storleken på flis vid tillverkning av pappersmassa. Projektet har lett fram till att Iggesund Tools, tillsammans med Eurocon Analyzer, har utvecklat en ny och förbättrad flismätare – ScanChip.
– För våra företag är det viktigt med ett nära samarbete med universitet och högskolor för att bibehålla positionen i teknikens framkant, säger Tord Bergman (Iggesund Tools). Samtidigt vill vi att universitet och högskolor ska arbeta med industrirelevant forskning, som kan tillämpas inom massa- och pappersindustrin, fortsätter Öjvind Sundvall vid Eurocon Analyzer.
Projektet har lett fram till en ny produkt för industriföretagen, två doktorsavhandlingar och tre licentiatavhandlingar. Projektresultaten kommer att vidareutvecklas inom nya forskningsprojekt, uppdragsforskning och industridoktorandprojekt.
– Det är roligt kunna konstatera att både de akademiska och de industriella resultaten i projektet har blivit så lyckade, avslutar professor Mattias O’Nils vid Mittuniversitetet.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Mattias O’Nils, 060-14 87 80, 070-695 7668, mattias.onils@miun.se
Öjvind Sundvall, Eurocon Analyzer, 0660-29 56 98, 070-618 6302, ojvind.sundvall@eurocon.se
Tord Bergman, Iggesund Tools, 08-653 5225, 070-541 2419, tord.bergman@sthlm.iggesundtools.se
Av alla kvinnor som föder barn drabbas uppemot tre procent av fastsittande moderkaka. Denna komplikation innebär stor risk för blödning och kvinnorna måste opereras.
– Det är förstås oerhört jobbigt för kvinnorna att omedelbart efter förlossningen skiljas från man och barn för att sövas eller bedövas och genomgå operation, men med den nya enkla metoden kan många kvinnor slippa genomgå manuell lösning, säger förlossningsläkaren Maria Bullarbo.
Den nya behandlingen innebär att den nyförlösta kvinnan får en nitroglycerintablett under tungan. Avhandlingen visar att det livmodersammandragande läkemedlet oxytocin i kombination med det livmoderavslappnande läkemedlet nitroglycerin är mycket effektivt för uthämtande av moderkakan. I tolv fall av tolv kunde förlossningspersonalen få ut moderkakan genom en enkel dragning i navelsträngen. Hos kvinnor som bara fick oxytocin lyckades detta bara i ett fall av tolv.
– Vi tror att nitroglycerinet har så god effekt för att moderkakans fästen i livmodern innehåller muskelceller som slappnar av genom behandlingen med nitroglycerin och därför tillåter att moderkakan ”lättar ankar” så att livmodern kan dra sig samman och stöta ut moderkakan, säger Maria Bullarbo.
Kombinationsbehandlingen resulterade dessutom i minskad blödning totalt jämfört med kvinnor i kontrollgruppen. Studien visar att behandlingen är effektiv och säker för både mor och barn och inte förenad med allvarliga biverkningar.
Avhandlingen visar också att läkemedlet isosorbid mononitrat effektivt startar värkarbete när förlossning måste sättas igång. I studien användes ett särskilt instrument i livmoderhalsen för att mäta graden av uppmjukning i livmoderhalsen efter lokalbehandling med läkemedlet. Resultaten visar att fyra timmars behandling med preparatet minskade motståndet betydligt mer i livmoderhalsen jämfört med en kontrollgrupp.
– Fördelen med detta läkemedel är att det initialt har en avslappnande verkan på livmodern, vilket gör att fostret inte behöver övervakas och behandlingen kan ske utanför sjukhuset. Resultaten kan ge besparingar inom sjukvården och dessutom leda till att fler förlossningar kan sättas igång, säger Maria Bullarbo.
I studien var 90 % av mammorna nöjda eller mycket nöjda med behandlingsformen och skulle rekommendera den till andra kvinnor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Nitric Oxide Donors in Labor Management
Avhandlingen försvaras fredagen den 20 april, klockan 09.00, aulan, Kvinnokliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Bullarbo, leg. läkare, telefon: 070-625 70 92, 031-700 87 63, e-post: maria.bullarbo@vgregion.se
Handledare:
Docent Erling Ekerhovd, telefon: 031-342 10 00, e-post: erling.ekerhovd@obgyn.gu.se
Docent Anders Norström, telefon: 031-342 10 00, e-post: anders.norstrom@vgregion.se
Docent Björn Andersch, telefon: 031-343 40 00, e-post: bjorn.andersch@vgregion.se
Prostatacancer är med nära 10 000 nya fall om året den vanligaste cancerformen för män i Sverige. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt, men andelen mer aggressiva former av prostatacancer ökar. Det är mot de tumörer som inte kunnat behandlas med kirurgi eller strålning, och som inte heller svarar på hormonbehandling, som svamp-ämnet galiellalakton skulle kunna användas.
– I våra försök har detta ämne hejdat tillväxten av cancerceller både i djurförsök och i laboratorieförsök, säger forskaren Rebecka Hellsten. Den forskargrupp hon ingår i har nyligen fått ca 1.3 milj kr av Holger K Christiansens fond i Danmark. Forskargruppen består av dr Rebecka Hellsten och professor Anders Bjartell från avdelningen för urologisk cancerforskning vid UMAS i Malmö, samt professor Olov Sterner och dr Martin Johansson från avdelningen för organisk kemi i Lund.
Olov Sterner och hans medarbetare forskar om organiska molekyler från växter, svampar och havsorganismer, och hur de kan utnyttjas för att utveckla läkemedel eller industriellt användbara ämnen. De har utvecklat en syntetisk metod att framställa svamp-ämnet och man ska nu ska försöka utveckla ämnet vidare så att det blir ännu effektivare mot tumörceller.
Den svamp från vilken ämnet galiellalakton kommer heter Galiella rufa och växer i klungor på gammalt trä i östra Nordamerika. Svamparna är skålformade, mörka utanpå och rödgula inuti, och några cm stora. Att ett ämne från just denna svamp kan vara verksamt mot prostatacancer upptäcktes i samband med en sökning som en tysk forskargrupp gjorde, när de testade extrakt från olika svamparter på jakt efter ämnen som kunde störa en viss signaleringsväg hos mänskliga celler.
– De tyska forskarna hade inte prostatacancer i åtanke, men den signaleringsväg som studien gällde finns också hos just dessa tumörceller. Om vi kan förändra svamp-ämnet på konstgjord väg så att det påverkar tumörcellernas signalering på ett ännu starkare sätt, så kunde det bli ett medel mot tumörer som man idag inte rår på, säger Rebecka Hellsten.
Mer information Rebecka Hellsten, 040-337903 eller 0708-678 688, Rebecka.Hellsten@med.lu.se.
I dag finns det ett växande intresse för tillståndsbedömning och förstärkningsmetoder eftersom många betongkonstruktioner i vårt samhälle, exempelvis broar och byggnader, blir allt äldre. Under sin livslängd kan en konstruktion vara utsatt för nedbrytningsangrepp eller ökade belastningar och mycket pengar kan sparas om konstruktionen kan repareras och/eller förstärkas istället för att bytas ut. Inom detta område har förstärkning med kolfiberkompositer blivit en allt mer accepterad och populär metod.
En kolfiberförstärkt betongkonstruktion består av flera olika material; betong, stålarmering, lim och kolfiberkomposit. Detta gör att konstruktionens uppträdande är mycket komplicerat och avancerade beräkningsmetoder måste användas för att kunna förutsäga dess beteende. Finita element-metoden (FE-metoden) är ett bra val för att utföra sådana beräkningar.
– Mitt mål har varit att tillföra kunskap om hur kolfiberförstärkta betongkonstruktioner beter sig när de blir utsatta för allt högre belastning och när de till slut går sönder. Detta har huvudsakligen utförts genom datorberäkningar med FE-metoden och till en del med hjälp av experiment i vårt laboratorium. De viktigaste slutsatserna i arbetet är att FE-analyser ger en mycket bra bild av beteendet hos fiberförstärkta betongkonstruktioner och i vissa fall till och med ger en mer komplett förklaring av uppträdandet än vad som är möjligt att observera i laboratorieexperiment, säger Joakim Lundqvist.
Joakim Lundqvist är född och uppvuxen i Rökå, en liten by i Malå kommun i Västerbotten. Han har en civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Luleå tekniska universitet och fortsatte med doktorandstudier direkt efter sin examen.
Avhandlingens namn är ”Numerical analysis of concrete elements strengthened with carbon fiber reinforced polymers”.
Joakim Lundqvist disputerade den 28 mars.
Upplysningar: Joakim Lundqvist, tel. 0920-49 19 21, joakim.lundqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Totalt har 150 svenska soldater ingått i fyra av avhandlingens fem studier. Larsson gjorde mätningar dels innan soldaterna åkte iväg, dels under de sista veckorna av tjänstgöringen.
Det visade sig att de soldater som utsattes för upprepade, om än mindre allvarliga stressituationer, till exempel konflikter inom gruppen eller plutonen, ökade sin ångest under tjänstgöringstiden. Detta stod i kontrast till hela gruppen som hade mer ångest innan de reste till Kosovo än precis innan de åkte hem, så kallad förväntansångest.
Larsson konstaterar också att de som generellt fick ökad ångest under tjänstgöringen i Kosovo presterade sämre i ett test som krävde att soldaten snabbt kunde skifta fokus mellan två sorters stimuli.
En studie visade att soldater som före resan kategoriserats som personer med högre generell ångest samt hade svårt att beskriva känslor upplevde mer ångest och oro under den mest stressfulla situation de utsattes för i Kosovo, jämfört med dem som inte hade den typen av personlighet.
Ytterligare en studie gjordes bland värnpliktiga soldater på P7 i Revingehed i samband med att de skulle kasta en skarpladdad handgranat. Det visade sig att de som var bra på att lösa en komplex, verbal uppgift under lugna, ostressiga förhållanden också var de som var mindre oroliga och ängsliga när de skulle kasta handgranat.
– Sammantaget pekar resultaten på att det behövs mer utbildning i stresshantering så att soldaterna kan hantera sina upplevelser på ett mer effektivt sätt, säger Magnus R. Larsson.
– Resultaten stödjer även tanken att vår förmåga att bearbeta komplex information minskar då vi upplever ökad generell ångest. Detta kan inverka negativt på exempelvis beslutsfattande och problemlösning och få allvarliga konsekvenser för soldater.
Magnus R. Larsson menar också att resultaten visar att man bör överväga om självskattningstester är en bra metod när man väljer ut och rekryterar personal för arbete i högstressmiljöer. Istället borde kanske kognitiva tester, som inte baseras på självskattningar, användas.
Avhandlingen heter Perspectives of Anxiety in Stressful Environments – Prospective Studies in Real-Life Settings” och har lagts fram på Institutionen för psykologi i Lund.
Kontaktinformation
Författaren Magnus R. Larsson nås på:
Telefon: 046-222 80 56, 070-209 04 79
E-post: Magnus_R.Larsson@psychology.lu.se
Gallring är en av de vanligaste skogsskötselåtgärder i Sverige och ses ofta som en nödvändig åtgärd för att öka produktiviteten i skogen, samtidigt som det kan öka den biologiska mångfalden genom att gynna arter som behöver ljus för att trivas.
– Trots att i stort sett varje bolagsägd skog i Sverige gallras upp till tre gånger under en växtcykel har det hittills varit okänt vilka effekter gallring har på skogsfåglarnas överlevnad och häckningsframgång, berättar Michael Griesser, som har genomfört studien tillsammans med Magdalena Nystrand, Sönke Eggers och professor Jan Ekman, samtliga vid institutionen för ekologi och evolution.
I studien ingick 50 lavskrikerevir i södra Norrbotten. Forskarna har jämfört skillnaderna i överlevnad och häckningsframgång före och efter att delar av vissa revir hade avverkats eller gallrats. Resultaten visar att häckningsframgången sjönk med cirka 35 procent efter skogsskötselåtgärderna, och att populationens storlek sammanlagt minskade med cirka 50 procent under en period på femton år.
– Gallring leder till mycket öppnare skogar, och då försämras skydden för de arter som jagas av rovfåglar som använder synen för att spana in sitt byte, till exempel kråkfåglar eller hökar. Den här effekten är mycket påtagligt i äldre skogar som inte ännu har slutavverkats. De bjuder livsrum för många fågelarter men blir mycket artfattiga genom gallring, förklarar Michael Griesser.
Forskarna är säkra på att de negativa förändringarna är en direkt effekt av skogsbruket, eftersom man har jämfört förändringarna i fåglarnas häckningsframgång och överlevnad i revir med och utan åtgärder inom samma studieområde.
– Det som förvånade oss mest var att partiell gallring hade en lika negativ effekt som partiell avverkning.
Man har tidigare ansett att de förändringar gallringen orsakar i skogsstrukturen inte kan ha någon större biologisk effekt. Att konsekvenserna för fågelvärlden kan vara så här negativa har inte varit känt.
– Nu gäller det att i samarbete med skogsbolagen och naturvårdsverket utarbeta bättre skötselkoncept, som inte bara maximerar penningflödet utan också bevarar den biologiska mångfalden i skogen, säger Michael Griesser.
Läs hela artikeln i Conservation Biologi Online via länken nedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta post doc Michael Griesser 018-471 64 92, e-post: Michael.Griesser@ebc.uu.se eller professor Jan Ekman, 018-471 26 27, 070-425 03 94, e-post: Jan.Ekman@ebc.uu.se
Avhandlingsförfattaren hävdar att meningarna måste tolkas annorlunda, nämligen så att det som är exklusivt, vegetariskt och iskallt i stället är en komponent som finns ”dold” i verbets betydelse, nämligen kläder, mat och vatten. Eftersom dessa komponenter är ”dolda” i den bemärkelsen att de inte behöver ”synas”, dvs. finnas med i en mening för att den skall vara grammatiskt korrekt, kallas de i den analys som Kerstin Hansson föreslår i avhandlingen ”tysta element”.
I följande exempel passar dock inte denna tolkning, men även här är det tveksamt om de understrukna sättsadverbialen verkligen syftar på verbet: I torkrummet torkar tvätten ordentligt. Skådespelaren sminkade sig kraftigt och iögonfallande. Låt salladen rinna av väl. Inte heller här kan tvätten torka på ett ordentligt sätt, någon sminka sig på ett kraftigt och iögonfallande sätt, eller något rinna av på ett bra sätt. I dessa fallen är det i stället resultatet av verbhandlingen/verbskeendet som avses, nämligen så att tvätten blir ordentligt torr, sminkningen blir kraftig och iögonfallande och salladen blir väl avrunnen. Enligt den analys som presenteras i avhandlingen finns även dessa resultat med i de aktuella verbens semantik och kallas ”resultatstillstånd”.
Men naturligtvis finns det fall där den gängse beskrivningen överensstämmer med informanternas utsagor och adverbialen verkligen syftar på verbhandlingen, t. ex. i detta exempel: Nurejev dansade kraftfullt och spänstigt. Här skedde dansandet på ett kraftfullt och spänstigt sätt när Nurejev stod på scenen. Sättsadverbialet syftar här på det skeende som verbet i fråga betecknar.
I avhandlingen visas hur de olika tolkningarna kan knytas till språkliga faktorer i den aktuella meningen som t. ex. verbets och adjektivets semantiska egenskaper, verbets och meningens situationsstrukturella drag och ordföljden i meningen.
– Det förvånade mig hur tydligt de ovan nämnda tolkningarna framträdde vid genomgången och analysen av de empiriska undersökningarna, berättar avhandlingsförfattaren. Kategorierna gav sig naturligt, och informanternas svar kunde utan svårighet inordnas i ett (eller ibland flera) alternativ.
Med denna mer ingående beskrivning av sättsadverbialens semantik och koncep-tuella struktur hoppas Kerstin Hansson att kunna höja intresset för denna typ av adverbial som i jämförelse med andra typer, t. ex. rums- eller tidsadverbial, inte rönt så stor uppmärksamhet inom den lingvistiska forskningen.
– Kanske kan avhandlingen i någon mån bidra till att lyfta upp adverbialen ur den ”lingvistikens soptunna” där de enligt en känd amerikansk lingvist länge befunnit sig, avslutar hon.
Avhandlingens titel: Adverbiale der Art und Weise im Deutschen.
Eine sematische und konzeptuelle Studie.
Disputationen äger rum lördagen den 14 april 2007 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattare Kerstin Hansson, tel. 046-211 08 80 (hem),
0704-44 55 74 (mobil), e-post kerstin.hansson@tyska.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Från och med april i år är hela Mistras kapitalförvaltning placerad enligt hållbarhetskriterier. Därmed är målet om att senast 2007 förvalta hela portföljen enligt hållbarhetskriterier uppnått.
– Vi känner oss nu ganska säkra på att hållbarhetskriterier i kapitalförvaltningen faktiskt förbättrar den finansiella avkastningen, säger Märtha Josefsson, ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté.
Under de två år som Mistra har placerat sitt kapital hos förvaltare med hållbarhetskriterier har samtliga dessa gått bättre än sitt jämförelseindex. Ett exempel är svenska Robur, en av Mistras förvaltare, vars förvaltning med hållbarhetskriterier gått bättre än den utan. Samma sak gäller för State Street som förvaltar en europeisk portfölj. Även en global portfölj, som förvaltas av Generation Investment Management, och som har den tydligaste uttalade hållbarhetsanpassningen, går väldigt bra.
– Därför tar vi nu bort ett par förvaltare som inte har hållbarhetskriterier och det är just dessa som inte nått sitt jämförelseindex, säger Märtha Josefsson.
– Vi är mycket stolta att hela kapitalet idag förvaltas med hållbarhetskriterier eftersom vi vet att kapitalmarknaden är viktig för att uppnå hållbar utveckling, säger Anneli Hulthén, ordförande i Mistras styrelse.
Kontaktinformation
Märtha Josefsson
Ordförande i Mistras kapitalförvaltningskommitté
Tel: 0708-34 29 46
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig, Mistra
Tel: 08 791 10 27
Mobil: 070 732 30 07
E-mail: annakarin.engvall@mistra.org
Ingela Olsson, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, undersöker vad som ger verkstadsindustriarbetare handlingskompetens, en förmåga att bemästra olika situationer och problem. Hon analyserar också vad som avgör om arbetarna riskerar att drabbas av passivitet eller inlärd hjälplöshet.
– Tidiga upplevelser av att de flesta situationer går att hantera är betydelsefulla. Det leder till en förväntan om att man i arbetslivet kan påverka sin situation. Man går alltså in i arbetslivet med en förväntan om handlingskontroll, säger Ingela Olsson.
Upplevelser av okontrollerbarhet under uppväxtåren kan däremot innebära att man går in i arbetslivet utan förväntan om handlingskontroll. Även låga förväntningar på arbetslivet som grundlagts av föräldragenerationen kan ge samma effekt, att man inte ser något handlingsutrymme.
Men studien visar också att en stödjande arbetsmiljö kan få individen till insikt om sina påverkansmöjligheter. Stödet i den egna arbetsgruppen och en effektiv dialog med de närmaste linjecheferna är viktigast för att väcka en nyfikenhet på möjligheterna till personlig utveckling mot ökad handlingskompetens.
– Det förutsätter att företagsledningen bedriver en tydlig, långsiktig och konsekvent personalpolitik. Ett problem för företagsledningen är hur man skall kunna förena en långsiktig och konsekvent personalpolitik med kraven på att omdefiniera företagets uppgift vid föränderliga omvärldsförhållanden, säger Ingela Olsson.
För mer information kontakta: Ingela Olsson, 031-145040, 031-243271
Avhandlingen ”Handlingskompetens eller inlärd hjälplöshet? Lärandeprocesser hos verkstadsindustriarbetare” försvaras fredagen den 13 april 2007, kl 09.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Torsten Arpi
Pressansvarig
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
Epost: torsten.arpi@ped.gu.se
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har blivit en folksjukdom i Sverige. Den bryter ner lungvävnad och gör luftvägarna trånga, vilket bland annat leder till ökad andfåddhet och återkommande infektioner. Fysisk träning är en viktig del av rehabiliteringen, och Ragnheidur Harpa Arnardóttir har undersökt vilken effekt olika typer av träning har på patienter med svår eller medelsvår KOL. Hon har dessutom studerat hur väl två olika typer av gångtest fungerar för att utvärdera träningens effekter på patienterna.
Avhandlingen visar att regelbunden konditionsträning ger de bästa resultaten. Genom att genomföra två träningspass i veckan i sexton veckor förbättrade patienterna sin hälsorelaterade livskvalitet och mådde bättre mentalt, samtidigt som arbetsförmågan ökade och de fick bättre resultat i gångtest. Styrketräning hade däremot ingen mätbar effekt på patienternas hälsa.
En jämförelse av olika typer av konditionsträning visar att intervallträning är mer effektivt än kontinuerlig belastning. Man måste dessutom träna regelbundet för att upprätthålla den positiva inverkan på hälsan. Patienterna som tränade i sexton veckor och sedan slutade mådde visserligen bättre ett tag, men vid uppföljningen ett halvår senare hade de direkta effekterna av träningen försvunnit helt.
– Alla patienter med medelsvår eller svår KOL borde erbjudas fysisk träning. Men för att upprätthålla de positiva effekterna måste den ges antingen i form av regelbunden underhållsträning, det vill säga lättare träning som syftar till att underhålla den kapacitet man redan byggt upp, eller i form av återkommande, mer intensiva träningsperioder som höjer kapaciteten, säger Ragnheidur Harpa Arnardóttir.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ragnheidur Harpa Arnardóttir, 018- 611 40 73, 070-895 86 88, e-post: Harpa.Arnardottir@medsci.uu.se till och med 5 april, efter det på +354-822 82 38.
Konferencier: Göran Östlin, docent i astronomi, Stockholms universitet
Datum och tid: Tisdagen den 10 april kl 09.45 – 12.00
Plats: Aula Magna, Frescati
Efter framträdandet (12:00-12:30) tar besättningen tillsammans med gymnasieelever och andra åhörare del av experiment samt information om naturvetenskapliga utbildningar och forskning utanför aulan.
Christer Fuglesang har disputerat i partikelfysik vid Stockholms universitet och har varit anställd vid universitetet som forskare.
Arrangemanget är på engelska.
För media finns ett begränsat antal platser reserverade.
Kontaktinformation
För obligatorisk pressackreditering kontakta:
Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Rosita Suenson, ESA Communication Office, ESTEC, tfn +31 71 565 3009, mobil +31 652 062 158, e-post rosita.suenson@esa.int
– Den faktiske eleven, som lärare på vuxenutbildningar möter, kan behöva minst lika mycket styrning och stöd som de elever lärare möter i barn- och ungdomsskolan, berättar Anita Håkansson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
Den 23 mars disputerade hon med avhandlingen ”Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen”.
– Min ambition var att ge ökade kunskaper om de specifika krav som ställs på vuxenlärarna och hur en vuxenpedagogisk problematik kan gestalta sig på Komvux, förklarar Anita.
– Fokus ligger på det som lärare vid Komvux upplever bekymmersamt och hur de handskas med detta dilemma.
Anita konstaterar att ett dominerande inslag i detta arbete är att motivera eleverna till att komma till skolan och fullfölja sina studier.
– I detta motivationsarbete försöker lärarna på olika sätt finna en balans mellan ett pedagogiskt och ett socialt uppdrag.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Anita Håkansson, 044-20 32 23
Lis Asklund, ”eterns kurator”, är en klassiker i svensk radio med sitt rådgivningsprogram Människor emellan som sändes 1956-1968. Men den första radiobrevlådan för sociala frågor sändes redan 1939 och rådgivare då var Anna Lisa Söderblom, dotter till Per Albin Hansson.
Det var de stora visionernas tid. Det svenska folkhemmet skulle byggas. Tilltron var stor till den sociala ingenjörskonsten och politikens förmåga att skapa ett gott samhälle. Under några intensiva år på 1930-talet infördes en lång rad socialpolitiska reformer: förebyggande mödra- och barnavård, fri förlossningsvård, mödrahjälp, barnbidrag, folktandvård, arbetslöshetsförsäkring, rätt till semester och förbättrad folkpension.
Nu gällde det att få medborgarna att utnyttja sina rättigheter.
– Det var inte självklart att be om hjälp, säger Sofia Seifarth, som disputerar vid Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Man ville inte ligga samhället till last. Fattigvård var förknippat med skam.
Sofia Seifarth har studerat de brevlådeprogram för sociala och personliga frågor som sändes av Radiotjänst (senare Sveriges Radio) 1939-1968. Hon visar att de var en viktig del av den sociala upplysning som ansågs nödvändig för att människor skulle hitta sin plats i folkhemmet. Att söka hjälp med sin försörjning, exempelvis, framställdes i programmen som en rättighet och inget att skämmas för.
I början av 1940-talet hade 65 procent av de svenska hushållen radio, i slutet av 1940-talet hela 90 procent. Sverige var det radiotätaste landet i Europa (om än med bitvis dålig mottagning). Radion fick en central roll som folkupplysare.
Brevlådeprogrammen fick också ett stort genomslag. De tog emot många tusentals brev, de allra flesta från kvinnor.
– Brevlådorna var ett alternativ när man var tveksam till att kontakta andra instanser, som fattigvården, barnavården eller församlingspräster, säger Sofia Seifarth. Många vände sig till radion med frågor som de uppfattade som känsliga. På det sättet kan programmen sägas ha haft en frigörande funktion.
Men de var också fostrande och disciplinerande. De brevskrivare som misstrodde myndigheter och experter, som kände sig kränkta och kontrollerade, fick veta att det berodde på felaktiga attityder hos dem själva. ”Se det inte som kontroll, se det som stöd”, var ett av budskapen. Brevlådorna blev en sluss till samhällets experter.
– I programmen definierades vad som skulle uppfattas som problem, vad människor skulle söka hjälp för och vilka professioner som skulle tillhöra expertisen, säger Sofia Seifarth. Lyssnarna fick veta att ”det här problemet kan du inte lösa själv, du måste vända dig till en expert”.
Själva formen, att lyfta fram ett individuellt, ofta intimt problem, i offentligheten, är en föregångare till senare tiders s.k. reality-tv, exemplifierad av Dr Phil och Supernanny. Seifarth visar också hur tilltalet i radiobrevlådorna med tiden blev allt mer intimt och personligt.
I grunden byggde brevlådorna på en dröm om den moderna människan, skriver hon avslutningsvis, en människa som är rationell, kontrollerad, planerande, osjälvisk, demokratisk, kompetent, lycklig, harmonisk och fri från hämmande ideal!!
Sofia Seifarth disputerar den 30 mars. Hennes avhandling heter Råd i radion. Modernisering, allmänhet och expertis 1939-1968. Den ingår i ett större forskningsprogram Kommunikation, kunskap, makt, vid Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Forskningsledare är professor Martin Kylhammar.
Kontaktinformation
Telefon till Sofia Seifarth 013- 28 22 28, 0709-13 58 28, e-post: sofia.seifarth@isak.liu.se
Fritidsbåtar målas av tradition med en färg som har till uppgift att förhindra att organismer sätter sig fast på skrovet. Undersökningar har visat att dessa färger är giftiga för miljön och myndigheter har infört allt striktare restriktioner när det gäller användningen av dem. Enligt en utvärdering av det projekt med manuell båtbottentvätt som pågått i Trosa i år är en stor del av båtägarna nöjda och miljövinsterna är stora.
– Det har visat sig att 80 procent av de som använder metoden är nöjda när det gäller dess effektivitet med att hålla växtorganismer borta från båtbotten. Båttvätt fungerar bäst när båtarna är försedda med en hård, slät yta där det inte så lätt sätter sig organismer och som är lätt att tvätta, säger Britta Eklund.
– Mätningar visar att båttvätten i Trosa medför begränsat läckage till omgivningen eftersom det finns en uppsamlingsanordning under. Vi har visserligen kunnat se en viss förhöjning av oönskade substanser av koppar och zink i närheten av båttvätten, men halterna var betydligt lägre än i anslutning till platser där båtarna högtrycktvättas. När båtägare i allt större uträckning övergår till att använda en hård färg och tvättar sina båtar kommer allt mindre mängd farliga metaller läcka ut i miljön, säger hon.
Undersökningar av bottnen och vattnet har nyligen genomförts vid Wasahamnen, Bullandö Marina och naturhamnen Säck i Stockholms skärgård. På sedimenten har samma metaller analyserats, nämligen koppar och zink och även giftighet testats. Vattenproverna från Wasahamnen innehöll höga halter av båda metaller jämfört med referensstationen. Även vattnet från Bullandö marina och naturhamnen Säck hade förhöjda halter av koppar och zink.
Trots att det är förbjudet att använda kopparfärger på ostkusten kunde alltså förhöjda halter i både vatten och sediment konstateras.
Sediment från Wasahamnen innehöll 2 – 3 gånger mer av både koppar och zink, än vad som uppmättes på någon av de andra platserna. Det noterades förhöjda halter av koppar och i zink i vattnet från både Säck och Bullandö marina och motsvarande höjningar i sedimenten, vilket innebär att det sannolikt är fritidsbåtar som sprider dessa metaller. Detta styrks av att de högsta metallhalterna i sedimenten i både Bullandö marina och i Trosa hamn fanns vid upptagningsplatserna för fritidsbåtar.
– Om båtägarna använde hård färg på bottnen och tvättade regelbundet skulle vi kunna minska denna spridning av metaller i skärgårdsmiljön, säger Britta Eklund.
Ikväll kl 19.00 instrueras båtägare i Folkets hus, Trosa, hur metoden med båttvätt fungerar. Undersökningsresultat från Östersjön presenteras. För ytterligare information om detta, kontakta Karl-Axel Reimer, kommunekolog, tfn 0156-520 24 eller mobil 070-212 2024
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Britta Eklund, forskare, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, tfn 08-674 7211/0156-16 406, mobil 070 – 753 1279
Linné skriver i sin Materia Medica att misteln kan användas mot epilepsi, yrsel och dysenteri. Men mistelns släktskap vållade problem också för honom, och han hade svårt att passa in den i sitt system. Mistelns ofta mycket små och förenklade blommorna gjorde att man länge placerade den bland andra växter med oansenliga blommor, som kornell, murgröna, morot och benved. Senare har genetiska studier visat att denna grupp av växter inte alls är nära besläktade med varandra, och var mistlarna har hört hemma har inte kunnat avgöras förrän nu.
– Genom att undersöka fler arter av mistlar och deras släktingar i kombination med flera gener har jag kunnat slå fast att mistelväxterna är närmast släkt med nejlikväxterna och att dessa båda är besläktade med asteriderna, berättar Sonny Larsson.
I sin avhandling har han undersökt hur mistlarnas släktskap och bruk inom traditionell medicin kan relateras till en potentiell användning inom cancermedicinen. Inom komplementärmedicinen används de för behandling av just cancer, och mistlarna innehåller flera ämnen som i provrör har visat sig döda cancerceller.
I den europeiska misteln och dess närmaste nordamerikanska släktingar är det en typ av peptider, så kallade tioniner, som dödar cancercellerna, och Sonny Larsson har studerat om mistlar från Panama, Taiwan och Madagaskar har samma egenskaper.
– Extraktet på mistlar från Madagaskar var lika effektivt som extrakt från europeisk mistel, men de verkar innehålla en annan typ av peptider. Resultaten bekräftar dock den traditionella användningen av dessa mistlar i cancermediciner och visar att mistlar har potential att fungera också i moderna läkemedel mot cancer, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sonny Larsson, 018-471 44 97, 073-613 01 23, e-post: Sonny.Larsson@fkog.uu.se
Fredrik Robelius har gjort sin prognos genom att studera de globala oljereserverna, historisk produktion och nya fyndigheter. Han fokuserar på de allra största oljefälten, så kallade gigantfält, som totalt producerar minst 500 miljoner fat olja.
Gigantfälten utgör endast cirka en procent av alla oljefält i världen, men trots det står de för över 60 procent av den totala oljeproduktionen. Dessvärre är trenden neråtgående när det gäller nya gigantfältsupptäckter, både med avseende på antalet fält och på volymerna i de fält som hittas. Majoriteten av de största gigantfälten finns runt Persiska viken och är över 50 år gamla.
– Gigantfältens dominans i den globala oljeproduktion styrker tesen om att de kommer att avgöra hur den framtida produktionen ser ut, säger Fredrik Robelius.
Han har utvecklat en modell som bygger på historisk produktion, gigantfältens totala utvinningsbara reserver och fältens avklingningstakt. Modellen utgår från att oljefält har en konstant avklingningstakt, vilket Robelius har verifierat genom att studera ett antal gigantiska oljefält där produktionen har avklingat. Analysen visar att en årlig avklingningstakt på mellan 6 och 16 procent är rimlig.
För att säkerställa att ett fälts framtida produktion hamnar inom modellens intervall har Robelius använt både pessimistiska och optimistiska uppskattningar. Sedan har han kombinerat resultaten från modellen med fältprognoser för djupvattenproduktion, nya fyndigheter, oljesand i Kanada och tung olja i Venezuela för att konstruera sina framtidsprognoser.
– Alla studerade fall visar att den globala oljeproduktion börjar avta vid ungefär samma tidpunkt som gigantfälten. Enligt det mest pessimistiska scenariot nås en topp 2008, medan det mest positiva scenariot, som antas följa en årlig efterfrågeökning på 1,4 procent, når sin topp år 2018.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Robelius, 018-471 76 43, 070-425 09 15, e-post: Fredrik.Robelius@tsl.uu.se
